FN – Budgeten

Det centrala FN har en särskild reguljär budget som antas av generalförsamlingen. Den ska bland annat täcka kostnaderna för huvudorganens verksamhet. Huvuddelen av den reguljära budgeten ska bäras upp av obligatoriska bidrag från medlemsländerna. Varje land ska betala en i förväg fastställd andel av budgeten. Biträdande organ och program finansieras huvudsakligen genom frivilliga bidrag från medlemsländerna.

Biträdande organ och program finansieras huvudsakligen genom frivilliga bidrag från medlemsländerna. Utanför den reguljära budgeten ligger också medlemsländernas obligatoriska bidrag till fredsbevarande operationer (förutom kostnaderna för enstaka operationer som går över den reguljära budgeten). För dessa finns en särskild bidragsskala, där stormakterna i säkerhetsrådet betalar mer än övriga medlemsländer. 

Huvuddelen av den reguljära budgeten ska täckas av obligatoriska bidrag från medlemsländerna. Varje land ska betala en i förväg fastställd andel av budgeten. Kvoterna utgår från landets andel av medlemsländernas sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI), där faktorer som en låg inkomst per capita eller hög utlandsskuld vägs in. Minimibidraget är 0,001 procent av budgeten och maximigränsen 22 procent. Förutom USA (22 %) var Kina (12 %), Japan (8 %) och Tyskland (6 %) de länder som betalade in mest pengar till FN-budgeten för 2021.

Generalförsamlingen beslöt 2017 att ett nytt budgetsystem ska prövas där man har en budget som gäller för ett år istället för två, från och med 2020.

Tidigare stod USA för en fjärdedel av budgeten, men år 2000 lyckades landet få igenom en översyn av bidragsskalorna vilket ledde till att dess bidrag minskade till 22 procent. Att det ligger en fara i att USA ensamt står för en stor del av budgeten fick FN erfara för första gången vid mitten av 1980-talet, då landet endast betalade hälften av det obligatoriska bidraget. Resultatet blev att FN:s redan dåliga finanser förvärrades dramatiskt. 

Efter budgetreformer betalade USA åter hela sitt bidrag. Men under andra halvan av 1990-talet började USA återigen hålla inne med sitt stöd och villkorade inbetalningar mot reformer. Sänkningen av bidragsnivåerna till FN:s verksamheter från 2001 gjorde den amerikanska kongressen villig att öppna plånboken. Under resten av årtiondet och även därefter har USA dock periodvis låtit skulden till FN öka igen. 2020 omfattade den amerikanska skulden till FN:s reguljära budget över en miljard dollar. När det gällde budgeten för fredsbevarande insatser skulle USA stå för 28 procent, men landet valde från 2017 att endast göra inbetalningar motsvarande 25 procent av budgeten.