Mars 2021
Senaste händelser
-
Mars
-
HD begränsar smittspårning av säkerhetstjänst
Högsta domstolen uppmanar regeringen att kraftigt begränsa säkerhetstjänsten Shin Bets befogenheter att spåra människor som bär på pandemiviruset sars-cov-2 (se 1 juli 2020). De sju domarna har kommit fram till att Shin Bets metoder inte ska få användas förrän efter den 14 mars, då den israeliska ekonomin ska öppnas igen, och då bara gentemot människor som inte vill samarbeta med myndigheter som ansvarar för att begränsa smittspridning. En minskning av coronarestriktionerna är på gång eftersom halva Israels befolkning har vaccinerats mot sjukdomen covid-19.
-
HD-nej till ortodoxt monopol
Staten Israel måste erkänna omvändelse till judendomen som sker inom de liberala inriktningarna reformjudendom respektive konservativ judendom, enligt Högsta domstolen, som framhåller att HD tolkar lagen sådan den ser ut. Utslaget är en seger för judar med bakgrund i USA som i de flesta fall tillhör liberala former av tron. Frågan är viktig i Israel eftersom den har betydelse för rätten till medborgarskap. Dagen efter samlas politiker som företräder religiösa partier för att kräva att det ska slås fast i lag att endast ortodoxa rabbiner ska kunna godkänna omvändelser. Inför det kommande valet säger politikerna att de kommer att ställa det som krav för att medverka i en regering.
-
ICC inleder brottsutredning
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inleder en utredning av misstänkta krigsförbrytelser i de palestinska områdena efter flera år av förarbete (se 5 februari 2021 och 20 december 2019). Utredningen ska omfatta händelser på Västbanken, i Östra Jerusalem och i Gazaremsan sedan den 13 juni 2014. ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda har tidigare sagt att såväl Israels försvarsmakt som palestinska grupper som Hamas kan ha gjort sig skyldiga till brott som prövas av domstolen. Israel har inte anslutit sig till ICC. FN godtog Palestinska myndigheten som part 2015.
-
Tre länder eniga om undervattenskabel
Israel, Cypern och Grekland skriver under avtal om att lägga ut en undervattenskabel i Medelhavet. Kabeln som ska förbinda elnäten i de tre länderna blir den längsta i sitt slag i världen, 120 mil. Första fasen av kabelarbetet ska vara klar 2025. Några kostnadsberäkningar offentliggörs inte vid det ministermöte där avtal undertecknas, men EU kan väntas stå för en del av finansieringen.
-
Kosovo-ambassad i Jerusalem
Kosovo meddelar att landet har öppnat en ambassad i Jerusalem (se 1 februari 2021). Det sker trots kritik från andra muslimska länder, i synnerhet Turkiet, mot att Kosovo därmed erkänner israelisk överhöghet över staden.
-
Armén får nyutvecklat granatsystem
Israel presenterar ett nytt egenutvecklat precisionsvapen, ”Iron Sting”. Syftet är att minska risken att civila skadas vid insatser som utförs av israeliska styrkor. Med hjälp av laserstyrning och gps-teknik ska 120 mm-granater kunna bli mer träffsäkra i stadsmiljö, skriver landets försvarsdepartement. Just de civila förlusterna har gjort att israeliska anfall mot militanta grupper omges av skarp kritik (se 3 mars).
-
Lapid får stöd från vänster
Yair Lapid, ordförande i mittenpartiet Yesh Atid, framstår alltmer som de sekulära israelernas premiärministerkandidat, sedan stödet dalat för Benny Gantz och Blått och vitt. Inför valet den 23 mars ställer sig Arbetarpartiet bakom Lapid, en dag efter en likalydande deklaration från vänsterpartiet Meretz. Opinionsmätningar ger Yesh Atid uppemot 20 av knessets 120 platser. Arbetarpartiet får med ny ledare (se 24 januari) sex platser enligt väljarenkäter, medan Meretz kretsar kring röstspärren 3,25 procent för att få plats i knesset. Partier som klarar spärren får minst fyra platser.
-
Svår regeringsbildning väntar efter val
Israel går till parlamentsval, igen. Det är fjärde gången på två år. Premiärminister Netanyahus Likud blir största parti men får svårt att samla stöd från de 61 mandat som ger majoritet i knesset. Samtidigt har Netanyahus motståndare, som finns både till höger och till vänster, sinsemellan så olika program att de skulle få svårt att samarbeta i en regering. Netanyahu står åtalad för mutbrott men kan luta sig mot diplomatiska framgångar (erkännande för Israel från flera arabländer det senaste året) och lyckad bekämpning av covid-19-pandemin: mer än halva befolkningen har hunnit få minst en dos vaccin.
-
Netanyahus utnämningsmakt begränsas
Premiärminister Netanyahu får inte göra utnämningar till chefspositioner inom rättsväsendet, beslutar Högsta domstolen. Anledningen är att han själv står åtalad och att utnämningarna skulle kunna påverka utgången i hans egna rättsfall. Han måste enligt domstolen följa regler mot intressekonflikter som dragits upp av Avichai Mandelblit, som har rollen som riksåklagare och justitiekansler. Däremot gäller HD-beslutet inte Netanyahus ställföreträdare Amir Ohana, minister för allmän säkerhet. Reglerna mot intressekonflikter ska ta avstamp i personliga omständigheter, i detta fall Netanyahus, enligt HD.
-
Islamistparti kan få nyckelroll
Redan när slutresultatet i parlamentsvalet presenteras talas det om när nästa nyval ska äga rum. Ett rejält tapp för premiärministerns parti Likud bekräftas, och varken hans block med samarbetspartier eller motståndarblocket får majoritet i knesset. Det innebär också att den ”politiske överlevaren” Netanyahu i fyra val i rad har misslyckats med att säkra tydligt stöd för fortsatt maktinnehav. Två osäkra kort kan påverka regeringsfrågan: Yamina på högerflygeln, som leds av en tidigare bundsförvant till Netanyahu, och (mer överraskande) det islamistiska partiet Raam.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.