2025

• September

• Rekordstor drönarattack mot Kiev

  7 september

  Regeringsbyggnaden i det välbevakade regeringskvarteret i Kiev skadas för första gången under vad som beskrivs som den största drönarattacken hittills mot Ukraina sedan det storskaliga kriget inleddes. Sammanlagt avfyrades 805 drönare och 13 robotar, enligt det ukrainska luftvärnet. Flertalet skjuts ned men närmare 60 drönare och 9 robotar träffar mål. EU-ledare fördömer anfallet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skriver att Kreml ”hånar diplomati, trampar på folkrätten och dödar urskillningslöst”. USA:s president Donald Trump säger sig redo att gå vidare med nya sanktioner mot Ryssland, men har tidigare inte agerat trots upprepade hot om skärpta insatser om inte Moskva går med på ett avtal om vapenvila.

• “De villigas koalition” redo ge säkerhetsgarantier

  4 september

  Vid ett möte i Frankrike förbinder sig 26 länder att vara beredda att bidra till en stödstyrka i Ukraina när en vapenvila eller fred ingåtts med Ryssland. Det är det mest konkreta löftet hittills kring de garantier som varit på tapeten en tid. Ändå är detaljerna få om vad utfästelsen innebär i praktiken. President Volodymyr Zelenskyj deltar i mötet som den franske presidenten Emmanuel Macron är värd för. De aktuella länderna i ”de villigas koalition” finns främst i Europa – däribland Sverige – men också allierade som Australien, Japan, Kanada och Nya Zeeland ingår också. Det är oklart om USA skulle ha någon roll. Stödstyrkans uppgift skulle vara att stabilisera läget och förhindra nya attacker.

• Augusti

• Tidigare talman dödsskjuten

  30 augusti

  Den förre talmannen i parlamentet Andrij Parubij skjuts till döds på öppen gata i staden Lviv. Gärningsmannen uppges ha flytt på en elsparkcykel efter att ha avlossat flera skott. Polischefen anklagar Ryssland för att ligga bakom mordet. Ett par dagar senare grips en man misstänkt för inblandning i dådet. Andrij Parubij var talman 2016–2019 och hade också varit chef för det nationella säkerhetsrådet. Han hade en framträdande roll i proteströrelserna i Ukraina 2004 och 2014.

• Proteststorm efter anfall mot Kiev

  28 augusti

  En av de dödligaste attackerna mot Kiev hittills under kriget kräver minst 25 människors liv efter träffar inte minst mot bostadshus.  Över 600 drönare och ett 30-tal robotar träffar huvudstaden som utsätts för attacker nästa varje natt. Merparten skjuts ned av luftvärnet. USA varnar för att de pågående fredsansträngningarna kan undermineras efter attacken som också orsakar skador bland annat på EU:s högkvarter. EU, Storbritannien och Sverige kallar upp ryska ambassadörer i protest mot anfallet. Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserar Ryssland för ”terror och barbarism”, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz säger att Ryssland ”visar sitt sanna ansikte” och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att den ryske presidenten Vladimir Putin ”saboterar fredshopp”.

• Zelenskyj och västledare i Vita huset

  18 augusti

  President Volodymyr Zelenskyj besöker Vita huset tillsammans med en rad europeiska ledare för att diskutera kriget i Ukraina, tre dagar efter ett uppmärksammat toppmöte i Alaska mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motpart Vladimir Putin. Inget konkret framkom efter Alaskamötet men inför Zelenskyjs besök har det förekommit tal om säkerhetsgarantier för Ukraina som USA skulle kunna stödja vid en framtida fred, dock utan detaljer. Stämningen är artig under mötet och både Zelenskyj och övriga gäster uttrycker tacksamhet mot Trump samt lovordar hans arbete för att få ett slut på kriget. Kontrasten är stor mot Zelenskyjs förra besök i Vita huset då han blev utskälld (se 28 februari 2025). De europeiska ledarna som deltar är EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Natos generalsekreterare Mark Rutte, Finlands president Alexander Stubb, Frankrikes president Emmanuel Macron, Italiens president Giorgia Meloni, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.