Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor:  främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2026

    • Februari

    • Fångutväxling efter trepartssamtal

      En andra förhandlingsrunda mellan representanter från Ryssland, Moskva och USA avslutas i Abu Dhabi utan att parterna lyckats enas om något mer än en rysk-ukrainsk fångutväxling, den första på fem månader. Svåra frågor återstår att lösa, bland annat vad som ska hända vid en eventuell fred med de ukrainska territorier som ockuperas av ryska styrkor. Samtalen i Abu Dhabi inleddes i slutet av januari. Det var då första gången som delegationer från de tre länderna satt vid samma bord för att diskutera den fredspan som USA lade fram i slutet av 2025. Ytterligare en förhandlingsrunda hölls i Genève i mitten av februari utan att parterna tycktes komma närmare en lösning. Samtalen har ackompanjerats av omfattande ryska bombningar mot Ukrainas energiförsörjning. Miljoner ukrainare har drabbats av strömavbrott orsakad av ryska attacker samtidigt som det råder bitande vinterkyla i stora delar av landet.

    • Januari

    • Civila dödstal stiger

      Under 2025 registrerade FN fler civila dödsfall i Ukraina än under de två föregående åren. Det totala antalet under 2025 uppgick till minst 2 514 döda och 12 142 skadade, vilket enligt FN är en ökning med 31 procent jämfört med 2024. FN förklarar ökningen med intensifierade strider längs frontlinjen och Rysslands användning av långdistansvapen med stor slagkraft. Det finns ingen tillförlitlig siffra för det totala antalet civila som dödats i Ukraina sedan Ryssland invasion 2022. FN har verifierat nästan 15 000 civila dödsfall men menar att den faktiska siffran sannolikt är betydligt högre eftersom det inte går att verifiera dödsfall i områden som hamnat under rysk ockupation.

    • Ukrainas allierade enas om plan efter vapenvila

      Vid ett möte i Paris enas representanter för "de villigas koalition" om hur Ukrainas säkerhet ska garanteras efter en vapenvila. Frankrike, Storbritannien och andra europeiska länder ska bidra med soldater till en multinationell styrka medan USA ska leda övervakningen av vapenvilan. I deklarationen som skrivs under ges emellertid inget löfte om att den multinationella styrkan ska understödja Ukraina vid en eventuell ny rysk attack, något som Ukraina eftersträvar. I en kommentar till mötet upprepar Ryssland sitt motstånd mot att Nato-styrkor placeras ut i Ukraina och säger att alla sådana enheter kommer att betraktas som legitima mål för rysk krigföring.

    • Ny ommöbleringar i toppskiktet runt Zelenskyj

      President Volodmyr Zelenskyj utnämner en ny stabschef och genomför ännu en regeringsombildning (se 14 juli 2025). Till ny stabschef utses Kyrylo Budanov som varit chef för den militära underättelsetjänsten HUR. Zelenskys tidigare stabchef och långvarige bundsförvant Andrij Jermak sparkades i slutet av föregående år i samband med en korruptionsutredning (se 28 november 2025). Som chef för HUR har Budanov gjort sig känd för ett antal vågade och framgångsrika militära operationer på rysk mark. Dagen därpå meddelar Zelenskyj ett byte på försvarsministerposten. Denys Sjmyhal som bara varit försvarsminister ett halvår blir energiminister. Han ersätts av den 34-årige Mychajlo Fedorov som hittills varit minister med ansvar för teknologi och digital omställning. Liksom Sjmyhal  saknar Fedorov militär erfarenhet. Utnämningen av Fedorov ses som ett sätt för regeringen att stärka den teknologiska utvecklingen inom försvaret.     

  • 2025

    • December

    • EU-lån i stället för frysta ryska tillgångar

      Från EU kommer besked om att unionen ska låna 90 miljarder euro för att stötta Ukraina under två år. Det är resultatet av ett toppmöte där förhoppningar fanns om ett betydligt större belopp skulle säkras via frysta ryska tillgångar för ett lån till Ukraina. EU-ledarna lyckades dock inte enas om att använda de ryska tillgångarna. Av de 27 EU-länderna ska 24 stå för det nya lånet – Ungern, Tjeckien och Slovakien får ett undantag i utbyte mot att de inte lägger veto mot beslutet.

    • Zelenskyj: ”Ukraina redo för val”

      President Volodymyr Zelenskyj säger att han ska begära ett förslag på lagändring så att det går att genomföra val i Ukraina trots pågående krig. Beskedet kommer efter det att USA:s president Donald Trump upprepade gånger sagt att Kiev använder kriget som ursäkt för att hålla val. Moskva anklagar Zelenskyj för att vara en illegitim ledare och kräver val innan en vapenvila kan bli aktuell. Presidentens mandatperiod skulle ha löpt ut i maj 2024 men inget nytt val kan hållas under rådande undantagslagar.

    • Nytt förslag till USA för slut på kriget

      Regeringen skickar en uppdaterad plan för att nå en slut på kriget med Ryssland till Washington. Planen är ett steg i en process som har pågått alltsedan USA lade fram en fredsplan som Kiev ansåg låg alltför nära ryska krav (se 20 november 2025). Den version som Ukraina nu lägger fram innebär bland annat att landet får behålla en stor armé samtidigt som västmakterna ska stå för ett kollektivt försvarsliknande skydd för att avskräcka Ryssland från nya attacker efter en vapenvila. De svåra frågor som rör territorium och de ryskockuperade områdenas framtida status lämnas olösta för att hanteras senare, i samtal på presidentnivå. Det ukrainska förslaget kommer att utgöra underlag för diskussioner de kommande månaderna mellan Ukraina, USA och de europeiska länder som ingår i "de villigas koalition". Ryssland avvisar alla ändringar från den första 28-punktsplanen.

    • November

    • Zelenskyjs stabschef sparkad

      President Volodymyr Zelenskyjs avskedar sin stabschef och nära rådgivare Andrij Jermak, bara timmar efter en razzia mot hans hem i Kiev. Razzian är ett led i den stora korruptionsutredning "Operation Midas" som skakar landet och som rör energisektorn. Övriga som misstänks vara inblandade i härvan är den tidigare energiministern German Galusjtjenko, hans efterträdare Svitlana Hrynchuk, den tidigare premiärministern Oleksij Tjernisjov samt Timur Minditj, en affärsman och vän till president Volodomyr Zelenskyj sedan presidentens tid som komiker. 

    • USA lägger fram ny fredsplan

      President Volodymyr Zelenskyj får ett utkast till en ny fredsplan som det ryktats om i några dagar. Den innehåller 28 punkter som bland annat innebär att Ukraina avstår territorium och minskar sina militära styrkor, förbjuder utländsk trupp på sin mark och förbinder sig att aldrig gå med i Nato. Kritiker beskriver utkastet som rena önskelistan från Moskvas sida. Några dagar senare inleds samtal om förslaget mellan företrädare för USA, Ukraina och europeiska länder i Genève och därefter presenteras en reviderad plan i 19 punkter. Samtal fortsätter på flera fronter men på marken fortgår strider med oförminskad styrka.

    • September

    • Rekordstor drönarattack mot Kiev

      Regeringsbyggnaden i det välbevakade regeringskvarteret i Kiev skadas för första gången under vad som beskrivs som den största drönarattacken hittills mot Ukraina sedan det storskaliga kriget inleddes. Sammanlagt avfyrades 805 drönare och 13 robotar, enligt det ukrainska luftvärnet. Flertalet skjuts ned men närmare 60 drönare och 9 robotar träffar mål. EU-ledare fördömer anfallet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skriver att Kreml ”hånar diplomati, trampar på folkrätten och dödar urskillningslöst”. USA:s president Donald Trump säger sig redo att gå vidare med nya sanktioner mot Ryssland, men har tidigare inte agerat trots upprepade hot om skärpta insatser om inte Moskva går med på ett avtal om vapenvila.

    • “De villigas koalition” redo ge säkerhetsgarantier

      Vid ett möte i Frankrike förbinder sig 26 länder att vara beredda att bidra till en stödstyrka i Ukraina när en vapenvila eller fred ingåtts med Ryssland. Det är det mest konkreta löftet hittills kring de garantier som varit på tapeten en tid. Ändå är detaljerna få om vad utfästelsen innebär i praktiken. President Volodymyr Zelenskyj deltar i mötet som den franske presidenten Emmanuel Macron är värd för. De aktuella länderna i ”de villigas koalition” finns främst i Europa – däribland Sverige – men också allierade som Australien, Japan, Kanada och Nya Zeeland ingår också. Det är oklart om USA skulle ha någon roll. Stödstyrkans uppgift skulle vara att stabilisera läget och förhindra nya attacker.

    • Augusti

    • Tidigare talman dödsskjuten

      Den förre talmannen i parlamentet Andrij Parubij skjuts till döds på öppen gata i staden Lviv. Gärningsmannen uppges ha flytt på en elsparkcykel efter att ha avlossat flera skott. Polischefen anklagar Ryssland för att ligga bakom mordet. Ett par dagar senare grips en man misstänkt för inblandning i dådet. Andrij Parubij var talman 2016–2019 och hade också varit chef för det nationella säkerhetsrådet. Han hade en framträdande roll i proteströrelserna i Ukraina 2004 och 2014.

    • Proteststorm efter anfall mot Kiev

      En av de dödligaste attackerna mot Kiev hittills under kriget kräver minst 25 människors liv efter träffar inte minst mot bostadshus.  Över 600 drönare och ett 30-tal robotar träffar huvudstaden som utsätts för attacker nästa varje natt. Merparten skjuts ned av luftvärnet. USA varnar för att de pågående fredsansträngningarna kan undermineras efter attacken som också orsakar skador bland annat på EU:s högkvarter. EU, Storbritannien och Sverige kallar upp ryska ambassadörer i protest mot anfallet. Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserar Ryssland för ”terror och barbarism”, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz säger att Ryssland ”visar sitt sanna ansikte” och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att den ryske presidenten Vladimir Putin ”saboterar fredshopp”.

    • Zelenskyj och västledare i Vita huset

      President Volodymyr Zelenskyj besöker Vita huset tillsammans med en rad europeiska ledare för att diskutera kriget i Ukraina, tre dagar efter ett uppmärksammat toppmöte i Alaska mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motpart Vladimir Putin. Inget konkret framkom efter Alaskamötet men inför Zelenskyjs besök har det förekommit tal om säkerhetsgarantier för Ukraina som USA skulle kunna stödja vid en framtida fred, dock utan detaljer. Stämningen är artig under mötet och både Zelenskyj och övriga gäster uttrycker tacksamhet mot Trump samt lovordar hans arbete för att få ett slut på kriget. Kontrasten är stor mot Zelenskyjs förra besök i Vita huset då han blev utskälld (se 28 februari 2025). De europeiska ledarna som deltar är EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Natos generalsekreterare Mark Rutte, Finlands president Alexander Stubb, Frankrikes president Emmanuel Macron, Italiens president Giorgia Meloni, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

    • Ny fångutväxling med Ryssland

      Ytterligare 84 fångar från vardera sidan utväxlas mellan Ryssland och Ukraina, efter medling av Förenade arabemiraten. Enligt presidennt Volodymyr Zelenskyj rör utväxlingen både militär personal och civilpersoner, varav några hållits fångna sedan 2014, 2016 och 2017. Den första utväxlingen gällde 1 000 fångar från vardera sida (se 1 juni 2025) medan parterna i juli kom överens om att utväxla ytterligare 1 200 fångar. 

    • Juli

    • Zelenskyj backar om minskat oberoende för korruptionsbekämpare

      President Volodymyr Zelenskyj undertecknar en lag som river upp ett beslut som fattades bara en dryg vecka tidigare men som utlöst stora gatuprotester. I den första vändan antogs en lag som gav riksåklagaren kontroll över två myndigheter med uppdrag att bekämpa korruption: antikorruptionsbyrån Nabu och den särskilda korruptionsåklagaren Sapo. Zelenskyj, som utser och kan avskeda riksåklagaren, angav att de båda institutionerna behövde rensas från ”ryskt inflytande”. Men protesterna blev de största mot regeringen sedan det fullskaliga kriget bröt ut 2022 och EU uppges ha varnat för minskat stöd om inte lagen drogs tillbaka. Nu återfår de båda myndigheterna sitt oberoende.

    • Kvinna leder Ukrainas regering efter ombildning

      Parlamentet bekräftar Julia Svyrydenko som premiärminister, precis som president Volodymyr Zelensky tidigare föreslagit (se 14 juli 2025). Som ekonomiminister och vice premiärminister spelade hon en viktig roll under förhandlingarna om det mineralavtal som nyligen ingicks med USA. Svyrydenko blir landets andra kvinnliga regeringschef. Hon ersätter Denys Sjmyhal, som varit premiärminister sedan 2020. Han blir försvarsminister. Parlamentet godkänner också att flera andra ministrar byts ut och några department slås samman i enlighet med den nya premiärministerns förslag. 

    • Zelensky ombildar regeringen, föreslår ny premiärminister

      President Volodymyr Zelensky tillkännager en regeringsombildning. Som ny premiärminister föreslår han Julia Svyrydenko, ekonomiminister och vice premiärminister. Hon hade nyligen en viktig roll under förhandlingarna om ett mineralavtal med USA (se 30 april 2025). Svyrydenko ersätter Denys Sjmyhal som föreslås bli försvarsminister. Dagen efter Zelenskys besked meddelar Sjmyhal, som  suttit sedan 2020, att han avgår tillsammans med sin regering. Parlamentet godkänner Sjmyhals avgång i en omröstning den 16 juli.

       

    • Ukraina får fler Patriot-system efter rekordstora ryska attacker

      USA:s president Donald Trump lovar att skicka fler Patriot-system till Ukraina. Luftvärnssystemen spelar en betydelsefull roll för försvaret av ukrainska städer och president Volodymyr Zelenskyj har efter den senaste tidens omfattande ryska drönar- och robotattacker bett om att få ytterligare tio Patriot. Dessa ska förmedlas med Natos hjälp och andra Nato-länder kommer att står för kostnaden. Tyskland uppges vara redo att betala för två Patriot-system och Norge för ett, medan andra europeiska Natomedlemmar också deltar i finansieringen. 

    • Juni

    • Stor drönarattack långt in i Ryssland

      En samordnad drönarattack genomförs mot flygbaser flera hundra mil in på ryskt område, i en ”specialoperation” som väcker stor uppmärksamhet. Över 100 drönare som hade gömts i lastbilar ska ha använts, i attacken mot fem olika regioner som orsakade skador på minst 40 bombflygplan på marken. Ryssland bekräftar att attackerna ägt rum och kallar dem ”terrorhandlingar”. Samtidigt genomför Ryssland ett anfall mot en ukrainsk militärbas och dödar minst tolv soldater. Dagen därpå ska fredssamtal mellan parterna fortsätta i Istanbul (se 16 maj 2025).

    • Maj

    • Direkta samtal med Ryssland leder till fångutväxling

      Det första direkta fredssamtalet mellan Ukraina och Ryssland på tre år utmynnar i en överenskommelse om ett utbyte av 1 000 fångar från vardera landet. Parterna kan inte enas om ett uppehåll i striderna, men uppger att de kommer att diskutera frågan vidare. Samtalet följer på den ryske presidenten Vladimir Putins förslag men han själv deltar inte i mötet i Istanbul (se 11 maj 2025). Det får till följd att president Volodymyr Zelenskyj inte heller deltar, och inte heller USA:s president Donald Trump som tidigare meddelat att han eventuellt skulle dyka upp.

    • Förslag och motförslag om direkta samtal med Moskva

      Rysslands president Vladimir Putin föreslår att direkta samtal om kriget ska inledas om fyra dagar, den 15 maj, i Istanbul. Det är en reaktion på en uppmaning dagen innan som europeiska ledare framförde under ett besök i Kiev om att Moskva ska acceptera förslaget om 30 dagars vapenvila som USA och Ukraina tidigare enats om (se 11 mars 2025). President Volodymyr Zelenskyj säger i sin tur att han är redo att själv möta Putin i Istanbul. De politiska ledarna för Storbritannien, Frankrike, Polen och Tyskland hotade under sitt besök med omfattande nya sanktioner mot Ryssland om det inte blir någon vapenvila. De var på plats i Kiev medan andra europeiska ledare i ”de villigas allians” var med via länk.

    • Ensidig rysk vapenvila börjar gälla

      En tre dagar lång vapenvila, som ensidigt utropats av den ryske presidenten Vladimir Putin, träder i kraft. President Volodymyr Zelenskyj har kallat initiativet för ett skådespel och påmint om att Ukraina gått med på USA:s förslag om en 30 dagar lång vapenvila (se 11 mars 2025), något som Kreml i sin tur inte svarat på. Den ensidiga ryska vapenvilan i kriget mot Ukraina sammanfaller med det ryska firandet av ”segerdagen” den 9 maj, då Nazityskland kapitulerade för 80 år sedan. Under de 72 timmar som vapenvilan pågår rapporterar Kiev om hundratals ryska attacker, medan Ryssland i sin tur anklagar Ukraina för att bryta mot vapenvilan.

    • April

    • Mineralavtal med USA klart

      Ett mineralavtal med USA skrivs under, två månader efter det beramade mötet som slutade med att president Volodymyr Zelenskyj lämnade Vita huset tomhänt (se 28 februari 2025). Avtalet ger USA tillgång till en rad naturresurser, förutom mineral även olja och fossilgas, samtidigt som Ukraina behåller själva ägandet. Länderna inrättar en gemensam investeringsfond för återuppbyggnad vars avkastning under första årtiondet ska investeras i Ukraina. USA godkänner Ukrainas strävan att gå med i EU medan dörren till Nato är stängd. Avtalet innebär att USA kan fortsatta att stödja Ukraina militärt även om det inte inbegriper några konkreta säkerhetsgarantier. Redan dagen därpå godkänner USA:s president Donald Trump en vapenleverans, den första sedan han tillträdde i januari. Avtalet måste ratificeras av Ukrainas parlament innan det kan träda i kraft.

    • Zelenskyj avfärdar USA-krav för fredsplan

      President Volodymyr Zelenskyj säger omedelbart nej till ett krav från USA om att acceptera ett förslag om att låta Ryssland behålla kontroll över de områden som ockuperats, samtidigt som ukrainskt medlemskap i Nato utesluts. Zelenskyj slår fast att det skulle strida mot författningen att ge upp Krim, som Ryssland annekterade 2014. USA:s president Donald Trump kallar Zelenskyjs uttalande ”inflammatoriskt” och säger att förslaget i princip godtagits av Ryssland. Uttalandena kommer strax efter det att USA:s utrikesminister Marco Rubio i sista stund hoppat av ett möte i London gällande en eventuell vapenvila. I det nedtonade möte som ändå hölls deltog försvarsminister Rumen Umerov och utrikesminister Andrij Sybiha, samt företrädare för Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Mötet var tänkt som en fortsättning på samtal i Paris veckan innan.

    • Regeringen ”oroas” över kinesisk inblandning i kriget

      Kinas ambassadör Ma Shengkun kallas upp till utrikesdepartementet i Kiev på grund av ”allvarlig oro” över anklagelser om att kineser strider med ryska armén och att kinesiska bolag hjälper Ryssland med tillverkning av vapen. President Volodymyr Zelenskyj har sagt att minst 155 kineser slåss med ryssarna. Två kineser har tidigare tillfångatagits och visades i början av april upp vid en presskonferens. Kina nekar till att ha försett någon sida i kriget med vapen och har uppmanat sina medborgare att hålla sig borta från militära insatser.

    • Många stridshandlingar trots ”påskvapenvila”

      Ukraina och Ryssland anklagar varandra för hundratals överträdelser mot det ”påskeldupphör” som den ryske presidenten Vladimir Putin oväntat utlyste på påskaftons kväll och som skulle gälla i 30 timmar. Putin angav humanitära skäl och sade att alla stridshandlingar skulle upphöra – men varnade samtidigt för att Ukraina kunde komma att bryta mot vapenvilan. USA har föreslagit en 30 dagar lång vapenvila som Ukraina sagt ja till, men Ryssland inte har accepterat (se 11 mars 2025).

    • Dödlig rysk flygattack fördöms, ingen vapenvila i sikte

      Ett drygt 30-tal människor dör och över 100 skadas i ett flyganfall mot staden Sumy, i vad som beskrivs som den dödligaste attacken hittills i år. Vita huset säger att det är en ”stark påminnelse” om behovet av fredssamtal medan president Donald Trump säger sig ha fått information om att attacken var ett ”misstag”. Inget nämns om att Ryssland har fortsatt med flyganfall med oförminskad kraft under den månad som har gått sedan USA och Ukraina enades om 30 dagar lång vapenvila (se 11 mars 2025). Starka fördömanden kommer från omvärlden och president Volodymyr Zelenskyj betonar att attacken genomförts palmsöndagen, en vecka före påskdagen, som är en viktig kristen högtid. Zelenskyj beklagade en dryg vecka tidigare USA:s ”svaga” reaktion på ett anfall mot presidentens hemstad Kryvyj Rih som krävde 18 människors liv, varav 9 barn.

    • Ukrainska soldater i ryska Belgorod

      President Volodymyr Zelenskyj bekräftar för första gången att ukrainska styrkor är aktiva i den ryska regionen Belgorod. Ryssland rapporterade i mars om attacker i regionen som gränsar till Ukraina och även till Kursk, där Ukraina har haft trupper sedan augusti 2024. 

    • Mars

    • USA-uppgifter om vapenvila i Svarta havet

      Ukraina och Ryssland är överens om ett eldupphör i Svarta havet, uppger Vita huset efter samtal med båda parter de senaste dagarna. Men kort efter tillkännagivandet säger Kreml att sanktioner mot Rysslands jordbrukssektor måste upphävas innan en vapenvila kan iakttas. Om uppgörelsen träder i kraft skulle innebära att viktiga handelsvägar öppnas på nytt. Efter den storskaliga invasionen 2022 ingicks ett avtal om spannmålsexport via Svarta havet men det revs upp ett år senare (se 20 juli 2023). USA har fört samtal med ryska och ukrainska delegationer separat i Saudiarabien de senaste dagarna. Inga direkta kontakter har förekommit.

    • Större fångutväxling med Ryssland

      Ukraina och Ryssland genomför en större fångutväxling som omfattar 175 krigsfångar vardera. Dessutom överlämnar Ryssland 22 sårade ukrainska soldater, uppger försvarsdepartementet i Moskva. Tiotals utväxlingar av fångar har genomförts sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022. Ingendera sida vill uppge hur många fångar de håller. Förenade arabemiraten agerar mellanhand vid denna utväxling, uppger president  Volodymyr Zelenskyj.

    • Ingen vapenvila efter samtal Trump-Putin

      USA:s president Donald Trump och hans ryske motpart Vladimir Putin diskuterar en möjlig vapenvila i Ukraina som en uppföljning av de ukrainsk-amerikanska samtalen i Saudiarabien (se 11 mars 2025). Presidenterna uppges i ett drygt två timmar långt telefonsamtal ha enats om en paus i attacker mot energiinfrastruktur från både ryskt och ukrainskt håll. Det är långt ifrån det villkorslösa eldupphör som Ukraina givit sitt klartecken till.  Dagen efter samtalet med Putin talar Trump även med president Volodymyr Zelenskyj, som är på besök i Finland, och han uppges säga ja till förslaget om ett ömsesidigt stopp för attacker mot energiinfrastruktur i 30 dagar. En vecka senare diskuterar amerikanska förhandlare frågan med först en ukrainsk och sedan en rysk delegation, återigen i Saudiarabien.

    • Putin ställer krav för vapenvila

      President Vladimir Putin kommenterar det amerikanska förslaget om en 30 dagar lång vapenvila som Ukraina godkänt två dagar tidigare. Putin säger att Ryssland i princip är med på en vapenvila men att en sådan bör leda till "varaktig fred" och till att de "underliggande orsakerna till konflikten undanröjs". Putin preciserar inte vad han menar med underliggande orsaker men han antas bland annat syfta på Ukrainas önskan om Natomedlemskap. Putin radar vidare upp ett antal frågor som behöver redas ut, såsom hur en vapenvila ska övervakas. Putin väntas träffa det amerikanska sändebudet Steve Witkoff senare under dagen för att diskutera frågan bakom stängda dörrar.

    • Ukraina stöder USA-plan för vapenvila och får hjälp i retur

      USA återupptar sitt militära bistånd till Ukraina efter samtal i Saudiarabien mellan Ukraina och USA. Ett stopp för utbyte av underrättelseinformation med Ukraina hävs också. Under samtalen mellan en amerikansk och en ukrainsk delegation uppges Ukraina ha gått med på ett amerikanskt förslag om en vapenvila på land, till sjöss och i luften i 30 dagar. Både Ukraina och USA uttrycker sig positivt om samtalen och USA:s utrikesminister Marco Rubio säger att USA nu ska presentera förslaget för Rysslands ledare samt att "bollen nu ligger i Rysslands hörna". President Trump meddelar samtidigt att han kan tänka sig att åter bjuda in Zelenskyj till ett möte, knappt två veckor efter det att Zelenskyj tvingades lämna Vita huset efter en utskällning av Trump och hans vicepresident J D Vance (se 28 februari).  

    • USA stoppar allt militärt bistånd

      USA:s president Donald Trump beordrar en omedelbar paus för militärt bistånd till Ukraina. Stoppet omfattar mer än 1 miljard dollar i vapen och ammunition som utlovats men ännu inte levererats, och gäller till dess att Trump anser att president Volodymyr Zelenskyj gått med på fredsförhandlingar med Ryssland på ett tillfredsställande sätt. Beskedet stärker bilden av att USA lierar sig med Ryssland och går stick i stäv med övriga Natoländers utfästelser de senaste dagarna om att öka stödet till Ukraina. Två dagar senare uppger den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz att även utbyte av underrättelseuppgifter med Ukraina stoppas. President Zelenskyj reagerar på de amerikanska beskeden med att säga att han "vill ställa saker till rätta" med Trump och att han är redo att arbeta för fred i Ukraina under den amerikanska presidentens "starka ledarskap".

    • Februari

    • Mineralavtal fallerar efter storgräl med Trump 

      Förhoppningar om ett avtal med USA om utvinning av ukrainska mineraltillgångar i utbyte mot några slags säkerhetsgarantier mot Ryssland går i kvav. När president Zelenskyj besöker Vita huset för att slutföra avtalet utbryter ett gräl med president Trump och viecpresident J D Vance inför TV-kameror i Ovala rummet.  Både Vance och Trump anklagar Zelenskyj för att vara respektlös och Trump anklagar Zelenskyj för att riskera att utlösa ”tredje världskriget”. Zelenskyj lämnar Vita huset i förtid och utan att något avtal har skrivits under. Senare under dagen säger Zelenskyj att han är inställd på en god relation med USA och att han hoppas att ett avtal trots allt kan nås. Europeiska ledare reagerar på det diplomatiska haveriet med att uttala sitt stöd för Ukraina. 

    • Ukraina redo ge USA tillgång till naturresurser

      USA och Ukraina rapporteras vara på väg att sluta ett avtal som ger USA del av intäkterna från Ukrainas mineraltillgångar. Vad Ukraina får i gengäld är oklart då avtalstexten inte är offentlig men enligt Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal innebär avtalet att en investeringsfond kommer att inrättas för Ukrainas återuppbyggnad. Kiev och Washington kommer att förvalta fonden på "lika villkor". Överenskommelsen omfattar än så länge inte några säkerhetsgarantier för Ukraina i samband med en eventuell fredsuppgöresle med Ryssland säger president Zelenskyj men tillägger att Ukraina önskar inkludera sådana. Zelenskyj väntas resa till Washington senare under veckan för att slutföra avtalet.

    • Trump byter sida i synen på kriget

      President Donald Trump chockar omvärlden när han i fråga om Rysslands krig mot Ukraina tydligt distanserar sig från Ukraina och markerar gemenskap med Ryssland. Efter det att Zelenskyj hävdat att Trump lever i en bubbla av desinformation kallar Trump uttryckligen Zelenskyj för diktator och säger att Ukraina "inte borde ha startat kriget". Det är påståenden helt i linje med vad Moskva hävdar, men går stick i stäv med vad hela västvärlden – hittills inklusive USA – anser vara fallet. Trump hävdar också att Zelenskyj har gjort ett uselt jobb och att miljontals människor har dött i onödan.

    • Ryssland och USA möts om Ukraina

      Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov träffar USA:s utrikesminister Marco Rubio i Saudiarabien för att diskutera möjligheter till ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. Enligt USA syftar mötet till att utröna om Ryssland menar allvar med att avsluta kriget. Varken Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj eller någon europeisk ledare är inbjudna. Zelenskyj meddelar att Ukraina inte kommer att erkänna några överenskommelser från samtal som landet inte varit inblandat i. Både ryska och amerikanska representanter säger sig vara nöjda efter mötet som avslutas samma dag. 

    • Nato-medlemskap viktigast i Zelenskyjs plan för seger

      Zelenskyj presenterar sin omtalade segerplan i fem punkter. Den viktigaste punkten är att Ukraina omedelbart ska bjudas in att gå med i den västliga militäralliansen Nato. Planen utesluter möjligheten att Ukraina skulle kunna avstå en del territorium för att säkra fred och eventuella uppehåll i striderna avvisas också. Zelenskyj uppmanar vidare sina allierade att häva restriktionerna för Ukrainas användning av långdistansvapen så att Kiev kan slå till mot mål inne i Ryssland. Hittills har Ukraina inte fått något enhälligt gehör i väst för något av dessa krav.  

    • President Zelenskyj straffar politisk rival

      President Volodymyr Zelenskyj inför sanktioner mot sin föregångare Petro Porosjenko. Zelenskyj förbjuder Porosjenko att lämna landet och hindrar honom från att komma åt sina tillgångar. Porosjenko får inte heller uppträda i TV eller använda internet. Enligt Zelenskyj har Porosjenko hjälpt Ryssland genom att ha lagt beslag på stora summor pengar som varit avsedda för landets väpnade styrkor och skickat dem vidare till medlemmar i sitt parti. Sanktionerna får Porosjenkos partikamrater att ställa till med tumult i parlamentet vilket avbryter arbetet en kortare stund. Utöver Porosjenko beläggs ytterligare fyra oligarker med sanktioner, däribland Viktor Medvedtjuk som tidigare åtalats för förräderi och som lämnat Ukraina vid en fångutväxling med Ryssland.  

    • Januari

    • Rysk gas till Europa stoppas

      Ukraina stänger den ledning som levererat gas från Ryssland till Europa över ukrainskt territorium. Det sker sedan ett femårigt avtal med Ryssland löpt ut. En tredjedel av den gas som Europa importerat från Ryssland har transporterats via Ukraina. Resten når Europa via en rörledning under Svarta havet eller genom transporter av flytande gas (LNG). Beslutet drabbar främst Moldavien och bland EU-länderna Slovakien. Den slovakiska regeringen har hotat att strypa tillförseln av el till Ukraina som straff för att landet stänger av den ryska gasen. 

  • 2024

    • December

    • Ukraina tar på sig bombattentat i Moskva

      Ukraina säger sig ligga bakom ett bombattentat i Moskva som tar general Igor Kirillovs liv. Generalen avlider när en elsparkcykel exploderar utanför ingången till hans bostad. Oleg Kirillov var chef en enhet inom armén som enligt det ryska försvarsdepartementet har som uppgift att skydda de egna trupperna från kemiska och biologiska vapen men som även ska tillfoga fienden skada. Dagen före attentatet hade Kirillov åtalats i Kiev för att ha begått krigsbrott genom användning av kemiska vapen i Ukraina.

    • November

    • USA-ja för långdistansrobotar mot Ryssland

      Amerikanska medier rapporterar att president Joe Biden givit Ukraina klartecken att använda USA-tillverkade långdistansrobotar mot mål i Ryssland. Tidigare har USA haft inställningen att användning av robotar mot ryskt territorium riskerar att leda till en upptrappning av kriget och beskjutning av mål på rysk mark har bara tillåtits i vissa begränsade fall (se 30 maj). Moskva har hotat med motåtgärder och en talesman säger nu att Biden häller ”olja på elden”. Det amerikanska beslutet tros ha föranletts av att nordkoreanska soldater strider med de ryska styrkorna. Ukraina fick tillgång till roboten Atacms redan 2023 men har inte tidigare fått använda den mot mål på rysk mark. Atacms är en ballistisk robot med en räckvidd på 30 mil.

    • Oktober

    • Riksåklagaren avgår efter fusk av kollegor

      Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin avgår sedan landets säkerhetstjänst avslöjat att en rad åklagare skaffat sig förfalskade invaliditetsintyg för att slippa kallas in i armén. Kostins besked kommer efter det att president Volodomyr Zelenskyj uppmanat honom att ta ansvar för situationen inom myndigheten. Fenomenet med falska intyg förekommer inte bara på åklagarmyndigheten. Enligt säkerhetstjänsten har tusentals invaliditetsintyg dragits in och runt 70 personer som sysslar med att utfärda intyg är under utredning eller har dömts.

    • September

    • Försvaret tar 60 procent av budgeten

      Finansdepartementet meddelar att sextio procent av nästa års budget kommer att gå till försvar och säkerhet. Det motsvarar en dryg fjärdedel av landets BNP. Departementet räknar med en förhållandevis låg tillväxt och hög inflation under 2025 till följd av Rysslands angrepp på landets energisektor. Landet kommer fortsatt att vara beroende av ekonomisk hjälp utifrån.  

    • President Zelenskyj byter ut ett flertal ministrar

      President Volodymyr Zelenskyj byter ut ett antal ministrar för att ”ingjuta ny energi i regeringen”. Dmytro Kuleba ersätts som utrikesminister av Andrij Sybiha. President Zelenskyj har genomfört flera ministerbyten sedan Rysslands inledde sitt storskaliga angrepp på Ukraina 2022 men dagens regeringsombildning är den hittills mest omfattande. Olha Stefanisjyna utses till vice premiärminister med ansvar för europeiska integration, Olkesy Kuleba får ansvar för frågor som rör återuppbyggnad och infrastruktur och Herman Smetanin blir minister för strategiska industrier.

    • Augusti

    • Ukraina ansluter sig till ICC

      Parlamentet godkänner Romfördraget 24 år efter att det upprättades och ansluter sig därmed till Internationella domstolen ICC som kan väcka åtal mot individer för bland  annat krigsbrott. Att Ukraina väntat med att bekräfta fördraget förklaras med en oro bland makthavarna för att ukrainska soldater skulle kunna åtalas av ICC. Avtalet antas nu med ett undantag för ukrainska medborgare vilket innebär att de inte kommer att kunna ställas till svars för krigsbrott på sju år.

    • Moskvatrogen kyrka förbjuds

      Ukrainas parlament röstar för ett förslag som förbjuder religiösa organisationer med anknytning till Ryssland vilket innebär ett slut för den Moskvatrogna ukrainsk-ortodoxa kyrkans verksamhet i landet. Ryssland fördömer beslutet och kallar det olagligt. 

    • Markoffensiv över gränsen in i Ryssland

      Ukrainska styrkor går över gränsen in i Ryssland och anfaller mål i regionen Kursk som ligger i södra Ryssland, strax nordost om staden Sumy i nordöstra Ukraina.  Ryssland skickar styrkor för att försvara området men lyckas inte stoppa anfallet. Efter sex dagar har ukrainarna nått 3 mil in i Ryssland från gränsen. Kiev kommenterar inte offensiven från början men efter några dagar bekräftar president Volodomyr Zelenskyj att ”vi tagit kriget till fiendens territorium”. Enligt en källa som nyhetsbyrån AFP talat med är Kievs mål  med operationen att ”destabilisera” Ryssland. Enligt källan deltar tusentals soldater i offensiven. Proukrainsk milis har genomfört flera tidigare räder över gränsen men det senaste intrånget i Kursk-regionen tycks vara det mest framgångsrika och organiserade försöket att penetrera ryskt territorium.

    • Juni

    • Förhandlingar med EU startar

      Representanter för Ukraina och EU:s 27 medlemsstater träffas i Luxemburg för att officiellt starta de förhandlingar som syftar till att Ukraina på sikt ska bli medlem i EU. President Voldomyr Zelenskyj kallar det ”en historisk dag”. Vid mötet i Luxemburg dras en process i gång för att gå igenom hur många av landets lagar som redan stämmer överens med EU:s och hur mycket som behöver anpassas. Processen innan Ukraina kvalificerar sig för ett medlemskap väntas ta många år.

    • Toppmöte om former för fred

      Vid ett toppmöte I Schweiz enas runt 80 länder om ramar för en fredsplan för Ukraina. Bland annat slår deltagarna fast att respekt för Ukrainas territoriella integritet utgör en grundförutsättning liksom ”dialog mellan alla parter”. Deltagarna fördömer ett eventuellt användande av kärnvapen samt efterlyser utväxling av krigsfångar och att ukrainska barn som förts till Ryssland ska få återvända hem. Mötet bevistas av närmare 100 länder. Bland dem som inte ställer sig bakom slutkommunikén märks Indien, Sydafrika, Saudiarabien och Brasilien. Ryssland har inte fått någon inbjudan. Före mötet meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Moskva är redo för vapenstillestånd och fredsförhandlingar förutsatt att Ukraina drar tillbaka sina trupper från de fyra regioner i Ukraina som Ryssland delvis ockuperar samt att Kiev ger upp sin ambition att gå med i Nato.

