Mars 2024
Senaste händelser
-
Mars
-
Nikki Haley vinner första seger, Trump tar tre delstater
Nikki Haley vinner i Republikanernas primärval i Washington DC och tar därmed hem sin första seger i striden om vem som ska bli partiets presidentkandidat. Hon blir också den första kvinna hittills som har vunnit ett republikanskt primärval. Segern är dock mest symbolisk eftersom Demokraterna helt dominerar i huvudstadsområdet DC och Donald Trump har vunnit alla andra primärval. Han har just tagit hem segrar även i Idaho, Michigan och Missouri.
-
HD: Trump kan inte diskvalificeras från presidentvalet
Högsta domstolen slår i ett väntat besked fast att expresident Donald Trump inte kan stängas av från deltagande i årets presidentval på grund av sitt agerande i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. I tre delstater har rättsväsendet eller valansvariga diskvalificerat Trump med hänvisning till författningens 14:e tillägget som säger att den som deltagit i uppror mot statsmakten inte får inneha offentliga ämbeten. Bestämmelsen tillkom efter inbördeskriget 1861–1865.
-
Storslam för Biden och Trump, Haley drar sig ur
När primärval hålls i 16 delstater och ett territorium samtidigt vinner president Joe Biden och expresident Donald Trump som väntat nästan allt i sina respektive partier. Den republikanska utmanaren Nikki Haley tar hem Virginia men i övrigt segrar Trump över allt och Haley meddelar när resultaten är klara att hon nu drar sig ur valrörelsen.
-
Biden och Trump säkrar nomineringar inför presidentvalet
Efter ännu en runda primärval – i fyra delstater – står det klart att både president Joe Biden och expresident Donald Trump har säkrat nomineringarna för respektive parti inför presidentvalet i november. I båda fall har de tillräckligt många delegater till elektorskollegiet som på partikonvent i juli (Republikanerna) och augusti (Demokraterna) formellt utser presidentkandidaterna. Valet 2024 blir av allt att döma därmed en returmatch mellan Biden och Trump, som ställdes mot varandra 2020. Primärval hålls i Georgia, Hawaii (nomineringsmöte), Mississippi och Washington. Dessutom har invånare på territoriet Nordmarianerna i Stilla havet samt registrerade demokrater utomlands röstat.
-
Mindre stödpaket till Ukraina
USA ska skicka militärt bistånd värt 300 miljoner dollar till Ukraina, uppger president Joe Biden. Han kringgår kongressen som sedan flera månader blockerar ett många gånger större stödpaket, genom att använda besparingar inom försvarsdepartementet Pentagon. Beskedet kommer i samband med ett besök i Vita huset av Polens premiärminister Donald Tusk och president Andrzej Duda, då det också blir klart att amerikanska utrikesdepartementet godkänt försäljningar av robotar till Polen, till ett värde av närmare 3,5 miljarder dollar. Det större stödpaketet till Ukraina på 60 miljarder dollar har godkänts av senaten (se 13 februari 2024) men representanthusets republikanske talman Mike Johnson har hittills vägrat låta kongressens andrakammare rösta i frågan.
-
Ungersk protest efter Bidens ”diktatur”-kommentar
Ungerns utrikesdepartement kallar upp USA:s ambassadör i Budapest i protest mot att president Joe Biden sagt att den ungerske premiärministern Viktor Orbán strävar efter diktatur. Bidens uttalande vid ett kampanjmöte några dagar tidigare var en kommentar till att expresident Donald Trump samtidigt tog emot Orbán i sin bostad Mar-a-Lago i Florida. Den högernationalistiska ungerska ledaren ”har uttryckligen sagt att han inte tycker att demokrati fungerar, han söker sig mot diktatur” sade Biden. Orbán har nyligen uttalat sig till stöd för Trump i det amerikanska presidentvalet.
-
USA släpper fram FN-krav på eldupphör i Gaza
När FN:s säkerhetsråd röstar om att uppmana till ett eldupphör i Gazaremsan lägger USA ned sin röst, och resolutionen antas med 14 ja-röster. En israelisk regeringsdelegation som var på väg till USA för att besöka Vita huset får order om att genast vända om, i protest mot utfallet. Den nedlagda rösten innebär en förflyttning för USA, som vid tre tidigare omröstningar i säkerhetsrådet lagt sitt veto mot resolutioner om vapenvila (i oktober och december 2023 och i februari 2024). President Joe Biden har över lag tagit stark ställning för Israels rätt att anfalla Gaza efter Hamas terrorattack den 7 oktober, samtidigt som allt fler både inom och utom USA krävt en vapenvila på grund av den pågående humanitära krisen.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.