Nytt åtal i Rysslandsutredningen

1 december

Trumps första säkerhetsrådgivare Michael Flynn (se 13 februari 2017) åtalas av den särskilda åklagaren Robert Mueller som utreder rysk inblandning i valet. Flynn har överlämnat sig själv till FBI och erkänner att han medvetet gjort falska uttalanden om sina kontakter med den ryska regeringen. Han är den fjärde personen som hittills åtalats i Muellers utredning (se 30 oktober 2017).

Trump anklagas för hindrande av rättvisa

2 december

Dagen efter Flynns erkännande twittrar Trump att han ”var tvungen att avskeda” denne, på grund av att han ljugit för FBI. Uttalandet väcker kritik och frågor om Trump därmed har gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. Om Trump visste att Flynn ljög så kan hans eget försök att lägga ned FBI:s utredning av Flynn innebära övergrepp i rättssak.

Trump drar tillbaka naturskydd

4 december

President Trump meddelar ett väntat beslut om att krympa två naturskyddade områden, så kallade nationalmonument, i Utah. Det ena av dem, Bear Ears, fick skydd så sent som 2016 av företrädaren Obama men minskas nu med närmare 85 procent. Det andra, Grand Staircase-Escalante, fick skydd 1996 men halveras nu. Ett nationalmonument kan utses av presidenten och har något lägre skydd än en nationalpark som måste godkännas av kongressen. Miljögrupper och företrädare för urfolk uppger att de tänker försöka stoppa ändringen i domstol.

HD ger tillfälligt klartecken för inreseförbud

4 december

Jerusalem erkänns som huvudstad

6 december

Trump erkänner i enlighet med ett vallöfte Jerusalem som Israels huvudstad. Uppgiften om att ett erkännande var förestående har väckt starka känslor inte minst i arabvärlden. Även EU har uttryckt oro över planerna och Turkiet hotar att bryta sina förbindelser med Israel. Israel betraktar Jerusalem som sin huvudstad men inget annat land har erkänt det; samtliga ambassader finns i Tel Aviv. Beslutet fördöms ett par veckor senare av en stor majoritet i FN:s generalförsamling. Trots hot från Trump om repressalier röstar 128 länder mot erkännandet. USA, Israel och sju småstater röstar för det. Omröstningen får ingen konkret effekt.

Metoo-rörelsen sätter spår i politiken

11 december

Den rörelse som startade i USA under mottot "metoo" får effekter på högsta politiska nivå. Tre kvinnor som under valrörelsen offentligt anklagade Trump för sexuella trakasserier begär nu en utredning. De får stöd av 59 kvinnliga kongressledamöter kräver en utredning av anklagelser mot Trump från minst 17 kvinnor. Veckan innan har tre kongressledamöter avgått efter anklagelser om sexuella trakasserier: den demokratiske senatorn  Al Franken och ledamöterna i representanthuset John Conyers (demokrat) samt Trent Franks (republikan). Tidskriften Time har utsett metoo-rörelsen, eller ”The Silence Brekers” (de som bröt tystnaden), till Årets person. Metoo uppstod i oktober sedan flera kända skådespelerskor anklagat regissören Harvey Weinstein för allvarliga övergrepp. Rörelsen där kvinnor via sociala medier vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier har fått stor internationell spridning.

Oväntad seger för Demokraterna i fyllnadsval till senaten

12 december

Metoo-rörelsen får fortsatt genomslag då Demokraterna vinner ett uppmärksammat fyllnadsval i Alabama. Valutgången beskrivs som ett allvarligt bakslag för president Trump och Republikanerna, vars majoritet i den federala senaten nu minskar till 51–49. Republikanernas kandidat Roy Moore anklagades under valrörelsen för att i yngre år ha förgripit sig på tonåringar, inklusive en flicka som bara var 14 år. Många har avvisat anklagelserna som politiskt motiverade och Trump har uppmanat till stöd för honom. Segraren Doug Jones blir nu den första demokratiska senatorn från Alabama på 25 år. Senatsplatsen gick i valet 2016 till Jeff Sessions, som sedan utsågs till justitieminister.

Nätneutraliteten luckras upp

14 december

Kommunikationsmyndigheten FCC röstar för att slopa nätneutraliteten, som innebär att internetleverantörer måste behandla alla aktörer lika och erbjuda samma hastigheter oavsett avsändare och innehåll. Beslutet är omstritt. Följden kan enligt kritiker bli att stora bolag köper sig förtur och slår ut mindre aktörer. Nätneutraliteten blev lag under president Obama.

Omfattande skattereform godkänns

20 december

Republikanerna i kongressen röstar igenom ett lagpaket med skattereformer som är de mest omfattande på över 30 år. Paketet betraktas som Trumps första stora politiska framgång. Inga demokrater stödjer förslaget. Ändringarna gynnar främst företag och höginkomsttagare. Det innehåller bland annat en sänkning av bolagsskatten från 35 till 21 procent. Inkomstskatterna sänks för flertalet under de närmaste åren men därefter försvinner avdragsmöjligheter för många främst i de lägre inkomstskikten. Därför beräknas hälften av löntagarna ha högre skatt än idag år 2027. I skatteomläggningen ingår också att obligatoriet i Obamacare tas bort – alltså straffavgiften för personer utan sjukförsäkring. Kritiker tror att reformerna kan leda till att budgetunderskottet ökar med upp till 1,5 biljoner dollar på tio år. Förespråkarna säger att reformerna kommer att finansiera sig själva och leda till ökad tillväxt, fler jobb och högre löner. USA:s budget har inte varit balanserad sedan 2001 och statsskulden har legat över 100 procent av BNP sedan 2012.