    • Stormakter lovar Ukraina lån och säkerhetshjälp

      Ledarna för de ekonomiska stormakter som deltar i G7-samarbetet enas om att ordna långsiktig lånefinansiering till Ukraina med hjälp av avkastningen på ryska tillgångar som blivit frysta i andra länder sedan den fullskaliga ryska invasionen 2022. En summa som nämns vid G7:s toppmöte i Italien är 50 miljarder dollar. I G7-länder och EU-länder är ryska tillgångar värda cirka 325 miljarder dollar frysta genom internationella sanktioner, men flera bedömare framhåller att det finns svårigheter av rättslig eller teknisk art kring hur lån till Ukraina kan genomföras under de förutsättningarna. Presidenterna Zelenskyj och Biden sluter samma dag ett tioårigt säkerhetsavtal mellan Ukraina och USA. I planen ingår bland annat utbildning av militär personal i Ukraina och satsningar på landets inhemska produktion av försvarsmateriel. Även med Japan sluts ett säkerhetsavtal. Ukraina har under det gångna året uppnått cirka 15 bilaterala avtal av den arten med andra länder.

    • Maj

    • Biden-ja till bruk av vapen mot vissa mål i Ryssland

      President Joe Biden har gett Ukraina klartecken till att använda vissa amerikanska vapen mot Ryssland, rapporterar flera stora massmedier i USA. Det får dock endast ske mot militära mål i närheten av staden Charkiv nära ryska gränsen, som är hårt ansatt av anfall från ryskt håll. Det ska dessutom vara mål som är direkt inblandade i beskjutning mot Charkivtrakten. Av oro för att Ryssland ska utvidga kriget har USA hittills sagt nej till ukrainska önskemål om att få göra bruk av vapen från USA mot rysk militär utanför Ukraina.

    • Stort militärt stöd från Sverige utlovas

      Sveriges regering aviserar planer på att ge Ukraina militärt stöd värt 75 miljarder kronor under loppet av de kommande tre åren, till och med 2026. En vecka senare presenteras det 16:e och hittills största militära stödpaketet från Sverige som värderas till drygt 13 miljarder kronor. I det ingår främst saker som ska stärka Ukrainas luftförsvar, bland annat radarspaningsplan och stridsledning. Utöver den militära hjälpen tillkommer civila stödformer, bland annat till landets barn genom Rädda Barnen och till att upprätthålla energiförsörjningen som utsatts för omfattande ryska anfall. Ukraina är Sveriges enskilt största biståndsland.

    • April

    • Bondeblockader mot Ukraina hävs

      Efter flera månader av blockader drar sig polska åkare och lantbrukare tillbaka från gränsövergångar mot Ukraina. Blockaderna hävs till följd av besked från myndigheter i Warszawa om att stöd kommer att betalas ut till verksamheter som lidit ekonomisk skada av att ukrainska varor flödat över gränsen. 2022, efter den fullskaliga ryska invasionen i Ukraina som försvårade bland annat export av jordbruksvaror, införde EU tullfrihet för varor från Ukraina. 

    • Jordbruksministern korruptionsmisstänkt

      Ukrainas antikorruptionsmyndighet anklagar jordbruksminister Mykola Solskyj för att ha utnyttjat sin ställning när han var chef för ett lantbruksföretag och parlamentsledamot. Kärnan i utredningen är anskaffning av mark som värderats till mer än sju miljoner dollar. President Zelenskyj har tidigare gett en försvarsminister sparken i samband korruptionsavslöjanden inom armén (se 3 september 2023). Senare, när brottsmisstankarna mot jordbruksministern formaliserats, avgår Solskyj den 10 maj.

    • Stödpaket till Ukraina antas i USA

      Representanthuset i USA:s kongress godkänner ett militärt stödpaket till Ukraina värt 61 miljarder dollar. Paketet motsvarar nästan lika mycket pengar som USA hittills har stöttat Ukraina med efter Rysslands storskaliga invasion i februari 2022. Stödet röstas igenom i ett läge där Ukrainas försvarsmakt lider brist på bland annat ammunition och har svårt att hålla emot ryska anfall. En högljudd minoritet av hårdföra republikaner i USA är starkt kritiska till beslutet, men det godtas snart också av senaten, där demokraterna är i majoritet. Paketet omfattar också stöd till Israel och Taiwan. Några dagar senare kommer ytterligare två löften till Ukraina från USA, först ett om militär utrustning för 1 miljard dollar som kan hämtas ur befintliga amerikanska förråd, därpå ett om beställningar hos försvarsindustrin av luftvärnsrobotar och annan ammunition för 6 miljarder dollar.

    • Avtal mellan Finland och Ukraina

      Ett tioårigt avtal om säkerhetssamarbete sluts mellan Ukraina och Finland i samband med att Finlands president Alexander Stubb besöker Kiev. Liknande avtal har slutits mellan Ukraina och flera andra länder, bland dem Sverige. Stubb offentliggör också militärt stöd värt 188 miljoner euro, bland annat luftvärn och ammunition. Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 värderas det militära stödet från Finland till totalt två miljarder euro.

    • Mars

    • Krig även enligt Rysslands definition

      En talesman för Rysslands maktcentrum Kreml säger enligt regimtrogen press att landet befinner sig i krigstillstånd. Fram till nu, under mer än två år av militära ryska insatser i och mot Ukraina, har det officiella Ryssland beskrivit de pågående händelserna som en militär specialoperation. Upptrappade intensiva anfall från luften pågår. Mängder av robotar och drönare riktas från rysk sida mot mål i Ukraina, inte minst mot landets elförsörjning. Ukraina angriper för sin del mål inne i Ryssland. På marken främst i östra Ukraina pågår ett utnötningskrig där fronterna förflyttar sig ganska lite, och brist på ammunition är ett uttalat problem för den ukrainska försvarsmakten.

    • Februari

    • Stort svenskt stödpaket till Ukraina

      Sveriges 15:e och hittills största militära stödpaket till Ukraina presenteras. Värdet anges till 7,1 miljarder kronor. I paketet ingår tio Stridsbåt 90, snabbgående mindre båtar, undervattensvapen, pansarvärns- och luftvärnssystem. Med de nya löftena inräknade uppgår Sveriges sammanlagda militära stöd till 30 miljarder kronor sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022.

    • Avtal med västmakter om säkerhet

      Ukraina sluter bilaterala avtal med både Frankrike och Tyskland om säkerhetssamarbete. Ett liknande avtal har undertecknats med Storbritannien (se 12 januari 2024). Överenskommelserna vilar på utfästelser som gjorts av länder som samarbetar inom G7. De sker i ett läge då Ukrainas försvarsmakt har svårt att hävda sig mot ryska invasionsstyrkor och fortsatt amerikanskt stöd är föremål för inrikespolitisk dragkamp i USA. Tanken är att bilaterala avtal ska sörja för att Ukrainas försvar får tillgång till utrustning, utbildning och stärkt cybersäkerhet. Långsiktigt hoppas Ukraina också att de ska underlätta en framtida anslutning till Nato. Avtal med fler enskilda länder följer, bland dem Danmark.

    • Försvarschefen byts ut

      Oleksandr Syrskyj, som hittills fört befäl över Ukrainas markstyrkor, utnämns av president Zelenskyj till ny försvarschef. Det har en tid spekulerats om att "järngeneralen" Valerij Zaluzjnyj skulle få sparken från topposten till följd av oenighet med presidenten trots att han är populär efter att ha lett det militära motståndet mot den ryska invasionen. En fjäder i hatten för Syrskyj som arméchef är att staden Cherson återtogs under en motoffensiv hösten 2022.

    • FN-experter kräver stopp för barnförflyttningar

      Ryssland måste sluta föra barn från Ukraina till ryskt område. Dessutom måste information överlämnas om alla barn som hittills har förflyttats, uppgifter som var de befinner sig. Kraven ställs av 18 oberoende experter i en FN-kommitté som har till uppgift att övervaka FN:s barnrättskonvention. Ukraina har hävdat att 20 000 barn tvingats till Ryssland sedan den fullskaliga invasionen 2022. FN-kommittén säger sig inte kunna fastställa antalet, men har dragit slutsatsen att de är många. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade 2023 en arresteringsorder mot den ryske presidenten och en barnrättsombudsman vid presidentens kansli grundad på att deportation av barn kan utgöra en krigsförbrytelse. Ryssland, som inte har anslutit sig till ICC, har kallat förflyttningen evaukering. 

    • Stupades sperma ska få användas

      Parlamentet röstar för att ändra lagen så att det blir tillåtet att använda sperma från soldater som stupat till provrörsbefruktning. Hittills har lagen krävt att frusen sperma förstörs, och en fullmakt till donatorns livskamrat har blivit ogiltig efter donatorns död. Nu måste civil- och familjerätten ändras på flera punkter (inom tre månader, enligt beslutet i parlamentet) och sperman ska få sparas gratis i tre år, längre än så om den som levde med soldaten betalar för det.

    • Grönt ljus för stort stödpaket från EU

      Ukraina får klartecken för ett fyraårigt stödpaket från EU värt 50 miljarder euro. När stats- och regeringscheferna enas lägger Ungerns premiärminister Viktor Orbán ned sitt hot om veto (se 15 december 2023). Orbán har förespråkat årlig omprövning av EU:s stöd till Ukraina, och i överenskommelsen heter det nu att stödet ska tas upp till årlig diskussion med möjlighet till omprövning efter två år. EU har också för avsikt att utöka vapenleveranserna till Ukraina, utvidga sanktionerna mot Ryssland och se till att vinster från ryskägda tillgångar som blivit frysta ska användas till att bekosta återuppbyggnad i Ukraina.

    • Januari

    • FN-domstol: Ryssland bröt mot avtal i Ukraina

      Ryssland har brutit mot internationella konventioner i samband med händelser i Ukraina 2014, har Internationella domstolen (ICJ) kommit fram till. Däremot tar FN-domstolen inte ställning till om Ryssland kan hållas ansvarigt för nedskjutningen av det malaysiska trafikflygplanet MH17 samma år då 298 människor miste livet. I två av flera fall som Ukraina velat se prövade går utslagen Ukrainas väg: Ryssland borde, med stöd i en internationell konvention mot finansiering av terrorism, ha utrett anklagelser mot personer som pekades ut för att ha stött proryska separatistgrupper i östra Ukraina. Dessutom var det olagligt, utifrån en konvention mot rasdiskriminering, att begränsa undervisningen i ukrainska på Krimhalvön. Frågan om MH17 kan inte tas upp, enligt ICJ. Separatisterna som sköt ned planet fick ett luftvärnsvapen levererat från ryskt område (se 17 november 2022), men konventionen om terrorstöd gäller bara frågor om finansiering, inte vapentransporter. Den 2 februari meddelar ICJ också att en rättslig prövning som bottnar i Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 kan fortsätta. Fallet är det tyngsta som landat i domstol till följd av konflikten, och ICJ har kommit fram till att FN-domstolen har rätt att avgöra flertalet av de aspekter som Ukraina vill se behandlade i rätten.

    • Ryssland: Ukrainare ombord på kraschat plan

      Ett ryskt fraktplan störtar nära staden Belgorod några mil från gränsen mot Ukraina. Ryssland anklagar Ukraina för att ha skjutit ned planet som förutom besättning ska ha haft 65 ukrainska soldater som tagits som krigsfångar ombord. Ingen överlevde. Från ukrainsk sida bekräftas att en fångutväxling planerades, men president Zelenskyj kräver en internationell utredning av kraschen. Sedan krigsutbrottet i februari 2022 har det enligt nyhetsbyrån AFP skett 49 fångutväxlingar. 

    • Kriget förs i både Ryssland och Ukraina

      En kraftig brand rapporteras från en rysk hamnanläggning vid Östersjön som används av energiföretaget Novatek för export av flytande gas. Dagen efter riktar Kreml anklagelser mot Ukraina för att ha angripit anläggningen, som ligger drygt 85 mil från Ukraina. Regeringen i Kiev har tagit på sig attacker i Ryssland den senaste tiden, bland dem en i samma region som gasanläggningen. Både Ukraina och Ryssland använder drönare med sprängämnen i kriget och säger sig också ha lyckats med att stoppa attacker. I det ryskockuperade Donetsk i Ukraina blir en stad artilleribeskjuten samma dag. Ryssland kallar händelsen, som uppges ha krävt tiotals dödsoffer, för terrorism.

    • Storbritannien lovar stöd i tio år

      Ett tioårigt säkerhetssamarbete mellan Storbritannien och Ukraina aviseras när den brittiske premiärministern Rishi Sunak gör ett överraskande besök i Kiev. Samtidigt får Ukraina löfte om militärt stöd under 2024 värt 2,5 miljarder pund. Efter nästan två års fullt försvarskrig mot Ryssland har Ukraina brist på både vapen och ammunition och president Zelenskyj beskriver överenskommelsen som en vattendelare. Reaktionen kan också ses mot bakgrund av att USA:s fortsatta stöd för krigsinsatserna är osäkra när amerikanerna är på väg in i en valrörelse där stödet för Ukraina är ifrågasatt.

    • Nedskjutning i Iran förs till FN

      Irans nedskjutning av ett ukrainskt trafikflygplan 2020 förs till Icao, FN:s organisation för civilflyget, av Ukraina, Sverige, Kanada och Storbritannien. 176 människor omkom när planet sköts ned kort efter start från Teheran. Alla de fyra länder som nu, på dagen fyra år efteråt, vill att Icao tar upp saken hade medborgare ombord. Kvartetten, som framhåller att Iran bröt mot sina åtaganden gentemot civilt flyg, har tidigare utan framgång krävt att de anhöriga får skadestånd. Iran har medgett att planet besköts, av misstag, med två luftvärnsrobotar (se 11 januari 2020 och 30 december 2020).

    • Största fångutväxlingen hittills

      Ukraina och Ryssland har genomfört den största fångutväxlingen hittills under kriget, drygt 200 fångar vardera, efter ett långt uppehåll. Det har gjorts dussintals utväxlingar av fångar sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022. Hur många fångar de fortfarande håller vill ingendera sidan uppge.

  • 2023

    • December

    • Kriget trappas upp till sjöss och i luften

      Ukraina sänker ett ryskt landstigningsfartyg i Svarta havet, söder om Krimhalvön. En vecka med intensiva krigshandlingar följer runt nyår: Ukraina angrips med hundratals drönare och robotar i vad som beskrivs som det hittills största luftangreppet under kriget sedan 2022, men anfaller i sin tur staden Belgorod några mil in på ryskt område. Dussintals dödsoffer rapporteras på båda sidor.

    • Ukraina får förhandla om EU-medlemskap

      Ett toppmöte resulterar trots nattmangling i att stats- och regeringscheferna i EU skjuter upp beslut om unionens planerade stödpaket till Ukraina, värt 50 miljarder euro på fyra år. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har gjort bruk av sin vetorätt för att stoppa en överenskommelse som de 26 övriga medlemsländerna har samtyckt till. Tanken är att frågan ska tas upp till behandling igen i januari 2024. Däremot har Ukraina fått klartecken för att börja förhandla om medlemskap i EU. EU-ledarna har dessutom enats om att utöka sanktionerna som riktas mot Ryssland med anledning av dess krigföring i Ukraina. 

    • Ukrainare förväntas rösta på Putin

      När Ryssland kungör att presidentval ska äga rum den 17 mars 2024 planerar man att också låta befolkningen i de ockuperade områdena i Ukraina gå till valurnorna. Ryssland har förutom Krimhalvön annekterat Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja trots att ryska styrkor inte har kontroll över regionerna i sin helhet. Själva valet handlar om att visa upp maximalt stöd för presidenten Vladimir Putin, som låtit ändra Rysslands författning så att han kan fortsätta styra till 2036.

    • Barnkidnappningar leder till sanktioner

      USA utökar sina sanktioner mot regimen i Belarus. Chefen för belarusiska Röda Korset är en av åtta personer (och tre organisationer) som berörs. Sanktionerna motiveras med att biståndsorganisationen varit behjälplig när barn från Ukraina har förts till Ryssland. Från skolor, sjukhus och barnhem har flera tusen barn förflyttats till Ryssland. Det exakta antalet är omstritt men från rysk sida har det hävdats att det har skett för barnens bästa. En liten del av barnen har återförts till Ukraina, varav några genom medling av Qatar. 

    • November

    • Sorgedag med drönaranfall

      Lagom till minnesdagen över holodomor, storsvälten i Ukraina på 1930-talet under Stalins tid som Sovjetunionens diktator, utsätts huvudstaden Kiev för vad som beskrivs som de mest omfattande drönaranfallen sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Merparten av drönarna, men inte alla, lyckas Ukrainas luftvärn skjuta ned.

    • Ungern lägger krokben för Ukrainastöd

      Ungerns premiärminister Viktor Orbán kräver att EU:s Ukrainapolitik omprövas i sin helhet: finansiellt och militärt stöd, förhandlingar om ukrainskt framtida medlemskap i unionen och eventuellt utökade sanktioner mot Ryssland. Kraven framförs i ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, som är odaterat men bär stämpel från Orbáns kansli. Han hotar inte uttryckligen med att lägga in ungerskt veto mot beslut, men en diplomat som talat med redaktionen Politico beskriver det som att Orbán ”försåtsminerar” EU:s kommande toppmöte i mitten av december. EU har planer på att stödja Ukraina med 50 miljarder euro till återuppbyggnad, men håller samtidigt inne 13 miljarder euro till Ungern av oro för att regeringen i Budapest inte respekterar grundläggande krav på hur en rättsstat ska fungera. Även EU:s planer på militärt stöd till Ukraina (vapen och upphandling av försvarsmateriel) hamnar i stöpsleven. EU-länder överväger bilaterala överföringar av finansiellt stöd till Ukraina om Ungern blockerar gemensamma EU-beslut. Det skulle medföra press på Ungern, som får fortsätta vänta på EU-pengar.

    • Segslitna strider, mer vapen utlovas

      På dagen tio år efter det att euromajdan (majdanrevolutionen) inleddes kommer Tyskland med löften om mer militärt bistånd till Ukraina: luftvärn och artilleriammunition till ett värde av 1,3 miljarder euro. Dagarna före har även USA och Storbritannien deklarerat att mer stöd kommer i ljuset av att det närmast råder dödläge på slagfältet mellan Ukrainas försvarsmakt och ryska invasionsstyrkor. Majdanprotesterna utbröt 2013 när dåvarande presidenten Viktor Janukovytj inte ville skriva under ett ukrainskt associationsavtal med EU. Europavänliga demonstranter krävde då ett närmande till EU, vilket väckte missnöje hos Moskvatrogna separatister i östra Ukraina. Det var upptakten till rysk militär inblandning i öster, till Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och i förlängningen till Rysslands invasion 2022.

    • Hoppet om EU-medlemskap stärks

      EU-kommissionen rekommenderar att Ukraina ska få inleda förhandlingar om medlemskap i EU. Ukraina har sedan tidigare status som kandidatland. Ukraina ansökte om medlemskap kort efter den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger nu att Ukraina har genomfört över 90 procent av de reformer som EU då framhöll som nödvändiga. Avgörande beslut väntas vid ett EU-toppmöte i december, men processen för att bli medlemsland brukar i praktiken vara lång. Medlemsländerna Ukraina och Slovakien ogillar att EU-stödet för Ukraina är så starkt.

    • Oktober

    • Grannland stryper militär hjälp

      Dagen efter sitt tillträde meddelar Slovakiens regering att den stoppat all militär hjälp till Ukraina vilket var ett vallöfte från regeringschef Robert Fico som också ifrågasätter sanktioner mot Ryssland. Den humanitära hjälpen till Ukraina från grannlandet ska fortsätta. 

    • Halv miljard euro till minröjning utlovas

      Vid ett internationellt givarmöte i Kroatien får Ukraina löften från fler än 30 länder om insater för minröjning till ett värde av närmare 500 miljoner euro sammanlagt. Både det ukrainska försvaret och de ryska invasionsstyrkorna har lagt ut stora mängder minor som leder till att ingendera sidan lyckas avancera snabbt på slagfälten.

    • USA håller igen med stöd till Ukraina

      En vecka efter det att president Zelenskyj besökte USA och bad om mer stöd mot den ryska invasionen ser det fortsatta amerikanska stödet osäkert ut. En budgetkompromiss i kongressen i Washington, där det republikanska partiet vill begränsa stödet till Ukraina, leder till att inga nya pengar beviljas, tills vidare. Opinionsmätningar tyder också på att väljarna i USA blivit mer kritiska. Men förhandlingar mellan USA:s stora partier väntar.

    • September

    • EU-skydd för flyktingar förlängs till 2025

      EU förlänger sitt massflyktsdirektiv, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsländer, till mars 2025, meddelar ordförandelandet Spanien. Direktivet ger ukrainska medborgare rätt till vård, skola och arbetsmarknad i EU-länder.

    • Svartahavsflottans högkvarter bombat

      En ukrainsk missilattack sätter högkvarteret för den ryska Svartahavsflottan i brand. Enligt Ukraina mister 34 trettiofyra officerare livet i explosionen i Sevastopol på Krim, inklusive flottans befälhavare Viktor Sokolov. Moskva dementerar uppgifterna om Solokovs död och uppger att en person omkommit i attacken.

    • Polen slutar rusta Ukraina

      Polen kommer inte längre att bidra till att rusta Ukraina militärt, säger premiärminister Mateusz Morawiecki. Fokus ska nu läggas på landets eget försvar. Polen har sedan den ryska invasionen i Ukraina inleddes 2022 bistått Ukraina med både flygplan och pansarfordon av sovjetisk tillverkning, samtidigt som försvarsbudgeten utökats rejält för inköp av ny materiel från västländer och från Sydkorea. Men i bakgrunden till dagens uttalanden finns också det faktum att det snart är parlamentsval i Polen, och att regeringen, som har starkt stöd hos landsbygdsbefolkningen, inte är redo att släppa in jordbruksvaror från Ukraina på den polska marknaden.

    • EU-länder går emot beslut om ukrainska varor

      Spannmål från Ukraina (som vete och majs) ska få säljas i hela EU, beslutar EU-kommissionen. Till följd av ett avtal tidigare i år har lantbruket i fem medlemsländer skyddats mot konkurrens från Ukraina; de fem länderna har bara tillåtit transporter från Ukraina till mottagare i andra länder. Nu vill kommissionen inte förlänga deras undantag. Polen, Ungern och Slovakien säger att de kommer att fortsätta stoppa ukrainska varor ändå. Slovakien förlänger undantaget som gällt fyra typer av spannmål, Polen utökar förbudet så att även mjöl stoppas och Ungern utvidgar importförbudet så att bland annat kött från Ukraina får saluförbud. Regeringen i Kiev begär att WTO granskar om de tre grannländerna bryter mot överenskommelser om frihandel.

    • Försvarsministern byts ut

      Efter månader av rykten meddelar president Zelenskyj att Oleksij Reznikov får lämna posten som försvarsminister. Bytet sker när Ukrainas motoffensiv mot de ryska invasionsstyrkorna har börjat nå vissa framgångar, men den ska ses i ljuset av korruptionsavslöjanden inom försvarsmakten (se 24 januari 2023 och 11 augusti 2023). Reznikov har haft en nyckelroll i förhandlingar med västländer om militär utrustning av Ukrainas försvar. Han har tidigare förklarat att korruptionsanklagelser utreds inom försvarsdepartementet, men att han för egen del har rent samvete. Zelenskyj vill se Rustem Umerov, politiker som är krimtatar från en släkt som under sovjettiden deporterades av diktatorn Stalin, ersätta Reznikov.

    • BAE Systems ska tillverka försvarsmateriel i Ukraina

      Brittiska förvarsindustrijätten BAE Systems, som bland annat äger militärfordonstillverkaren Hägglunds i Örnsköldsvik och Bofors i Karlskoga som utvecklar vapensystem, har bildat ett dotterbolag i Ukraina. Viss produktion av försvarsmateriel i Ukraina förbereds, bekräftar koncernledningen. BAE Systems försäljning har ökat kraftigt sedan Rysslands invasion, i takt med att regeringar i Västländer beslutat bidra med materiel till Ukrainas försvarsmakt.

    • Augusti

    • Val i områden under rysk ockupation

      Ryskockuperade områden i Ukraina drar i gång lokala val. Jämte regionala och kommunala val som hålls i ett antal ryska regioner, ska även de områden i Ukraina som Kreml utropat som ryska territorier gå till valurnorna. Donetsk och Zaporizjzja börjar och liknande val ska ske i Luhansk och Cherson. Ryssland håller ungefär en femtedel av Ukraina under ockupation: förutom delar av de nämnda regionerna även Krimhalvön. Uttalade motståndare mot den ryska övermakten har antingen fängslats eller gått i exil. Ukrainas regering fördömer valen. Kriget rasar i alla områdena och ukrainska styrkor rapporteras alldeles nyligen ha haft framgång med att återta ett samhälle i Zaporizjzja, samtidigt som huvudstaden Kiev utsatts för de mest omfattande ryska drönaranfallen på månader.

    • Etnisk ungrare på nyckelpost

      Den ukrainsk-ungerske akademikern Fedir Sándor blev känd som "skyttegravsprofessorn" när han tog värvning för att slåss mot de ryska invasionsstyrkorna men fortsatte att undervisa från sin postering. Nu blir han diplomat och får ett delikat uppdrag: som Ukrainas ambassadör i grannlandet Ungern. Grannkontakterna är besvärliga därför att Ungern trots Nato- och EU-medlemskap har valt att balansera på slak lina mellan Ryssland och de västliga organisationer som stöder Ukraina. Eftersom Sándor har rötter i den etniskt ungerska befolkningen i västra Ukraina bedöms han ha chanser att förbättra kontakterna när han tillträder.

    • Västländer förstärker Ukrainas flygstridskrafter

      Sedan USA gett klartecken för vidareexport av stridsflygplanet F-16 lovar Danmark och Nederländerna att förse Ukrainas försvarsmakt med dussintals plan. Överföringen ska ske i flera omgångar och man beräknar att Ukraina ska kunna göra bruk av planen från nyåret 2024. Piloter måste först utbildas och servicefunktioner ska finnas på plats. President Zelenskyj har i samband med beskedet också besökt Sverige och upprepat önskemål om att även få tillgång till Jas Gripen. Några dagar senare utlovar även Norge F-16-plan och USA förbereder utbildning av Ukrainas piloter.

    • Militära rekryteringschefer avskedas

      Försvarsmaktens rekryteringschefer i alla Ukrainas regioner avskedas av president Zelenskyj. Beslutet motiveras med anklagelser om korruption. Allmän mobilisering råder till följd av krigsläget. Att låta någon slippa krigstjänst genom mutor skulle kunna bedömas som förräderi. Över hundra rättsfall pågår och det finns enligt presidenten brottsmisstankar mot 33 personer. 

    • Juli

    • Vetepriser skenar när Ryssland stoppar Ukrainas export

      Alla fartyg på väg till eller från ukrainska hamnar betraktas nu som potentiella militära mål, deklarerar Ryssland. Det ryska hotet följs av ett liknande från Ukrainas sida gentemot fartyg på väg till ryskkontrollerade hamnar vid Svarta havet. Hoten utfärdas sedan en överenskommelse löpt ut som gjort det möjligt för Ukraina att sälja spannmål till andra länder; Ryssland har inte gått med på att förlänga avtalet och anklagas av Ukraina för att därefter ha anfallit och förstört spannmålslager i hamnstaden Odessa. Eftersom Ukraina är en av världens ”kornbodar” och exporten via Svarta havet till stor del går till folkrika stater utanför Europa, leder beskedet till att de internationella priserna på vete och majs stiger brant. 

    • Löfte från USA: klusterbomber

      USA ger besked om att Ukraina, som har brist på ammunition efter 500 dagar av fullt krig, kan få klusterbomber ur amerikanska förråd. Kritiken blir häftig från fredsgrupper och människorättsorganisationer, eftersom ett klustervapen består av många sprängladdningar och det är vanligt att alla inte detonerar vid nedslag. Om Ukrainas försvarsmakt gör bruk av klusterbomber, kommer det att ligga kvar explosiva ämnen i marken efteråt. Ukraina gör utfästelser om att inte använda klustervapen i befolkade områden och att registrera var sådana vapen kommer till bruk.

    • Nedskjutning av civilt plan förs till FN-domstol

      Irans nedskjutning av ett civilt ukrainskt trafikflygplan i början av 2020 förs till Internationella domstolen. Ukraina, Sverige, Kanada och Storbritannien (som alla hade medborgare bland de 176 dödsoffren) har gemensamt krävt insyn i utredningen och att Iran betalar skadestånd till anhöriga. Iran medgav först flera dagar efteråt att planet blivit nedskjutet, ett militärt misstag, men länderna som går till FN-domstolen vill ha fastslaget att Iran bröt mot sina åtaganden för att skydda civil luftfart. De har avvisat ett iranskt erbjudande om skadestånd. Det iranska rättsväsendet har rapporterat att händelsen lett till fängelsestraff för tio anställda i landets försvarsmakt.

    • Juni

    • Författare bland civila dödsoffer

      Staden Kramatorsk, nära ryskockuperat område, utsätts för en rysk robotattack. Viktoriya Amelina, prisbelönt författare som har dokumenterat barns upplevelser under kriget, har besök av en författardelegation från Colombia. Restaurangen där de äter träffas och Amelina är en av minst 13 personer som får så svåra skador att hon dör några dagar senare. I den colombianska delegationen ingår personer som deltagit i landets fredsprocess med gerillan Farc. Colombianerna skadas och landet överlämnar en diplomatisk protest till Ryssland mot att civila mål angrips.

    • Våroffensiv och räddningsarbete

      Ukrainas länge väntade militära våroffensiv mot de ryska invasionsstyrkorna har inletts, bekräftar president Zelenskyj utan att uppge detaljer. Översvämningarna nedanför den skadade Kachovkadammen har lett till att det möjliga frontavsnittet har krympt, bland annat eftersom det inte går att ta sig fram i området med fordon. Resurser måste också tas i anspråk för räddningsarbete, i synnerhet evakuering av flera tusen boende. Även under räddningsarbetet uppges att det förekommer beskjutning från ryska styrkor.

    • Dammkollaps vållar jätteöversvämning

      Längs floden Dnepr (Dnipro) väntar en översvämningskatastrof sedan den stora kraftverksdammen Nova Kachovka kollapsat. Ukraina anklagar Ryssland för att ha sprängt dammen, men Ryssland hävdar att Ukraina har beskjutit den. Det enorma vattenmagasinet har haft stor betydelse för färskvatten, för bevattning av lantbruket och, inte minst, för kylvatten till Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja. Tiotusentals människor måste nu evakueras, viktiga jordbruksområden ställs under vatten och det befaras att vattenmassorna kommer att ta med sig gifter ned längs floden och ut i Svarta havet. Eventuella ukrainska planer på en militär offensiv österut över floden, till områden som intagits av ryska styrkor, kommer att försvåras.

    • Maj

    • Drönattacker mot huvudstäder

      Huvudstaden Kiev anfalls nu också under dygnets ljusa timmar med drönare. Detta efter den mest omfattande attack Kiev genomlevt sedan den ryska storinvasionens början i februari 2022, och både drönare och kryssningsrobotar har använts. Med hänvisning till att drönare av iransk tillverkning upptäckts antar Ukrainas parlament sanktioner mot Iran. I kölvattnet av den upptrappade beskjutningen mot Kiev rapporteras snart att också Moskva beskjuts med drönare. Ryssland håller Ukraina ansvarigt.

    • Proukrainsk friskara bakom anfall i Ryssland?

      Ett intrång från Ukraina på ryskt område kan vara det allvarligaste sedan Ryssland inledde sin stora invasion i grannlandet 2022. Den grupp som utfört attacken vid Belgorod nära gränsen kallar sig rysk frivilligstyrka och antas ha uppmuntrats av den ukrainska försvarsmakten även om det inte bekräftas officiellt. Truppen har varit utrustad med bland annat pansarfordon. Men uttalanden för angriparnas räkning görs av en person som enligt nyhetsmedier är välkänd i ryska huligankretsar och det är oklart vem som egentligen skulle ha mest att vinna på att strida på ryskt territorium: president Putin som hävdar att Ukrainakriget behövs för att hålla Ryssland säkert, eller sympatisörer till Ukraina som vill blotta svaghet i den ryska militärapparaten. Tidigare har sabotage med förmodad koppling till Ukrainakriget förekommit på ryskt område.

    • Dokumentation av krigsskador förbereds

      Ledare för 46 medlemsländer i Europarådet enas om att inrätta ett register över krigsskador som rapporteras från Ukraina. Tanken är att dokumentationen, som ska samlas i Haag i Nederländerna, ska kunna ligga till grund för åtal mot ansvariga för den ryska krigföringen och i förlängningen för skadeståndskrav. Ryssland uteslöts ur Europarådet 2022 till följd av invasionskriget i Ukraina.

    • Ungersk press på EU bromsar Ukrainastöd

      Ungern bromsar utbetalning av 500 miljoner euro från EU till medlemsländer som bekostar militär hjälp åt Ukraina. För att gå med på att ersättning för ländernas vapenköp betalas ut kräver regeringen i Budapest att den ungerska banken OTP tas bort från EU:s ”svarta lista” över företag som samarbetar med Ryssland. Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har EU frigjort sammanlagt 5,6 miljarder euro till militärt stöd för att stärka Ukrainas motstånd. Under det närmaste året har EU planerat att förse ukrainska försvaret med en miljon artillerigranater.

    • Toppjurist gripen i muthärva

      Ordföranden i Högsta domstolen har gripits inom ramen för en korruptionsutredning. 140 av 142 HD-domare röstar i plenum för att domstolspresidenten Vsevolod Kniaziev ska avlägsnas från sin post. Målet uppges handla om att domstolstjänstemän erbjudits stora belopp i mutor via en advokatbyrå. Ukraina försöker få en förmögen affärsman och tidigare parlamentsledamot som hålls ansvarig utlämnad från Frankrike. Affärsmannen ska ha eftersträvat domstolsbeslut i egen favör i en tvist mot andra delägare i ett gruvföretag.

    • Oligarkpengar till Ukraina

      USA har för första gången beslutat att tillgångar som beslagtagits från en rysk oligark ska användas till återuppbyggnadskostnader i Ukraina. Konstantin Malofejev, med en förmögenhet byggd inom bank, medier och telekommunikationer, beskrivs av USA:s justitiedepartement som en av de största finansiärerna bakom de proryska separatisterna i östra Ukraina. Han åtalades 2022 för brott mot sanktioner som infördes i kölvattnet av striderna i Donbas och Rysslands maktövertagande på Krim 2014. De 5,4 miljoner dollar som nu skickats till Ukraina kommer från hans investering i en Texasbank.

    • April

    • Ukraina har fått förstärkning västerifrån

      Inför den våroffensiv som väntas har Natoländer och andra länder försett Ukraina med 1 550 pansarfordon och 230 stridsvagnar, uppger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg. Med nio nya brigader ska Ukraina kunna återta mark från de ryska styrkorna, är tanken. Därtill har MiG-plan levererats från Polen och Tjeckien, medan ammunition till artilleri och luftvärn kommit från flera länder.

    • Rekordstor ökning av försvarsutgifter

      Ukrainas försvarsutgifter ökade med 640 procent 2022, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri. Ökningen är den största för ett enskilt år som inträffat i något land, enligt data som samlats in av Sipri. De militära utgifterna motsvarade 34 procent av BNP, upp från 3,2 procent 2021. Även USA:s militära utgifter, 39 procent av världens totala under 2022, är kopplade till det massiva stödet till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion. Stödet uppgick under året till 19,9 miljarder dollar, vilket innebär att stödet var det största mellan två länder som förekommit sedan kalla kriget, men det motsvarade ändå inte mer än 2,3 procent av USA:s totala försvarsutgifter.

    • Fängelse för nedskjutning av ukrainskt plan

      Tio anställda i Irans försvarsmakt har dömts till fängelsestraff till följd av händelsen den 8 januari 2020 då Iran sköt ned ett ukrainskt trafikflygplan av misstag och alla de 176 personerna ombord miste livet. Ett befäl döms till tio års fängelse, övriga till kortare straff. Till en början förnekade Iran ansvar men efter tre dagar medgavs att planet beskjutits med två luftvärnsrobotar. Planet var på väg till Kiev, men de flesta ombord var iranier eller kanadensare (många hade dubbelt medborgarskap). Frågan om skadestånd till efterlevande har lett till oenighet mellan länderna. Offrens anhöriga vill att fallet ska prövas i internationell domstol.

    • Höga kostnader för reparationer av krigsskador

      Världsbanken ska bidra med 200 miljoner dollar till reparationer av Ukrainas elnät och uppvärmningssystem. Mer än hälften av systemen är skadade efter ryska anfall under hösten och vintern, enligt banken. Sedan invasionen i februari 2022 har Världsbanken lyckats säkra mer än 23 miljarder dollar till finansiering av ukrainska behov. 20 miljarder har betalats ut. I en studie gjord av Världsbanken, FN, EU och Ukraina beräknas att kostnaderna hittills, för bland annat återuppbyggnad, uppgår till 411 miljarder dollar. Enbart under 2023 behövs 14 miljarder till akuta insatser. Den internationella hjälpen från olika håll (både multilaterala och bilaterala organ) består av olika stödformer: gåvor (bidrag), nya lån och skuldlättnader för Ukrainas gamla lån.

    • Mars

    • Avtal om spannmålsexport förlängs

      Ett avtal som möjliggör spannmålsexport med fartyg från Ukraina förlängs. FN och Turkiet medlade fram det första avtalet mellan Ukraina och Ryssland i juli 2022, sedan den ryska krigföringen i Ukraina hindrat export via Svarta havet, men från rysk sida har förlängningar av exportavtalet bromsats. Kriget bidrar till att internationella matpriser skenar, och leveranserna av bland annat spannmål är särskilt viktiga för länder med stor befolkning där staten subventionerar livsmedelspriserna, som Egypten.

    • FN-domstol vill gripa Putin

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdar en order om att Rysslands president Vladimir Putin ska gripas. Domstolen anser att Putin gjort sig skyldig till krigsbrott genom att bland annat vara ansvarig för deportationen av barn från ryskkontrollerade områden i Ukraina till Ryssland. 

