
Syrien
President Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller. Assadfamiljen hade styrt Syrien sedan 1970-talet som en diktatur. Regimens fall följde efter ett landsomfattande inbördeskrig som utlöstes av den arabiska våren 2011. Regimstyrkor, senare stödda av bland annat Ryssland, kämpade mot en brokig blandning av rebellgrupper. Miljoner syrier drevs på flykt. Med Assads fall har den politiska spelplanen ritats om. Ahmed al-Sharaa, ledare för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham som anförde blixtoffensiven mot Assad, utsågs till övergångspresident i januari 2025. I skuggan av Assadregimen har Syriens kurder försökt att bygga upp ett eget regionalt styre i norr.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Juli
-
Syriens utrikesminister besöker Moskva och diskuterar samarbete
Ryssland och Syrien är beredda att stärka banden och se över avtal som ingicks under den tidigare Assadregimen. Det framkommer när Syriens utrikesminister Asaad al-Shaibani besöker Moskva dit Bashar al-Assad flydde sedan hans regim föll i december 2024. En viktig fråga gäller två ryska militärbaser i Syrien, dels örlogsbasen i Tartus, dels flygbasen i Hmeimim (även känd som Khmeimim). Rysslands gällande avtal om baserna gäller till 2066. Shaibani är den högst uppsatte syriske politikern som besökt Moskva sedan regimskiftet. Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov säger att Moskva är redo att bistå Syriens återuppbyggnad efter inbördeskriget och att granska "avtal och kontrakt som ingicks under andra villkor".
-
Indirekta val i september
Den syriska övergångsregeringen meddelar att val till ett övergångsparlament ska hållas 15–20 september 2025. Det blir de första valen som genomförs sedan expresident Bashar al-Assad avsattes i december 2024. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter ska väljas av lokala valråd, medan en tredjedel ska utses av övergångspresident Ahmed al-Sharaa. Det nya övergångsparlamentet ska sitta tills allmänna val till ett ordinarie parlamentet kan hållas.
-
Vapenvila efter våldsutbrott mellan druser och beduiner
En vapenvila ingås mellan drusiska grupper och beduiner efter en veckas strider som uppges ha krävt över 1 100 människors liv i den sydsyriska provinsen Suwayda. Våldsvågen utlöstes efter flera kidnappningar och är den allvarligaste i provinsen sedan i april och maj då sammanstötningar mellan druser och syriska säkerhetsstyrkor krävde tiotals döda. Druserna och organisationen SOHR har anklagat regeringsstyrkor och regeringslojala miliser för att ta beduinernas parti och begå övergrepp på druser, inklusive summariska avrättningar. Av de dödade uppges över 700 vara stridande och civila druser, cirka 350 regeringssoldater och 21 beduiner. President Ahmed al-Sharaa som tillkännager vapenvilan upprepar ett löfte om att skydda den drusiska minoriteten. Hans uttalande kommer några timmar efter det att USA sagt sig ha fått regeringen och Israel att ingå en vapenvila – Israel har under veckan utfört flera flygräder mot syriska styrkor i Suwayda och även i Damaskus för att ”skydda” druserna, men landet vill också säkerställa en ickemilitäriserad zon nära israeliska gränsen.
-
USA häver terrorstämpel för syriska HTS
USA häver terrorstämpeln för syriska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), som infördes mot den islamistiska rebellgruppen som följd av dess tidigare kopplingar till al-Qaida. HTS var pådrivande i rebellalliansen som störtade Assadregimen i slutet av 2024. Beslutet tillkännages av USA:s utrikesminister Marco Rubio som hänvisar till president Trumps tidigare löfte att lätta på sanktionerna mot Syrien. HTS var av USA klassificerat som utländsk terrororganisation (FTO) för jihadistiska al-Nusrafronten. Enligt Rubio hänger beslutet samman med "den aviserade upplösningen av HTS och den syriska regeringens åtagande att bekämpa terrorism i alla dess former."
-
-
Juni
-
Över 20 döda i attentat mot ortodox kyrka
Tjugofem människor dödas när en gärningsman öppnar eld i en grekisk-ortodox kyrka i utkanten av Damaskus och spränger sig sedan till döds. Över 60 människor skadas, uppger inrikesdepartementet. Myndigheterna tillskriver attentatet Islamiska staten (IS). Det är såvitt känt det första attentatet i sitt slag mot en kyrka sedan 2011, året det syriska inbördeskriget bröt ut enligt en observatörsgrupp. Två dagar senare tar den tämligen okända sunnimuslimska gruppen, Saraya Ansar al-Sunna, på sig dådet. Gruppen säger sig agera självständigt. Bedömare utesluter inte att det rör sig om utbrytare ur IS eller islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), den sistnämnda gruppen leder Syrien sedan Assadregimens fall.