Senegal
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/senegal/
Senegal är den enda staten på det västafrikanska fastlandet som aldrig styrts av militärer. Dess första president efter självständigheten 1960 var poeten Léopold Sédar Senghor, som följts av andra civila ledare. Sedan början av 1980-talet råder flerpartidemokrati. I regionen Casamance i söder har det i decennier pågått ett lågintensivt separatistkrig. Trots att Senegal är mer utvecklat än de flesta av grannländerna råder stor fattigdom. Majoriteten av befolkningen är beroende av odling och fiske för eget bruk för att klara sin försörjning.
Senegal – Geografi och klimat
Senegal ligger i Västafrika och är knappt hälften så stort som Sverige. Den lilla staten Gambia går som en kil rakt in längs med Gambiafloden och avskärmar Casamanceregionen i söder från resten av Senegal. Klimatet är varierat. I norr är det halvtorrt, medan det är betydligt hetare och fuktigare i söder.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 196 722 km2 (2022)
- Tid
- svensk - 1 timme
- Angränsande land/länder
- Gambia, Mauretanien, Mali, Guinea, Guinea-Bissau
- Huvudstad med antal invånare
- Dakar 3,3 miljoner (inklusive förorter, uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Thiès, Kaolack, Mbour, Saint-Louis
- Viktiga floder
- Senegal, Casamance, Saloum
- Medelnederbörd/år
- 1250 mm i söder, 220 mm i norr
- Medeltemperatur/dygn
- Dakar 22 °C (jan), 28 °C (sept)
Senegal – Befolkning och språk
I Senegal finns runt 20 etniska grupper. Störst är wolof som utgör mer än en tredjedel av befolkningen och dominerar språkligt och kulturellt. Nästan hälften av invånarna bor i städer. På senare år har Senegal blivit ett transitland för afrikanska migranter på väg till Europa. Det är också många unga senegaleser som ger sig av på jakt efter ett bättre liv.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- wolof 38,5 %, fulani och tukulor 27 %, serer 15 %, mandinka 5 %, diola 4 %, soninke 2,3 % (officiell statistik)
- Antal invånare
- 17 763 163 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 88 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 49 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 32,1 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 5,5 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 4,4 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 2,5 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 69 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 65 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,8 procent (2022)
- Språk
- franska är officiellt språk 1
Senegal – Religion
Det stora flertalet senegaleser är muslimer varav de flesta tillhör islams huvudinriktning sunni. Religionsfriheten garanteras i Senegals författning och toleransen är stor mellan landets olika religiösa grupper.
Senegal – Utbildning
Bara drygt hälften av invånarna i Senegal kan läsa och skriva, vilket är en låg siffra även för Afrika. Ändå har läs- och skrivkunnigheten ökat snabbt de senaste årtiondena. Barnen börjar i den sexåriga grundskolan vid sex års ålder. Formellt råder skolplikt, men det finns fortfarande en grupp barn som inte börjar i skolan.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 56,3 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 75,4 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 36 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 6,0 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 22,5 procent (2023)
Senegal – Sociala förhållanden
Senegal hör enligt FN till den femtedel av världens länder som har lägst utvecklingsnivå. Detta trots att medellivslängden har ökat med elva år sedan 1990 och barnen går fler år i skolan än tidigare. Fattigdomen är dock fortfarande ett problem. Sjukvården är något bättre än i omgivande länder, men långt ifrån tillräcklig.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 85 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 56,8 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
- 0,3 procent (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 29 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 77 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 5,2 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 46 procent (2023)
Senegal – Kultur
Senegal har en levande musik- och danskultur som ligger till grund för en framgångsrik musikindustri. Många artister har fått internationellt genomslag med musikstilen mbalax. Det finns också en rik berättartradition och landet hade tidigt en framgångsrik om än liten filmindustri.
Senegal – Seder och bruk
Olika folkgrupper har olika seder och traditioner, men en del sedvänjor är gemensamma för flertalet senegaleser, möjligen med undantag för invånarna i den sydliga provinsen Casamance. Känslan för thiossane – historia och tradition – är stark. Ett centralt begrepp är teranga, som betyder välkomnande eller gästfrihet på wolof.
Senegal – Äldre historia
Dagens Senegal har varit bebott sedan förhistorisk tid. I historisk tid bildades flera wolofriken norr om Gambiafloden. På 1400-talet kom européer och inledde handel med bland annat slavar. Frankrike tog kontroll över området i början av 1800-talet och så småningom bildades kolonifederationen Franska Västafrika. Efter andra världskriget växte kraven på självstyre. Senegal blev självständigt 1960.