    • Stridsflygplan från Polen till Ukraina

      Polen blir det första Natolandet som uppfyller Ukrainas önskemål om stridsflygplan till försvarsmaktens insatser mot de ryska invasionsstyrkorna, meddelar den polske presidenten Andrzej Duda. Det Polen ska bistå med till att börja med är fyra rysktillverkade MiG-29, som före Berlinmurens fall användes i Östtyskland. En dag senare utlovar Slovakien 13 plan av samma typ. Ukraina hoppas på att också få tillgång till modernare, USA-tillverkade F-16.

    • FN-utredare: Ryska krigsbrott i Ukraina

      Rysslands tvångsförflyttning och deportation av ukrainska barn till ryskt område är att betrakta som krigsbrott. Bedömningen görs av FN-utredare som avger sin första rapport. FN:s undersökningskommission har kommit fram till att det också kan ha förekommit brott mot mänskligheten. Ukrainas regering hävdar att tiotusentals barn har förts till Ryssland. Antalet kan FN-utredarna inte uttala sig om, men de har dokumenterat fall där barn har flyttats från barnhem eller fosterhem i Ukraina och där förberedelser har gjorts för att göra barnen till ryska medborgare. I detalj har FN-teamet gått igenom 164 fall. I rapporten belyses också andra handlingar från rysk sida som bedöms vara krigsförbrytelser som attacker mot civila och mot infrastruktur, mord, tortyr och våldtäkter. FN-utredarna uppger samtidigt att ukrainska styrkor har gjort sig skyldiga till minst två fall av krigsförbrytelser, däribland bruk av klustervapen.

    • Februari

    • EU-sanktioner för barnkidnappningar

      EU-länderna enas om sitt tionde paket av sanktioner med upphov i Rysslands invasionskrig i Ukraina. Listan utökas med 121 personer, företag och statliga inrättningar. Personer som pekas ut för att ukrainska barn förts till Ryssland för att adopteras bort till ryska familjer omfattas nu av sanktioner, även om antalet barn som utsatts för detta är svårt att fastställa. Eftersom Ryssland har gjort bruk av iranska drönare i Ukraina finns även iranska drönartillverkare med på listan. Dessutom Wagnergruppen, ett säkerhetsföretag som rekryterar legosoldater till att strida för Ryssland.

    • Kinesisk fredsplan på invasionens årsdag

      Kina lägger fram en fredsplan i tolv punkter när det fullskaliga ryska invasionskriget i Ukraina har pågått i ett år. I planen ingår eldupphör, inrättandet av humanitära korridorer för evakuering av civila, start för fredssamtal mellan parterna och att sanktioner mot Ryssland ska hävas. Dessutom ska steg vidtas för att få i gång exporten av spannmål. I en omröstning i FN:s generalförsamling inför årsdagen lägger Kina ned sin röst medan 141 av 193 länder ställer sig bakom kravet att Ryssland snarast och villkorslöst ska dra tillbaka sina styrkor från Ukraina. Endast Belarus, Nordkorea, Syrien, Mali, Eritrea och Nicaragua ger Ryssland sitt uttalade stöd, men resultatet av omröstningen i generalförsamlingen är inte bindande.

    • Ny sedel lyfter fram krigsminnen

      Ukrainas centralbank ger ut en ny sedel inför ettårsdagen av den fullskaliga ryska invasionen. I valören 20 hryvnja visar sedeln bland annat ett par bakbundna händer, en anspelning på krigsbrott. Centralbanken försöker trots orostider hålla valutakursen stabil. Hryvnjans värde knöts sommaren 2022 till USA-dollarns. Fler sedlar med motiv som anknyter till Ukrainas utsatthet och försvar planeras.

    • Putin skyller på Väst och fryser nedrustningsavtal

      Ryssland fryser sitt deltagande i nedrustningsavtalet Nya Start, det sista avtalet med USA om att begränsa stormakternas kärnvapen. Beskedet om Nya Start, som förlängdes med fem år 2021, lämnas när president Vladimir Putin håller sitt årliga tal om tillståndet i nationen. Talet ägnas till stor del åt invasionskriget i Ukraina, tre dagar före ettårsdagen av den ryska inmarschen. Putin anklagar Väst för att ha provocerat fram Rysslands militära agerande. Samtidigt som Putin håller tal offentliggör FN uppgifter om hur många civila offer som krävts i Ukraina. Minst 8 006 dödade civila har bekräftats, men de verkliga talen är med all säkerhet mycket högre. Data saknas bland annat från staden Mariupol, länge belägrad av ryska styrkor och en av de mest krigshärjade platserna. Varken Ryssland eller Ukraina har uppgett hur många stridande som stupat, men Norges försvarschef Eirik Kristoffersen har åberopat beräkningar som talar om 180 000 stupade i ryska styrkor och 100 000 i det ukrainska försvaret.

    • Biden i krigets Kiev

      USA:s president Joe Biden besöker Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Biden har rest med tåg från Polen och resan omges av sekretess, men den har föregåtts av kontakt med Ryssland för säkerhets skull. Under besöket utlovar Biden leveranser av bland annat artilleriammunition och pansarvärnsrobotar till Ukraina för ytterligare en halv miljard dollar.

    • Även Natos ammunitionslager på väg att tömmas

      Två företag i USA har fått beställningar på artilleriammunition till Ukrainas försvarsmakt. Ordern från USA:s armé är värd över en halv miljard dollar. Jens Stoltenberg, generalsekreterare i försvarsalliansen Nato, har dagen innan lyft fram att det ukrainska försvaret under trycket av de ryska invasionsstyrkorna gör av med mer ammunition än Natoländerna producerar, och det gäller särskilt grovkalibrig ammunition. Även andra västländer som stöder Ukraina ökar produktionen. Frankrike och Australien har offentliggjort gemensamma planer.

    • FN: Stort behov av humanitär hjälp

      FN vädjar om 5,6 miljarder dollar till humanitär hjälp åt Ukraina. Pengarna ska gå både till insatser inom landet och till flyktingar som lämnat landet. Nästan 22 miljoner ukrainare bedöms vara i behov av humanitärt bistånd, men det är svårt att nå alla. Många uppehåller sig i områden inom Ukraina som regeringen inte kontrollerar. Kvinnor och barn utgör enligt FN 86 procent av flyktingarna.

    • Stort stödpaket från Norge till Ukraina

      Norges regering vill att stortinget ger klartecken för ett femårigt stödpaket värt 75 miljarder norska kronor till Ukraina och länder som till följd av kriget fått problem med skenande matpriser. Tanken är att pengarna ska användas till både humanitärt och militärt bistånd. Norge har anklagats för att tjäna på kriget genom att de höjda energipriser som blivit följden gett staten goda inkomster. 2022 gick Norge om Ryssland som Europas största gasleverantör. Stödpaketet har fått namn efter polarfararen Fridtjof Nansen som på 1920-talet ordnade bistånd till hungrande i Sovjetunionen.

    • Januari

    • Stridsvagnar utlovas inför våroffensiv

      Tyskland viker sig för påtryckningar från allierade länder och utlovar Leopard-stridsvagnar till Ukraina. Andra länder som använder Leopard får exporttillstånd av tillverkarlandet Tyskland. Inför en väntad rysk våroffensiv anses Ukraina behöva stridsvagnar som är lämpliga i lerig mark på den ukrainska stäppen. Flera länder lovar bidra med andra typer av stridsfordon. Under nästan ett år som gått sedan den storskaliga ryska invasionen inleddes har Ukraina främst önskat och fått hjälp med utrustning för försvar, i synnerhet luftvärn. I praktiken rustas Ukraina nu med materiel som också skulle kunna göra det möjligt att återta områden som ryska styrkor invaderat.

    • Korruptionsmisstankar på hög nivå

      Korruptionsavslöjanden leder till att flera biträdande ministrar och andra höga befattningshavare, bland andra guvernörerna i flera regioner, byts ut. En biträdande minister har gripits misstänkt för att ha tagit mutor från en leverantör av elgeneratorer. Ett annat inslag i skandalen är att ukrainska staten har köpt in mat till soldater till överpriser.

    • Mer EU-pengar till Ukrainas försvar

      EU:s utrikesministrar beslutar att anslå ytterligare en halv miljard euro ur EU:s gemensamma kassa till att beväpna Ukraina. Sammantaget har EU därmed förbundit sig att bidra med 3,6 miljarder euro till Ukrainas militära försvar. Till detta kommer löften från enskilda medlemsländer, via statsbudgetarna; de löftena är totalt uppe i 11 miljarder euro. Utfästelser från USA uppgår till mer än det dubbla. Utrikesministrarna beslöt också att 45 miljoner euro ska gå till att utbilda ukrainska soldater, en insats som drogs i gång 2022.

    • Departementsledning i dödskrasch

      Inrikesminister Denys Monastyrskyj och den övriga departementsledningen mister livet i en helikopterkrasch utanför Kiev. Nio personer på marken och nio ombord på helikoptern dör. Ministern och hans medarbetare är på väg till fronten när helikoptern störtar, men det är oklart varför det inträffar. Nedslagsplatsen ligger invid en förskola där flera barn omkommer.

    • Robotanfall mot stort bostadshus i Dnipro

      I staden Dnipro raseras ett flerfamiljshus av ett ryskt anfall. Några dagar senare har man hittat 45 dödsoffer och fler befaras. Sverige har ordförandeklubban i EU och statsminister Ulf Kristersson framhåller att avsiktliga attacker mot civila utgör krigsförbrytelser. En talesman för Kreml hävdar att Ryssland endast angriper militära mål. 

    • Palmepris till ukrainsk aktivist

      Marta Chumalo från Ukraina är en av tre kvinnor som delar årets Olof Palmepris. Narges Mohammadi från Iran och Eren Keskin från Turkiet är de andra. Alla tre belönas för sina ansträngningar att förbättra kvinnors villkor.

    • Vapen mullrar trots julfrid

      Rysslands president Vladimir Putin utlyser ett och ett halvt dygns vapenvila med hänvisning till det ortodoxa julfirandet. Vapenvilan skulle ha blivit den första sedan invasionen inleddes i februari 2022, men den bryts nästan omedelbart, i synnerhet i den omstridda staden Bachmut och i Kramatorsk. Proklamationen om julfrid uppfattas utanför Ryssland som ett propagandanummer för att ställa ukrainare och landets politiska ledning i dålig dager. Putins utspel, att framträda som traditionsbevarare, kan också ses i ljuset av ukrainskortodoxa kyrkans vägval några år tidigare att inte längre lyda under den ryskortodoxa kyrkan.

    • Högt ryskt dödstal i östra Ukraina

      Många ryska soldater dör på nyårsnatten när Ukrainas försvarsmakt anfaller deras förläggning i Makijivka i Donetsk. För en gångs skull anger ryska företrädare dödstal, även om de tros vara i underkant. Några dagar efter attacken bekräftar ryska källor 89 döda, medan Ukraina hävdar att flera hundra soldater mist livet. Händelsen blixtbelyser viktiga omständigheter hos invasionsstyrkor och försvar: Ukraina har tillgång till amerikanska Himarsraketer och förläggningen lokaliseras med hjälp av mobiltelefoner som de ryska soldaterna egentligen inte har tillåtelse att använda när det finns ukrainska vapen i närheten. Ryska bedömare anklagar landets militär för inkompetens, eftersom soldaterna inkvarterats på så sårbart sätt.

    • Riskbedömning hotar spannmålsexport

      Spannmålsexporten från Ukraina ställs inför ett nytt problem, när försäkringsbolag slutar att sälja tilläggsförsäkringar för krigsrisker till företag som ska genomföra transporterna. Försäkringsbolag som Lloyd’s har till följd av Ukrainakriget gjort stora förluster på såväl fartyg och flygplan som laster (se 17 november 2022). Bolagens beslut att begränsa sina åtaganden gäller också Ryssland och Belarus.

  • 2022

    • December

    • Biden utlovar avancerat luftvärnssystem

      President Zelenskyj besöker Washington och får löften av president Biden om att USA ska förse Ukraina med sitt avancerade luftvärnssystem Patriot. Patriotrobotar kan användas till att skjuta ned kryssningsrobotar och flyg på högre höjd än andra vapen som Ukraina har haft tillgång till. Löftet ingår i ytterligare ett amerikanskt stödpaket. Från ryska utrikesdepartementet kommenteras Patriotleveranser till Ukraina som ”provokation”.

    • Världsbankspengar till socialt arbete

      Världsbanken godkänner ett stödpaket till Ukraina på 610 miljoner dollar. Merparten är lån som ska gå till att hålla i gång sociala insatser för familjer och löner till offentliganställda. Därutöver anslås pengar till sjukvård; inte minst råder det stor efterfrågan på psykiatriskt stöd till följd av krigshändelserna.

    • Givarmöte utlovar akut vinterhjälp

      Vid ett givarmöte i Paris, som samlar omkring 70 länder och internationella organisationer, får Ukraina löften om bistånd för en miljard euro till akuta behov under vintern. Efter ryska bombardemang som slagit ut nästan hälften av Ukrainas elproduktion och elnät behövs bland annat reservdelar och generatorer. Omkring 400 miljoner euro av de pengar som utlovas vid mötet viks för energibranschen, uppger Frankrikes utrikesminister. Hon noterar att länder som Indien, Indonesien och Qatar deltar i givarmötet vilket inte tillhör det vanliga. President Zelenskyj framhåller samma dag att minröjning också kommer att vara ett stort behov. Den areal där det nu förekommer minor eller odetonerad ammunition är enligt presidenten lika stor som Kambodja, Syrien eller Uruguay.

    • EU enas om stödlånepaket till Ukraina

      EU enas om ett stödpaket till Ukraina värt 18 miljarder euro (190 miljarder kronor). EU-länderna ska gemensamt låna upp pengarna, som lånas vidare till Ukraina på fördelaktiga villkor för att landets myndigheter och statliga verksamheter ska kunna hållas i gång trots krigsläget. Uppgörelsen har dröjt eftersom Ungern som enda medlemsland har motsatt sig planen. Nu säger Ungern ja i utbyte mot att få ut ”frysta” pengar ur EU:s gemensamma kassa. EU-kommissionen har bromsat utbetalningarna mot bakgrund av kritik mot Ungerns regering, som inte anses respektera grundprinciper om att skydda rättsväsendets oberoende och förhindra korruption.

    • November

    • Stalin hålls ansvarig för folkmord i Ukraina

      Tysklands parlament, förbundsdagen, tar upp massvälten i Ukraina på 1930-talet, känd under den ukrainska beteckningen holodomor. Ledamöterna röstar för en resolution där svälten erkänns som ett folkmord och den sovjetiske diktatorn Josef Stalin ges ansvaret, eftersom statens jordbrukspolitik fick förödande effekter. Det avspeglar hur Ukrainas regering av i dag ser på händelserna. Resolutionen beskrivs som en tysk ”varning” till Ryssland inför vintern då rysk krigföring i grannlandet hotar att vålla en matkris. 

    • Kryssningsrobotar mot Ukrainas elnät

      I ett läge där ungefär hälften av Ukrainas elproduktion slagits ut genomför Ryssland nya anfall mot kraftnätet med 70 kryssningsrobotar och attackdrönare. Människor dör, Kiev blir utan el och vatten och Lviv till hälften utan ström. De tre kärnkraftverk som ännu är under ukrainsk kontroll kopplas bort från elnätet. Även grannlandet Moldavien påverkas. Redan innan har EU-parlamentet beslutat att klassa Rysslands agerande som statsterrorism; efter resolutionen riktas en hackerattack mot parlamentets sajt. President Zelenskyj anför i ett uttalande till FN:s säkerhetsråd att det är ett brott mot mänskligheten att ställa civila utan el, vatten och värme i vinterkyla. Franska borgmästare har dessförinnan fått höra honom säga att Ryssland använder vinterkyla som massförstörelsevapen. ”I oförmåga att besegra den ukrainska armén bedriver Ryssland ett fegt krig mot civila”, säger utrikesminister Dmytro Kuleba. Borgmästaren i italienska Florens, ordförande i ett samarbetsorgan för större städer, uppmanar kommunerna i 200 europeiska städer att skicka reservgeneratorer till Ukraina. USA utlovar drygt 200 generatorer.

    • Livstid för nedskjutningen av MH-17

      Tre män fälls för att ha skjutit ned ett trafikflygplan i ukrainskt luftrum 2014, då 298 människor fick sätta livet till. Domen faller i en domstol i Nederländerna, där de flesta av passagerarna på det malaysiska planet hörde hemma. Männen – två ryska och en ukrainsk medborgare – döms till livstids fängelse för mord, medan en fjärde åtalad frias. Ingen av dem är på plats i domstolen. En kommission som granskade händelsen har kommit fram till att planet träffades av en rysktillverkad robot, att roboten avfyrades från ett område som kontrollerades av prorysk separatistmilis och att robotsystemet hade förts in från Ryssland samma dag. Ryssland har förnekat all inblandning i nedskjutningen.

    • Avtal om att skydda spannmål från Ukraina förlängs

      Avtalet om att spannmålsexport från Ukraina via Svarta havet ska tillåtas och skyddas förlängs med fyra månader. Ryssland godkänner en förlängning trots missnöje med vissa villkor. Överenskommelsen, som bland annat bygger på att lastfartygen inspekteras vid passage genom Turkiet, slöts på enträgen begäran från FN för att säkra matleveranser till östra och norra Afrika (se 22 juli 2022). Enligt ukrainska uppgifter har fler än 450 fartyg kunnat föra ut 11 miljoner ton livsmedel till andra länder sedan korridoren genom Svarta havet inrättades.

    • Massivt bombardemang, Polen träffas

      Bara några dagar efter det att Ukraina återintagit staden Cherson ljuder flyglarm över hela Ukraina, från Lviv i väster till Tjernihiv i öster. De ryska anfallen är bland de mest omfattande hittills och riktas mot både bostadsområden och elanläggningar. Flera miljoner människor blir utan el, bland dem minst hälften av Kievborna enligt borgmästaren. Även i Natolandet Polen, nära gränsen, sker nedslag som dödar två personer men förmodas ha skett oavsiktligt. Både Polens regering och Nato kallar till krismöten, medan man försöker utröna om beskjutningen kom från ryskt håll eller från ukrainskt luftvärn.

    • FN: Båda de stridande parterna i Ukraina torterar

      FN-utredare hävdar att både ryska och ukrainska soldater gör sig skyldiga till tortyr under kriget i Ukraina. Krigsfångar blir misshandlade och utsatta för elchocker och förödmjukande behandling, säger utredarna. Övergrepp förekommer mer systematiskt på den ryska sidan, enligt chefen för FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter Matilda Bogner. Hon framhåller att det finns fall där ukrainska myndigheter har inlett brottsutredningar mot egen militär personal som pekats ut. 

    • USA: Uppemot 250 000 dödade eller skadade i Ukraina

      Varken Ukraina eller Ryssland bekräftar hur många soldater som har stupat eller sårats i det pågående kriget i Ukraina. Officiella tal, ungefär ett halvår efter den ryska invasionen, angavs i båda länderna till under 10 000 men antas vara långt ifrån tillförlitliga. Amerikanska beräkningar återges nu av USA:s försvarschef, generalen Mark A Milley (landets högst rankade militär). Han säger enligt BBC att ”gott och väl över 100 000 ryska soldater” och ”ungefär lika många ukrainska” antingen fått sätta livet till eller sårats. USA bedömer därtill att cirka 40 000 civila har dödats eller krigsskadats.

    • Rysk reträtt från Cherson

      De ryska styrkorna får order att dra sig tillbaka från regionhuvudstaden Cherson i södra Ukraina efter veckor av hårda strider. Därmed lämnar de också floden Dneprs (Dnipros) västra strand. Cherson, som ligger inte långt från Svarta havet, beskrivs ibland som "porten till Krim". Ryssland intog staden i mars, inte så långt efter det att invasionen i Ukraina inleddes. Länet Cherson annekterades nyligen av Ryssland vid en ceremoni Moskva (se 30 september).

    • Oktober

    • Ryska anfall mörklägger landet

      Energibolaget Ukrenergo uppmanar medborgarna att ladda apparater och batterier som kan laddas och att hålla sig med färskvatten och varma kläder: efter tio dagar av intensiva ryska anfall har 40 procent av landets elproduktion slagits ut, och rullande strömavbrott på uppemot fyra timmar i taget kommer att genomföras. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betecknar anfallen mot civil infrastruktur som krigsbrott. Ryssland har samtidigt infört krigslagar i de fyra områden som nyligen annekterats (se 30 september). I Cherson, där ukrainska styrkor avancerar, förflyttar Ryssland tiotusentals civila ut ur området. De stridande parterna har olika syn på om det är fråga om evakuering eller deportation.

    • EU inrättar militär Ukrainamission

      EU:s utrikesministrar beslutar att unionen ska bistå Ukraina med mer vapen, till ett värde av en halv miljard euro, och utbildning av 15 000 soldater. Med de beloppen inräknade kommer EU sammantaget att ha fattat beslut om militärt bistånd för tre miljarder euro. Det är framför allt i Polen som utbildning ska äga rum inom EUMAM Ukraine (EU Military Assistance Mission), som till att börja med blir tvåårig. Flera EU-länder, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige, har redan egna beslut om militära utbildningsinsatser och vapenleveranser till Ukraina (se 7 augusti 2022). Ukraina ber om mer luftvärnsutrustning och hoppas få se EU-sanktioner mot Iran, därför att man säger sig ha hittat iransktillverkade drönare bland projektiler med sprängämnen som ryska styrkor använder. Det EU-ministrarna beslutar är sanktioner mot Irans sedlighetspolis, och flera andra myndigheter, med hänvisning till brutalitet mot demonstranter. 

    • Saudier ger bistånd och bidrar till fångutväxling

      Saudiarabien meddelar att Ukraina kommer att få humanitärt bistånd för 400 miljoner dollar. Den saudiska oljepolitiken under Rysslands krigföring mot Ukraina har väckt irritation framför allt i USA. Västländer vill att saudierna ökar sin oljeproduktion för att motverka den energikris, med höga priser, som blivit följden av internationella sanktioner mot Ryssland. I stället har Saudiarabien och andra länder inom samarbetet Opec+ dragit åt kranarna så att oljepriserna ökar. Nyligen har Saudiarabien agerat mellanhand vid en fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland.

    • EU-skydd för ukrainska flyktingar förlängs

      EU förlänger sitt massflyktsdirektiv, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsländer, åtminstone till mars 2024, meddelar Ylva Johansson, kommissionär med ansvar för inrikes frågor. Enligt Ylva Johansson omfattar direktivet för närvarande 4,2 miljoner ukrainska medborgare.

    • Krim: Strategiskt viktig bro sprängs

      Den nybyggda bron mellan Ryssland och Krimhalvön, över Kertjsundet, sprängs. Brand uppstår, tre människor dödas och skador uppstår både på vägbanan och på järnvägen som Ryssland låtit bygga sedan Krim annekterades. Kreml, som använder den 19 kilometer långa bron för militära transporter under det pågående kriget, skyller sprängningen på Ukrainas säkerhetstjänst och kallar den ”terrorism” riktad mot civil infrastruktur. Ukraina tar inte på sig det inträffade, men Ryssland reagerar inom ett par dagar med omfattande beskjutning mot mål runt om i Ukraina, bland dem Zaporizjzja, huvudstaden Kiev och städer i västra Ukraina.

    • Fredspris med udd riktad mot Ryssland

      Nobels fredspris för 2022 tilldelas människorättsaktivister i Belarus, Ukraina och Ryssland. Den ryska organisationen Memorial, som landets myndigheter har tvingat att stänga, delar priset med belarusiern Ales Bjaljatski och den ukrainska rörelse som är känd under namnet Center for Civil Liberties. Bjaljatski och hans organisation Viasna har i årtionden kartlagt hur den Moskvastödda diktaturen i Belarus fängslat politiskt oliktänkande. Såväl Bjaljatski som andra personer i Viasnas ledning är nu själva frihetsberövade. Center for Civil Liberties har i 15 år drivit på för demokrati och rättigheter i Ukraina, och ägnar sig sedan den fullskaliga ryska invasionen i landet inleddes åt att dokumentera anklagelser om ryska krigsbrott. Alla de tre organisationerna har tidigare fått Right Livelihood-priset.

    • FN-domstol för ”aggression” föreslås

      Hans Corell, tidigare rättschef i FN, har tillsammans med andra jurister utarbetat ett förslag till specialdomstol där Ryssland skulle kunna prövas under brottsrubriceringen aggression i enlighet med FN-stadgan. Ett medlemsland får enligt FN-stadgan inte kränka ett annat lands territoriella integritet. Rysslands agerande i fallet Ukraina (och tidigare Georgien) skulle kunna granskas i en sådan specialdomstol. Domstolen skulle fungera vid sidan av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som kan pröva krigsförbrytelser. Varken Ryssland eller Ukraina har anslutit sig till ICC.

    • Rysk reträtt vid viktiga järnvägar

      Ukrainska styrkor har återtagit staden Lyman i Donetsk, meddelar president Zelenskyj. Lyman är en järnvägsknutpunkt som kan ha stor betydelse för de ryska invasionsstyrkornas försörjningslinjer. Samma dag framkommer att Norge, Danmark och Tyskland enats om att beställa haubitsar (artillerivapen) till Ukraina för leverans 2023. Haubitsarna ska tillverkas i Slovakien. En vecka tidigare har ukrainare också återerövrat Kupjansk längre norrut, även där går en järnväg av strategisk betydelse.

    • September

    • Putin förklarar delar av Ukraina som ryska

      Fyra nya regioner kommer att ingå i Ryska federationen, säger president Vladimir Putin vid en ceremoni i maktborgen Kreml i Moskva. Putin hänvisar till folkviljan i de fyra områdena (Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina). Han förklarar att han är säker på att federationsrådet (överhuset i den ryska duman) kommer att stödja dem. Putin och ryskutnämnda regionala ledare undertecknar vid ceremonin dokument om att ansluta områdena till Ryssland, och formellt ska beslut om annektering fattas i federationsrådet inom kort. De regionala folkomröstningar Putin grundar annekteringen på har avfärdats internationellt. Förfarandet, med en folkomröstning följd av annekteringsbeslut, tillämpades även när Krimhalvön annekterades av Ryssland 2014.

    • ”Alternativa Nobelpriset” till ukrainska

      En ukrainsk människorättsaktivist finns bland mottagarna till årets Right Livelihood-pris. Oleksandra Matvijtjuk är ordförande i en organisation som bland annat har dokumenterat övergrepp som begicks vid de så kallade euromajdan-protesterna; det var dagliga demonstrationer som började 2013, när slitningarna var starka mellan krafter i Ukraina som hade olika syn på huruvida landet skulle ha starka band till EU eller till Ryssland. Matvijtjuk och hennes organisation vill bland annat se Ukraina ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen.

    • Putinvän skickade legosoldater till Ukraina

      Den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin, en av president Putins förtrogna, bekräftar att det var han själv som grundade säkerhetsföretaget Wagner, som har sänt legosoldater till länder i Afrika och Latinamerika. I beskedet från Prigozjins företagsgrupp Concord heter det att Wagner grundades för att skicka soldater till östra Ukraina i samband med händelserna 2014, då proryska separatister i gruvdistriktet Donbas fick militärt stöd från Ryssland. I flera år har det hävdats att Wagner utgjort en ”skuggarmé” för insatser som gynnar ryska staten. Efter den fullskaliga invasionen i Ukraina har det cirkulerat en video som uppges visa hur Wagner rekryterar fångar i ryska fängelser för att strida i Ukraina. 

    • FN bekräftar ryska krigsbrott

      Den FN-kommission som utrett krigsbrott i Ukraina meddelar att utredarna funnit bevis för ett antal sådana brott från Rysslands sida, däribland bombning av civila områden, avrättningar, tortyr och sexuellt våld. Ledaren för kommissionen, Erik Mose, läser inför FN:s människorättsråd upp en lång lista på övergrepp. Bland annat ska barn ha utsatts för våldtäkter och tortyr. Mose säger att utredarna slagits av det stora antalet avrättningar och tydliga spår på avlidnas kroppar i form av bakbundna händer, skottskador i huvudet och avskurna halsar. Enligt Mose grundar sig slutsatserna på fynd från 16 platser i Ukraina och fler fall undersöks. Mose nämner också att många fångar förts till Ryssland där de försvunnit. Utredarna kommer nu att utvidga utredningen till att omfatta deportation av människor, däribland anklagelser om att ukrainska barnhemsbarn förts till Ryssland för adoption (se 7 september). Enligt källor som den amerikanske representanten i människorättsrådet citerar har mellan 900 000 och 1,6 miljoner ukrainare deporterats med våld. 

    • Annektering till Ryssland förbereds

      Företrädare för proryska och separatiststyrda områden i Ukraina meddelar att de snart kommer att genomföra vad som kallas folkomröstningar om annektering till Ryssland. Med början den 23 september ska sådana folkomröstningar hållas i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Morgonen efter beskedet håller president Putin tal och tillkännager ett mobiliseringsbeslut som ska utöka Rysslands militära manskap genom att reservister kallas in. Med separatistområdena införlivade kan Putin väntas hävda att Ukraina med västländer i ryggen angriper ryskt territorium. Donetsk och Luhansk i öster är separatiststyrda sedan 2014, medan Zaporizjzja och Cherson har intagits av ryska styrkor 2022. Beskeden från Putin och separatistområdena tolkas som tecken på att Ukrainas effektiva motoffensiv på slagfältet stressar den ryska ledningen.

    • Massgravar nära befriad stad

      I trakten av staden Izium sydost om Charkiv, som har varit under rysk kontroll men återintagits av ukrainska styrkor, har gravar hittats med kvarlevor av flera hundra personer. Ukraina uppger det är fråga om civila offer för den ryska krigföringen och att liken bär spår av tortyr. Situationen liknar den som upptäcktes i staden Butja nära Kiev när den befriades någon månad efter den ryska inmarschen i Ukraina i februari 2022. Tjeckien, som detta halvår är EU:s ordförandeland, anser att en internationell krigsförbrytartribunal för Ukraina måste inrättas.

    • Ryska styrkor drivs tillbaka

      President Volodymyr Zelenskyj rapporterar stora framsteg för Ukraina under den pågående motoffensiven mot ryska styrkor. Enligt Zelenskyj har den ukrainska armén lyckats återta 6 000 kvadratkilometer mark i regionen runt staden Charkiv i nordöst. Ukraina säger sig också ha återerövrat en del områden i regionen Cherson i söder. Ryssland medger att dess styrkor i Charkiv-regionen retirerat men säger att det handlar om en omgruppering av trupper till Donetsk längre söderut.

    • Ryssland anklagas för deportationer

      Anklagelser om att Ryssland överlämnar barnhemsbarn från krigszoner i Ukraina till adoption i Ryssland återges inför FN:s säkerhetsråd av Ilze Brands Kehris, biträdande generalsekreterare i FN med ansvar för människorättsfrågor. Hon ser uppgifterna som trovärdiga. Som del i ryska planer på att annektera områden i Ukraina ska dessutom vuxna ukrainska medborgare, personer som inte ingått i stridande förband, ha tvingats till uppsamlingsläger eller fångläger. Från rysk sida avfärdas anklagelserna som västlig propaganda.

    • EU och Norge ger Ukraina vårdhjälp

      Både ukrainska civilpersoner och militär personal erbjuds vård i andra europeiska länder. I Rzeszów i Polen, åtta mil från gränsen, har EU inrättat en vårdcentral för patienter som evakuerats landvägen från Ukraina. Norska plan flyger patienterna vidare till andra sjukhus. Evakuering av sjuka har pågått sedan kort efter den ryska invasionen i februari, men tidigare är det framför allt sjukhus i ett par av de närmaste grannländerna som har tagit emot patienter.

    • FN på plats i hotat kärnkraftverk

      Inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) har tagit sig till det stora kärnkraftverket i Zaporizjzja, där strider mellan ryska och ukrainska styrkor kan leda till en kärnkraftskatastrof. IAEA uppger att personal från FN-organisationen kommer att finnas på plats varaktigt i fortsättningen. En av verkets sex reaktorer är i drift. IAEA uppger någon dag senare att kärnkraftverket hålls i gång med reservkraft, sedan anläggningen för andra gången kopplats bort från ordinarie ledningsnät.

    • Augusti

    • Spetsig ordväxling mellan Minsk och Kiev

      Belarus gratulerar Ukraina på självständighetsdagen – då det har gått halvår sedan ryska styrkor vällde in, delvis från belarusiskt område, för en fullskalig invasion. President Lukasjenko säger sig hoppas på långsiktigt gott grannskap och hävdar att det hör till Belarus mål att ”bevara harmonin”. En medarbetare till president Zelenskyj svarar med att läsa lusen av Lukasjenko för ”blodstänkta pajaskonster”. Regimen i Belarus, som redan tidigare var föremål för västliga sanktioner för sitt diktatoriska sätt att hantera inhemsk opposition, har under året fått se sina egna västsanktioner skärpas.

    • Ryssland anklagar Ukraina för attentat

      Darya Dugina, rysk TV-kommentator och dotter till den ultranationalistiske ideologen Alexander Dugin, mister livet när hennes bil sprängs i Moskva. Dugin är en av de tänkare som anas bakom Rysslands expansiva politik i Ukraina och han kan själv ha varit målet för attentatet, som sker inför hans ögon. Ryssland anklagar Ukrainas säkerhetstjänst för mordet, som sker några dagar före Ukrainas självständighetsdag, då det också har gått ett halvår sedan den fullskaliga ryska invasionen i Ukraina inleddes. Mordanklagelserna avvisas i Ukraina.

    • Respit med betalning av skulder

      Ukrainas internationella långivare samtycker till att frysa sina krav på skuldbetalning i två år. Det handlar om statsobligationer till ett värde av nästan 20 miljarder dollar. Investerare som äger 75 procent av Ukrainas totala utlandsskuld uppges ha godkänt uppgörelsen, som syftar till att undvika statsbankrutt, när det pågående kriget gör att staten inte har pengar till exempelvis pensioner och löner. Staten går back med flera miljarder per månad, räknat i dollar eller euro. Även en rad långivare som Ukraina har skulder till genom derivat (andra typer av värdepapper) fryser sina krav. Genom att skjuta betalningar på framtiden hoppas Ukraina kunna både stabilisera sin ekonomi och betala för vapenköp. 2015 tog Ukraina steget ur en akut kris genom omstrukturering av lån, men villkoren var då att det skulle ske årliga återbetalningar på lån mellan 2019 och 2027. EU har nu, i ljuset av den ryska invasionen som spräcker landets ekonomi, utlovat omfattande finansiellt stöd. Det sker genom att EU-kommissionen tar upp lån på kapitalmarknaden; pengarna lånas sedan vidare till Ukraina på förmånliga villkor och lång tid, och räntekostnaderna ingår i EU:s budget. Hittills har EU:s medlemsländer enats om en miljard euro av de nio miljarder som utlovats (se 30 maj 2022).

    • Schweiz blir skyddsmakt

      Regeringen i Bern bekräftar att Ukraina har bett Schweiz företräda Ukraina i Ryssland. Schweiz agerar diplomatisk skyddsmakt åt en rad andra länder i konfliktsituationer, bland annat företräder Schweiz Georgien i Ryssland och tvärtom.

    • Ryska stridsflygplan slås ut

      Explosioner sker på en flygbas på Krimhalvön som nyttjas av ryska styrkor. Satellitbilder tyder på att stridsflygplan har träffats i vad som kan vara precisionsanfall; somliga källor talar om början på en ukrainsk offensiv i söder, även om Ukraina inte bekräftar det. Brittiska försvarsdepartementet bedömer med ledning av bilderna att åtta stridsflygplan har förstörts: en liten del av det ryska flygvapnet som helhet, men en stor del av Rysslands flygstridskrafter vid Svarta havet som används mot bland annat ukrainska hamnstäder (se även 14 april 2022).

    • Svenskar utbildar ukrainsk militär

      Under hösten 2022 kommer upp till 120 svenskar att delta i att ge militär grundutbildning till ukrainska medborgare i Storbritannien. Utbildningen sker inom ramen för ett samarbete under brittisk ledning, Joint Expeditionary Force (JEF), som en rad länder ingår i. Tanken är att ukrainarna, omkring 10 000 personer, ska ansluta sig till hemlandets försvarsmakt efter utbildningen. 

    • Strider vid största kärnkraftverket oroar

      Kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är Europas största, utsätts för artilleribeskjutning. En brand uppkommer och en reaktor stängs av, enligt den ukrainska kärnkraftsmyndigheten. Ryssland och Ukraina anklagar varandra för beskjutningen. Kraftverket i södra Ukraina besattes av ryska trupper kort efter invasionen den 24 februari.  FN:s atomenergiorgan IAEA befarar att striderna ska leda till en kärnkraftskatastrof.

    • Kritik från Amnesty upprör

      Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att sätta civilpersoner i fara genom att inrätta baser för försvaret i bostadsområden. Enligt Amnesty har det dokumenterats i 19 städer och byar. Inte bara från ukrainskt håll blir reaktionerna skarpa: Amnesty väljer att hålla den angripna sidan i kriget ansvarig för aggression, lyder kritiken, och människorättsorganisationens Ukrainachef avgår i protest. I ryska kommentarer uttrycks tillfredsställelse, men organisationen framhåller att den också har rapporterat att ryska styrkor gör sig skyldiga till krigsförbrytelser i Ukraina.

    • Juli

    • Rysk attack mot Odessa

      Ryssland genomför en attack mot hamnområdet i Odessa. Den ryska regeringen säger i ett uttalande att endast "militära mål" har träffats. Attacken får skarp kritik från västvärlden och FN då både Ryssland och Ukraina har lovat skydda Odessa, varifrån spannmål ska skeppas ut till omvärlden enligt det avtal som slöts en dag tidigare. Några dagar senare attackerar Ryssland åter Odessa.

