Kalendarium
Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier som al-Jazeera.
Senaste händelser
-
2024
-
April
-
Stränga straff för hbtq-brott
Iraks parlament antar en lag som förbjuder sexuella relationer mellan personer av samma kön. Straffen kan bli 10 till 15 år fängelse. Även transsexuella personer och medicinska behandlingar av transsexuella kriminaliseras. Vårdansvariga läkare ska kunna dömas till tre år fängelse. Tidigare har fällande domar kunnat meddelas byggt på vaga moraliska grunder i strafflagen. Nu inryms de nya reglerna i ändringar av en lag mot prostitution; det blir också straffbart, med minst sju års fängelse, att förespråka sex mellan personer av samma kön.
-
-
Februari
-
Västmakter anfaller Iranstödda grupper
USA genomför flyganfall mot milisgrupper i Irak och Syrien som vedergällning för tre amerikanska soldaters död i Jordanien den 28 januari. Dödsoffer rapporteras, men uppgifter om huruvida även civila dör är motstridiga. Dagen efter anfalls även huthirörelsen i Jemen. Vidare, den 7 februari, dör ledare inom en proiransk grupp i Bagdad när deras bil träffas av en amerikansk drönare. Sedan början på Gazakriget i oktober 2023, där USA har deklarerat stöd för Israels insatser efter terrordåd av den palestinska Hamasrörelsen, har amerikanska och allierade styrkor i regionen angripits minst 165 gånger. Olika väpnade grupper pekas ut, alla Iranstödda, men direkta stridshandlingar i Iran mellan USA och Iran har hittills inte rapporterats. Amerikanska och brittiska anfall mot huthierna i Jemen sker därför att huthirebeller angriper civil sjöfart i Röda havet med hänvisning till palestiniernas lidande.
2023
-
December
-
Beslutsorgan på provinsnivå återkommer
För första gången på ett årtionde hålls regionala val i alla de 15 provinser som inte har kurdiskt självstyre. Det ses som ett test för premiärminister al-Sudani, som har låtit återinföra regionalvalen. Folkvalda regionala rådsförsamlingar infördes efter diktatorn Saddam Husseins fall 2003, men de kom så småningom att uppfattas som arenor för korrupta maktspelare. I flera år har råden varit avskaffade som resultat av en protestvåg. Valmyndigheten uppger när merparten av rösterna räknats att Iranvänliga partier har fått flest röster i södra och centrala Irak. I Bagdad har dock sunnipartier det starkaste stödet. På regional nivå fatas beslut om vård, utbildning och transporter. Dessutom utser råden guvernörer.
November
Irak blir spelplan för USA och dess fiender
Amerikanskt stridsflyg utför två anfall mot en Iranstödd milis i Irak. Nio milismän rapporteras dödade i milisen al-Hashd al-Shaabi, en paramilitär paraplyorganisation som sympatiserar med regimen i Iran även om den på senare år har knutits till Iraks reguljära försvarsmakt. USA:s anfall mot milisen bottnar i att amerikanska styrkor i Irak och Syrien, 2 500 repektive 900 soldater, den senaste tiden har attackerats mer än 70 gånger. De attackerna kopplas i sin tur till pågående krig mellan Israel och den Iranstödda palestinska Hamasrörelsen. Amerikanerna angrips av sympatisörer till Hamas. Iraks premiärminister gör efter flyganfallen en markering mot USA och uppmanar Washington att avstå från stridshandlingar på irakiskt område.
Talmannen avsatt av domstol
Muhammad al-Halbusi, Iraks mest inflytelserike sunnimuslimske politiker, tvingas lämna talmansposten i parlamentet som han haft sedan 2018. Beslutet fattas av Iraks högsta domstol, som också förklarar att en annan sunnipolitikers mandat som parlamentsledamot har upphört. Bakom beslutet finns inbördes motsättningar mellan de två partikamraterna, med inslag som anklagelser om dokumentförfalskning. Domstolsbeslutet kan inte överklagas men tre ministrar, partikamrater till Halbusi, avgår i protest och partiet Taqaddum aviserar sin avsikt att framgent bojkotta val. Förste vice talman Muhsin al-Mandalawi träder in på talmansposten i väntan på att en ny talman utses. I enlighet med det etniskt baserade maktdelningssystem mellan främst araber och kurder som råder sedan diktatorn Saddam Hussein avsattes 2003 ska Iraks federala president vara kurd, premiärministern shiamuslim och parlamentets talman sunnimuslim.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.