Senegal – Modern historia
Republiken Senegal blev en självständig stat 1960, med Léopold Sédar Senghor som president. På 1960-talet utvecklades landet i praktiken till en enpartistat, men under 1970-talet tilläts oppositionspartier. Senghor lämnade 1981 över makten till Abdou Diouf som tillsammans med Socialistpartiet vann alla val fram till 2000, då Adboulaye Wade från partiet PDS segrade. 2012 blev Wade själv besegrad av Macky Sall från APR-Yakaar i ett för Senegal ovanligt oroligt val.
Senegal – Demokrati och rättigheter
Senegal brukar beskrivas som en av Afrikas mest stabila demokratier, men på senare år har president Salls regering anklagats för att försöka begränsa utrymmet för oppositionen, bland annat genom rättsprocesser mot ledande oppositionspolitiker. Senegal har förhållandevis fria medier, även om flera medielagar har skärpts på senare år.
Senegal – Inrikespolitik och författning
Senegal är en republik med presidentstyre. Det har länge setts som en förebild vad gäller demokrati och stabilitet i Afrika. Samtidigt brottas landet med problem som utbredd fattigdom, hög arbetslöshet och ett seglivat separatistuppror i den sydliga provinsen Casamance. En politisk kris uppstod när Macky Salls regim försökte skjuta upp presidentvalet 2024. Men valet hölls till slut ändå och vanns av oppositionsledaren Bassirou Diomaye Faye.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- République du Sénégal/ Republiken Senegal
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Bassirou Diomaye Faye (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Pastef 130, Takku Wallu Senegal 16, Jàmm ak Njariñ 7, övriga 10 (2024) 1
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Förenade i hopp (BBY) 82, Befria folket (YAW) 56, Rädda Senegal (WS) 24, övriga 3 (2022)
- Valdeltagande
- knappt 50 procent i parlamentsvalet 2024, drygt 61 procent i presidentvalet 2024
- Kommande val
- parlamentsval 2029, presidentval 2029
Senegal – Konflikten i Casamance
I södra Senegal bedriver Rörelsen för Casamances demokratiska krafter (Mouvement des Forces Démocratiques de la Casamance, MFDC) en väpnad kamp för självständighet sedan 1982. Försök att nå fred har försvårats av att separatiströrelsen är splittrad i flera fraktioner. I augusti 2022 skrev dock regeringen och en fraktion av MFDC under ett fredsavtal.
Senegal – Utrikespolitik och försvar
Senegal spelar en aktiv roll i arbetet för ökad integration och samarbete i Västafrika och på kontinenten i stort. Separatistupproret i Casamance i södra Senegal har dock periodvis ansträngt relationerna till Guinea-Bissau. Även i kontakterna till Gambia finns spänningar. Senegal har nära band till den gamla kolonialmakten Frankrike.
Fakta – försvar
- Armén
- 11 900 man (2022) 1
- Flygvapnet
- 750 man (2022)
- Flottan
- 950 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,57 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 6,4 procent (2022)
Senegal – Ekonomisk översikt
Senegal är sedan kolonialtiden mer utvecklat och har en robustare ekonomi än de flesta av de andra länderna i Västafrika. Infrastrukturen är tämligen väl utbyggd och industrin någorlunda varierad. Landet är också ett regionalt finanscentrum. Men de flesta senegaleser försörjer sig ännu på jordbruk och fiske.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 599 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 4,7 procent (2022)
- Total BNP
- 27 684 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 15,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 24,5 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 49,7 procent (2022)
- Inflation
- 7,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 75,0 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 28 931 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- västafrikansk franc
- Varuexport
- 5 851 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 12 923 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,2 miljarder US dollar (2018)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 68 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- pärlor och ädelstenar, olja, kol och vax, kemikalier
- Största handelspartner
- Mali, Schweiz,Frankrike, Kina, Nederländerna, Nigeria
- Mottaget bistånd per invånare
- 82 US dollar (2021)
Senegal – Naturtillgångar, energi och miljö
Innanför Senegals kust finns stora fyndigheter av fosfater, som är det enda mineral som utvinns i större skala. Det finns också fyndigheter av flera andra mineral och metaller. Till havs har olja och fossilgas påträffats. Landet är särskilt sårbart för effekter av den globala uppvärmningen i form av översvämningar, stigande havsnivåer och torka, men också hälsorelaterade epidemier.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 68 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 43 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 30,29 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,81 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 10 680 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,6 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 11 763 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Senegal – Jordbruk och industri
En stor andel av senegaleserna livnär sig på jordbruk och fiske. Jordnötter är den viktigaste kommersiella grödan, vid sidan av bomull. Fisket har på senare år blivit allt viktigare för ekonomin. Senegal är ett av de mest industrialiserade länderna i Västafrika. Det handlar i hög grad om förädling av livsmedel.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 15,7 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 46,1 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 41,9 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 24,5 procent (2022)