    • Ukraina och Ryssland sluter avtal om spannmålsexport

      Ryssland och Ukraina ingår en överenskommelse som ska göra det möjligt att transportera spannmål från Ukraina via Svarta havet. Det pågående kriget har stoppat fartygstransporter, något som har lett till oro för livsmedelsbrist och drivit upp priserna i delar av världen. Den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu och den ukrainska infrastrukturministern Oleksandr Kubrakov undertecknar separata avtal vid ett möte i Istanbul i närvaro av bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Den första last som avseglar har Libanon som mål, men fartyget spåras i stället till Syrien, ett land allierat med Ryssland. Det första fartyg som hyrts in av FN för att leverera vete till Afrikas horn lämnar hamn den 16 augusti.

    • Nordkorea stöder separatister

      Nordkorea erkänner de ryskdominerade separatistområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater (se även 21 februari och 29 juni). Ukraina, som betraktar områdena som ockuperade av Ryssland, avbryter sina diplomatiska förbindelser ned Nordkorea.

    • Hela Luhansk under rysk kontroll

      Ukrainska styrkor har gett upp försvaret av staden Lysytjansk efter intensiva strider. Ryssland har därmed intagit hela länet Luhansk i öster. Drygt sju mil från Lysytyjansk ligger den gamla kurorten Slovjansk, en av de orter som utsätts för artilleribeskjutning när de ryska styrkorna kan gå vidare västerut för att också lägga under sig hela Donets. Före invasionen i februari 2022 hade Moskvastödda separatister kontroll över en tredjedel av de två länen Luhansk och Donetsk, som tillsammans utgör gruv- och industriregionen Donbas.

    • Juni

    • Syrien erkänner utbrytarenklaver som självständiga

      Syrien erkänner som första stat i världen vid sidan av Ryssland de två separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Ukraina reagerar med att bryta de diplomatiska förbindelserna med Syrien, ett besked som lämnas av president Zelenskyj. Den syriska statsledningen, som har lyckats behålla makten i sitt eget land med hjälp av stöd från regeringen i Moskva, fattade liknande beslut 2018, då ryskdominerade utbrytarrepubliker i Georgien erkändes som självständiga.

    • Ryska och ukrainska krigsfångar utväxlas

      Ukraina och Ryssland utväxlar krigsfångar. 144 fångar från vardera sidan ingår i utväxlingen. Fångarna uppges ha svåra krigsskador som kräver avancerad vård. Bland de ukrainare som utväxlas finns 95 personer som deltagit i försvaret av stålverket Azov i Mariupol. Ryssland uppger dagen efter fångutväxlingen att fler än 6 000 personer som stridit med ukrainska styrkor finns i rysk fångenskap. Båda sidors uppgifter om antal krigsfångar är, liksom dödstalen i kriget, svåra att säkerställa.

    • Viktig industristad i öster i ryska händer

      Ryska styrkor tar kontroll över Sievjerodonetsk efter flera veckor av hårda strider. Förödelsen rapporteras vara enorm i industristaden, som bland annat hyser Azot, en av Europas största fabriker för konstgödsel. 

    • Ukraina blir kandidatland för EU-medlemskap

      EU:s stats- och regeringschefer säger ja till att ge Ukraina status som kandidatland för medlemskap i unionen. Det inleder en process som innebär att kandidatlandet ska vidta en rad åtgärder och anta lagar som överensstämmer med EU-rätten. En vecka tidigare har Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Italiens premiärminister Mario Draghi besökt Kiev för att visa sitt stöd för Ukraina under det pågående kriget mot ryska invasionsstyrkor. Stormaktstrojkan har bland annat inspekterat krigsförödelse i staden Irpin. 

    • Konvention mot kvinnovåld ratificeras

      Ukrainas parlament antar Europarådets konvention mot våld mot kvinnor och våld i hemmen med 259 röster för, 8 emot och 47 nedlagda röster. Rådets Istanbulkonvention, en överenskommelse från 2011, har tidigare mött motstånd i parlamentet (se 17 november 2016).

    • USA:s militära stöd växer

      USA kommer att bidra med ännu mer vapen till Ukrainas försvar. President Biden offentliggör ytterligare ett stödpaket värt en miljard dollar. Enligt president Zelenskyj är vapenleveranserna extra värdefulla för försvaret i Donbas, där de ryska styrkorna pressar Ukrainas försvarsmakt hårt i synnerhet med artilleribeskjutning mot viktiga städer och industrier. De ”vapenpaket” USA har bidragit med sedan invasionen i februari har nu ett samlat värde på 5,6 miljarder dollar. I Bidens färska löften ingår också humanitärt bistånd som värderas till 225 miljoner dollar.

    • Hamnblockad kringgås med ny exportrutt

      Spannmål från Ukraina har för första gången exporterats via Polen och Östersjön till Spanien, uppger den spanska organisationen Agafac, som samlar livsmedelstillverkare. Poängen med omvägen är att kringgå den ryska blockaden mot ukrainska hamnar i Svarta havet, där det dessutom finns minor som hotar transporterna. Samtidigt som FN och en rad utomeuropeiska länder varnar för matkris när Ukrainas varuexport stoppas, har Turkiet försökt medla fram en korridor som skulle möjliggöra fartygsrörelser med turkisk eskort genom Svarta havet. I Polen och andra grannländer har USA planer på tillfälliga silobyggen för laster från Ukraina; omlastning behövs vid gränserna därför att Ukrainas järnvägsnät har annan spårvidd.

    • USA utlovar artilleriraketer

      USA kommer att bistå den ukrainska försvarsmakten med artilleriraketer som har mer än sju mils räckvidd. I beskedet från president Biden, som anser att det kommer att stärka Ukrainas chanser att nå en förhandlingslösning, betonas att raketerna inte får användas mot ryskt territorium. Sedan Ryssland valde att samla sina krigsinsatser till östra Ukraina har de ukrainska styrkorna svårt att hålla stånd mot anfallen. På slagfältet medför avancerade artilleriraketer att Ukraina får större möjligheter att slå ut ledningsfunktioner för invasionsstyrkorna.

    • Maj

    • Miljarder i krisstöd från EU

      EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern som är mest beroende av energiimporten har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ungern ogillar också planer på att införa sanktioner mot den ryskortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Kirill, som stöder invasionen. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

    • Rysk soldat dömd till livstid

      Den 21-årige ryske soldaten Vadim Sjisjimarin döms till livstids fängelse för att ha skjutit ihjäl en 62-årig civil man i nordöstra Ukraina. Krigsbrottsrättegången i Kiev är den första sedan den ryska invasionen inleddes i februari. Soldaten har under rättegången bett om förlåtelse och uppgett att hans trupp var i färd med att fly tillbaka mot ryskt område, när de fick för sig att den 62-årige cyklisten kunde kontakta ukrainsk trupp och avslöja var de fanns. Riksåklagaren Iryna Venediktova har uppgett att åklagarämbetet hittills fått in 10 000 rapporter om krigsbrott och att 622 misstänkta har identifierats.

    • Rysk invasion ger kö till Nato

      Utrikesminister Ann Linde skriver under Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato, som ska lämnas in samtidigt med Finlands. Att de två länderna överger sin traditionella alliansfrihet är en direkt följd av de säkerhetshot som uppfattas i Europa sedan Ryssland invaderade Ukraina. Men samtidigt som Nato utlovar fortsatt stöd till Ukraina blottar ansökningsplanerna att alliansens medlemsländer delvis drar åt olika håll. Ungern, medlem i både Nato och EU, vill inte stoppa köp av olja från Ryssland och Turkiet anför hinder mot att Sverige och Finland ska kunna bli medlemmar. President Erdoğan beskriver i synnerhet Sverige som tillflyktsort för kurdiska terrorister. Även om Nato centralt kan behandla ansökningarna snabbt, upptas nya medlemmar först när alla alliansens 30 medlemsländer har ratificerat beslutet. Ett finländskt medlemskap medför att den direkta landgränsen mellan Nato och Ryssland utökas med drygt 130 mil.

    • Motståndet i Mariupol upphör

      Efter över två månader av rysk belägring är de sista ukrainska soldaterna i Mariupol vid Svarta havet på väg att ge sig. Hundratals ukrainare har hållit stånd i ett stort stålverk, där det också har funnits civila under svåra omständigheter sedan själva staden intogs av ryska styrkor. Nu hamnar hundratals soldater i ryska händer. Den ukrainska ledningen hoppas att de ska utväxlas mot ryssar som tagits som krigsfångar av ukrainare.

    • Prognos: Stopp för en fjärdedel av lantbruket

      Ungefär tre fjärdedelar av Ukrainas jordbruksmark kommer att kunna odlas i år, under det krigsläge som råder, bedömer landets biträdande jordbruksminister. Men tillgången på drivmedel till jordbruksmaskiner är en faktor som gör prognosen osäker. Ryska styrkor kontrollerar en femtedel av Ukrainas yta och ansätter därutöver bland annat raffinaderier och bränslelager militärt. En annan fråga är om exporten av livsmedel kommer att fungera när Ukrainas hamnar är under blockad.

    • EU utökar militärt stöd

      Europeiska rådets ordförande Josep Borell meddelar att Ukraina ska få ytterligare 500 miljoner euro i militär hjälp från EU. Därmed har EU stöttat Ukraina med 2 miljarder euro för militära ändamål sedan invasionen inleddes.  

    • FN undersöker anklagelser om övergrepp på civila

      FN:s människorättsråd beslutar att inleda en undersökning av anklagelser om övergrepp på civila från ryska truppers sida under kriget. Kina och Eritrea röstar emot resolutionen medan 33 länder röstar för och 12 lägger ned sin röst, däribland Pakistan och Kuba. Vid mötet anklagar Ukrainas biträdande premiärminister Emine Dzjaparova Ryssland för att utfört de mest fasanfulla kränkningarna av mänskliga rättigheter i Europa på decennier, inbegripet utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr och sexuellt våld.

    • USA skickar mer vapen

      USA:s president Joe Biden meddelar att ännu ett paket militärt stöd ska gå till Ukraina med bland annat artilleriammunition och radarutrustning, till ett värde av 150 miljoner dollar. I och med det senaste paketet har USA försett Ukraina med militär utrustning för 3,8 miljarder dollar sedan den ryska invasionen inleddes i februari. 

    • Omvärlden samlar in miljarder i stöd

      Vid en internationell givarkonferens i Warszawa samlar deltagarna ihop mer än 60 miljarder kronor i stöd för Ukraina. Samtidigt lanserar president Volodymyr Zelenskyj en kampanj för gräsrotsfinansiering via en internetsajt – United23 – där enskilda kan donera pengar. Europeiska rådets ordförande Charles Michel säger att EU borde sälja de ryska tillgångar som beslagtagits inom unionen och använda pengarna för att återuppbygga Ukraina. Michel är därmed den förste inom EU:s toppskikt som för en sådan tanke på tal.  

    • April

    • FN misstänker ryska krigsbrott

      FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, uppger att världsorganisationens undersökningar av vad som hänt under kriget blottlagt en ”skräckhistoria” av kränkningar mot civila. Bachelet säger att internationella humanitära lagar inte bara har ignorerats utan totalt åsidosatts. En medarbetare uppger att de ryska styrkornas handlingar kan komma att klassas som krigsbrott då de ”urskillningslöst beskjutit och bombat befolkade områden och därmed dödat civila samt förstört skolor, sjukhus och annan infrastruktur”.

    • Ännu ett stödpaket från USA

      President Joe Biden utlovar ytterligare 800 miljoner dollar i militärt och annat stöd till Ukraina, i form av bland annat artillerivapen, som haubitsar, samt artilleriammunition och drönare. Bara en vecka tidigare tillkännagav USA ett stödpaket som också var på 800 miljoner dollar (se 13 april). Biden tillbakavisar dock fortfarande direkt militär inblandning eller att USA/Nato inrättar en flygförbudszon över Ukraina.

    • Rysk offensiv i Donbas

      Ryssland inleder en samlad offensiv i Donbas, östra Ukraina, efter att ha förflyttat styrkor från andra områden där de militära insatserna enligt sakkunniga bedömare inte varit framgångsrika. Moskvastödda separatister har sedan 2014 kontrollerat ungefär en tredjedel av länen Donetsk och Luhansk. Nu tycks de ryska styrkorna gå in för att skapa ett sammanhängande område från Donbas via Mariupol till Krimhalvön. General Rustan Minnekajev säger ett par dagar senare att målet är att inta Svartahavkusten fram till Moldavien i väster, där det finns en prorysk utbrytarrepublik, Transnistrien. Det skulle beröva Ukraina all kust. FN hoppas kunna skapa en ”humanitär kontaktgrupp” och framhåller att det är viktigt att hamnen i Odessa hålls öppen, eftersom spannmål från det ukrainska jordbruket exporteras den vägen till behövande länder.

    • Svartahavsflottans flaggskepp utslaget

      Ryska Svartahavsflottans flaggskepp Moskva sjunker under bogsering mot marinbasen Sevastopol på Krim. Ukrainarna säger sig ha beskjutit fartyget med sjömålsrobotar dagen innan, medan Ryssland hävdar att det uppstått brand ombord som i sin tur antänt ammunition. Hur många sjömän som följer med fartyget i djupet är oklart. Ryska bombanfall utanför Kiev är av allt att döma ett svar: det är där robotsystemet Neptun tillverkas.

    • USA utlovar helikoptrar och artilleripjäser

      USA utlovar mer militär utrustning till Ukraina, till ett värde av 800 miljoner dollar. Nu också tyngre materiel än tidigare, bland annat 18 haubitsar, elva helikoptrar och 200 trupptransportfordon. President Biden har fortsatt att göra skarpa uttalanden om den ryska krigföringen, som han betecknar som ”folkmord”. Att Natoländerna Frankrike och Tyskland inte går lika långt i sina fördömanden väcker besvikelse hos den ukrainska ledningen. Polens president Andrzej Duda, som liksom företrädare för andra grannländer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har besökt Kiev under kriget, väljer orden ”grymhet, banditvälde och terrorism”. I en 110-sidorsrapport för säkerhetsorganisationen Osse, där även Ryssland är medlemsland, bedömer också tre experter att krigshandlingarna mot civila mål vittnar om ”tydliga mönster av brott mot folkrätten”.

    • Vapen till motståndet och pengar till flyktinghjälp

      En stödinsamling för flyktingar inom och utanför Ukraina inbringar över tio miljarder euro. Bland biståndsgivarna finns regeringar och artister som Elton John. Samma dag besöker den brittiske premiärministern Boris Johnson president Zelenskyj i Kiev, där den akuta krigsfaran har minskat sedan Ryssland börjat förflytta sina styrkor för att i stället stärka greppet om östra Ukraina. Johnson utlovar bland annat 120 pansarfordon till Ukraina, och sjömålsrobotar (för att slå ut fartyg).

    • Flyktingar dör i anfall mot station

      Minst 52 människor mister livet vid järnvägsstationen i staden Kramatorsk i östra Ukraina, där de befinner sig i hopp att evakueras. Stationen utsätts för ett raketanfall, som enligt militära bedömare i västländer sannolikt hade som syfte att träffa eller skrämma civila snarare än att slå ut tågtrafiken. Från rysk sida förnekas ansvar. I kölvattnet av attacken framkommer att EU planerar hjälp med att utbilda åklagare som ska utreda misstänkta krigsförbrytelser.

    • Över 100 anfall mot sjukvården

      Världshälsoorganisationen (WHO) uppger att över 100 attacker mot ukrainska vårdinrättningar har bekräftats under kriget. Bland dödsoffrens finns både patienter och personal. Organisationen Vita hjälmarna, som fungerar som ambulanstjänst i Syrien, har börjat sätta ihop instruktionsvideor riktade till ukrainska frivilliga för att visa bland annat hur man lägger förband på sårade. Vita hjälmarnas kunskapsöverföring bygger på erfarenhet av att ge första hjälpen under inbördeskriget i Syrien. Där liksom i Ukraina anklagas ryska styrkor för krigshandlingar mot civila, bland annat sjukhus, skolor och marknader.

    • Brutal krigföring i Butja nära Kiev

      Butja, en förort till Kiev, har tagits över av ukrainska styrkor sedan ryska armén dragit sig tillbaka. Ukrainarna rapporterar skakande syner: gator kantade av civila dödsoffer, en del med skottsår i huvudet, somliga med bakbundna händer. President Zelenskyj inspekterar på plats, kallar det folkmord och krigsförbrytelser och säger att en utredning ska göras. Ryssland förnekar inblandning och hävdar att Ukraina har iscensatt ett propagandatrick, men det framkommer ett par dagar senare att Tyskand har avlyssnat radiokommunikation mellan ryska soldater som dryftar civila offer. Flera EU-länder utvisar ryska diplomater med hänvisning till Butja och driver på sin planering för en femte omgång med sanktioner mot Ryssland. EU inför därefter sanktioner mot anhöriga till president Putin och embargo mot ryskt kol, den första åtgärd som riktas mot energisektorn. Befolkningen i den belägrade hamnstaden Mariupol, som är illa åtgången genom rysk artilleribeskjutning, väntar fortfarande på evakuering och humanitär hjälp som hindras av bombardemang.

    • Mars

    • Turkiet medlar mellan Ukraina och Ryssland

      Efter turkisk medling meddelas att de ryska invasionsstyrkorna i Ukraina ska omgrupperas. Vissa uppgifter tyder också på att truppansamlingen runt Kiev minskar, men att styrkorna i stället flyttas österut. Turkiet går balansgång mellan intressen i regionen, bland annat genom att trots sitt Natomedlemskap köpa vapen från Ryssland. Turkiet, som också tar emot strida strömmar av ryska turister, har inte anslutit sig till de västliga sanktioner mot Ryssland som införts sedan invasionen i Ukraina i februari. Turkiet har samtidigt ett frihandelsavtal med Ukraina.

    • Ryssland går in för att säkra enklaver

      Den första fasen av Rysslands militära insats i Ukraina är avklarad, enligt den ryske generalen Sergej Rudskoj. Fokus riktas nu mot att ”befria Donbas”, säger han och beskriver det som om rebellenklaverna i öster hela tiden varit huvudsyftet med invasionen, detta trots att ”republikerna” redan var under rysk kontroll. Uttalandet tolkas som ett sätt att försöka rädda ansiktet, när kriget mot Ukraina och dess större städer inte har blivit en promenadseger. Någon omedelbar lättnad i krigföringen mot andra landsändar blir inte heller följden. Särskilt staden Mariupol är fortsatt under belägring och beskjutning.

    • Åklagare letar bevis på krigsbrott

      Fyra veckor in i det ryska anfallskriget redogör Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova för utredningar som inletts om misstänkta krigsförbrytelser utförda av de ryska invasionsstyrkorna. Det rör sig hittills, under pågående krig, om drygt 2 400 fall som skulle kunna leda till krigsbrottsåtal och drygt 1 500 fall som hon rubricerar som brott mot nationell säkerhet. 127 misstänkta personer har identifierats. Venediktova reser kors och tvärs genom landet för att samla dokumentation, bland annat vittnesmål och bilder före och efter anfall. Bombningar av civila mål och våldtäkter finns bland anklagelserna (se även 2 mars). Några dagar senare hävdar RÅ att det finns bevis för att ryska styrkor använt klusterbomber på platser där det finns civila. Även på ukrainska sidan strider styrkor med tvivelaktigt rykte: I den hårt angripna staden Mariupol säger sig extremnationalister från Azovregementet, som ingår i regeringsstyrkorna, sköta försvaret.

    • Tio miljoner människor på flykt

      Tio miljoner människor – ungefär lika många som hela Sveriges befolkning – är på flykt inom eller utanför Ukraina, uppger FN:s flyktingorganisation UNHCR när mindre än fyra veckor har gått sedan Ryssland inledde ett krig i full skala i landet. Två tredjedelar av de över tre miljoner som flytt utomlands har tagit sig till Polen; till polska gränsstationer anländer ungefär 50 000 varje dag. FN och en lång rad biståndsorganisationer genomför hjälpinsatser och gensvaret från invånare i grannländerna är fortsatt stort. 

    • Kravlista från Rysslands president

      Via Turkiet framför president Putin krav för att sluta en vapenvila i Ukraina: Krim ska förbli ryskt, i strid med avtal som Ryssland skrev under efter Sovjetunionens kollaps, och områden i östra Ukraina (Donbas) ska tillföras Ryssland. Vidare måste Ukraina utfästa sig att hålla sig utanför försvarsalliansen Nato och vara neutralt, avrustas och beskydda ryska språkets ställning. Dessutom uppges Putin ha talat om ”avnazifiering” av Ukraina, vilket kan vara stötande för president Zelenskyj som själv är av judisk härkomst. Att ge upp stora delar av landets territorium antas vara det svåraste kravet för ukrainare. Ett fredsavtal väntas ta tid att utmejsla även om invasionen och blodsutgjutelsen stoppas.

    • Regeringschefer agerar mänskliga sköldar

      Trots att ryska styrkor beskjuter Ukrainas huvudstad beger sig premiärministrarna från grannländerna Polen, Tjeckien och Slovenien (samtliga EU-länder) till Kiev för att träffa president Zelenskyj. De åker tåg och beskriver besöket om en solidaritetsmarkering. I sällskapet ingår ledaren för det polska regeringspartiet PiS, Jarosław Kaczyński, som säger att han vill se en ”fredsbevarande styrka från Nato, och kanske en större internationell struktur” sändas till Ukraina. Från USA kommer förhandslöften om utökat stöd till Ukrainas säkerhet. I pågående försök att få till eldupphör har både Natolandet Turkiet och Israel engagerat sig; båda länderna brukar sträva efter att hålla sig väl med såväl Ukraina som Ryssland.

    • Ryska anfall utvidgas

      En militärbas väster om Lviv träffas av ryska kryssningsrobotar, cirka 30 stycken enligt guvernören i det ukrainska länet. Minst 35 liv krävs. Basen ligger nära Nato- och EU-landet Polen. Ryssland meddelar att anfallet är riktat mot utlänningar som ansluter sig till ukrainska styrkor. Via basen tros även krigsmateriel från andra länder ha förts in i Ukraina. Samtidigt förvärras befolkningens umbäranden i hamnstaden Mariupol i sydost, som är belägrad och beskjuts av ryska styrkor sedan nästan två veckor. Förhandlingar mellan länderna förs, men det kommer också rapporter om att Ryssland rekryterar legosoldater från bland annat Syrien, ett tecken på att invasionsstyrkornas framryckning i Ukraina går långsammare än den ryska ledningen planerat.

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Massflyktsdirektivet utfärdades av ministerrådet 2001 men har aldrig tidigare tillämpats. Runt 1,2 miljoner människor har flytt från Ukraina på den vecka som gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

    • Brottmålsdomstol synar krigsanklagelser

      Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inleder en undersökning av om det sker krigsförbrytelser i Ukraina, detta efter begäran från 39 länder. Insamling av eventuella bevis har börjat; till exempel har det hävdats att Ryssland använder sig av klusterbomber. Ukraina har inte anslutit sig till ICC och kan därför inte väcka frågan, men har sagt sig vara redo att acceptera domstolens jurisdiktion. Ryssland har tidigare lämnat ICC sedan annekteringen av Krim klassats som en ockupation, och som permanent medlemsland i FN:s säkerhetsråd, med vetorätt, kan Ryssland stoppa rättslig prövning av ryska medborgare i ICC. FN:s generalförsamling kräver att Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina. 141 av 193 medlemsländer röstar för resolutionen, som inte är bindande.

    • Ukraina samlar in pengar

      Ukrainska staten ger för första gången ut krigsobligationer för att finansiera sitt försvar. Det är fråga om ett lån med ett års löptid som förmedlas genom banker, och den som köper en obligation får 11 procents ränta, ett löfte som kan infrias om Ukraina överlever kriget som självständig stat. Ukraina rapporteras också ha bett om donationer via kryptovalutor. Forum som bevakar handel med digitala valutor återger uppgifter om att intresset är stort. Enligt Svenska Dagbladet är det första gången en regering samlar in pengar med hjälp av kryptovalutor. Det ryska anfallskriget har sänkt statens kreditvärdighet, och regeringen ber också Internationella valutafonden (IMF) om krislån.  Världsbanken meddelar den 7 mars att Ukraina beviljats sammanlagt 723 miljoner dollar, varav 489 miljoner dollar utgör budgetstöd som bland annat ska gå till vårdlöner och pensioner. Sverige är ett av de länder som bidrar med lånegarantier.

    • Februari

    • Putin hotar med kärnvapen

      President Putin sänder chockvågor genom världen genom att meddela att han beordrat Rysslands kärnvapenstyrkor till förhöjd beredskap. Det sker samtidigt som Ryssland och Ukraina förbereder sig för samtal. Den ryska militärapparaten är mångfaldigt större än den ukrainska, men försöken att inta huvudstaden Kiev och storstaden Charkiv har mött starkt motstånd. Flera EU-länder har beslutat sig för att stödja Ukrainas militära insatser med vapen, bland andra Tyskland som alltsedan andra världskriget har avhållit sig från sådana beslut. Lettland tillåter sina medborgare att strida mot ryska styrkor i Ukraina. Sverige lovar skicka 5 000 pansarskott.

    • Män i vapenför ålder mobiliseras

      På tredje dygnet efter det att Ryssland inledde en fullskalig invasion har en strid ström av flyktingar tagit fart. Hundratusentals ukrainare flyr till grannländer, förutom män i vapenför ålder som antingen väljer eller tvingas att vända tillbaka för att delta i försvaret. 

    • Sanktioner, men inte de skarpaste

      Mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina skärper EU och andra västländer sina sanktioner mot Ryssland, men avstår från att ta till de skarpaste åtgärderna. Naturgas från Ryssland fortsätter att flöda västerut eftersom särskilt Tyskland och Italien är starkt beroende av energiimport. USA fryser eventuella tillgångar som den ryska statsledningen har i USA, men åtgärden antas främst ha symbolisk betydelse. I fokus för ekonomiska sanktioner finns två områden: Bankernas internationella nätverk Swift är viktigt även för ryska bankers överföringar, och vissa banker stängs ute. Den ryska centralbankens tillgång till sina reserver, som till nästan två tredjedelar finns utomlands, begränsas. Rysslands centralbank behöver reserverna, bland annat möjligheten att sälja guld, för att finansiera kriget och hålla den egna ekonomin stabil, bland annat hålla rubelns värde uppe.

    • Fullskalig rysk invasion inleds

      I ett TV-sänt tal i gryningen meddelar president Putin att Ryssland inleder en "militär specialoperation" mot Ukraina. Strax därpå går ryska styrkor vidare in i Ukraina från det ryskannekterade Krim i söder, från Luhansk och Donetsk i öster samt över gränsen från Belarus i norr. Militära mål bombas, bland annat flygplatser, men även civila mål träffas. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillkännager att krigslagar införs i hela Ukraina och uppmanar invånarna att göra motstånd. Putin uppger att målet med aktionen är att ”avmilitarisera och avnazifiera" Ukraina och säger att Ryssland inte har för avsikt att ockupera landet. Han kräver att Ukraina lägger ned sina vapen och varnar omvärlden för att lägga sig i utvecklingen. Redan första dagen kommer rapporter om tiotals dödsoffer på båda sidor, i Ukraina även civila.

    • USA utökar sanktioner mot Ryssland

      USA utökar sina sanktioner mot Ryssland. De nya sanktionerna är inriktade på att försvåra finansiering av militära insatser. Fem medarbetare till president Putin berörs och två statliga ryska banker med band till den ryska försvarsmakten kommer inte längre att ha tillgång till USA:s finansiella system. Amerikanska medborgare tillåts inte göra affärer med enklaverna Donetsk och Luhansk i Ukraina, som Ryssland har erkänt som självständiga stater. Om Ryssland skulle invadera Ukraina skärps sanktionerna ytterligare.

    • Ryska styrkor till "självständiga" enklaver

      Ryssland erkänner rebellenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Beskedet lämnas av president Vladimir Putin som säger att "fredsbevarande" ryska styrkor sänds till de två "republikerna". Reaktionerna på det ryska agerandet blir skarpa: Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj beskriver det i ett tal till nationen som en kränkning av Ukrainas suveränitet. Flera västländer avfärdar det som en rysk förevändning för att gå in militärt i Ukraina och  förbundskansler Olaf Scholz uppger att Tyskland kommer att bromsa processen att godkänna den rysktyska gasledningen Nord Stream 2 som redan byggts genom Östersjön.

    • Upptrappning vid fronten i öster

      Observatörer från säkerhetsorganisationen Osse rapporterar hundratals kränkningar av vapenvilan vid separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Någon dag senare uppmanar enklaverna till allmän mobilisering. Civila manas att evakuera. De proryska rebellerna hävdar att Ukraina planerar att låta sin försvarsmakt ta kontroll över enklaverna. Det förnekas från Kiev, där ledningen för sin del misstänker att Ryssland planerar att invadera Ukraina. Från Osse har det under åtta år av väpnad konflikt om Donetsk och Luhansk förekommit många rapporter om att vapen förs över gränsen från Ryssland till Moskvasympatisörer i enklaverna.

    • UD ser ökad risk i Ukraina

      Sverige och flera andra länder uppmanar nu sina medborgare i Ukraina att lämna landet i det osäkra läge som råder, med krigsrisk. Utrikesdepartementet avråder från alla resor till Ukraina. Minst ett större flygbolag, nederländska KLM, har ställt in sina avgångar till/från landet. Flygbranschen reagerar med utgångspunkt från minnet av händelsen 2014 då ett trafikflygplan på väg mellan Amsterdam och Kuala Lumpur sköts ned över Ukraina av separatister och nästan 300 personer miste livet.

    • Ryska styrkor övar i Belarus och Svarta havet

      Ryska och belarusiska trupper inleder en gemensam militärövning på belarusisk mark. I ljuset av att Ryssland i flera månader har samlat stora styrkor längs sin gräns mot Ukraina hyser den ukrainska regeringen och västalliansen Nato farhågor för att Ukraina ska angripas norrifrån, från Belarus. Kreml försäkrar att de ryska soldaterna inte ska bli kvar i Belarus, men Ukraina ser militärövningen närmast som psykologisk krigföring. Ryssland planerar också för en stor marinövning i Svarta havet inom kort. USA:s president uppmanar amerikaner att lämna Ukraina.

    • Januari

    • UD avråder från resor till Ukraina

      Svenska utrikesdepartementet avråder från resor till Ukraina. Resor till Krimhalvön, som är ockuperad av Ryssland, bör inte göras alls enligt rekommendationen, inte heller resor till de omstridda områdena Donetsk och Luhansk i öster, som kontrolleras av separatister. Resor till övriga Ukraina bör också undvikas om de inte kan betraktas som nödvändiga. Det är säkerhetsläget som leder till att UD avråder från resor.

    • Militärt stöd från västmakter

      Storbritannien kommer att förse Ukrainas regeringsarmé med militär utrustning och en mindre grupp av militära utbildare, meddelar den brittiska försvarsministern. Enligt brittiska medier är det fråga om svenskutvecklade pansarvärnsrobotar. Beslutet har fattats i ljuset av att Ryssland samlat stora truppstyrkor längs gränsen mot Ukraina. Britterna betonar att de själva inte bidrar med attackvapen utan med utrustning som kan brukas i självförsvar i händelse av en rysk invasion. Ett par dagar senare meddelar även USA  att landets stöd till "defensiv säkerhet" för Ukraina utökas. Starka spänningar har uppstått mellan den västliga militäralliansen Nato och Ryssland, som kräver garantier för att Ukraina och andra länder i ryskt närområde inte ska få bli Natomedlemmar. Sedan Ryssland intog Krimhalvön 2014 har britterna också lovat att hjälpa till med att rusta Ukrainas flotta. Natoländerna är inte eniga om vilka typer av militärt stöd de ska ge Ukraina under det hot från rysk sida som de uppfattar nu.

    • Porosjenko tillbaka för att ta strid

      Den förräderiankagade expresidenten och partiledaren Petro Porosjenko återvänder till hemlandet. Åklagarsidan begär att Porosjenko, som är en av landets rikaste män, måste betala motsvarande 315 miljoner kronor i borgen för att få vara fri medan brottsutredningen fortsätter. En domstol avslår begäran om borgen, men Porosjenko får förbli på fri fot i väntan på rättegång.

    • Cyberangrepp mot ukrainska sajter

      Ett omfattande cyberangrepp riktas mot myndigheter i Ukraina och mot Ukrainas ambassader i andra länder, bland dem Sverige. På de hackade sajterna uppträder meddelanden skrivna på ryska, ukrainska och polska. Intrång görs bland annat på en sajt som registrerar medborgarnas vaccinationer och vaccinationsbevis. Enligt säkerhetstjänsten SBU har tidigare IT-angrepp utgått från Ryssland. Under nio månader 2021 säger sig SBU ha "neutraliserat" 1 200 cyberattacker eller incidenter.

    • Expresident i blåsväder

      Förre presidenten och oligarken Petro Porosjenko får sina tillgångar, bland annat fastigheter och aktier, frysta genom domstolsbeslut. Åklagarmyndigheten uppger att han är föremål för en brottsutredning om förräderi: Porosjenko anklagas för att ha hjälpt ryskstödda separatister i östra Ukraina att sälja kol. Han nekar till anklagelserna, som kan ge upp till 15 års fängelse, och hävdar att det är president Zelenskyj som drar i trådarna för att oskadliggöra en politisk rival (se även 23 september 2021).

  • 2021

    • December

    • Lovar stå fast vid vapenvila

      Ukraina och Ryssland, jämte ryskstödda rebeller i östra Ukraina, enas om att återupprätta en vapenvila som ingicks 2020. Överenskommelsen har uppnåtts genom medling av Osse. Under hösten har stora ryska truppsammandragningar observerats vid gränsen till Ukraina. Satellitbilder har tolkats som att truppstyrkor på runt 100 000 man rör sig vid gränsen. Det har väckt oro för en rysk invasion och skärpt spänningarna mellan Ryssland och Natoländer.

    • November

    • Ansvar för nedskjutning prövas i Iran

      Tio anställda i Irans försvarsmakt ställs inför rätta i en iransk militärdomstol. De brottsanklagelser som ska prövas gäller nedskjutningen av ett ukrainskt trafikflygplan, som krävde 176 liv (se 11 januari 2020). Irans luftfartsmyndighet har utrett händelsen och beskriver den som oavsiktlig, ett mänskligt misstag.

    • Höga dödstal, belöning för vaccinerade

      Varje medborgare som dubbelvaccinerar sig mot covid-19 ska få motsvarande 350 kronor, lovar president Zelenskyj i ett försök att uppmuntra till vaccinering. Pengarna kan användas till en inrikes resa, ett kulturevenemang eller motionsidrott. Motsvarande två miljarder kronor ska anslås till sådana ”morötter”, som också innebär stöd till branscher som tagit stryk under pandemin. Hittills är bara 28 procent av ukrainarna fullt (dubbelt) vaccinerade. Ukrainas dödstal i pandemin är höga, hittills fler än 77 000 dödsfall.

    • Täta byten på ministerposter

      Juristen Oleksij Reznikov blir ny försvarsminister. Han har begränsad militär bakgrund, men har varit ansvarig i regeringen för förhandlingar med Ryssland och med Osse, dessutom för ambitionerna att återintegrera de områden i öster som hålls av proryska rebeller. Det blir Reznikovs uppgift att ”stärka arméns försvarskapacitet”, säger presidenten. Samtidigt byts flera andra ministrar ut. Sedan Volodymyr Zelenskyj blev president 2019 har fler än 50 personer haft någon av de 20 ministerposterna. Kritiska röster anser att lojalitet värderas högre än kompetens när presidenten rekryterar ministrar.

    • Oktober

    • Strid i domstol om antika guldskatter

      Ukrainska staten vinner ett mål i nederländsk domstol mot fyra museer på Krimhalvön. Enligt appellationsdomstolen ska antika guldföremål från de sägenomspunna skyterna återlämnas till staten och inte till de lokala museerna. Föremålen var utlånade till utlandet för utställningar när det ryska maktövertagandet på Krim ägde rum. Museerna, som agerar med ryskt stöd, kan överklaga domslutet till Nederländernas högsta domstol.

    • Utbetalning av lån närmar sig

      Internationella valutafonden och Ukraina har uppnått en överenskommelse som öppnar för en utbetalning till Ukraina av en försenad lånesumma på 700 miljoner dollar. Avtalet måste godkännas också av IMF:s styrelse. Centrala punkter i överenskommelsen handlar om att säkra centralbankens oberoende och att minska statens roll i ekonomin. I juni 2020 fick Ukraina ut 2,1 miljarder dollar av ett lånepaket på fem miljarder, tänkt att stärka Ukrainas ekonomi efter covidkrisen, men fortsatta utbetalningar har bromsats av IMF med hänvisning till den långsamma reformtakten i mottagarlandet (se 9 juni 2020).

    • Tatarer hårt ansatta, EU utökar sanktioner

      EU inför sanktioner mot åtta personer som anklagas för att ha satt åt personer som motsatt sig Rysslands maktövertagande på Krimhalvön. Enligt människorättsorganisationer förtrycks motståndare till det ryska styret, bland dem krimtatater. Sammanlagt har EU nu beslut om sanktioner, som visumstopp eller frysta tillgångar, mot 185 personer och 48 företag eller sammanslutningar med anledning av Krimhändelserna eller upproret i östra Ukraina sedan 2014.

    • Talmannen petas från sin post

      Parlamentet röstar bort Dmytro Razumkov från posten som talman. Anledningen uppges vara oenighet mellan honom och presidentens parti Folkets tjänare, som han själv tidigare tillhörde: Talmannen har motsatt sig snabb behandling av lagförslag som syftar till att begränsa inflytandet för oligarker. Samma dag framkommer att Hennadij Truchanov, borgmästare i storstaden Odessa vid Svarta havet, misstänks ha berikat sig själv genom olagliga fastighetsaffärer. I flera år har korruptionsanklagelser riktats mot borgmästaren, som valdes 2014, och hans affärsbekanta (se 23 oktober 2017).

    • September

    • Ny lag ska begränsa oligarker

      Parlamentet antar ett lagförslag som ska minska de mäktiga oligarkernas inflytande. Personer som listas som oligarker ska inte få finansiera politiska partier. De kommer inte heller att få delta när offentliga verksamheter privatiseras. Den som uppfyller minst tre av fyra kriterier hamnar på listan: storägare i ett monopol, stort inflytande i massmedier, politisk aktivitet och förmögenhet som uppgår till minst 2,4 miljarder hryvnia (motsvarande drygt 750 miljoner kronor). Bland dem som platsar på listan finns landets rikaste man Rinat Achmetov, mogulen Ihor Kolomojskyj och förre presidenten Petro Porosjenko. Tjänstemän och politiker som har förbindelser med oligarker måste också deklarera dem. För att lagen ska antas krävs 226 jaröster, och 279 ledamöter röstar för.

    • Attentat kopplas till lagförslag mot oligarker

      En av president Zelenskyjs närmaste medarbetare utsätts för ett mordförsök. Den bil han körs i blir beskjuten söder om Kiev. Kort efteråt finns inga klara teorier om vem som utfört attentatet, men det sker bara några dagar innan ett lagförslag om att begränsa oligarkernas makt ska debatteras i parlamentet. Oligarker är personer med stort inflytande i både ekonomi och politik; somliga leder egna partier och äger TV-kanaler. De flesta har gjort sig förmögna genom att köpa statliga tillgångar i kölvattnet av privatiseringsbeslut på 1990-talet, som gjort det möjligt för dem att driva lönsamma verksamheter som monopol. En av de åtgärder som presidenten planerar är ett register över personer som betraktas som oligarker.

    • Augusti

    • Sanktioner mot ryska massmedier

      Genom order från president Volodymyr Zelenskyj blockerar ukrainska myndigheter tillgång till ryska medier på internet. Tolv ryska massmediesajter berörs av dekretet, bland dem affärstidningen Vedomosti, som nyligen tagits över av Kremlvänliga redaktörer. Bakom beslutet finns ukrainskt missnöje med vad som beskrivs som rysk propaganda. Utgivarna får också sina bankkonton i Ukraina frysta (se även 2 februari 2021 och 24 juni 2021).

    • Två kvartal med krympande ekonomi

      Ukrainas ekonomi gick bakåt under andra kvartalet 2021, enligt preliminära data. Eftersom det var andra minuskvartalet i rad definieras det som recession (lågkonjunktur). Sannolikt var tillbakagången en effekt av covidpandemin, som ledde till många sjukdomsfall inte minst i mars.

    • Nya domstolslagar ska stärka rättsstaten

      President Zelenskyj undertecknar tre nya lagar som ska stärka rättsväsendets oberoende. De handlar om rekryteringen av domare och den etiska övervakningen av hur de utför sitt arbete. Mellan 2014 och 2019 anses de berörda institutionernas urval och utnämningar av domare till Högsta domstolen ha skötts på sådant sätt att affärsintressen och andra grupperingar kom åt att påverka rättsväsendet. Sedan dess har ändringsförlag stötts och blötts. Nu ska det finnas ett inslag av utländsk expertis, inte i de beslut som fattas men väl i den föregående utvärderingen av kandidaternas meriter. De nya lagarna öppnar för fortsatta lån från IMF och stöd från EU, som båda kräver att rättssystemet ska vara oberoende (se 9 juni 2020).

    • Exilbelarusier dör under oklara omständigheter

      En belarusisk regimkritiker hittas hängd i en park i Kiev i Ukraina. Mannen, som leder en organisation som tar emot landsflyktiga belarusier, befaras ha blivit mördad genom att någon iscensatt ett självmord. Ukrainsk polis ska utreda mordmisstankarna. President Zelenskyj ger Ukrainas säkerhetstjänster order om att utöka skyddet för belarusiska regimkritiker i exil.

    • Juli

    • Strängt straff för separatistsympatisör

      En belarusisk medborgare döms till 21 års fängelse på anklagelser om terrorbrott i Ukraina. Han har enligt domstolen deltagit i strider mot regeringsarmén till stöd för proryska separatister i östra Ukraina mellan 2014 och 2016. Domen faller i en appellationsdomstol Tjeckien, där den 41-årige mannen är bosatt.

    • Ukraina och Polen kritiska mot Nord Stream-uppgörelse

      USA och Tyskland sluter en överenskommelse om Nord Stream 2-projektet genom Östersjön, som snart ska stå färdigt. Ledningen, 120 mil lång och anlagd parallellt med den drygt tio år gamla Nord Stream 1, fördubblar exportkapaciteten för rysk naturgas till norra Tyskland. Att Europa gör sig beroende av rysk gas ses med oro i Washington, som har använt sig av sanktioner för att försöka stoppa bygget. Nu tillkommer ett nytt sanktionshot, och Tyskland ska försöka övertala Ryssland att inte upphöra med de gasleveranser på land som ger Ukraina transitinkomster; avtalen löper ut 2024. Tyskland utlovar också miljardstöd till Ukraina för omställning till ”grön” energi. Polens och Ukrainas regeringar gör ett gemensamt uttalande där de framhåller att de fortfarande är emot Nord Stream. För Ukrainas del gäller också att Ryssland ses som ett större militärt hot den dag ryska bolag inte längre har behov av ett fungerande ledningsnät genom Ukraina.

    • Juni

    • Affärer med rysk försvarsindustri bestraffas

      Ukraina inför sanktioner mot en rad affärsmän och företag som uppges ha kopplingar till rysk militärindustri. Genom ett dekret som skrivs under av president Zelenskyj fryses tillgångar för dem och kapitaluttag stoppas. Oligarken Dmytro Firtasj, som anklagas för att ha sålt titanprodukter till militära ryska företag, blir föremål för ett separat dekret som bland annat innebär indragna licenser. Zelenskyj förbjuder samtidigt en rad ryska medborgare från att göra affärer i Ukraina, bland dem oligarken Oleg Deripaska och enerigjätten Gazproms högste chef Aleksej Miller. Dussintals ryska banker är sedan tidigare belagda med sanktioner, eftersom regeringen i Kiev håller dem medansvariga för aggression riktad mot Ukraina: både Moskvavänliga separatisters uppror i östra Ukraina och Rysslands annektering av Krimhalvön.

    • Krav på Iran efter nedskjutning

      Sverige, Kanada, Storbritannien och Ukraina säger i ett gemensamt uttalande att Iran bröt mot folkrätten genom nedskjutningen av ett civilt flygplan året innan, och genom en ofullständig utredning av händelsen. Alla de fyra länderna hade medborgare bland de 176 personer som dog när det ukrainska planet träffades av två robotar (se 8 januari 2020 och 11 januari 2020). För de anhörigas räkning ställer länderna krav på skadestånd och begär att Iran ska öppna förhandlingar om kraven.

    • Maj

    • Vaccinmisslyckande fäller minister, igen

      Sjukvårdsminister Maksym Stepanov tvingas bort från sin post. Han får förödande kritik i parlamentet för åtgärderna mot covid-19, framför allt långsamt vaccinationstempo. Han har varit den tredje ministern på posten sedan pandemin nådde Ukraina.

    • Nytt initiativ ska stärka samarbete med EU

      Ukraina bildar tillsammans med Georgien och Moldavien vad man kallar Associated Trio i syfte att stärka samarbetet med EU inom ramen för EU:s östliga partnerskap. Slutmålet är medlemskap i EU.

    • Putinvän i förräderimål

      Den proryske oligarken och parlamentsledamoten Viktor Medvedtjuk placeras i husarrest till i juli (se 19 februari). Medvedtjuk anklagas för att försökt stjäla ukrainska naturresurser på Krimhalvön, som är besatt av ryska trupper och annekterat av Ryssland, och för att ha lämnat över militära hemligheter till Ryssland. Den 66-årige affärsmannen, som riskerar 15 års fängelse, hävdar att det handlar om anklagelser som bottnar i hans Moskvavänliga åsikter. Rysslands president Vladimir Putin aviserar att det kommer ett ryskt svar på Ukrainas hantering av Medvedtjuk.

    • April

    • Ryssland trappar ner igen vid gränsen

      Rysk militär börjar lämna gränsområdet mot Ukraina, där stora truppförstärkningar befunnit sig en tid. Enligt försvarsminister Sergej Sjojgu har de övat klart och alla styrkor ska var tillbaka vid sina ordinarie förläggningar i början av maj. Enligt källor i västländer har uppemot 100 000 soldater rört sig i gränstrakterna, dessutom har det genomförts en rysk marinövning med stridsflyg och fler än 20 fartyg i Svarta havet. Sjojgu har anfört hotfullt agerande från den västliga militäralliansen Nato som skäl för det ryska behovet att visa militära muskler.

    • Ukrainsk konsul tvingas lämna Ryssland

      Den ryska säkerhetstjänsten FSB griper en ukrainsk diplomat i S:t Petersburg. Konsuln, som enligt ryska myndigheter blivit påkommen på bar gärning med att försöka skaffa sig sekretessbelagd information, förklaras icke önskvärd i landet. Ukraina svarar med att utvisa en rådgivare vid ryska ambassaden i Kiev.

    • Rysk militär upptrappning oroar

      President Zelenskyj besöker fronten i öster efter rapporter om ”systematiska brott mot vapenvilan”. På ryska sidan om gränsen, i höjd med det omstridda Donbas i Ukraina, har den militära närvaron vuxit under våren. Bortåt 30 000 soldater, kanske fler, har skickats till Rostovregionen och förstärkningar i form av tyngre vapen har tillförts. Syftet är inte uppenbart och Ryssland avvisar kritik, från bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med att andra länder inte har att göra med försvarsmaktens agerande på eget territorium. Ökat materiellt stöd till de Moskvavänliga separatistmiliserna i Ukraina (i Donetsk och Luhansk) antas bli följden, liksom risker för civila att komma i vägen för beskjutning. Zelenskyj uppger att 26 ukrainska soldater har stupat sedan januari, att jämföra med 50 under hela 2020.

    • Mars

    • Höga smitt- och dödstal

      Regeringen aviserar skarpare smittskyddsrestriktioner efter påsk, bland annat stängda skolor, sedan coronaspridningen ökat igen. Sammanlagt har fler än 32 000 dödsfall i pandemin registrerats.

    • Urvattnad rapport om nedskjutning

      Iran offentliggör sin slutrapport om händelsen då ett ukrainskt trafikflygplan av misstag sköts ned med två luftvärnsrobotar efter start från Teheran och 176 personer omkom (se Januari 2020). Rapporten tar endast kortfattat upp orsakerna och fritar landets försvarsmakt från ansvar.

    • Februari

    • Första vaccinleveransen till staten

      Ukraina tar efter förseningar emot den första sändningen av vaccin mot covid-19: I Kiev landar 500 000 doser, tillverkade i Indien av Astra Zeneca. Vaccinationerna ska börja så snart som möjligt, skriver presidenten. Stora beställningar är gjorda hos flera tillverkare, bland annat genom WHO:s inköpsmekanism Covax (se även 1 februari).

    • Brott mot vapenvila med separatister

      En soldat och en civilperson mister livet vid händelser i de ryskstödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i öster. Tidigare under månaden har sammanlagt sex ukrainska soldater dödats när en vapenvila från i juli 2020 brutits av strider eller minsprängningar. Enligt regeringen i Kiev dödades 50 ukrainska soldater i strid under 2020, hälften så många som året innan. Det sammanlaga dödstalet sedan det ryska maktövertagandet på Krimhalvön 2014, och sedan Moskvavänliga rebeller tog över Donetsk och Luhansk, har passerat 13 000, men konflikten har varit mindre dödlig de senaste åren än i början (se 21 januari 2019).

    • Brottsmisstänkt bankman grips

      Volodymyr Jatsenko grips sedan myndigheter tvingat ett plan med honom ombord att landa. Jatsenko hade tidigare en ledande roll i Privat Bank, landets största långivare, som förstatligades 2016 då myndigheterna hävdade att den var på väg att gå omkull (se 18 april 2019). Banken ägdes tidigare av oligarken Ihor Kolomojskyj, som av Ukrainas centralbank anklagas för att ha försnillat pengar ur företaget. Liknande anklagelser riktas nu mot Jatsenko, som när han grips uppges vara på väg till Wien. Tidigare har inga gripanden gjorts i härvan, men den följs med intresse som test på hur seriöst ukrainska myndigheter är beredda att agera mot misstänkt korruption. Jatsenko riskerar tolv års fängelse.

    • Sanktioner mot Moskvavänlig parlamentsledamot

      Nationella säkerhets- och försvarsrådet inför sanktioner mot den proryske politikern och oligarken Viktor Medvedtjuk, som anklagas för att finansiera terrorism. Sanktioner införs också mot hans fru, mot fem ryska medborgare och 19 företag. Medvedtjuk brukar beskrivas som lierad med Rysslands president Vladimir Putin. Efter det ryska maktövertagandet på Krimhalvön införde USA sanktioner mot Medvedtjuk.

    • Proryska TV-kanaler förbjuds

      President Zelenskyj utfärdar ett dekret riktat mot den proryske parlamentarikern Taras Kozak och åtta av dennes företag. Det innebär att tre TV-kanaler som ägs av honom stoppas. Enligt Ukrainas regering är kanalerna redskap för maktborgen Kreml i Moskva. Dekretet leder till kritik om att det fria ordet stryps, men kritiken avfärdas av Zelenskyj med att yttrandefrihet är något annat än ”propaganda finansierad av en angripare”.

    • Ryskt coronavaccin i enklaver

      En vaccinationskampanj mot coronavirus inleds i de proryska och Kremlstödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Läkare och soldater vaccineras först. Ett ryskutvecklat vaccin används. Samtidigt har Ukrainas regering svårigheter att säkra vaccin till resten av landets befolkning. Landet väntar på leveranser dels via det FN-stödda upphandlingsprogrammet Covax som är inrättat för låginkomstländer, dels från ett kinesiskt läkemedelsföretag. Proryska politiker vill att det ryska vaccinet ska användas i hela Ukraina medan kritiker ser det som ett ”geopolitiskt redskap” för Kreml. Den 8 februari förbjuder Ukrainas regering vaccin från "angriparstater".

    • Januari

    • Katastrofbrand på vårdhem

      I en brand på ett vårdhem i Charkiv omkommer 15 personer. Det bodde personer mellan 25 och 90 år på hemmet. Den misstänkta brandorsaken är felanvändning av elradiatorer. Inrättningen är privatägd och inte registrerad hos myndigheterna som ett boende. Fyra personer, bland dem ägaren, riskerar rättsliga efterräkningar. Två veckor efter branden dör fyra personer i en brand på en infektionsklinik i staden Zaporozjia. Tre av de fyra är patienter med covid-19-diagnos.

  • 2020

    • December

    • Ukraina stänger efter jul

      Efter den ortodoxa julen (i höjd med trettonhelgen 2021) väntar två veckors nedstängning av samhället, meddelar premiär Denys Sjmyhal. Syftet är att föröska begränsa coronapandemin. "Låt oss kalla det vintersemester av säkerhetsskäl", säger han under ett regeringssammanträde. Kollektivtrafik och livsmedelshandel tillåts verka normalt, men gym och simhallar stängs liksom alla skolor utom förskolor, och restauranger får inte ha sittande gäster. Sammanlagt 14 200 dödsfall har bekräftats i Ukraina. 

    • FN-krav på rysk reträtt från Krim

      FN:s generalförsamling antar en resolution som kräver att Rysslands ockupation av Krimhalvön ska upphöra utan dröjsmål. Resolutionen är inte bindande, men har ändå politisk tyngd. Bakom den står västländer, bland dem även Turkiet. 63 länder röstar för resolutionen och 17 emot, medan 62 lägger ned sina röster.

    • November

    • Presidenten coronasmittad

      President Zelenskyj har konstaterats bära på pandemiviruset sars-cov-2. Han lämnar beskedet själv och säger att han inte känner sig sjuk, men vårdas senare på sjukhus i några dagar. Smittspridningen har under hösten tagit fart igen i Ukraina, liksom i andra europeiska länder. Ett par dagar tidigare har det hittills högsta antalet nya smittade rapporterats: 10 746 personer. Sammanlagt har 9 422 dödsoffer bekräftats, enligt statistik som samlas av Johns Hopkins-universitetet i USA. Sedan en vecka riskerar den som inte bär ansiktsmask på offentlig plats böter.

    • Oktober

    • Stopp för insyn i deklarationer

      Reaktionerna blir skarpa när Författningsdomstolen meddelar att en rad lagar riktade mot korruption strider mot grundlagen. Bland de underkända lagarna finns en som ger insyn i befattningshavares skattedeklarationer. Riksmyndigheten mot korruption kan därmed inte granska sådana misstankar mot exempelvis ministrar, parlamentsledamöter och borgmästare via deklarationer. De senaste åren har både folkliga protestvågor och långivare i västvärlden krävt krafttag mot korruptionen, men flera av de planerade åtgärderna har visat sig svåra att genomföra (se 26 februari 2019). President Zelenskyj reagerar med att uppmana parlamentet att upplösa Författningsdomstolen och förbereda lagändringar som underlättar insatser mot korruption.

    • Motvind för presidentens parti

      Det går dåligt för president Zelenskyj och hans parti Folkets tjänare i kommun- och borgmästarvalen. Partiet vinner bara fyra av 22 regioner och tar inte hem topposterna i någon av de större städerna, som i många fall vinns av lokala partier. Både proeuropeiska och proryska partier får dessutom större stöd än presidentens parti i en rad kommuner. Valdeltagandet är lågt, bara 36 procent. Det faktum att regeringspartiet har svag ställning på lokal och regional nivå betyder att det kan bli svårt att föra ut regeringspolitiken. På många håll motsätter sig lokala makthavare restriktioner som beslutas med anledning av coronapandemin.

    • Enkät och lokala val på samma dag

      En riksenkät ska genomföras om regeringspolitiken, meddelar president Zelenskyj. Opinionsmätningen med fem frågor ska ske 25 oktober, samma dag som det hålls kommun- och borgmästarval. Enligt den senaste trovärdiga mätningen av partisympatier, gjord av mätinstitutet Rating första veckan i oktober, har Zelenskyjs parti Folkets tjänare stöd hos 17 procent av de väljare som tänker rösta. Det innebär att partiet fortfarande är det mest populära även om siffrorna inte är i närheten av resultatet i parlamentsvalet 2019 (över 54 procents stöd). Samhällsrestriktioner tänkta att stoppa spridningen av coronavirus tros ha lett till sjunkande popularitet för regeringspartiet. Enkäten uppfattas som ett sätt att få sympatisörer till Folkets tjänare att ta sig till valurnorna och det finns kritiker som hävdar att den bryter mot vallagen.

    • Avtal om Londonsamarbete efter brexit

      President Zelenskyj besöker London och avtal sluts om kontakterna mellan Ukraina och Storbritannien efter brexit, när handel och annat med Ukraina inte längre omfattas av avtal med EU. Enligt det brittiska premiärministerkansliet är ett uttalat syfte att motverka skadligt ryskt inflytande. Från brittisk sida lyfter man fram att brittiska styrkor har utbildat 18 000 ukrainska soldater sedan 2015 och att utbildningsinsatser för marinen fortsätter.

    • Granater förvärrar skogsbrand

      En skogsbrand som rasar nära fronten mellan regeringsarmén och separatiststyrkor i öster har vållat nio dödsoffer och hotar fler än 20 byar, enligt räddningstjänsten. Odetonerade granater uppges också öka riskerna i området (se även 7 juli).

    • September

    • Unga kadetter dör i krasch

      Ett  militärt fraktplan kraschar nära Charkiv och 26 människor mister livet. Bara en person överlever. 20 av dem som befann sig ombord var flygkadetter i 20-årsåldern. Bristande tekniskt underhåll är en av flera möjliga haveriorsaker som utreds.

    • Augusti

    • Smittrisk stänger gränserna

      Ukrainas gränser kommer att stängas för inresande utländska medborgare i en månad, meddelar regeringen. Anledningen är att antalet fall av coronasmitta har ökat igen. Stängningen sker den 29 augusti. Förbudet gäller inte personer med permanent uppehållstillstånd, lastbilschaufförer på långrutter och människor som arbetar med humanitärt arbete. Även belarusiska oppositionella som går i exil för att undkomma president Lukasjenkos regim släpps in. Däremot medför stängningen att ultraortodoxa judar från Israel och andra länder inte kan genomföra pilgrimsresor till staden Uman som de brukar besöka i samband med det judiska nyåret.

    • Juli

    • Lugnare sensommar med vapenvila

      En överenskommelse om eldupphör träder i kraft längs fronten i Donetsk och Luhansk mellan Ukrainas regeringsarmé och de proryska rebellerna. Dussintals sådana vapenvilor har uppnåtts, och brutits, sedan 2015, och även denna gång kommer redan efter några timmar anklagelser om att vapenvilan kränkts. Men den väntas i alla fall leda till en tids lugnare omständigheter för civilbefolkningen i området.

    • Lagen ändras inför lokala val

      Parlamentet antar ändringar i vallagen inför de lokala val som planeras till den 25 oktober. Bedömare tror att syftet med ändringarna är att hjälpa regeringspartiet Folkets tjänare, som på senare tid har backat i opinionsmätningar.

    • Ryssland stäms för nedskjutning

      Nederländerna stämmer Ryssland vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna med anledning av nedskjutningen av ett trafikflygplan i östra Ukraina den 17 juli 2014. Planet var malaysiskt men många av de nästan 300 ombord var från Nederländerna. Där har utredare kommit fram till att det var proryska rebeller som sköt ned planet och att den robot de använde hade levererats av rysk militär (se 19 juni 2019). Syftet med stämningen är att stödja anhöriga som har vänt sig till domstolen, säger den nederländska regeringen. Det är ovanligt att en stat stämmer en annan vid människorättsdomstolen, det har bara hänt 24 gånger sedan 1954. Tio av målen berör Ryssland.

    • Skogsbrand vid fronten

      I Luhanskområdet i öster, som delvis kontrolleras av proryska separatister, bekämpas en skogs- och markbrand som har krävt minst fem liv. Elden har förstört fler än 120 hus nära frontavsnitt där både Ukrainas regeringsarmé och separatisterna håller styrkor. Brandbekämpningsplan sätts in trots farhågor för att de ska skjutas ned av separatister. Under våren eldhärjades stora arealer i den avspärrade zonen runt olycksreaktorn i Tjernobyl (se 14 april).

    • Iran lovar skadestånd för nedskjutning

      Iran kommer att betala skadestånd till människor som förlorade anhöriga då man av misstag sköt ned ett ukrainskt trafikflygplan utanför Teheran i början av året (se 8 januari och 11 januari). Beskedet att det finns ett samförståndsavtal lämnas av Sveriges utrikesminister Ann Linde, som uppger att storleken på ersättningen ska avgöras genom förhandlingar. Bakom kraven på skadestånd står länder som hade medborgare ombord på planet. Den 11 juli presenterar Iran en officiell förklaring till nedskjutningen: en mänsklig miss, en felriktad radar, ledde till en hel kedja av misstag.

    • Riksbankschef avgår i protest

      Chefen för Ukrainas centralbank lämnar sin post i protest. Jakiv Smolij förklarar sin avgång med att han utsätts för politiska påtryckningar att fatta beslut som inte har ekonomiskt hållbara underlag. I ett tal inför parlamentet ett par dagar senare säger han att han motsätter sig att låta inflationen öka och värdet på den ukrainska valutan sjunka för att gynna exportföretag. Den 16 juli röstar parlamentet för Kirilo Sjevtjenko, som tidigare varit chef för en statlig bank, som ny riksbankschef.

    • Juni

    • Militärt stöd från USA

      USA:s militära stöd till Ukraina har återupptagits, med en första leverans värd 60 miljoner dollar.  2019 valde president Trump att frysa ett stödpaket värt 400 miljoner dollar, ett inslag i en skandal där Trump anklagades för att pressa Ukraina i syfte att hitta komprometterande material om rivalen Joe Biden (se 22 september 2019 och 16 januari 2020). När stödet nu återupptas har det krympts till 250 miljoner dollar som godkänts av kongressen. USA är också redo att sälja pansarbrytande vapen till Ukraina.

    • Grönt ljus för krislån från IMF

      IMF:s styrelse har gett klartecken för ett lånepaket till Ukraina värt 5 miljarder dollar.  Stödet är avsett att användas mot coronakrisen och 2,1 miljarder dollar kan betalas ut omedelbart. Banken betonar att fortsatta reformer behövs i Ukraina, som antagit både en ny banklag (se 13 maj) och en omstridd lag om ägandet till jordbruksmark (se 31 mars).

    • Pandemiregler lättas upp

      Järnvägstrafiken öppnas igen, sedan restriktioner som införts mot covid-19-pandemin lättats upp gradvis. Bara hälften av platserna på tåg säljs, ansiktmasker och fysiskt avstånd påbjuds, men även Kievs tunnelbana, butiker, parker, tandläkarmottagningar och skönhetssalonger är öppna. I månadsskiftet maj/juni har Ukraina närmare 25 000 kända smittfall och drygt 700 dödsfall, ganska få jämfört med många andra länder men ändå oroande eftersom landets sjukvård är underfinansierad.

    • Maj

    • Polisstyrka upplöses efter övergrepp

      Hela den lokala poliskåren i staden Kaharlyk söder om Kiev upplöses efter anklagelser om övergrepp. Bland annat ska en av poliserna ha våldtagit och torterat en kvinna som kallats som vittne. Två poliser har gripits. Händelserna ses som exempel på svårigheterna att stärka rättsstaten i Ukraina, ett av de prioriterade målen för det stöd som Ukraina får från demokratiska stater.

    • Spädbarn fast i Ukraina under pandemin

      Fler än hundra spädbarn som fötts av surrogatmammor har blivit kvar i landet därför att de föräldrar som slutit avtal med surrogatmammorna har svårt att ta sig till Ukraina när gränserna är stängda, uppger Ljudmyla Denisova, som är människorättsombudsman. På ett patienthotell i Kiev finns över 50 barn, varav 36 sköts om av klinikens personal därför att de föräldrar som ska hämta barnen inte kan genomföra resan. Kliniken har bett Ukrainas regering om hjälp att lösa situationen. Ukraina tillåter surrogatmödraskap mot betalning, men många av föräldraparen hör hemma i västländer där det är olagligt, varför de inte kan få rättsligt giltiga handlingar från hemlandet som gör det möjligt att genomföra hämtningen.

    • Ny banklag öppnar för lån från IMF

      Parlamentet antar en ny banklag som har varit ett krav för att Ukraina ska få stöd från Internationella valutafonden (IMF): Om en bank går i konkurs ska dess ägare inte kunna återvinna tillgångarna. Bakgrunden till  kravet på lagändring är fallet med oligarken Ihor Kolomojskyj, vars PrivatBank förstatligades 2016, när banken räddades av staten. (Det skedde under en period då mängder av ukrainska banker visade sig vara i dåligt skick och gick i konkurs. Ett vanligt problem var stora lån till personer i bankernas ägarkrets.) Kolomojskyj har sedan staten övertog banken, genom hundratals rättsprocesser, försökt få beslutet upphävt. President Zelenskyj blev känd genom en TV-kanal som ägdes av samma oligark men har sedan dess försökt ta ut avståndet till den omstridde magnaten. Ukrainas centralbank har framhållit att det skulle kosta stora belopp för staten om banken skulle återgå i privat ägo.

    • Starka intressen bromsar presidenten

      President Zelenskyj ber sin nye rådgivare Micheil Saakasjvili att ta sig an åtgärder mot korruption och en pensionsreform. Sedan parlamentet bromsat Zelenskyjs planer på att ge Saaksjvili en post i regeringen får exguvernören istället i uppdrag att leda en reformkommission. Det faktum att de folkvalda gick emot Zelenskyjs planer i fråga om utnämningen tolkas som att presidenten också kan få svårt att samla stöd för delar av sin politik. Även i Zelenskyjs regeringsparti Folkets tjänare finns det (som hos tidigare maktgrupperingar i Ukraina) kopplingar till oligarker. De ledamöterna kan väntas vara ovilliga att stödja förslag som ska minska korruptionen eller öka konkurrensen. Ett aktuellt exempel gäller bankmarknaden, där ett lagförslag är under behandling.

    • Klartecken för gästarbete i Finland

      Ukrainare kommer trots resestopp och karantänsregler att få resa till Finland för säsongsarbete  i lantbruket, rapporterar tidningen Maaseudun tulevaisuus (Landsbygdens framtid). I flertalet EU-länder utförs en stor del av säsongsarbetet av arbetskraft från Östeuropa och Balkan. Tiotusentals ukrainare gästarbetar i länder där lantarbetare kan tjäna uppemot fyra gånger så mycket som hemma under sommarmånaderna. Specialtillstånd för charterflygningar är en av de lösningar som nu kan bli aktuella efter det klartecken som lämnats av Ukrainas regering.

    • April

    • Saakasjvili blir rådgivare

      Micheil Saakasjvili, tidigare president i Georgien och därefter guvernör i Odessa, har dykt upp på den politiska scenen igen. President Zelenskyj föreslår att Saakasjvili ska bli biträdande premiärminister och ta sig an Ukrainas förhandlingar om lån från IMF. Men Ukrainas parlament är ovilligt att godkänna Saakasjvili i den egenskapen. Saakasjvili är omstridd både i Ukraina och i hemlandet, där han anklagas för brott. Själv hävdar han att anklagelserna är politiskt grundade. Den 7 maj utnämns Saakasjvili istället till rådgivare i Ukraina, och dagen efter kallar Georgien hem sin ambassadör från Kiev för konsultationer. Under Saakasjvili slog Georgien in på västvänlig politik och lyckades locka utländska investeringar, men Georgien hamnade också i krig med Ryssland.

    • Fångutväxling med rebeller

      Ukrainas regering och de ryskstödda separatisterna i öster utväxlar fångar. Tjugo personer som hållits fångna i rebellenklaverna i öster överlämnas till regeringen och separatisterna får 14 fångar i utbyte. När fångutväxlingen offentliggjordes veckan innan var målet att den skulle genomföras före det ortodoxa påskfirandet, men fångarna måste ändå räkna med att följa regeler om karantän med hänvisning till risken för coronasmitta.

    • Dystrare statsbudget antagen

      Parlamentet godkänner en reviderad statsbudget. Prognosen om tillväxt på 3,3 procent under året har ändrats så att man nu bedömer att Ukrainas ekonomi kommer att krympa med 3,9 procent under 2020. Ett trefaldigat budgetunderskott som motsvarar 7,5 procent av BNP måste finansieras med nya lån (inklusive lån som väntas från IMF, se 7 december 2019). En särskild fond för åtgärder mot coronapandemin inrättas. För att ro de nya förutsättningarna i land tror analytiker att Ukraina kommer att tvingas höja skatter och dra ned på en del planerade statliga satsningar, bland annat kontrakt på bygg- och energiområdena.

    • Skogsbrand nära Tjernobyl

      Brandbekämpare har enligt ukrainska myndigheter lyckats få kontroll över en skogsbrand som i cirka tio dagar rasat inte långt från det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl. Miljöaktivister uppger att en av brandhärdarna nådde så nära den inkapslade reaktorn som drygt en kilometer. Elden har bekämpats av 400 brandmän med vattenbombning från helikopter och en person har gripits misstänkt för att ha orsakat branden. Kraftverket och den närliggande staden Pripjat ligger i en zon som är avlyst på grund av strålningsrisken alltsedan katastrofen 1986.

    • Kloster i karantän efter dödsfall

      Två munkar i ett anrikt ortodoxt kloster har avlidit i virussjukdomen covid-19. Nästan 100 sjukdomsfall bland klostrets drygt 250 invånare är bekräftade, enligt Kievs borgmästare Vitalij Klytjko. Klostret vid floden Dnepr, som tillhör den ortodoxa kyrka som är knuten till Moskvapatriarkatet, försätts i karantän. Metropoliten Pavel, som leder klostret, uppmanade i mars trosfränder att "skynda till kyrkan och omfamna varandra", men han har enligt nyhetsmedier senare omvärderat coronapandemin och kallat den "21:a århundradets pest". Borgmästaren har inför den ortodoxa påsken förbjudit helgfirandets traditionella folksamlingar.

    • Mars

    • Ja till försäljning av jordbruksmark

      Parlamentet godkänner en kontroversiell lagändring som gör det tillåtet att sälja jordbruksmark. 259 ledamöter (i ansiktsmasker och handskar på grund av coronapandemin) röstar för den nya lagen, som också måste undertecknas av president Zelenskyj för att kunna träda i kraft. Enligt den senaste verisonen av lagtexten ska mark kunna byta ägare från den 1 juli 2021, men Zelenskyj har också utlovat en folkomröstning i ämnet. Lagändringen kommer att göra det lättare för Ukraina att lyfta stöd från IMF (se 13 november 2019 och 3 april 2017).

    • Sjukvårdsministern byts ut

      Maxim Stepanov godkänns av parlamentet som ny minister med ansvar för hälsovården. Företrädaren har bara haft sitt uppdrag sedan den 4 mars och det framkommer inte varför han redan byts ut (se 4 mars).

    • EU-stöd mot coronakris

      Som en del av EU:s svar på den globala coronakrisen utlovas ett stödpaket till de sex så kallade östliga partnerskapsländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Belarus (Vitryssland), Ukraina och Moldavien. Stödet omfattar sammanlagt 140 miljoner euro till omedelbara behov  i sjukvården, dessutom omfördelas 700 miljoner euro så att pengarna kan användas till att motverka svåra samhälleliga effekter av krisen. De insatser som planeras sker i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO).

    • Regler mot covid-19 skärps

      Åtgärderna mot smittspridning skärps, när tre dödsfall och 73 sjukdomsfall i covid-19 har bekräftats i Ukraina. De flesta av fallen finns i Kiev och kollektivtrafiken reserveras nu för personer som arbetar i samhällsviktiga verksamheter som vård, ordningsmakt och livsmedelsdistribution. Samma dag landar ett plan från Kina med bland annat testutrustning och skyddskläder till vården i Ukraina, och fler frakter väntas. Flera coronadrabbade länder i Öst- och Centraleuropa rapporteras ha kunnat lägga order till Kina och Sydkorea om tillverkning av vårdutrustning.

    • Krafttag för att begränsa coronasmitta

      Ukraina begränsar öppettiderna i butiker och barer, och ställer in evenemang med fler än tio deltagare för att hindra spridning av coronavirus. Tunnelbanan i de tre största städerna stängs. Skolorna är stängda sedan tidigare och bara ukrainska medborgare ska släppas in i landet. Få sjukdomsfall och enstaka dödsfall är kända, men smittspridning oroar allmänheten. I februari angreps bussar med personer som evakuerats från Kina av en folkmassa nära Poltava där de evakuerade skulle placeras i karantän på en kurort. 24 ukrainare och 27 medborgare i andra länder fanns på bussarna, som fick skyddas av militär. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst hade folkmassan nåtts av ett förfalskat mejl från hälsovårdsdepartementet där det påstods att de evakuerade insjuknat i covid-19.

    • Rättegång mot utpekade för nedskjutning

      I Nederländerna inleds en rättegång mot fyra män som pekats ut som ansvariga för att ett malaysiskt trafikflygplan sköts ned över Ukraina 2014 med 298 dödsoffer som följd. Ingen av de fyra (tre ryssar och en ukrainare) har infunnit sig eller kunnat gripas, men en av de åtalade ryssarna har försvarare på plats (se 19 juni 2019). Utredare hävdar att det finns bevis för att den robot som brukades av proryska rebeller i Ukraina kom från en rysk militärbas. Två veckor efter rättegångsstart (som sker mitt i coronaviruspandemin) beslutar domstolen att förhandlingarna ska återupptas i juni 2020.

    • Ommöblering i regeringen

      Denys Sjmyhal godkänns som ny premiärminister i en omröstning i parlamentet. sedan Oleksij Gontjaruk (Hontjaruk) lämnat posten. President Zelenskyj uppges en tid ha varit missnöjd med hur Ukrainas ekonomi skötts. Även finans-, utrikes- och försvarsministrarna byts ut. Ny finansminister blir Ihor Umanskyj, medan Dmytro Kuleba blir utrikesminister och Andrij Taran får ansvar för försvarsmakten. 

    • Februari

    • Årlig motståndsdag mot Krimförlust

      Den 26 februari varje år ska Ukraina från och med nu uppmärksamma motståndet mot Rysslands annektering av Krimhalvön, meddelar president Zelenskyj. Den 26 februari 2014 samlades Krimbor i staden Simferopol för att manifestera sitt fortsatta stöd för att tillhöra Ukraina. Dagarna dessförinnan hade män i anonyma uniformer tagit över militärbaser och omringat regeringsbyggnader på Krim. Dessa "små gröna män" identifierades senare som ryska specialstyrkor.

    • Uppflammande våld i Luhansk

      Separatister i rebellenklaven Luhansk öppnar eld med bland annat artillerigranater mot några av ukrainska arméns ställningar. En soldat dör och sex skadas. Eftersom Ryssland stöder och utrustar separatisterna uppfattas händelsen som en maktdemonstration från rysk sida gentemot Ukrainas regering. Syftet skulle kunna vara att göra Ukraina mer benäget att godta ryska krav vid de kontakter som sker för att lösa konflikten i Donbas.

    • Kritiserad stabschef byts ut

      Stabschefen hos president Zelenskyj byts ut. Redan när Andrij Bohdan utnämndes 2019 kommenterades det som möjlig vänskapskorruption. Bohdan sågs som närstående en omstridd oligark, Ihor Kolomojskyj (också ägare till den TV-kanal som gjorde Zelenskyj själv känd). Bohdan hade dessutom tjänstgjort under den Moskvavänlige före detta presidenten Janukovytj, som 2014 drevs bort från makten av en folklig protestvåg. 

    • WTO-stöd för Ukraina i mål mot Ryssland

      Ukraina vinner merparten av ett mål mot Ryssland i WTO. Fallet är ett av de sista som behandlas i WTO:s appellationskammare sedan verksamheten där blockerats av USA. Panelen ändrar med sitt beslut ett tidigare WTO-uslag (se 30 juli 2018). Målet, som väcktes av Ukraina efter Rysslands annektering av Krimhalvön, handlar om ukrainsk export av järnvägsutrustning. Enligt Ukraina stoppade Ryssland import av sådan materiel i strid med handelsöverenskommelser.

    • Förolämning riktar ljuset mot låga pensioner

      En partikamrat till president Zelenskyj har blivit Ukrainas stora snackis och orsakat ett regeringsingripande, samtidigt som ljuset riktas mot villkoren för landets pensionärer. När en 66-årig kvinna klagade via ett telefonväkteri den 31 januari över att hennes pension på 2 000 hryvnja (765 kronor) inte räcker till gasräkningen, svarade den 25-årige parlamentarikern Jevhen Brahar att hon skulle kunna sälja sin hund. Han har tvingats be om ursäkt, men den klumpiga kommentarer sätter fart på Ukrainas skämtare. Ett exempel: "Kort eller kontanter? Nej, jag har en elithund."

    • Januari

    • Folkräkning utan rebellenklaver

      Ukrainas befolkning har minskat med en fjärdedel sedan 2001, att döma av en färsk folkräkning. Enligt den har landet 37,3 miljoner invånare. En förklaring är utflyttning, men det är också så att folkräkningen inte har kunnat genomföras i de separatistkontrollerade områdena i öster eller på den av Ryssland annekterade halvön Krim. På Krim fanns före den ryska annekteringen 2014 två miljoner invånare, medan det samlade invånarantalet för enklaverna Donetsk och Luhansk var cirka sex miljoner. Vid den förra folkräkningen, som gjordes 2001, hade Ukraina 48,5 miljoner invånare. Byggt på uppgifter från gränsmyndigheterna emigrerade 6,3 miljoner ukrainare mellan 2002 och 2017, de flesta till Polen eller Ryssland. 

    • Investerare får egen "nanny"

      Utländska placerare som kan tänka sig att satsa pengar i Ukraina ska få en "investeringsnanny", meddelar premiärminister Gontjaruk i samband med den ekonomiska världselitens möte WEF i Davos. För att få rätt till en egen sådan kontaktperson i staten ska man vara redo att investera 100 miljoner dollar i Ukraina.

    • Utredningar i spåren av Trumphärva

      Ukrainska myndigheter inleder en utredning som ska visa om USA:s tidigare ambassadör Marie Yovanovitch utsattes för olaglig avlysning i Ukraina. Sådana anklagelser är ett av inslagen i en riksrättsprocess som pågår i USA mot president Trump och handlar ytterst om att Trump ska ha letat efter komprometterande material mot sin politikerrival Joe Biden (se 22 september 2019). Om olaglig avlyssning har skett på Ukrainas territorium, så kan Ukraina inte ha överseende med det, framhåller inrikesdepartementet. Härvan har gett upphov till ytterligare en utredning i Ukraina, om intrång i energibolaget Burismas internetsajt. Revisorer i den amerikanska kongessen meddelar samma dag sin slutsats att Vita huset bröt mot lagen 2019 genom att frysa utbetalningen av utlovat militärt stöd till Ukraina i syfte att förmå den ukrainska regeringen att utreda Biden.

    • Iran medger oavsiktlig nedskjutning

      Efter flera dagar av förnekanden medger Irans statsledning att flygkatastrofen utanför Teheran den 8 januari vållades av iransk luftvärnsbeskjutning. Medgivandet framförs med djupa ursäkter, men också med anklagelser mot USA om att ha orsakat det krigshot som sätter nerverna i dallring. (En vecka efter katastrofen offentliggör New York Times en film tagen från ett tak i närheten; filmen ger vid handen att planet träffades av två robotar.) Inom och utanför Iran är kritiken skarp också mot att den civila flygtrafiken inte hade stoppats i det farliga läge som rådde. Ukrainsk personal har fått tillträde till nedslagsplatsen och Iran har lovat att samarbeta kring haveriutredningen.

    • Ukrainskt plan störtar i Iran

      Ett ukrainskägt flygplan störtar strax efter start från Teheran och alla 176 ombord omkommer. Bland passagerarna fanns bland andra iranier, kanadensare och svenskar medan besättningen var ukrainsk. Planet var bara några år gammalt, av en modell som är vanlig i världen. Myndigheter i Ukraina och Iran utreder haveriet. Eftersom tillverkaren Boeing är amerikansk skulle även transportmyndigheter i USA förväntas vara delaktiga, men det faktum att Iran är under sanktioner från USA kan påverka hanteringen av katastrofen.  

  • 2019

    • December

    • Fångutväxling med separatister

      Ukrainas regering och de ryskstödda separatistenklaverna i öster utväxlar fångar. Sammanlagt utväxlas cirka 200 fångar under överinseende av Osse. Förutom ett fångutbyte under hösten (se 9 september) har inga fångar utväxlats sedan 2017. Bland dem som släpps nu finns personer som hållits fängslade i flera år. Oro uttrycks för att president Zelenskyj tvingas betala ett högt pris för överenskommelserna. Fördelningen är ojämn, regeringen i Kiev släpper nästan dubbelt så många fångar som rebellenklaverna.

    • Rysk tågtrafik till Krim

      Ryssland, som sedan tidigare har byggt en bro till det annekterade Krim, inleder nu även tågtrafik till halvön. President Putin inviger järnvägslinjen med att inta lokförarhytten på premiärturen. I Ukraina, som anser att tågen korsar den ukrainska gränsen illegalt, inleds en brottsutredning.

    • Enighet om rysk gas

      Ukraina och Ryssland enas, i princip och med EU som tredje part, om ett nytt leveransavtal för rysk naturgas till Europa; det gamla avtalet löper ut vid nyår. Några dagar senare rapporteras också att det statliga ryska energibolaget Gazprom kommer att betala 2,9 miljarder dollar till sin ukrainska motpart Naftogaz, därmed efterlevs en skiljedom från 2018 om tidigare transitavgifter genom Ukraina (se 28 februari 2018).  I USA godkänns sanktioner riktade mot bygget av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 genom Östersjön. Ledningen är kontroversiell både av miljöskäl och därför att Ukraina när den är klar går miste om transitavgifter för gas som transporteras på land, men det främsta motivet är enligt analytiker att USA vill försvåra den ryska gasexporten för att i stället vinna egna kunder i Europa till amerikansk skiffergas. Skiffergasen produceras genom hydraulisk spräckning ("fracking") som också orsakar miljöskador.

    • Korruptionsjägare fälld för mutbrott

      Artem Sytnyk, sedan flera år chef för Ukrainas antikorruptionsmyndighet, döms till böter för mutbrott. Det är en fällande dom som fastställs av en appellationsdomstol. Rätten har kommit fram till att Sytnyk tagit emot gåvor värda cirka 20 000 kronor, vilket är mer än det tillåtna värdet.

    • Ja till självstyre i enklaver

      Parlamentet godkänner en plan som ger de ryskstödda rebellenklaverna Donetsk och Luhansk begränsat självstyre  i ett år framåt. Lokalt självstyre ingår i de planer som dryftats av presidenterna Zelenskyj och Putin (se 9 december), men det finns starkt motstånd mot tanken i Ukraina, både politiskt och folkligt.

    • Toppmöte enas om vapenvila

      President Zelenskyj och den ryske presidenten Putin möts i Paris, med Frankrike och Tyskland som medlare. Syftet är att skapa förtroende mellan parterna, så att avtal om konflikten i Ukraina som slöts i Minsk redan 2015 kan genomföras. Om striderna i östra Ukraina upphör, skulle en politisk lösning kunna sättas i verket kring de Moskvastödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk. Dagen före toppmötet demonstrerar cirka 5 000 personer i Kiev mot en befarad "kapitulation" från ukrainsk sida. Beskeden från toppmötet är att vapenvila ska råda före nyår och att utväxling av samtliga fångar ska genomföras. Truppreträtt från tre konfliktområden i östra Ukraina ska ske senast i mars 2020; vilka tre konfliktzoner har man ännu inte enats om. Fler gränsövergångar ska öppnas för civila.

    • Ryska pass till 125 000 i öster

      Sedan ryskt medborgarskap utlovades till personer i östra Ukraina har Ryssland beviljat 125 000 människor i rebellkontrollerade områden ryska pass, meddelar landets inrikesminister (se 24 april och 13 augusti 2019). 160 000 ansökningar har kommit in, inlämnade i en region som gränsar till Ukraina. Alla har inte hunnit behandlas.

    • IMF-stödpaket på väg få klartecken

      Internationella valutafonden och Ukraina har enats, i princip, om ett nytt treårigt stödpaket värt 5,5 miljarder dollar till den ukrainska ekonomin. IMF bedömer att Ukrainas regering gör framsteg med planerade reformer, men lyfter liksom tidigare fram behovet av korruptionsbekämpning särskilt inom banksystemet. När Ukrainas parlament i november godkände statsbudgeten för 2020 ingick kraftigt höjda anslag, plus 16 procent, till försvar och säkerhetsorgan. Men budgeten, med ett beräknat underskott på 2,09 procent, håller sig inom de ramar IMF satt upp. Tillväxten i ekonomin beräknas bli 3,7 procent.

    • Språklag får europeisk kritik

      Venedigkommissionen, som består av europeiska författningsexperter, kritiserar Ukraina för den språklag som trätt i kraft under året. Tidsgränsen för ryskspråkiga skolor att gå över till ukrainska är för snävt satt, anser de sakkunniga bland annat. Både Ryssland och Ungern har klagat på hur Ukraina behandlar minoritetsspråk. Den kritiserade lagen, som bland annat ställer upp språkregler för massmedier och för offentliga sektorn i Ukraina, antogs av parlamentet i april och undertecknades av förre presidenten Porosjenko kort innan han avgick (se 25 april 2019).

    • Oljeavtal med Ryssland förlängs

      Samtidigt som Ukraina och Ryssland är fortsatt oeniga om gasleveranser, har de enats om att förlänga ett kontrakt om olja till 2030. Både gas och olja passerar genom ukrainska ledningar från Ryssland dels till Västeuropa, dels till Ukraina. Ukraina riskerar att förlora transitavgifter när gas till Tyskland istället ska transporteras genom Östersjön i (se 1 november 2018).

    • November

    • Ryssland lämnar tillbaka fartyg

      Ryssland återlämnar tre militära ukrainska fartyg som togs i beslag i samband med en konfrontation i Kertjsundet i november 2018. Besättningarna har fått återvända hem i september. Att beslaget hävs är ett av inslagen i förbättrade relationer och internationella försök att få till en fredsöverenskommelse mellan Ukraina och Ryssland. Ett toppmöte mellan Ukraina, Ryssland, Frankrike och Tyskland ska enligt planerna hållas i Paris i december.

    • Bantat förslag om jordbruksmark antas

      Parlamentet röstar ja till att tillåta överlåtelser av jordbruksmark från oktober 2020 (se 25 september). Vid omröstningen demonstrerar småbrukare och nationalister utanför. Lagförslaget har förändrats en del sedan det presenterades. I synnerhet har president Zelenskyj utlovat en folkomröstning om huruvida även utländska medborgare och företag ska få köpa mark. Det krävs ytterligare en omröstning i parlamentet, enligt planerna före årets slut, innan lagen kan träda i kraft. Men när nyåret närmar sig finns det så många ändringsförslag att parlamentets behandling av lagförslaget försenas.

    • Tysk razzia mot insmuggling av svartjobbare

      Tysk polis genom för razzior i sexdelstater riktade mot människosmugglare som tar in framför allt ukrainare i landet i syfte att få billig arbetskraft. Många reser in i Tyskland som turister och utnyttjas sedan för svartjobb.

    • Krimtatarer dömda i Ryssland

      Sex tatarer från Krim, som greps efter det att Ryssland annekterade halvön 2014, döms i en rysk militärdomstol i Rostov till långa fängelsestraff. De anses skyldiga till medlemskap i den islamistiska terroristorganisationen Hizb-ut-Tahrir. Alla sex har nekat till anklagelserna, och människorättsorganisationer hävdar att de dömts på politiska grunder därför att krimtatarer motsätter sig rysk överhöghet. 

    • Sista fasen i utlovad reträtt

      Regeringsarmén och de ryskstödda separatiststyrkorna i öster inleder sista fasen i det trupptillbakadragande de kommit överens om, först i Luhansk- och nu i Donetskregionen (se 1 oktober och 29 oktober). När reträtterna har genomförts väntas det bli ett toppmöte i Paris mellan president Zelenskyj och den ryske presidenten Putin. Tidsödande minröjning krävs också vid frontavsnitten.

    • Oktober

    • Trupper dras tillbaka i öster

      Ukrainska armén och ryskstödda separatister börjar dra sig tillbaka från ett frontavsnitt i öster vid staden Zolote. Reträtterna sker i enlighet med det avtal som nyligen slutits med målet att trappa ned konflikten i Donbas (se 1 oktober). Trupprörelserna har dock försenats av skärmytslingar mellan ukrainska polisen och krigsveteraner som har velat hindra tillbakadragandet. Observatörer från Osse följer på plats hur parterna följer avtalet.

    • Separatister dömer "spion"

      En  journalist från Radio Free Europe, som finansieras av USA, döms i separatistkontrollerat område till 15 års fängelse på anklagelser om spioneri. Mannen, som också arbetade för ukrainska medier, greps av rebeller från Donetsk sommaren 2017. Domen följs av skarp kritik från Osse, som betecknar den som olaglig.

    • Skadestånd till sparkade

      Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna dömer Ukraina att betala skadestånd till fem personer som sparkades från sina jobb efter maktskiftet 2014. Med stöd av en lag som antogs då gjorde sig den nya regeringen under Petro Porosjenko av med personer som anklagades för kopplingar till den flyktade presidenten Janukovytj eller till kommunistpartiet. Domstolen kritiserar lagen som alltför oprecis och anser att Ukraina inte har kunnat styrka att de fem personerna bar ansvar för maktmissbruk eller övergrepp under Janukovytjs tid vid makten.

    • Spionerianklagade utväxlas

      Aleksandr Lukasjenko, president i Belarus (Vitryssland), besöker Ukraina och president Zelenskyj. I samband med besöket kommer besked om att länderna har gjort upp om två fall där det förekommit spionerianklagelser: Ukraina har frigett en belarusier som anklagades för spioneri 2017, medan en ukrainsk journalist som 2018 dömdes till åtta års fängelse i Belarus benådas.

    • Åklagare gör ”revision” av Biden-bolags ärenden

      Ukrainas riksåklagare uppger att det ska göras en översyn av cirka 15 ärenden som berör det gasbolag som har anknytning till Hunter Biden, son till USA:s förre vicepresident Joe Biden (se 22 september). RÅ, som kallar arbetet en revision, understryker att det inte är säkert att sonen Biden förekommer i något av ärendena. Tvärtom låter han förstå att intresset knyts mer till gasbolaget Burismas grundare och andra företrädare.

    • Zelenskyj redo ge Donbas självstyre

      En plan som skulle ge separatistenklaverna i östra Ukraina självstyre har godkänts av president Zelenskyj. Regeringen och rebellföreträdare skriver under överenskommelsen i Minsk i Belarus (Vitryssland). Planen lades fram 2016 som ett förslag av Tysklands dåvarande utrikesminister Frank-Walter Steinmeier. Den går ut på att en vapenvila ska slutas och att de Moskvavänliga enklaverna i Donbas tillåts hålla egna val under internationell observation av Osse. Flera politiska ledare i Ukraina, bland dem expresident Porosjenko, kritiserar uppgörelsen, som också utlöser protester vid presidentens kansli i Kiev. 

    • September

    • Öppning för köp av lantbruksegendomar

      Regeringen lägger fram ett lagförslag om att tillåta fastighetsaffärer i jordbruket från den 1 oktober 2020. Sedan 1999 finns både privata och statliga ägare inom lantbruket, men 2001 förbjöds köp och försäljning av jordbruksmark för att skydda småbrukare mot uppköp. Förhoppningen är nu att jordbruksproduktionen och investeringarna i lantbruket ska öka. Åkermarken upptar ungefär två tredjedelar av Ukrainas areal, och landet exporterar bland annat vete och majs, men jordbruket står ändå för ganska liten del av det samlade produktionsvärdet. 

    • Avslöjande: Ukraina pressades av Trump

      USA:s president Donald Trump bekräftar delar av ett avslöjande som gjorts av Wall Street Journal: I samtal med president Volodymyr Zelenskyj har Trump begärt utredning av korruptionsmisstankar mot USA:s förre vicepresident Joe Biden och en son till Biden som haft del i gasaffärer i Ukraina. Presidenternas kontakt ägde rum i juli, och den 12 september godkände Vita huset, efter en tids fördröjning, ett utlovat militärt stödpaket till Ukraina. Om Trump uttryckligen hade hotat med att hålla inne biståndet framgår inte, men agerandet leder till att Trump anklagas för maktmissbruk i USA, där oppositionen misstänker att hans syfte var att skapa problem för Joe Biden, som kan bli hans motkandidat i nästa presidentval. (I USA leder utredningen av Trumps mellanhavanden med Ukraina senare till ett riksrättsåtal mot presidenten.) 

    • Förlust i WTO för Ukraina

      Ukrainas strafftullar mot rysktillverkade gödningsmedel bryter mot internationella handelsregler, fastslår WTO:s appellationskammare. Beslutet kan inte överklagas. Strafftarifferna infördes 2008, och sedan Ukraina utvidgat dem 2014, samma år som Ryssland annekterade Krimhalvön, tog Ryssland tvisten till WTO. Ukraina har hävdat att Ryssland på otillåtet vis dumpar priserna när gödningsämnen exporteras. Flera handelstvister mellan Ukraina och Ryssland har de senaste åren slitits av WTO och skiljedomstolar, medan folkrättsliga konflikter har förts till Internationella domstolen.

    • Riksrätt införs och åtalsfrihet tas bort

      Parlamentet godkänner en lag om att landets statsöverhuvud ska kunna avsättas genom ett riksrättsförande (en process i parlamentet), detta om presidenten gör sig skyldig till förräderi eller annat grovt brott. Tidigare i månaden har parlamentet antagit en lag som avskaffar ledamöternas rättsliga immunitet. I december 2019 godkänner parlamentet slutgilitigt att ledamöternas åtalsfrihet slopas. Båda lagändringarna har funnits bland president Zelenskyjs vallöften. 

    • 70 släpps i fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland

      Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Det är 70 fångar, 35 från vardera landet, som får återvända till sina hemländer. Fångutväxlingen ses som ett första steg mot att minska spänningarna mellan länderna. En av de ryssar som får lämna Ukraina är Volodymr Tsemach, som ses som ett viktigt vittne när det gäller nedskjutningen av ett malaysiskt plan, MH17, i Ukraina 2014. Pro-ryska separatister misstänks ligga bakom dådet. Frisläppandet av Tsemach är kontroversiellt och Nederländerna har vädjat om att han skulle hållas kvar i Ukraina. Bland dem som nu får återvända till Ukraina hör filmregissören Oleg Sentsov, den rysk-ukrainska journalisten Kirill Vysjinskij och 24 ukrainska sjömän. De senare tillfångatogs vid Kertjsundet hösten 2018 (se November 2018). Det noteras att inga krimtartarer finns med bland de frisläppta ukrainska fångarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands president Vladimir Putin  rapporteras ha diskuterat att inleda nya fredssamtal efter fångutväxlingen.

    • Domstol tar itu med korruption

      Ukrainas nya domstol som ska pröva korruptionsanklagelser inleder sitt arbete. Lagen som lägger grunden för domstolen antogs 2018, på begäran av IMF som lånar ut stora belopp till ukrainska staten. 

    • Augusti

    • Ung advokat blir regeringschef

      Parlamentet godkänner president Zelenskyjs förslag till ny premiärminister: Oleksij Gontjaruk. Med sina 35 år blir Gontjaruk den yngste regeringschefen någonsin. Gontjaruk som är advokat har de senaste månaderna varit vice chef för presidentens administration. Dessförinnan ledde han en konsultbyrå som med stöd av EU skulle verka för ett bättre företagsklimat i Ukraina. I sitt installationstal säger Gontjaruk att en ny generation nu tagit över och att hans främsta mål är att få bukt med korruptionen. Samtidigt utnämns Vadym Prystaiko till utrikesminister och Andrij Zagorodnyuk till försvarsminister. Bara två ministrar får behålla sina jobb: finansminister Oksana Markarova och inrikesminister Arsen Avakov.

    • Ryska regimkritiker kan få medborgarskap

      Via dekret meddelar president Zelenskyj att det ska bli lättare för ryssar som är politiskt oliktänkande att få ukrainskt medborgarskap eller asyl i Ukraina (se 24 april 2019).

    • Klar majoritet för presidentens parti

      Det samlade resultatet i parlamentsvalet offentliggörs. Folkets tjänare får 254 mandat, med både partivalet och enmansvalkretsarna inräknade. 26 av de 450 platserna får stå tomma eftersom val inte har kunnat genomföras i valkretsar i öster och på Krim. Förutom de fem partier som fick mandat via partilistor får ytterligare några små partier plats i parlamentet via enmansvalkretsar, liksom 46 kandidater som ställt upp som oberoende.

    • Soldater dör i granatattack

      Fyra soldater i regeringsarmén mister livet i en granatattack utanför hamnstaden Mariupol i öster. Dödstalet är det högsta under en enda dag sedan det senaste försöket att utlysa vapenvila gjordes den 21 juli, samma dag som Ukraina höll parlamentsval. Återkommande förhandlingar med fransk och tysk medling har dämpat striderna mellan regeringsarmén och proryska separatistrebeller i öster, men inte fått stopp på kriget varaktigt. Ryssland förnekar liksom tidigare att separatisterna stöds med manskap och materiel österifrån.

    • Partivalet färdigräknat

      Valmyndigheten publicerar resultatet av röstningen på partilistor i parlamentsvalet som hölls den 21 juli. Drygt 43 procent (6,3 miljoner väljare) röstade på president Volodymyr Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare. Fyra andra partier klarar femprocentsspärren: Oppositionsplattformen med 13 procent, Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet och Petro Porosjenkos Europeisk solidaritet med drygt 8 procent vardera samt Svjatoslav Vakartjuks Rösten med 5,8 procent. Bland dem som hamnar utanför finns avgående premiärminister Volodymyr Hrojsmans parti med 2,4 procents stöd. Resultatet gäller hälften av de 450 platserna i parlamentet, resten tillsätts i enmansvalkretsar eller är vakanta till följd av den oklara politiska situationen i östra Ukraina.

    • Juli

    • Rysk tanker i beslag

      Ukraina beslagtar ett ryskt tankfartyg i ukrainsk hamn nära floden Donaus utlopp i Svarta havet. Tankern ska, under annat namn, ha haft en roll i den blockad av Kertjsundet – inloppet till Azovska sjön ­– som Ryssland genomförde i november 2018. Händelsen slutade med att tre ukrainska marinfartyg togs i beslag och besättningarna fängslades i Ryssland. Besättningen på den ryska tankern tillåts återvända hem via Moldavien.

    • Presidentens parti segrar stort

      President Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare blir störst i parlamentsvalet. Valsystemet – med en blandning av partilistor och enmansvalkretsar – gör att det tar lite tid innan det slutgiltiga valresultatet räknats fram, men partiet ser till och med ut att nå egen majoritet. Med så starkt stöd i parlamentet undanröjs de flesta hinder för presidenten att uppfylla de löften han själv valdes på i våras. Zelenskyj uteslöt före valet en koalition med proryska Oppositionsplattformen. Han öppnade däremot för samarbete med en partiledare som är nästan lika politiskt oerfaren som han själv: rocksångaren Svajtoslav Vakartjuk, som bildat partiet Rösten (Holos).  

    • Nästa val blir proportionellt

      Parlamentet antar en ny vallag, som ska göra landets val proportionella med en spärr på fem procent av rösterna för att ett parti ska få mandat. Lagen kan träda i kraft inför nästa parlamentsval, medan det närmast förestående valet genomförs enligt gamla regler.

    • Ukraina får nycklarna till Tjernobylskal

      Invigning sker av en jättelik metallkåpa som har uppförts runt den kärnkraftsreaktor som havererade i Tjernobylkatastrofen. Bygget, 108 meter högt, har bekostats av 45 länder via den europeiska utvecklingsbanken EBRD. Tanken är att metallskalet ska kunna klara bland annat en kraftfull tromb. 30 personer dog omedelbart när reaktorn exploderade 1986 och ett okänt, och omstritt, antal har dött senare av strålningsskador. Efter katastrofen evakuerades 350 000 människor från området, som fortfarande är obeboeligt. Först om 24 000 år tros strålningen ha minskat så mycket att det ska vara ofarligt att bo i närheten.

    • Ukrainskt nej till valobservatörer

      Ukraina återkallar sin inbjudan till Europarådets parlamentarikerförsamling att skicka observatörer till parlamentsvalet den 21 juli. Det sker i protest mot att Ryssland åter har släppts in i samarbetet (se 24 juni). Europarådet bekräftar samma dag att Ryssland nu har betalat sitt bidrag till organisationens budget för 2019, 33 miljoner euro.

    • Militärövning med tyngdpunkt till havs

      Markstyrkor, flyg och sjöstridskrafter från 19 länder medverkar i en stor, årlig militärövning som Ukraina arrangerar tillsammans med USA 1–12 juli. I år med större marint fokus i Svarta havet.

    • Juni

    • Minskad krigsrisk – på en punkt

      Observatörer från Osse bekräftar att både ukrainska armén och separatiststyrkor har backat från framskjutna positioner vid en kontrollpunkt i rebellenklaven Luhansk. Trupptillbakadragandet vid ”kontaktlinjen” är det första i Donbaskonflikten som Osse kunnat bekräfta. Det ökade avståndet mellan motståndarna vid frontavsnittet framhålls som glädjande mot bakgrund av att det under juni har rapporterats många kränkningar av vapenvilan från andra ställen, särskilt nära Donetsk, Horlivka och Mariupol.

    • Kremlstött parti fixar frigivning

      Fyra män som varit fångar hos separatister i öster släpps och förs till Kiev. Frigivningen har arrangerats av den Moskvavänlige politikern Viktor Medvedtjuk (se 5 februari), vars parti Oppositionsplattformen ställer upp i det förestående ukrainska parlamentsvalet och har öppet stöd från Kreml. President Zelenskyj och utrikesminister Pavlo Klimkin träter samtidigt om att Klimkin tackat nej till ett ryskt erbjudande som ska ha handlat om frigivning av de 24 ukrainska matroser som hålls i rysk fångenskap sedan höstens dramatiska händelser vid Krimhalvön.

    • Ilska i Ukraina mot ”kapitulation” för Ryssland

      Europarådets parlamentarikerförsamling röstar för att Ryssland ska få tillbaka sin rösträtt. Beslutet var väntat, men Ukrainas delegation tågar ut i protest. Ryssland förlorade sin rösträtt i församlingen efter annekteringen av Krim 2014 och reagerade dels med bojkott, dels med att sluta betala sitt bidrag till organisationens budget. Sedan dess har Europarådets medlemsländer försökt hitta en lösning för att slippa utesluta Ryssland. Ukrainas regering anser att de andra länderna gör eftergifter för Ryssland, som nu också kan vara med och välja Europarådets nästa generalsekreterare.

    • Prideparad med uniformer

      För första gången deltar krigsveteraner, en del i uniform, i en ukrainsk Prideparad. Paraden i Kiev beskrivs som den hittills största i landet. Både högerextremister och ortodoxa aktivister försöker stoppa tåget, men hålls borta av polisen och nationalgardet.

    • Misstänkta för nedskjutning namnges

      Tre ryska medborgare och en ukrainsk rebelledare är misstänkta för mord efter nedskjutningen av ett trafikflygplan över Ukraina 2014. Utredarna presenterar nytt bevismaterial. 298 människor dog när det malaysiska planet sköts ned över rebellkontrollerat område i öster. Den robot som användes har tidigare spårats till ett luftvärnsregemente i Ryssland. Merparten av dödsoffren var från Nederländerna och utredarna hoppas kunna ställa de ansvariga inför rätta där.

    • Rysslandskritiker hittad död

      Dmytro Tymtjuk, militäranalytiker och parlamentsledamot, hittas död i hemmet. Han har skottskador i huvudet, men det är oklart om han själv eller någon annan orsakat dem. Han valdes in i parlamentet 2014 för partiet Folkfronten, lett av förre premiärministern Arsenij Jatsenjuk. Tymtjuk, som hade bakgrund som marinofficer, har gjort sig känd för Rysslandskritiska kommentarer till annekteringen av Krim och rysk inblandning i konflikten i Ukraina.

    • USA:s militära stöd växer

      USA utlovar ett militärt stödpaket värt 250 miljoner dollar till Ukraina. Både mark-och sjöstridskrafter ska stärkas. Sammanlagt har Ukraina därmed tagit emot 1,5 miljarder dollar i militärt amerikanskt stöd sedan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön och separatistuppror bröt ut i östra Ukraina.

    • Presidenten på charmoffensiv västerut

      President Zelenskyj besöker Paris och dagen efter Berlin. Medan Zelenskyj framför budskapet att han (liksom sin företrädare) vill se Ukraina som medlem i både EU och Nato, växer en flod av kritik mot honom på hemmaplan för ett uttalande om att vackra kvinnor hör till Ukrainas ”varumärke”. En av de människorättsaktivister som upprörs skriver att ”presidenter växlar, men sexismen består”.

    • TV-kanal får prorysk ägare

      Fem journalister och en direktör lämnar sina jobb efter beskedet att Taras Kozak, parlamentsledamot med band till Ryssland, har köpt TV-kanalen Zik där de har arbetat. Kozak, som tillhör det proryska partiet Oppositionsplattformen, ägde redan före köpet två TV-stationer i Ukraina.

    • Skiljedomstol avvisas av Ryssland

      Ryssland invänder mot Ukrainas försök att få Permanenta skiljedomstolen i Haag att behandla frågan om tillgång till vattnen runt Krimhalvön. Domstolen har enligt Ryssland inte rätt att fatta beslut i frågan. Ukrainas anmälan om att Ryssland blockerar Svarta havet, Azovska sjön och Kertjsundet gjordes 2016 och är en av flera tvister där Ukraina sökt internationella avgöranden. Rysslands stöd till separatister i östra Ukraina och osämja om gasavtal slits av andra rättsinstitut (se 17 januari 2017, 28 februari 2018 och 25 maj 2019).

    • Porosjenko tar upp kampen

      Flera av de största partierna håller interna konferenser inför i parlamentsvalet som nu planeras till den 21 juli. Förre presidenten Petro Porosjenko blir toppkandidat för sitt parti, som byter namn till Europeisk solidaritet. Den nye presidenten Volodymyr Zelenskyjs parti har ont om politiskt erfarna kandidater, men har rekryterat bland andra en brottare med OS-meriter. Trots att partiet är nybildat har det stöd av över 40 procent av väljarna i enkäter. Först den 11 juni börjar Författningsdomstolen granska om det var lagligt av Zelenskyj att upplösa parlamentet.

    • Zelenskyj uppvaktar EU och Nato

      Volodymyr Zelenskyj gör sin första utlandsresa som president. Den går till Bryssel där han träffar både EU:s och Natos centrala gestalter. Zelenskyj utfäster sig att fortsätta odla Ukrainas vänskaper i väst, och ber om hjälp att öka pressen på Moskva för att få slut på kriget i öster. Dagen efter uppger ukrainska armén att tre soldater stupat i den dödligaste händelsen sedan Zelenskyj blev president.

    • Maj

    • Regeringen stannar kvar

      Parlamentet röstar nej till att ge premiärminister Hrojsman avsked, trots att den nye presidenten uppmanat regeringen att avgå. President Zelenskyjs nybildade parti har ännu inga platser i parlamentet och kan därför inte rösta bort regeringen.

    • Saakajsvili tillbaka i Ukraina

      Micheil Saakasjvili, tidigare president i Georgien och före detta guvernör i Ukraina, är tillbaka i Ukraina. Den nytillträdde presidenten Volodymyr Zelenskyj har beslutat att återge Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han fråntogs efter att ha blivit osams med president Porosjenko. Vid återkomsten till Ukraina säger Saakasjvili att han är inställd på att fortsätta det arbete med att ”bygga landet” som han ägnade sig åt som guvernör i Odessa.

    • Havsrättsdomstol stöder Ukraina

      Internationella havsrättsdomstolen, som har säte i Hamburg, uppmanar Ryssland att omedelbart frige de 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade sedan sammanstötningen till havs vid Krimhalvön (se 25 november 2018). Domstolen kräver också att beslaget av tre ukrainska fartyg hävs. Ryssland anser att havsrättsdomstolen inte har rätt att avgöra frågan.

    • Kompisar till presidenten får nyckelposter

      När president Zelenskyj skriver under ett dekret om att upplösa parlamentet med omedelbar verkan och hålla nyval framkommer att parlamentsvalet ska äga rum mitt i sommaren, flera månader före tidigare utsatt datum. Både premiärministern och utrikesministern, som är lierade med förre presidenten Porosjenko, har meddelat att de avgår. Zelenskyj vill att även försvarsministern och riksåklagaren ska lämna sina poster. Till medarbetare i presidentämbetet rekryterar han tidigare TV-kollegor, bland dem Ivan Bakanov som blir biträdande chef för säkerhetstjänsten SBU. Den nye stabschefen väcker både häpnad och kritik: Andrij Bogdan, advokat till den omstridde oligarken Ihor Kolomojskyj som legat i fejd med ukrainska staten (se 18 december 2016 , vidare också 15 februari 2019). Den show som gjort Zelenskyj känd sänds i Kolomojskyjs TV-kanal.

    • Zelenskyj utlyser nyval

      Volodymyr Zelenskyj avlägger ämbetseden och installeras som president. Redan i sitt installationstal meddelar han att han upplöser parlamentet och utlyser nyval. Beslutet väntas gå igenom, även om det råder oklarhet om de rättsliga förutsättningarna. Han säger också att fred i Donbas – mellan ukrainska staten och ryskstödda rebeller i östra Ukraina – är vad han kommer att prioritera högst som president. Zelenskyj håller talet på ukrainska, men övergår i ett läge till ryska. Då säger han att alla ukrainare som är fångar i Ryssland måste återbördas till hemlandet för att en dialog ska kunna komma till stånd.

    • Folkfronten lämnar regeringen

      Europavänliga Folkfronten, parlamentets näst största parti, drar sig ur regeringskoalitionen med Petro Porosjenkos block. Det ökar osäkerheten inför det parlamentsval som ska hållas senare i år. Den nyvalde presidenten har bildat ett eget parti, men om Volodymyr Zelenskyj vill utlysa ett snart nyval, kan det vara för bra för hans eget bästa: Väljarna har stora förväntningar på att han ska åstadkomma fred och bekämpa korruptionen, vilket inte blir lätt när hans parti ännu är i sin linda. 

    • Träta om Zelenskyjs tillträde

      Parlamentet röstar för att hålla Volodymyr Zelenskyjs installation i presidentämbetet följande måndag, den 20 maj. Den nyvalde och parlamentarikerna har hunnit vara rejält oense, minst åtta olika datum har varit på förslag. Zelenskyj ville bli installerad den 19 maj, men det datumet avvisades av ledamöterna med hänvisning till att det är en minnesdag för den sovjetiske diktatorn Josef Stalins offer.

    • Maktkamp i ukrainsk-ortodoxa kyrkan

      Ukrainas nyligen unierade ortodoxa kyrka skakas av intern osämja. När två kyrkor gick ihop, och gavs ställning som oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 5 januari), väntades patriarken Filaret, 90 år, bli dess ledare. I stället valde biskoparna metropoliten Jepifanij, 40. Filaret anklagar nu öppet, via en presskonferens, Jepifanij för maktfullkomlighet. Eftersom kyrkofrågan – i synnerhet oberoendet från Moskva – är så politiserad, kan osämjan få effekter utanför de kyrkliga kretsarna. Även politiska partier gör uttalanden i ämnet.

    • Domstol mot korruption startklar

      Ukrainas nya domstol för korruptionsmål kommer att inleda sitt arbete den 5 september, meddelar inrättningen samma dag som dess 38 domare har samlats och valt en president genom sluten omröstning. Olena Tarasevytj, som blir domstolschef, har tidigare tjänstgjort inom rättsväsendet i Charkiv. Domarkåren har valts ut av ukrainska och internationella experter i samarbete. Domstolen är en av flera funktioner mot korruption som Ukraina inrättat efter krav från inhemska aktivister och utländska långivare. Processen har dragit ut på tiden och ingen chef på hög nivå har fällts för korruption de senaste åren (se även 26 februari).

    • Rött ljus för ukrainare med nya ryska pass

      Ukraina kommer inte att godkänna ryska pass som giltiga dokument för ukrainska medborgare i de områden som kontrolleras av rebeller med ryskt stöd (se 24 april). När premiärminister Volodymyr Hrojsman lämnar beskedet jämför han passen med dokument som Nazityskland utfärdade under andra världskriget.

    • April

    • Strid om ny språklag

      Parlamentet antar ett lagförslag som begränsar bruket av ryska språket och gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.

    • Ukrainare erbjuds ryska pass

      Det ska bli lättare för personer från separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. President Putin skriver under ett dekret om saken och kallar det en humanitär fråga. Beslutet ses som en utmaning mot Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj. Reaktionen blir skarp från den nyvalde presidenten, som kallar Ryssland ”angriparstat”. Utrikesminister Pavlo Klimkin uppmanar ukrainare att inte tacka ja. Putin utvidgar senare erbjudandet till att också gälla ukrainare som lever i Ryssland. Den 14 juni delas de första passen ut, till 60 personer från enklaverna.

    • Zelenskyj segrar i presidentvalet

      TV-kändisen Volodymyr Zelenskyj vinner en jordskredsseger i presidentvalet med 73 procent av rösterna. Han har utlovat förändring och bättre relationer med Ryssland, men har under valrörelsen varit knapphändig med detaljer om vilka förändringar han vill genomföra, och hur. Zelenskyj blev känd för publiken genom en TV-serie där han spelar president. Den 3 juni tar han över presidentposten i verkligheten.

    • Oligark får stöd i domstol

      Förstatligandet av Privat Bank 2016 var olagligt, har en domstol i Kiev kommit fram till. Centralbanken tänker överklaga och president Porosjenko hävdar att både staten och bankens kunder skulle förlora enorma belopp om banken måste återgå i privat ägo. Banken, Ukrainas största långivare, ägdes av Ihor Kolomojskyj som idag tilldrar sig intresse av ett annat skäl: Han äger den TV-kanal där Volodymyr Zelenskyj, favorit i presidentvalet, har byggt upp sitt kändisskap. Frågan har ställts om Zelenskyj som president skulle komma att gynna oligarken Kolomojskyj (se 18 december 2016 och 15 februari 2018).

    • Utmanare segertippad

      TV-komikern Volodymyr Zelenskyj är favorit inför den andra och avgörande valomgången i presidentvalet mot sittande presidenten Petro Porosjenko den 21 april. Om Zelenskyj går segrande ur valet, väntas han ändå vara politiskt bakbunden åtminstone fram till parlamentsvalet i oktober. Dagens koalitionsregering domineras av Porosjenkos block BPP och förre premiärministern Arsenij Jatsenjuks Folkfronten. Ekonomin – inte minst energifrågan – styrs av regeringen, och utnämningen av utrikes-och försvarsministrarna måste godkännas av parlamentet.

    • Nato skärper åtgärder mot Ryssland

      Utrikesministrarna från Natoländerna, samlade i Washington i samband med alliansens 70-årsjubileum, har fattat beslut med hänvisning till rysk ”aggression”. Alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien, som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

    • Mars

    • Presidentval med hinder för röstning

      Presidentval hålls, med 39 kandidater. Den juristutbildade TV-komikern Volodymyr Zelenskyj får flest röster, 30 procent, mot 16 procent för sittande presidenten Petro Porosjenko. En avgörande valomgång mellan dem väntas den 21 april. Drygt 63 procent av väljarna röstar. Ukrainare på Krim och i de separatiststyrda enklaverna Donetsk och Luhansk kan bara rösta om de har registrerat sig på annan ort i förväg och tar sig till en valurna på valdagen (se även 14 mars). Inte heller kan ukrainare i Ryssland utlandsrösta: av säkerhetsskäl har inga vallokaler inrättats på Ukrainas diplomatiska beskickningar där.

    • Fem års annektering – 170 personer på sanktionslista

      Ryssland firar att det har gått fem år sedan Krimhalvön annekterades. Tre dagar tidigare har EU, USA och Kanada samordnat och utvidgat sina sanktioner mot rysk militär personal som knyts till händelser i östra Ukraina eller vid Krim. Både individer och företag läggs till på listan, i synnerhet befattningshavare som var inblandade då ukrainska fartyg uppbringades i Kertjsundet och besättningarna togs till fånga (se 25 november 2018). EU upprätthåller nu sanktioner – reseförbud och frysta tillgångar – mot totalt 170 personer och 44 organisationer. Den 21 mars utvidgar även Ukraina sina sanktioner, nu med sikte mot dem som deltagit i bygget av en rysk bro till Krim.

    • Komiker leder inför presidentval

      TV-komikern Volodymyr Zelenskyj har tagit täten i opinionsmätningar inför presidentvalet med 25 procents väljarstöd. Varken sittande presidenten Petro Porosjenko eller förra premiärministern Julia Tymosjenko får lika starkt stöd i enkäter. ”När det är storm, duger vilken hamn som helst”, säger en väljare till nyhetsbyrån AFP. Andra väljare undrar om de ska våga ge en politisk novis förtroendet, när landet är i krig.

    • Svårt för internflyktingar att få rösta

      Över en miljon ukrainare som lämnat sina hem i öster till följd av striderna där har problem med att få sina namn upptagna i röstlängden inför presidentvalet den 31 mars. Hittills har bara fyra procent av internflyktingarna registrerats i andra valdistrikt, uppger människorättsorganisationer. Det är oklart vem av kandidaterna som kan vinna och vem som kan förlora på bortfall av flyktingröster.

    • Ultranationalister i bittra attacker mot presidenten

      Medlemmar av en ultranationalistisk rörelse brakar samman med poliser på två olika ställen. I staden Tjerkasy skadas poliser som skyddar president Porosjenkos bilkortege. 15 mil därifrån, i Kiev, inträffar en sammanstötning nära presidentkansliet. Nationalisterna anklagar Porosjenkos regering för korruption och beskyller regeringen för att ha fördärvat Ukrainas armé (se 26 februari). Två av ultranationalisterna grips. Den grupp som agerar kallar sig Nationella kåren och bildades 2016 som en politisk gren av den tidigare paramilitära organisationen Azovbataljonen. Ledaren för kåren, som även uppges ha varit inblandad i aktioner mot ryska intressen, har även kopplats ihop med extremiströrelsen Högra sektorn.

    • Presidenten ger korruptionsanklagad sparken

      Oleh Hladkovskyj, vice ordförande i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, avskedas av president Porosjenko mindre än fyra veckor före presidentvalet.  En korruptionsskandal omger Hladkovskyj, som tidigare varit affärspartner till presidenten (se 26 februari).

    • Februari

    • Ukraina hoppar av Eurovision

      I ett bråk med politiska förtecken drar sig Ukraina ur årets Eurovision Song Contest. Artisten Maruv, Anna Korsun, som vunnit den ukrainska schlagerfinalen vill inte delta, eftersom det statliga etermediebolaget kräver att hon också säger nej till framträdanden i ”angriparstaten” Ryssland. Tvåan, trean och fyran är inte beredda att ta hennes plats i finalen i Tel Aviv. Därmed avlyser bolaget UA: Persjyj (UAP BC i engelskspråkiga sammanhang) Ukrainas deltagande.

    • Mututredning mot presidentmedarbetare

      Antikorruptionsåklagare inleder en brottsutredning efter ett grävreportage om att en förtrogen till president Porosjenko gjort tvivelaktiga affärer med försvarsmateriel. Mannen, som har en post i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, ska ha smugglat in militär utrustning från Ryssland och sålt varorna till den statliga ukrainska försvarsindustrin. Porosjenko anklagas inte för inblandning, men en härva med ryska inslag i hans närhet kan påverka hans kampanj inför presidentvalet den sista mars.

    • U-sväng i Ukrainas korruptionsbekämpning

      Författningsdomstolen underkänner en del av strafflagen som ska hindra den som berikar sig på olagligt vis. Lagtexten är riktad mot korruption och utslaget väcker oro på många håll. Enligt organisationen Transparency International underminerar domstolen 65 pågående brottsutredningar och fyra fall som redan har prövats inför rätta. Författningsdomstolen, vars beslut inte kan överklagas, anser att lagen lägger bevisbördan på den som är brottsmisstänkt. Den aktuella lagtexten antogs 2015 efter press från Internationella valutafonden, som såg stor risk för att pengar som lånades ut till Ukraina skulle försnillas. Världsbanken och G7-länderna uppmanar nu i ett gemensamt uttalande Ukraina att trappa upp sina insatser mot korruptionen. President Porosjenko vill att ett nytt lagförslag ska antas för att täppa till luckorna i lagen.

    • Oroväckande många fall av mässling

      Huvudstaden Kiev rapporterar sitt första dödsfall i mässling när en 57-årig kvinna avlider. Sedan årets början har åtta dödsfall registrerats, bland dem två barn, och cirka 20 000 sjukdomsfall. Under hela 2018, då omkring 50 000 fall upptäcktes, krävde mässlingen 16 liv i Ukraina (se 17 januari 2018 och 22 februari 2018).

    • Sanktioner för konfrontation i Azovska sjön

      EU inför sanktioner mot åtta ryska medborgare som hålls ansvariga för den militära konfrontation som inträffade då Ryssland uppbringade ukrainska fartyg som var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet (se 25 november 2018).

    • Skiljedom om bankbeslag på Krim

      Privat Bank, bankföretaget som har Ukrainas största utlåning, vinner ett mål mot Ryssland vid Permanenta skiljedomstolen i Haag. Banken fick sina tillgångar på Krim beslagtagna när Ryssland annekterade halvön 2014. Banken var då privatägd men den har senare, 2016, förstatligats av ukrainska myndigheter som bedömt den som underfinansierad: mycket av lånestocken klassades som osäkra fordringar. I skiljedomstolens utslag som går i ukrainsk favör framkommer inget belopp som Ryssland anses skyldigt att betala.

    • EU- och Nato-strävan skrivs in i grundlagen

      Parlamentet röstar slutgiltigt ja till ändringar i grundlagen. Med 334 röster för och 35 emot skriver Ukraina in målen att uppnå medlemskap i både EU och Nato, vilket gör den politiken till en fastslagen inriktning för landets president, regering och parlament. 300 röster krävs för att ändra författningen.

    • Separatistvän misstänkt för högförräderi

      Åklagare har inlett en utredning om misstänkt högförräderi mot en politiker som beskrivs som närstående Rysslands president Putin. Viktor Medvedtjuk ska i uttalanden nyligen ha uppmanat till att ge de proryska områdena i östra Ukraina egna regeringar och egna parlament, vilket anses hota Ukrainas territoriella integritet. 2002–2005 var Medvetjuk chef för det ukrainska presidentkansliet. USA har infört sanktioner mot honom för den roll han spelat i förbindelserna mellan separatistenklaverna och Moskva.

    • Fördubblad rysk satsning på Krim

      Ryssland kommer inom de närmaste tre åren att investera 310 miljarder rubel (cirka 43 miljarder kronor) i infrastruktur på Krimhalvön, meddelar den ryske premiärministern Medvedev. Han uppger att det är en fördubbling av de anslag som fördelats till Krim sedan den ryska annekteringen 2014.

    • Komiker i ledning inför presidentvalet

      Tiden har gått ut för kandidater att registrera sig inför presidentvalet den 31 mars. Komikern Volodymyr Zelenskyj, som spelar president i en TV-serie, leder i flera opinionsmätningar före förra premiärministern Julia Tymosjenko och sittande presidenten Porosjenko. Men 30 kandidater har anmält sig och utgången ser oviss ut. Alla de tre främsta får runt 20 procent i mätningarna.

    • Metropoliten Jepifanij installerad

      Metropoliten Jepifanij installeras i ämbetet som den självständiga ukrainskortodoxa kyrkans överhuvud. ”Kröningen” sker vid en ceremoni i Sofiakatedralen i Kiev. Han är vald av kyrkans biskopar.

    • Januari

    • Public service-chef får sparken

      Chefen för det statliga etermediebolaget UA:PBC tvingas lämna sin post. Zurab Alasania uppger att styrelsen har förklarat sitt beslut med att bolaget har ”politiserat nyheter”. Rent konkret ska missnöjet handla om att public service-bolaget inte i önskad utsträckning har uppmärksammat evenemang som president Porosjenko deltagit i, bland annat massmöten till stöd för ukrainskortodoxa kyrkans frigörelse från ryska kyrkan.

    • Porosjenko på väg västerut i valtider

      President Porosjenko drar igång sin omvalskampanj inför presidentvalet den 31 mars. Under skärmar med hans valslogan ”Porosjenko eller Putin” ber han väljarna om mandat för ”europeisk och atlantisk integration” – fullt medlemskap i EU och Nato. Porosjenkos låga popularitetssiffror har stigit sedan han ställde sig i täten för den process som har frigjort ukrainskortodoxa kyrkor från rysk överhöghet (se 5 januari).

    • Tillslag mot hackarliga

      Husrannsakningar genomförs på nio platser i Ukraina i samband med en internationell insats mot cyberbrottslighet. Det myndigheterna vill komma åt är handel med data från IT-system som hackats. Uppgifter från tiotusentals servrar, med data om både företag och individer, har varit till salu. Enligt tysk polis har ligans kärntrupp varit en grupp ryskspråkiga hackare. I februari 2018 greps den ukrainske ledaren för ett liknande nätverk, kallat Avalanche, efter spaningar i 40 länder. Ukraina har också varit måltavla för "cyberkrig", omfattande attacker riktade mot samhällsintressen.

    • Förräderidom mot avsatt president

      Ukrainas förre president Viktor Janukovytj, som tvingades bort från makten av en folklig proteststorm 2014, döms till 13 års fängelse för högförräderi. Åklagarsidan begärde 15 år och domen kan överprövas. Janukovytj har deltagit i förhandlingarna i rätten via videolänk – från Moskva, eftersom han gick i exil i Ryssland när han avsattes. Anklagelserna om att Janukovytj skulle ha medverkat till den ryska annekteringen av Krimhalvön avvisas däremot av domstolen i brist på bevis.

    • Presidentvalsfavorit vill in i EU och Nato

      Julia Tymosjenko, före detta premiärminister, bekräftar att hon ställer upp i presidentvalet och drar igång sin valkampanj. I opinionsmätningar var hon redan före beskedet favorit, även om hon inte har en överlägsen ledning över sittande presidenten Porosjenko. Inför partikamrater i nationalistpartiet Fosterlandet gör hon klart att hon vill föra Ukraina in i EU och Nato. Inrikespolitiskt säger hon att det behövs en ny författning för att bekämpa korruptionen.

    • Brand på tankfartyg

      Brand utbryter på två lastfartyg i Kertjsundet och omkring 20 sjömän mister livet när de hoppar överbord. Det har pågått tankning till havs mellan fartygen, som går under tanzanisk flagg men har besättning från flera länder. Lastfartygen finns på en lista från USA:s finansdepartement, som misstänker att de använts för oljeleveranser till Syrien. 

    • FN-beräkning: 13 000 döda i kriget

      Från april 2014 till slutet av 2018 har striderna i östra Ukraina krävt nästan 13 000 liv, enligt vad FN-observatörer i landet uppger för tyska medier. I sammanräkningen ingår 3 300 civila, 4 000 ukrainska soldater och cirka 5 500 ryskstödda separatister. Antalet sårade stridande och skadade civila tros uppgå till nästan 30 000.

    • Observatörer till omstritt sund

      Tyska och franska observatörer ska övervaka fartygstrafiken genom Kertjsundet öster om Krimhalvön. Moskva har sagt ja, är beskedet efter möte mellan Rysslands och Tysklands utrikesministrar. Förslaget bottnar i höstens militära konfrontation i sundet (se November 2018). Tyskland och Frankrike bildade 2014 tillsammans med Ryssland och Ukraina ett gemensamt forum för att på hög nivå dryfta konflikten i östra Ukraina.

    • Olaglig lobbying för Moskvavänlig regering

      En advokatbyrå i USA tvingas betala mångmiljonbelopp till amerikanska staten efter att ha bedrivit olaglig lobbying för Ukraina. Firman anlitades 2012, då Ukraina hade Moskvavänlig ledning. Enligt USA:s justitiedepartement borde advokaterna ha upplyst om att de arbetade för en utländsk regering. Kampanjuppdraget kom via en välkänd amerikan, Paul Manafort, som senare har dömts för ekobrott under flera år då han tjänade Ukrainas Moskvavänliga styrande. Granskningen av den ukrainska kampanjen har koppling till att också Donald Trumps förbindelser med Moskva synas. Manafort, med etablerade Rysslandskontakter, ledde Trumps presidentvalskampanj 2016.

    • Ukrainsk kritik mot polsk lag får stöd

      En domstol i Polen ingriper mot en kontroversiell lag om Förintelsen. En formulering som bland annat gör det straffbart att uttala sig positivt om ”ukrainska nationalister” är enligt domstolen så diffus att den strider mot författningen. Förintelselagen har ända från början väckt upprördhet i både Israel och Ukraina (se 1 februari 2018). Parlamentet i Kiev har anfört att den polska lagen jämställer ukrainska självständighetssträvanden under andra världskriget med nazistförbrytelser. Ukraina har för sin del, 2015, gjort det straffbart kritisera nationalisterna.

    • Ukrainska sjömän kvar i ryskt häkte

      De 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade i Ryssland efter händelser i Kertjsundet vid Krimhalvön blir kvar i häkte. En domstol i Moskva, som ägnat två dagar åt deras fall, har förlängt häktningstiden till sista veckan i april. Ukrainarnas marinfartyg var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet när ryska styrkor öppnade eld mot dem. Sjömännen riskerar sex års fängelse, eftersom Ryssland anser att de gjorde sig skyldiga till en gränskränkning (se 25 november 2018).

    • Ukraina köper attackdrönare

      Ukraina har beslutat köpa sex spanings- och attackdrönare av turkisk tillverkning, rapporterar turkisk press. Drönarna av typen Bayraktar TB2 uppges kunna flyga upp till 685 mil under ett dygn med en last på 55 kilo. President Porosjenko bekräftar att avtalet, vars värde i pengar inte offentliggörs, gjordes upp när han besökte Istanbul veckan innan.

    • Oberoende ukrainsk kyrka bekräftad

      I Istanbul undertecknar det ekumeniska patriarkatets ledare Bartolomeus|I ett dekret (”tomos”) som bekräftar att den unierade ukrainska ortodoxa kyrkan nu är oberoende, autokefal. Dagen efter hålls en mässa där handlingen överlämnas till metropoliten Jepifanij, med president Porosjenko på plats. Kyrklig rysk överhöghet som varat i mer än 330 år har därmed avslutats (se 13 november och 15 december 2018).

  • 2018

    • December

    • Kampanjstart inför presidentvalet

      Valrörelsen inleds inför presidentvalet den 31 mars. Sittande presidenten Petro Porosjenko väntas få svårt att bli omvald. Landets ekonomi har gått på kryckor under åren av väpnad konflikt i öster, väljare är besvikna på att korruptionsbekämpningen går långsamt och oligarker har fortfarande stort inflytande. I aktuella opinionsmätningar har förra premiärministern Julia Tymosjenko större stöd än presidenten, men också komikern Volodymyr Zelenskyj – som på nyårsaftonen meddelar sitt beslut att ställa upp – anses ha chanser. Enligt ukrainska medier har komikern stöd av oligarken Ihor Kolomojskyj.

    • Ryska sanktioner utökas

      Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frysta.

    • Stängsel skiljer Krim från Ukraina

      Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim, mellan den av Ryssland annekterade halvön och resten av Ukraina. Stängslet behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.

    • Vapenvila med förhinder

      I östra Ukraina enas regeringsstyrkorna och proryska rebeller om en vapenvila tänkt att råda över nyåret och det ortodoxa julfirandet. Brott mot vapenvilan rapporteras omedelbart efter att den trätt i kraft ett par dagar senare och parterna riktar anklagelser mot varandra.

    • Krigslagar upphör att gälla

      De krigslagar som Ukraina införde i gränstrakter efter konfrontationen i Azovska sjön (se 25 och 28 november) upphör, meddelar president Porosjenko. När undantagstillståndet infördes varnade regeringen för att Ryssland höll på att förstärka sina styrkor bortom gränsen. 24 ukrainska besättningsmän hålls ännu i rysk fångenskap.

    • Kyrkomöte bildar självständig kyrka

      Vid ett biskopsmöte i Kiev fattas det formella beslutet att bilda en ukrainskortodox kyrka oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 13 november). Kyrkans högste ledare blir metropoliten Jepifanij. Han uppges stå nära Kievpatriarken Filaret, som har lett strävan att bilda en fristående kyrka. Många frågor återstår att lösa, inte minst hanteringen av kyrkofastigheter som tillhör Moskvapatriarket men är belägna i Ukraina. Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan, som är mindre än de andra samfunden, deltar också i synoden (kyrkomötet) eftersom meningen är att det ska bildas en unierad ukrainsk kyrka.

    • EU-sanktioner mot Ryssland förlängs

      EU-ledarna förlänger unionens sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Det första beslutet om straffåtgärder fattades efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan 2014, som rebeller med ryskt stöd anses ha genomfört. Sanktionerna är brett riktade mot Rysslands ekonomi, bland annat oljehandel. Snävare sanktioner, mot individer och organisationer, infördes efter Rysslands annektering av Krimhalvön (se 11 november).

    • Tillslag mot Moskvatrogna kyrkor

      Myndigheter genomför razzior i tre kyrkor i norra Ukraina och mot präster inom den ortodoxa riktning som är Moskvatrogen. Tre dagar tidigare har en metropolit, en kyrkoledare, fått sin bostad genomsökt (se 11 oktober, 31 oktober och 13 november). Ingen grips, men de som utsätts för husrannsakan jämför med hur kyrkor förföljdes under sovjettiden.

    • November

    • Krigslagar träder i kraft

      Undantagstillstånd träder i kraft i tio ukrainska regioner: längs gränsen mot Ryssland, vid gränsen mot ryskstödda Transnistrien och utmed Svarta havet. Krigslagarna ger myndigheterna möjlighet att mobilisera personal med militär erfarenhet, belägga massmedier med restriktioner och begränsa mötesfriheten. Ukraina inför också förbud för ryska män i vapenför ålder (16–60 år) att resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster.

    • Tillspetsad konflikt vid Krim

      Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag, besättningarna fängslas. Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. Ukrainas parlament godkänner att krigslagar införs i gränsområden och längs kusten mot Svarta havet. 

    • Ortodox splittring i Ukraina

      En gren av den ortodoxa kyrkan i Ukraina vill fortsätta vara trogen ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 31 oktober). Beskedet lämnas efter ett möte mellan kyrkans främsta företrädare i Petjerskaklostret i Kiev, platsen för Ukrainas främsta helgedom. Patriarken Filaret vill leda en unierad ukrainskortodox kyrka, men de Moskvatrogna kyrkoledarna erkänner inte beslutet som gör hans kyrka självständig och Filaret till ledare. Istället gör de som ryskortodoxa kyrkan: bryter förbindelserna med moderkyrkan i Istanbul.

    • Val i enklaver ifrågasätts

      Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk arrangerar val, trots protester både från Ukrainas regering och från västländer. Denis Pusjilin, tillförordnad president i Donetsk sedan separatistledaren Alexandr Zachartjenkos död (se 31 augusti), kallar det demokrati och valresultatet bekräftar hans ledarposition. I Luhansk stärker valet den lokale ledaren Leonid Pasetjnik. Kurt Volker, USA:s särskilda Ukrainasändebud, beskriver separatistenklaverna som ”andra klassens polisstater styrda av skurkar och busar, subventionerade av ryska skattebetalare”. Analytiker ser valen som ett sätt för Ryssland att stärka greppet om tre procent av Ukrainas territorium med 3, 7 miljoner invånare. Närmare en månad efter valen utökar EU sin sanktionslista med nio personer som varit med om att anordna dem.

    • Ukrainska soldater dör i överfall

      Fyra ukrainska soldater mister livet i krigshändelser vid omstridda områden i östra Ukraina. Två dör enligt ukrainska försvaret i ett överfall nära den rebellhållna staden Luhansk, där rebellerna uppges ha gjort bruk av grovkalibriga granater. Två andra soldater mister livet senare i explosion i Donetskområdet.

    • USA utökar sanktioner för Krim

      USA inför sanktioner mot tre personer och nio inrättningar av olika slag med anledning av Rysslands agerande i Ukraina (se 21 mars 2014, 1 september 2016 och 26 januari 2018). En av personerna är förre chefen för Rysslands robotstyrkor och artilleri, som nu leder ett hotellbygge på Krimhalvön. Sedan Ryssland annekterade Krim har ukrainskägda hotell tagits över av ryska staten och sålts vidare till ryska företagare.

    • Korruptionsbekämpare dör efter syraattack

      Kateryna Handzjuk, 33 år, avlider i sviterna av en syraattack som hon utsattes för den 31 juli. I sin hemstad vid Svarta havet hade hon gjort sig känd som aktivist mot korruptionen. Fem män har gripits misstänkta för inblandning i överfallet, men aktivister och organisationer i Ukraina hävdar att det är vanligt att brott inte utreds.

    • Robottester nära Krim

      En militärövning som ska vara i fyra dagar inleds över Svarta havet. Ukraina provskjuter robotar inte långt ifrån Krimhalvön, som hålls av ryska styrkor sedan 2014. Förbundskansler Angela Merkel besöker Ukrainas huvudstad och deklarerar att Tyskland ska verka för att sanktionerna mot Ryssland blir kvar. Sanktionerna infördes som svar på ryskt militärt agerande i Ukraina. Men samtidigt som Merkel lovar Ukraina stöd, bygger Ryssland och Tyskland gemensamt gasledningar genom Östersjön. Ledningsprojekten Nord Stream ogillas av Ukraina, som går miste om intäkter när rysk gasexport kan ske utan att passera ledningsnät i Ukraina. 

    • Ryska sanktioner mot Ukraina

      Ryssland inför ekonomiska sanktioner mot 322 ukrainska medborgare och 68 företag. På listan finns parlamentets talman och försvarsministern, därtill politikern Julia Tymosjenko, tidigare premiärminister som är en av favoriterna inför nästa års presidentval i Ukraina. Bland bolagen finns gruv- och kemiföretag. Från rysk sida anförs att sanktionerna är motåtgärder mot ukrainska beslut som bland annat går ut på att begränsa ryska företags verksamhet. Ukraina har sedan 2014 infört sanktioner mot 1 228 ryska medborgare och 468 ryska företag eller institutioner.

    • Oktober

    • Kyrklig splittring leder till varning från Putin

      Rysslands president Vladimir Putin kommenterar för första gången utvecklingen som leder till en permanent åtskillnad mellan de ukrainska och ryskortodoxa kyrkorna. Han varnar för de ”allvarligaste konsekvenser” och beskriver det som en ”plikt att bevara andlig och historisk enhet” (se 11 oktober). Putin återkommer till ämnet när han håller stor presskonferens inför julen och kallar då ukrainska kyrkans separation från den ryska för en kränkning av religionsfriheten.  

    • Ryssland uppmanas stoppa val i enklaver

      I separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina planerar de Moskvavänliga rebellerna att hålla val den 11 november. Åtta europeiska länder, bland dem Sverige, fördömer planerna ­som beskrivs som olagliga och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande till att stoppa valen.

    • EU-pris till fängslad regissör

      Filmregissören Oleg Sentsov tilldelas Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Sentsov hålls fängslad i Ryssland. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland (se 5 oktober).

    • Löften om lån – men då måste gaspriserna höjas

      En överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) gör att Ukraina kan få lyfta lån på fyra miljarder dollar. Avtalet ersätter ett fyraårigt stödpaket som parterna kom överens om 2015. Men först måste Ukraina ha en ny statsbudget för 2019 klar. Budgeten godkänns i parlamentet den 23 november trots att det finns hakar, framför allt IMF:s krav att statskassan ska stärkas genom att hushållen måste betala mer för gas och värme ­– villkor som Ukrainas regering tidigare har godkänt, men inte genomfört. Nu säger premiärminister Hrojsman att gaspriserna ska höjas med 23,5 procent. Av det tidigare stödpaketet på 17,5 miljarder dollar har Ukraina fått ut knappt nio miljarder.  Den 18 december ger IMF slutgiltigt klartecken för det nya lånepaketet, varav 1,4 miljarder kan betalas ut direkt.

    • Osse ser militär trafik över ryska gränsen

      Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse) uppger för nyhetsbyrån AFP att de under den gångna veckan har sett fordon med militär utrustning rulla in i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina från Ryssland och ut igen. Lastbilarna har korsat gränsen nattetid, på en mindre väg där det inte finns någon gränsstation. Osse säger inte uttalat att vapen på det sättet har levererats till separatister i Ukraina. 

    • Massmord i skola på Krimhalvön

      Minst 20 människor mister livet i en serie våldshändelser i Kertj på Krimhalvön. En explosion i en teknisk skola följs av skottlossning och de flesta av dödsoffren är tonåriga elever. Ryska myndigheter hävdar först att det är ett terrordåd, men överger den beskrivningen när det framkommer att det är en mobbad elev som begått dåden och sedan tagit sitt eget liv. Tre dagars landssorg utlyses på Krim. Kertj ligger på halvöns utlöpare mot öster. Sedan Ryssland annekterade Krim har en bro byggts mellan Kertj och det ryska fastlandet.

    • Flyghaveri under övning med Nato

      Två stridspiloter omkommer när ett ukrainskt Suchoiplan störtar under övning. Det sker när Ukraina och länder inom militäralliansen Nato genomför en rad gemensamma flygövningar, inledda den 8 oktober. Under namnet Clear Sky 2018 övar stridskrafterna över västra Ukraina. Personal från försvarsmakterna i USA, Storbritannien, Nederländerna, Polen och Rumänien deltar.

    • Ukrainsk kyrka blir självständig

      Patriarken Filaret erkänns som ledare för Ukrainas ortodoxa kyrka och kyrkan får självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten fattas vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön. Ryskortodoxa kyrkan, som också är emot att kyrkan i Ukraina frigörs, reagerar mot synodens beslut med att kapa alla band till patriarkatet i Istanbul (se 14 september och 15 december).

    • Explosioner i ammunitionslager

      Omkring 12 000 människor evakueras efter täta explosioner i ett ammunitionslager knappt 15 mil nordost om huvudstaden Kiev. Explosionerna, som börjat nattetid, utlöser också en brand. Ett 60-tal personer som andas in rök behöver vård. Flygförbud över området införs. Ukrainas försvarsdepartement misstänker sabotage, eftersom explosionerna började på flera ställen. Liknande händelser vid militärbaser har inträffat tidigare (se 27 september 2017).

    • Regissör ger upp hungerstrejk

      Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård (se 2 juli).

    • Solenergi vid Tjernobyl

      En ny solenergianläggning byggd alldeles intill det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl tas i bruk och kopplas in på det nationella elnätet. Det tyskukrainska samarbetsprojektet producerar tillräckligt mycket el för att täcka behovet i ett mindre samhälle, cirka 2 000 hushåll, men med tiden hoppas man kunna hundrafaldiga produktionen. Marken runt Tjernobylverket, där solpanelerna placeras, får till följd av den radioaktiva strålningen sedan kärnkraftskatastrofen 1986 inte användas till lantbruk.

    • Träta om ungersktalande i Ukraina

      Ukraina uppmanar Ungerns konsul i Berehove att lämna landet. Konsuln i staden, som de ungersktalande kallar Beregszász, anklagas för att ha utfärdat pass till etniska ungrare som är ukrainska medborgare. Ukrainsk lag tillåter inte dubbelt medborgarskap. Från ungersk sida hävdas att extremister i Ukraina hotar etniska ungrare, och att regeringen i Kiev agerar så att det skapar spänningar.

    • September

    • Ökade fartygshinder vid rysk Krimbro

      Fartyg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – måste sedan Ryssland annekterade Krimhalvön passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Ukraina anklagar nu Ryssland för att störa civil fartygstrafik och båda parter förstärker sin militära närvaro. Ryssland har byggt en bro över sundet till Krim (se 4 maj 2018), och storleken på fartyg som kan passera har begränsats. Fartygen kontrolleras också av rysk personal, med långa väntetider som följd. Hamnarna Mariupol och Berdjansk, där störningarna märks mest, är viktiga för Ukrainas industriexport.

    • Lagförslag mot ”agenter”

      I ett tal inför parlamentet ger president Porosjenko stöd åt ett omtvistat lagförslag: att proryska grupper i Ukraina ska tvingas registrera sig som ”utländska agenter”. Det är en modell som Ryssland tillämpar på utländska organisationer och människorättsorganisationer anser att det är en dålig idé att ta över metoden, men Porosjenko hänvisar till att proryska grupper sprider propaganda mot både Ukraina och västvärlden. Lagförslaget har lagts fram av Folkfronten, som är ett av de största partierna i regeringskoalitionen.

    • Ryska språket förbjuds i Lviv

      Det regionala parlamentet i Lviv förbjuder bruket av ryska språket i kultur av alla slag, till exempel böcker och musik. Förbudet ska gälla tills den ryska ockupationen upphör, heter det, en referens till det ryska intåget på Krimhalvön och separatistupproret i sydöstra Ukraina. Beslutet i Lviv ifrågasätts på bred front, även inom Ukrainas regeringsparti, och det antas inte gå att övervaka att det följs. Ryska används av många i Ukraina, även författare och filmregissörer. På riksnivå stoppar Ukraina dock filmer som förhärligar rysk militär, och artister som hyllar det ryska maktövertagandet på Krim får inte resa in i landet.

    • Nytt miljardlån från EU

      EU kommer överens med Ukraina om att låna ut 1 miljard euro så att landet kan genomföra planerade reformer. Den nya miljarden kommer ovanpå de 1,2 miljarder euro som EU lånat ut till Ukraina sedan 2015 för att regeringen ska kunna hantera efterverkningarna av Rysslands annektering av Krim och separatistupproret i öst. 2017 höll EU dock inne med 600 miljoner då Ukraina inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg, bland när det gällde att stävja korruption. Beslut om det nya lånet togs efter det att Kiev upprättat en antikorruptionsdomstol i juni 2018.  

    • Frostigt mellan ortodoxa kyrkor

      Ryskortodoxa kyrkan begränsar sina förbindelser med den ortodoxe patriarken Bartolomeus I, som med Istanbul som säte leder andra ortodoxt kristna. Beskedet innebär bland annat att kyrkan i Ryssland inte kommer att delta i biskopsmöten eller gemensamma gudstjänster. Osämjan bottnar i konflikten i Ukraina, där de ortodoxt kristna är splittrade. Patriarken har fått en begäran från Ukraina om att frysa förbindelserna med ryskortodoxa kyrkan, men han har inte tagit ställning till den ännu. Den ryskortodoxe patriarken Kirill är politiskt allierad med Rysslands president Vladimir Putin och antas vilja förhindra att det västvänliga Ukraina får en oberoende kyrka.

    • Augusti

    • Separatistledare mördad i bombdåd

      Separatistledaren Alexandr Zachartjenko dödas när en bomb exploderar på ett kafé i Donetsk. Zachartjenko var president för utbrytarstaten ”Folkrepubliken Donetsk” som de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina upprättade 2014. Moskva skyller bombdådet på regeringen i Kiev som i sin tur lägger fram teorin att Zachartjenko föll offer för en intern maktkamp bland separatisterna. 

    • Försvarsutgifterna ökar

      Olexander Turtjynov, ordförande i nationella säkerhetsrådet, meddelar att robotsystem och pansarfordon hör till det som ska prioriteras när Ukraina stärker sin försvarsmakt. Ukraina har slagit fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst fem procent av BNP och de väntas i praktiken öka de närmaste åren. President Porosjenko har lovat att soldatlönerna ska höjas med 30 procent 2019. Flottan ska också förstärkas, Mykolaivvarvet – det enda som kan bygga örlogsfartyg – väntas få beställningar på nya korvetter.

    • Strider trots vapenvila

      Fem ukrainska soldater dör och sju såras i strider mot separatister. Fyra av soldaterna mister livet i en sammanstötning i Luhanskregionen, där rebeller enligt Ukrainas försvarsdepartement med artilleribeskjutning har försökt ta över posteringar. Så sent som dagen innan slöts den senaste i en rad tidsbegränsade vapenvilor som sett över en längre tidsperiod har minskat stridshandlingarna.

    • Ukraina riskland för mässling

      Världshälsoorganisationen oroas av att mässling fortsätter att spridas i Europa. Särskilt situationen i Ukraina bekymrar WHO eftersom förhållandevis liten del av befolkningen vaccineras: 23 000 fall registrerades under årets första halvår och åtta personer dog. I hela Europa upptäcktes 41 000 fall och minst 37 smittade dog.

    • Juli

    • Motgång i WTO för Ukraina

      Ukraina förlorar lejonparten av en tvist mot Ryssland som avgjorts i Världshandelsorganisationen (WTO). Dispyten har handlat om järnvägsutrustning, export som tidigare gav Ukraina goda inkomster. Tvisten är en av flera mellan länderna som slitits av internationella organ under de år då det rasat ett separatistuppror med stöd från Moskva i östra Ukraina och då Ryssland hållit Krimhalvön annekterad.

    • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

      Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

    • Lag som bromsade EU-samarbete upphävs

      En nederländsk lag som fick konsekvenser för samarbetet mellan EU och Ukraina slopas; en majoritet i den nederländska senaten har röstat bort lagen. Den var ett inslag i en kampanj för att kräva bindande folkomröstningar och 2016 fick euroskeptiker nederländarna att rösta nej till ett samarbetsavtal EU-Ukraina (se 6 april 2016). Nederländerna var just då EU:s ordförandeland, och nejet i folkomröstningen ledde till att samarbetet med Ukraina omförhandlades. Bland annat begränsades EU:s militära åtagande till stöd för Ukraina.

    • Hungerstrejk för fångar i Ryssland

      Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, dömd till fängelse i Ryssland på terroranklagelser, som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. Ukrainas regering har meddelat att den är redo att släppa 23 ryska fångar i utbyte mot ukrainare som hålls fängslade i Ryssland.

    • USA:s Krimsanktioner blir kvar

      USA kommer inte att erkänna Rysslands annektering av Krim och de amerikanska sanktionerna mot Ryssland blir kvar så länge de ryska styrkorna inte dras tillbaka, säger Vita huset. Frågan har ställts med anledning av ett toppmöte mellan presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin som planeras till den 16 juli.

    • Juni

    • Vapenvila för skördesysslor

      En vapenvila mellan Ukrainas armé och ryska separatiststyrkor i öster ska träda i kraft den 1 juli, meddelar Ukrainas förhandlingsdelegation enligt AFP. Vapenvilan motiveras med den förestående skördeperioden i lantbruket. Inget slutdatum anges.

    • Korruptionsdomstol inrättas, men minister får gå

      Parlamentet beslutar att inrätta en korruptionsdomstol, vilket har varit ett ihärdigt krav från västländer för att ge Ukraina fortsatt finansiellt stöd. Men kort efteråt får finansminister Oleksandr Danyljuk sparken, också det genom ett parlamentsbeslut och på premiärminister Volodymyr Hrojsmans förslag. Danyljuk, som haft central roll i förhandlingar med valutafonden IMF, hävdar att han stått under press att godkänna anslag till regionala projekt som ledande politiker vill stödja. Danyljuk påstår också att det i praktiken handlar om oblyga röstköp, ett korrupt förfarande som i folkmun kallas ”bovete”.

    • Markbrand nära Tjernobyl

      En gräsbrand bryter ut i den radioaktiva zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl, som havererade 1986. Det brinner mindre än en mil från anläggningen, i det område som är avlyst för allmänheten. Branden sprider sig till närliggande skog, men regeringen och säkerhetsansvariga i området uppger att brandbekämpare har läget under kontroll. Efter tre dagar rapporteras branden vara släckt. Tjernobyl ligger cirka tio mil norr om huvudstaden Kiev.

    • Maj

    • Komplott runt Kremlkritiker i Kiev

      Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU hävdar att han en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.

    • Östersjöledningar blir slagträ i gasträta

      Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.

    • Rysk robot träffade malaysiskt plan

      Expertgruppen som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 har dragit slutsatser om robotens ursprung. Enligt den nederländske utredningsledaren Wilbert Paulissen kom roboten från en luftvärnsbrigad baserad i ryska Kursk. Utredarna säger sig ha lyckats klarlägga med hjälp av bilder hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.

    • Ny våldstopp i öster

      Våldet i öster mellan rebeller med ryskt stöd och Ukrainas armé har lett till tio dödsoffer på fem dagar. En serie av vapenvilor har annars hållit oroligheterna på lägre nivå en längre tid, men nu bekräftar båda sidor att stridshandlingarna tilltagit igen. I industristaden Gorlivka, belägen i en av de två separatistenklaverna, har civila skadats vid granatbeskjutning.

    • Razzia mot rysk nyhetsbyrå

      Ukrainska myndigheter gör husrannsakan i den statsägda ryska nyhetsbyrån RIA Novostis lokaler i Kiev. En medarbetare som är både rysk och ukrainsk medborgare grips. Han anklagas av ukrainska myndigheter för förräderi för sitt sätt att rapportera om Rysslands annektering av Krim. En vecka senare förbjuds nyhetsbyrån att verka i Ukraina. Förbudet gäller i tre år.

    • EU-sanktioner för ryskt val

      Krimhalvöns deltagande i det ryska presidentvalet i mars 2018 leder till att EU utökar sin sanktionslista, som sedan tidigare omfattar 150 personer. Nu införs reseförbud och tillgångar fryses även för fem chefer i de valmyndigheter som arrangerade val på Krim.

    • Sanktionsbrott misstänks vid brobygge

      Sju nederländska företag misstänks ha brutit mot EU-sanktioner genom att hjälpa Ryssland att bygga en bro till Krimhalvön. En brottsutredning mot företagen har inletts i Nederländerna, där tullen under åklagarledning granskar deras förehavanden. Toppchefer i de nederländska företagen är också misstänkta. Den 19 kilometer långa bron till Krim, som Ryssland annekterade 2014, invigs av president Vladimir Putin den 15 maj. 

    • April

    • Ukrainska farhågor bromsar Östersjöledning

      Undervattensledningen Nord Stream 2 genom Östersjön för gasleveranser till Tyskland från Ryssland kan inte byggas om inte Ukrainas roll för transitleveranser på land klargörs först, säger förbundskansler Angela Merkel efter samtal med president Petro Porosjenko. Tidigare har Merkel kallat gasledningen ”ett alltigenom ekonomiskt projekt”, nu säger hon att politisk hänsyn måste tas – till Ukrainas behov av fortsatta intäkter. Ukrainas transitkontrakt med den ryska energijätten Gazprom löper ut 2019.

    • Mars

    • Ryska diplomater utvisas

      Ukraina utvisar 13 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. President Porosjenko framhåller att Ukrainas diplomatiska förbindelser med Moskva i praktiken är frysta sedan den ryska annekteringen av Krim 2014, men det kommer även efter utvisningarna att finnas personal på Rysslands ambassad i Kiev och konsulaten i Odessa, Charkiv och Lviv. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Ryskt val genomförs även på Krim

      Ryssland håller presidentval och valet genomförs även på Krimhalvön, fyra år efter det att området annekterades. Ukraina vägrar i protest att låta ryska medborgare i Ukraina rösta på ryska beskickningar, och ukrainska nationalister blockerar platser som under normala omständigheter skulle ha varit vallokaler för utlandsryssar. Frankrike meddelar sin avsikt att inte erkänna den del av valet som äger rum på Krim.

    • Putin valtalar på Krim

      Vladimir Putin valtalar i Sevastopol, flottbasen på Krimhalvöns sydspets. Han tackar Krimbor som röstade i en ”folkomröstning” i mars 2014 om anslutning till Ryssland. Talet varar i mindre än två minuter, men Putin hinner kalla omröstningen ”verklig demokrati” och prisa det faktum att Krim och Sevastopol är tillbaka ”där de hör hemma”. 

    • Putin: Krim förblir ryskt

      I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.

    • Tumult vid demonstration

      Omkring tio personer skadas och minst 50 grips vid tumult i samband med en demonstration framför parlamentet i Kiev. Demonstranter, som enligt AFP är anhängare till den deporterade politikern Micheil Saakasjvili, håller återkommande protester och kräver president Porosjenkos avgång.

    • Tillfångatagna soldater utväxlas

      Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.

    • Nytt stridsäpple i gasträta

      Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.

    • Klartecken för robotaffär

      Exporten av ett pansarvärnssystem till Ukraina har fått sitt formella godkännande, meddelar USA:s utrikesdepartement. Bland annat ingår 210 pansarvärnsrobotar av Javelintyp. Affären, som värderas till 47 miljoner dollar, väntas oroa regeringen i Moskva, eftersom Ukrainas armé strider mot ryskstödda styrkor i separatistkontrollerade områden i öster. Leveranserna från företagen Raytheon och Lockheed Martin väntas börja inom ett par månader.

    • Februari

    • Nytt avgörande i gastvist

      Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ukraina och Ryssland har slitits av skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Ukraina utropar seger trots att bara en del av de ukrainska kraven fått stöd. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.

    • Ukraina-lobbying del i åtal mot Trump-man

      Europeiska politiker fick betalt för att lobba för Ukraina, bland annat i USA, och det skedde när Moskvastödde Viktor Janukovytj var president. Officiellt framställdes lobbyisterna som oberoende bedömare. Anklagelserna framkommer i ett åtal som väckts i Washington mot Donald Trumps förre kampanjchef Paul Manafort, som arbetade för Janukovytj 2006–2014. FBI granskar både eventuell rysk inblandning i USA:s presidentval 2016 och huruvida personer i Trumps närhet haft olämpliga ryska kontakter. När det gäller Manaforts uppdrag för Janukovytj misstänker utredarna penningtvätt, bankbedrägerier och skattebedrägeri. Manaforts uppdrag upphörde när Janukovytj blivit borttvingad från makten och gått i exil i Ryssland, därefter knöts han till Trumps kampanjstab.

    • Bättre planering för vacciner

      Spridningen av mässling har tvingat fram åtgärder. Ukraina inför FN-standard för vaccinplanering, meddelar sjukvårdsdepartementet. Bland annat ska man ska byggt på befolkningsstatistik förbättra framförhållningen, se till att ha vacciner i lager, prioritera riskgrupper och gå ifrån manuella metoder vid sammanställning av behoven. 

    • Saakasjvili utkastad

      Georgiens förre president Micheil Saakasjvili deporteras från Ukraina till Polen. Efter en politisk karriär som guvernör i Odessa, lika omstridd som hans presidenttid i hemlandet, är han osams med Ukrainas president Petro Porosjenko och har försökt ta sig en roll som oppositionsledare. Nu är han statslös eftersom både Georgien och Ukraina berövat honom medborgarskap. Han deporteras till Polen eftersom det var därifrån han senast tog sig in i Ukraina, men tar sig senare vidare till Nederländerna där hans fru och barn är medborgare.

    • Polsk lag upprör Ukraina

      Ukraina är ett av flera länder som upprörs av att Polen antagit en lag som skyddar bilden av Polen under andra världskriget. Medan det blir olagligt att peka ut polacker som medskyldiga till Förintelsen, kan ukrainare anklagas för krigsbrott. I polsk historieskrivning hålls ukrainare ansvariga för etnisk rensning riktad mot polacker. President Porosjenko säger via Facebook att han är bekymrad över lagen, som träder i kraft när den några dagar senare skrivs under av Polens president Andrzej Duda.

    • Januari

    • Sanktioner för turbiner

      USA inför sanktioner mot ryska tjänstemän (21 personer och nio företag) som skickat kraftverksturbiner till Krim. Turbinerna levererades av tyska Siemens till Ryssland, men företaget säger sig inte ha känt till att de skulle sändas vidare till den omstridda Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Även ”ministrar” i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina blir föremål för sanktioner.

    • Fängelse för rysk soldat

      Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Han tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på statens befallning. Agejev uppges ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.

    • Uppror nu ockupation i lag

      Ukrainas parlament klassar officiellt striderna i öster mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Lagen medför också att armén, inte säkerhetstjänsten, får ansvaret för hur konflikten hanteras. Formuleringar som anklagar Ryssland för ”aggression” avvisas från rysk sida, trots rapporter som visar att både vapen och manskap förts över gränsen. Rysslands utrikesdepartement beskriver den ståndpunkt Ukraina nu uttalar som ”förberedelse för ett nytt krig”.

    • Kampanj mot mässling

      En femåring och en vuxit har avlidit i mässling den senaste veckan, uppger sjukvårdsmyndigheter. Sedan årsskiftet har 1 275 fall upptäckts, mot 4 782 under hela förra året. 2017 dog, såvitt man vet, fem personer varav tre barn, alla i Odessaområdet. Nu pågår en vaccinationskampanj och skollovet har förlängts för att motverka smittspridning.

    • Miljoner utan mobil

      Nästan två miljoner människor i östra Ukraina är utan fungerande mobiltelefonnät till följd av ett kabelbrott hos den största operatören. Vodafone Ukraina kan inte uppge när nätet åter ska fungera eftersom de stridande parterna inte garanterar reparatörernas säkerhet. I separatistenklaverna Luhansk och Donetsk, där nätet gick ned den 11 januari, hävdar man att regeringen i Kiev bedriver ett informationskrig mot befolkningen. Det finns två mindre nätoperatörer kvar men de har svårt att klara utökad trafik, noterar nyhetsbyrån AFP.

    • Nytt år, nya stupade

      Tre ukrainska soldater har stupat det senaste dygnet i strider mot separatister i öster. Enligt president Porosjenko har sammanlagt fler än 2 750 soldater i regeringsarmén dödats sedan separatisternas revolt bröt ut våren 2014.

    • Initiativ för FN-styrka

      Tyskland arbetar för att en fredsbevarande FN-styrka till östra Ukraina ska kunna få mandat före det ryska presidentvalet i mars, säger utrikesminister Sigmar Gabriel. FN bör enligt Tyskland få övervaka hela konfliktområdet i öster. Från rysk sida har man enligt nyhetsbyrån AFP hittills endast varit redo att stödja en insats längs frontavsnitt, och absolut ingen insats vid Rysslands gräns mot de delar av Ukraina som hålls av Moskvavänliga separatister. 

    • Mord på aktivist upprör

      Människorättsaktivisten och juristen Iryna Nozdrovska hittas mördad i en flod nära Kiev. Nozdrovska hade spelat en drivande roll för att få Dmytryj Rossosjanskyj, syskonbarn till en domare, fälld för att drogpåverkad ha kört ihjäl hennes syster 2015.  Han dömdes 2017 till sju års fängelse, men har överklagat. Fadern Jurij Rossosjanskyj ska enligt ett vittne nyligen ha hotat Nozdrovska vid en domstolsförhandling. Fallet har setts som ett test på rättsväsendets förmåga att hantera anklagelser som berör landets elit. Över 100 människor samlas utanför en polisstation i Kiev och kräver en oberoende mordutredning. Rossosjanskyj häktas senare i 60 dagar.

  • 2017

    • December

    • Stor fångutväxling i Ukraina

      En fångutväxling sker mellan Ukraina och Moskvavänliga rebeller. Omkring 230 rebeller och rebellanhängare friges av Ukraina, medan ryskstödda miliser lämnar över ett 70-tal fångar till ukrainska myndigheter. Antalet är lägre än vad parterna tidigare har kommit överens om.

    • Dispyt om gas avgjord

      Både Ukraina och Ryssland hävdar att de vunnit en dispyt som bottnar i energikontrakt från 2009. Skiljedomstolen i Stockholm sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser, men upprätthåller också en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

    • Militärt stöd från USA

      USA ska förstärka Ukrainas försvar med bland annat pansarvärnsrobotar, meddelar det amerikanska utrikesdepartementet, som värderar stödet till 47 miljoner dollar.

    • Minor stor fara för barn

      Omkring 220 000 barn riskerar att skadas av minor till följd av konflikten mellan Ukrainas armé och de ryskstödda rebellerna, uppger FN:s barnfond Unicef som uppmanar alla parter att sluta använda minor. I genomsnitt skadas ett barn varje vecka vid frontavsnitten (sammanlagt cirka 50 mil), enligt rapporten som bygger på uppgifter från januari till november. 

    • Konton i Schweiz hålls frysta

      Tillgångar i Schweiz som står i förre presidenten Viktor Janukovytjs namn kommer att hållas ”frysta” i ytterligare ett år, meddelar schweiziska myndigheter. Det ursprungliga beslutet fattades när revolution bröt ut i Ukraina 2014 och Janukovytj avsattes.

    • Ryska övervakare tas hem

      Sedan 2014 har rysk och ukrainsk militär haft i uppgift att bevaka en överenskommen vapenvila i östra Ukraina. Nu aviserar ryska UD att de ryska observatörerna ska lämna stationeringsorten, som ligger nära rebellfästet Donetsk men på område som ukrainska regeringen kontrollerar. I Ukraina luftas farhågor för att det ska leda till att konflikten intensifieras.

    • Tatarer inför rätta

      Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

    • EU förlänger sanktioner

      EU-ländernas ledare har beslutat att förlänga sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Straffåtgärderna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina 2014. Proryska rebeller hålls ansvariga för nedskjutningen, som krävde 298 liv och enligt utredare gjordes med en rysktillverkad robot. Även Rysslands annektering av Krim samma år ledde till EU-sanktioner. 

    • Försoningsmöte med Polen

      Polens president Andrzej Duda besöker Petro Porosjenko och de två presidenterna enas om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra. Osämjan har på senare tid tagits upp i parlamenten och lett till att historiska monument rivits. Frågan om att öppna gravar för att identifiera offren för massakrerna är känslig. (Se Polen: Kalendarium.)

    • Tumult runt Saakasjvili

      Politikern Micheil Saakasjvili grips av polis men fritas av anhängare i Kiev. Några turbulenta dagar senare beslutar en domstol att han får vara på fri fot under fortsatt utredning. Saakasjvili, som efter att ha varit president i Georgien blev guvernör i Ukraina och har bedrivit Moskvakritisk politik i båda länderna, är numer osams med den ukrainska ledningen.  Han riskerar fem års fängelse, utpekad för samarbete med proryska aktörer i Ukraina. Han kan också komma att lämnas ut till Georgien, där han anklagas för maktmissbruk. Själv hävdar han att alla anklagelser är politiskt grundade, inte rättsligt.

    • EU-stöd hålls inne

      EU meddelar att utbetalning av 600 miljoner euro hålls inne, eftersom Ukraina inte har uppfyllt sina utfästelser när det gäller bland annat åtgärder mot korruption. Även Internationella valutafonden (IMF) har valt att inte genomföra mer än en del av sina stödutbetalningar.  Det leder till att Ukraina bromsar omröstningen om ett lagförslag som är kontroversiellt, därför att det skulle ge regeringen makt att byta ut chefen för landets nya korruptionsmyndighet.

    • November

    • Inre splittring bland separatister

      Svåra interna motsättningar splittrar separatisterna. Ledaren för separatistrepubliken Luhansk, Igor Plotnitskij, avgår efter en turbulent vecka och tar sig till Moskva.  Fem ukrainska soldater och åtta rebeller rapporteras dödade i strider. Ukrainas regering anklagar Ryssland för att utöka sitt militära stöd till separatister. Företrädare för EU och sex tidigare sovjetrepubliker träffas samtidigt i Bryssel. EU utlovar fördjupat samarbete med Ukraina, Belarus (Vitryssland), Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. EU ställer inte medlemskap i unionen i utsikt, däremot hjälp med att bekämpa korruption, stärka rättsstaten och modernisera ländernas ekonomi.

    • Misstänkt för Moskvamord gripen

      Säkerhetstjänsten SBU säger sig ha gripit en rysk medborgare som varit efterlyst via Interpol för mord på en journalist. Paul Klebnikov, amerikansk medborgare och chef för den ryska upplagan av tidskriften Forbes, sköts ihjäl i Moskva 2004.  I Ukraina ska den misstänkte mördaren ha ägnat sig åt utpressning mot företagare.

    • Ny julhelg i december

      Ukrainas parlament röstar för att den 25 december ska bli nationell helgdag. De flesta av invånarna är ortodoxt kristna och enligt tradition har man hittills liksom i Ryssland firat jul i början av januari. Den 7 januari förblir helgdag i Ukraina.

    • Fångutväxling förbereds

      Rysslands president Vladimir Putin lovar att tala med de Moskvavänliga rebellernas ledare i östra Ukraina för att underlätta en fångutväxling. Ukrainas regering säger sig vara redo att byta 306 tillfångatagna separatister mot 152 soldater eller proukraniska milismän som hålls fångna i öster. Senast de två sidorna i konflikten utväxlade fångar var 2016. Kreml bekräftar att Putin varit i kontakt med ledare för separatisternas egenutropade republiker i Donetsk och Luhansk.

    • Farhågor för legosoldater

      Serbien kallar hem sin ambassadör i Kiev för konsultationer. Ukrainas regering har luftat oro över uppgifter om att cirka 300 serbiska legosoldater strider med proryska separatister i Ukraina. "Serbien respekterar Ukrainas territoriella integritet",  deklarerar den serbiske utrikesministern. Serbien eftersträvar EU-medlemskap men har inte som EU infört sanktioner mot Ryssland med anledning av händelser i Ukraina.  

    • Nya tag för FN-styrka

      Kanada tar nya initiativ för att FN ska skicka en fredsstyrka till Ukraina. Flera försök har gjorts tidigare. De har fallit på att Ryssland, som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, bara velat godta en liten FN-styrka för att skydda internationella observatörer i konfliktområdet.

    • Vatten- och elverk i fara

      Vattenverk, elverk och annan infrastruktur riskerar att slås ut av strider i östra Ukraina mellan proryska separatister och den ukrainska regeringsarmén. Bland annat finns det två vattenverk, där FN också befarar klorgasutsläpp, vid frontlinjer. Över en miljon hushåll kan bli utan rent vatten om anläggningarna skadas.

    • Oktober

    • Korruptionsräd mot borgmästare

      Korruptionsutredare gör husrannsakan hos borgmästaren i Odessa, Hennadij Truchanov. Både hans bostad och kontor genomsöks. Han misstänks ha försnillat pengar som skulle ha använts till att reparera en motorväg och för att ha beviljat lån som försvunnit på mystisk väg. Förre guvernören i Odessa Micheil Saakasjvili utpekade Truchanov som lokal maffialedare innan han avgick i frustration över svårigheterna med att få bukt med korruptionen.

    • Porosjenko utlovar specialdomstol mot korruption

      I en eftergift till demonstranterna utanför parlamentet lovar president Porosjenko att skapa en särskild domstol för korruptionsärenden som både de och västmakterna efterlyser. Han säger sig räkna med att  kunna skriva under en lag om detta före årets slut.

    • Liten delseger för demonstranter

      Demonstranter som öppnat ett tältläger utanför parlamentet i Kiev anser sig ha vunnit en liten delseger, när ledamöterna överlämnar ett lagförslag om att häva de folkvaldas juridiska immunitet till Författningsdomstolen för granskning. Samma dag meddelar EU-domstolen att de ekonomiska sanktionerna mot den förre presidenten Viktor Janukovytj och hans son Oleksandr står fast. Domstolen avvisar deras protest mot att Europeiska rådet fryst deras tillgångar.

    • Ökande protester mot Porosjenko

      Minst 5 000 människor deltar i en demonstration i Kiev mot bristen på reformer under president Porosjenko. En av talarna på demonstrationen är den förre georgiske presidenten Saakasjvili, som kräver att Porosjenko avgår därför att "kampen mot korruptionen är omöjlig" så länge denne sitter kvar. Protesterna anförs av Saakasjvilis parti Nya krafternas rörelse tillsammans med bland andra Julia Tymosjenkos Fosterlandet och partiet Självtillit. Demonstranterna för fram tre krav: att parlamentsledamöterna fråntas sin juridiska immunitet så att de kan åtalas vid fall av korruption, att en specialdomstol för korruptionsmål inrättas och att valsystemet ändras så att oberoende kandidater lättare kan bli invalda i parlamentet. Porosjenko säger att ett lagförslag om slopad immunitet ska läggas fram och kunna träda i kraft 2020, men demonstranterna nöjer sig inte och upprättar ett tältläger utanför parlamentet för att fortsätta protestera på obestämd tid.

    • Rysk sedel förbjuds

      Nationalbanken meddelar att en ny rysk sedel värd 200 rubel (knappt 30 kronor) inte får växlas in i ukrainska banker eller växelkontor. Orsaken är att sedeln pryds med motiv från den annekterade ukrainska halvön Krim.

    • September

    • 30 000 evakueras efter explosion i vapenlager

      Ett av Ukrainas största vapenlager fattar eld och exploderar, vilket tvingar mer än 30 000 människor att lämna sina hem. En liknande explosion inträffade i ett annat miltärt vapenlager i mars. En källa vid den ukrainska säkerhetstjänsten säger att förlusten av ammunition vid de båda explosionerna inneburit det största bakslaget för arméns stridsduglighet sedan konflikten i öster utbröt 2014. 

    • Fängelse för dissident på Krim

      Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har han gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra. 

    • FN: Grova människorättsbrott på Krim under ryskt styre

      FN:s människorättskommissariat skriver i en rapport att företrädare för ryska staten begått grova övergrepp mot civila på Krim sedan den ukrainska halvön annekterades av Ryssland. Bland annat förekommer tortyr enligt rapporten, som hävdar att förhållandena på halvön har försämrats betydligt under ryskt styre. Rapporten kritiserar domstolsväsendet, som inte ger misstänkta personer rättvisa rättegångar, och deportationen av hundratals fångar till ryska fängelser. Offentligt anställda uppges bli avskedade om de inte avsäger sig sina ukrainska medborgarskap. Tiotusentals invånare som inte godkänts som ryska medborgare har enligt rapporten blivit statslösa, vilket medför starkt begränsade rättigheter i vardagslivet.

    • Omstridd språklag träder i kraft

      President Porosjenko skriver under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ske endast på ukrainska från 2020. Undervisning i minoritetsspråk ska kunna ske genom tillval. Lagen har väckt oro i flera grannländer, bland annat i Rumänien vars president Iohannis tidigare i september inställde ett planerat besök i Ukraina i protest mot språklagen. Ryska myndigheter anklagar Ukraina för att vilja marginalisera den stora ryskspråkiga gruppen i landets östra delar.

    • Krimtatarisk ledare fängslas

      En domstol på den ryskt kontrollerade halvön Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som är vice ordförande för den förbjudna tatariska politiska församlingen, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

    • Saakasjvili tillbaka i Ukraina

      Förre guvernören i Odessa, Micheil Saakasjvili, lyckas med hjälp av ett tusental anhängare ta sig in i Ukraina från Polen genom att tränga undan de ukrainska gränsvakterna. Han fortsätter därefter till Lviv, där han säger att han tänker kämpa för att få tillbaka sitt medborgarskap. Den ukrainska regeringen, som försökt hindra Saakasjvilis återkomst till landet, säger att de som hjälpt honom ta sig över gränsen kommer att straffas. Elva poliser och fem gränsvakter uppges ha skadats i tumultet vid gränsstationen. 

    • Georgien begär Saakasjvili utlämnad

      Georgiska riksåklagarmyndigheten har begärt förre presidenten Saakasjvili utlämnad från Ukraina, dit han har sagt att han tänker återvända senare i september. Saakasjvili är åtalad i sitt forna hemland för bland annat maktmissbruk.

    • EU-avtalet i kraft

      Drygt tre år efter undertecknandet träder Ukrainas associationsavtal med EU formellt i kraft. Förseningen beror på att en majoritet av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna sade nej till avtalet i april 2016. Efter det förhandlade den nederländska regeringen igenom ett avtal med de andra EU-länderna om att avtalet inte ska garantera Ukraina ett framtida medlemskap i unionen och inte heller ge garantier om militärt stöd. Båda kamrarna i det nederländska parlamentet skrev därefter under avtalet i juni 2017.  Delar av avtalet har i praktiken tillämpats ända sedan 2014.

    • Augusti

    • Rysk reporter utvisad

      Trots kritik från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen Osse utvisar den ukrainska säkerhetstjänsten den ryska reportern Anna Kurbatova. Hon arbetar för statlig rysk TV och anklagas för att ha spritt propaganda genom att beskriva konflikten i östra Ukraina som ett "inbördeskrig", inte en "rysk aggression". Kurbatova är den andra ryska reportern som utvisas i augusti. Sedan 2014 har ett tiotal ryska TV-kanaler förbjudits verka i Ukraina.

    • Vapenvila bryts genast

      Ukrainas armé och separatister anklagar varandra för att ha brutit den senaste i raden av vapenvilor, bara timmar efter det att vapnen skulle tystna. En överenskommelse om en ny vapenvila slöts vid ett möte med den internationella Kontaktgruppen för Ukraina några dagar tidigare.

    • USA stärker Ukrainas försvar

      USA:s försvarsminister James Mattis säger vid ett besök i Kiev att USA ska fortsätta att stödja det ukrainska försvaret. Regeringen i Washington har nyligen godkänt leveranser av militär utrustning för 175 miljoner US dollar, och totalt sedan 2015 för 750 miljoner dollar. Dock har det inte skett några leveranser av offensiva vapen. Mattis säger också att sanktionerna mot Ryssland ska bli kvar tills Ryssland slutar stödja separatisterna i östra Ukraina och lämnar tillbaka Krim.

    • "Lill-Ryssland" skrotas

      Separatistledaren Aleksandr Zachartjenko i Donetsk medger att försöket att skapa en ny stat kallad Lill-Ryssland i det nuvarande Ukraina har misslyckats. Han meddelade i mitten av juli att en sådan stat skulle utropas, men planen har inte fått stöd någonstans, inte ens från Moskva.

    • Juli

    • Ukraina köper amerikanskt kol

      Ukraina skriver kontrakt med USA om att importera kol. Det ska ersätta det egna kol som inte längre når den västra delen av landet sedan regeringen stoppade leveranserna från utbrytarområdena i öster i mars. Den första sändningen väntas i september och fram till årsskiftet beräknas USA leverera omkring 700 000 ton.

    • Saakasjvili fråntas medborgarskap

      President Porosjenko tar ifrån förre georgiske presidenten Micheil Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han tilldelades 2015, när han utnämndes till guvernör i Odessa. Eftersom han fråntogs sitt georgiska medborgarskap när han blev ukrainare är Saakasjvili nu statslös. I sitt forna hemland är han efterlyst för maktmissbruk under sina nio år som president där, i Ukraina anklagas ha nu för att ha lämnat oriktiga uppgifter när han ansökte om medborgarskap.

    • Elen stryps till Donetsk

      Det statliga energibolaget Ukrenergo stänger av leveranserna av el till de områden i Donetskregionen som kontrolleras av separatister. I april blev Luhansk utan ström från det ukrainska nätverket.

    • Svåra förluster i öster

      Sex ukrainska soldater dödas och fem såras när de enligt försvarsdepartementet utsätts för granatbeskjutning från separatisterna i Donetskregionen. Ungefär samtidigt dödas tre soldater av en mina i Luhanskregionen. Nio dödade under ett dygn är det högsta antalet på många månader.

    • Ukrainsk-georgiskt samarbete

      Ukrainas och Georgiens presidenter enas om att deras länder ska samarbeta för att kunna närma sig medlemskap i Nato och EU. De motiverar detta med att ländernas "självständighet och demokrati står inför samma hot", det vill säga att de har slitits sönder av konflikter med ryskstödda separatister.

    • Separatister planerar "ny stat"

      Aleksandr Zachartjenko, ledare för "Folkrepubliken Donetsk", säger att utbrytarstaterna i östra Ukraina och "andra områden" enats om att utropa en ny stat som ska ersätta nuvarande Ukraina. Statens namn ska vara Malorossija, "Lill-Ryssland", och dess huvudstad ska vara Donetsk. Kiev ska nedgraderas till "historiskt och kulturellt centrum". Ukrainas regering avfärdar det hela som ett nytt påfund i Moskva, men en talesman för ryska regeringen säger att han fick höra talas om det via medierna.

    • "Redo för Nato 2020"

      Ukraina och Nato ska börja utforma en "färdplan" för hur landet ska kunna bli medlem av den västliga försvarsalliansen. Det meddelar president Porosjenko efter ett möte i Kiev med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Ukraina avser att ha uppfyllt alla krav till 2020. Det innebär att landet måste genomföra en rad politiska och ekonomiska reformer och att utveckla sitt försvar så att det motsvarar Natos krav. Men ett medlemskap förutsätter också att Ukraina till dess kunnat lösa konflikten i Donbasregionen med fredliga medel.

    • Juni

    • Ny vapenvila bryts direkt

      De stridande parterna i östra Ukraina enas med hjälp av Osse om att iaktta vapenvila fram till den 31 augusti för att skördearbete ska kunna genomföras i området. Mindre än två dygn senare uppger dock ukrainska armén att två av dess soldater skjutits ihjäl. Separatisterna anklagar för sin del armén för att ha brutit vapenvilan vid tio tillfällen.

    • Konflikten i öst kräver ökat antal offer

      FN skriver i en rapport att antalet dödade och skadade i östra Ukraina har ökat med nära 50 procent under våren jämfört med perioden 16 november till 15 februari. Enligt rapporten pågår brott mot vapenvilan så gott som dagligen och en varning utfärdas för att striderna kan komma att eskalera under sommaren. Enligt FN har totalt 10 090 människor, varav 2 777 civila, dödats och 23 966 har skadats sedan konflikten bröt ut i april 2014.

    • Ukraina vill ansöka om Nato-medlemskap

      Med stor majoritet röstar parlamentet för att landet ska ansöka om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. Om en sådan ansökan lämnas in kommer Ryssland att betrakta det som ett hot mot sin säkerhet, klargör genast ryska regeringens talesman.

    • Maj

    • IMF ställer hårda krav

      IMF säger att fonden inte tänker göra nästa utbetalning av Ukrainas stödlån på 17,5 miljarder dollar förrän parlamentet godkänt en förändring av pensionssystemet och gjort det möjligt att sälja statlig mark. Omkring en tredjedel av befolkningen lever på pensionspengar som kostar staten omkring nio procent av BNP. IMF säger annars i sin senaste rapport om den ukrainska ekonomin att landet har hämtat sig från den värsta recessionen och kan räkna med en tillväxt på två procent under 2017. Av de 4,5 miljarder dollar som Ukraina hoppas kunna få från IMF under året har hittills bara en miljard betalats ut.

    • Brottsutredning mot Stalin och Berija

      Riksåklagarämbetet inleder en brottsutredning mot den sovjetiske diktatorn Josef Stalin och dennes chef för den hemliga polisen Lavrentij Berija. Ärendet gäller deras ansvar för massdeportationen av Krimtatarer under andra världskriget som krävde tiotusentals liv. Justitieminister Pavlo Petrenko beskriver utredningen som ett sätta att "återupprätta den historiska rättvisan". Enligt historiker förvisades omkring en kvarts miljon Krimtatarer till Sibirien och Centralasien efter anklagelser om att de samarbetat med Nazi-Tyskland. Tatarerna tilläts inte återvända till Krim förrän mot slutet av 1980-talet. I åtskilliga år var deras relationer till den ukrainska ledningen ganska svala, men efter den ryska annekteringen av Krim 2014 har regeringen tagit sig an deras sak.

    • Föreslagen korruptionslag skrotas

      Parlamentet böjer sig för påtryckningar från omvärlden genom att inte anta en föreslagen lag som kunnat leda till att den nationella antikorruptionsbyrån hade lagts ned. Förslaget att överföra ärenden från byrån till säkerhetstjänsten har setts av västländer som ett försök att skydda ledande politiker och affärsmän. Bland annat IMF har sagt att lagförslaget gick helt emot uppgörelsen om ett lånepaket på 17,5 miljarder US dollar.

    • Ryska sajter blockeras

      Ukraina blockerar de flesta populära ryska sociala medier på internet och en rysk sökmotor. Åtgärden beskrivs som ett svar på Rysslands stöd till separatisterna i öster, Förbudet ska vara i kraft i tre år. Stängningen av sajten VK, ofta beskriven som den närmaste ryska motsvarigheten till Facebook, tros kunna slå hårt mot möjligheterna för civilbefolkningen i utbrytarområdena att hålla kontakt med omvärlden och varandra. 

    • Civila dödas vid fronten

      Fyra civilpersoner rapporteras ha dödats och en sårats allvarligt när separatister enligt ukrainska myndigheterna beskjuter ett bostadsområde i Avdijivka. Tre av dödsoffren ska ha varit kvinnor.

    • Visumfria EU-resor

      Europeiska rådet fattar det slutgiltiga beslutet att ge ukrainska medborgare rätt att resa in i EU utan visum. Rätten gäller dem som har biometriska pass, som får vistas inom EU i 90 dagar under en 180-dagarsperiod för turism, affärer eller familjebesök, men inte för att söka arbete. Avtalet gäller inte Storbritannien och Irland. President Porosjenko beskriver visumfriheten som Ukrainas "skilsmässa från Ryska imperiet". Efter mer än 300 år "kommer Ukraina hem", säger han. Visumfriheten väntas träda i kraft den 11 juni.

    • Frånvarande ex-president inför rätta

      Förre presidenten Viktor Janukovytj ställs inför rätta i sin frånvaro vid en domstol i Kiev. Han är åtalad för landsförräderi, för att ha kränkt Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och för att ha understött ryska angrepp mot landet. Bland bevisen mot honom uppges finnas ett brev i vilket han ber den ryska ledningen ingripa mot protesterna mot hans regim. Brevet visades upp i FN:s säkerhetsråd av den ryske ambassadören två veckor innan Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön i mars 2014. Janukovytj lever i landsflykt i Ryssland.

    • April

    • Osse begränsar patrullarbetet

      Osse säger att organisationen tvingas begränsa sin övervakning av vapenvilan i öster efter det att en amerikansk medarbetare dödats när hans fordon kört över en stridsvagnsmina. En talesman för Osse säger att attacken inte var någon olyckshändelse. Bilen ska ha kört längs samma väg ett par timmar tidigare i ett separatistkontrollerat område, och de fanns inte minan där. 

    • Elstopp till Luhansk

      Ukrainska myndigheter stoppar elleveranserna till utbrytarområdet Luhansk med hänvisning till att separatisterna dragit på sig obetalda räkningar för motsvarande nästan 900 miljoner kronor. Separatisterna kopplar omedelbart in sig på det ryska elnätet. 

    • ICJ går emot Ukraina

      Internationella domstolen (ICJ) avslår Ukrainas begäran att Ryssland temporärt ska förbjudas att leverera pengar och vapen till separatisterna i östra Ukraina, vilket ukrainska regeringen hävdar. Enligt de 16 domarna har inte ukrainska staten lagt fram tillräckliga bevis för att ryska medel används för att döda eller skada civila. Däremot går domstolen med på att beordra Ryssland att sluta diskriminera minoritetsgrupper på Krim. Besluten gäller bara tills vidare. Grundfrågan om Rysslands eventuella skuld till konflikten i Ukraina ska behandlas vidare, vilket kan ta flera år.

    • Centralbankschefen avgår

      Centralbankens chef Valerija Gontareva lämnar in sin avskedsansökan och säger att hon slutar sitt arbete den 10 maj. Hon har stått under hård press från landets oligarker och deras tidningar för att hon rensat upp i den ukrainska finanssektorn, där en stor del av bankväsendet anses ha fungerat som ett antal miljardärers portmonnäer, och för att hon följt IMF:s rekommendationer att bland annat lätta det statliga stödet till hryvnjan, som hållit valutakursen på en konstgjort hög nivå. IMF har varnat för att inrikespolitiska hänsyn ska riskera att stjälpa nödvändiga ekonomiska reformer. Valutafonden uttrycker en önskan att Gontareva ska efterträdas av en stark person som förmår stå emot politiska påtryckningar.

    • IMF godkänner miljardlån

      Internationella valutafonden godkänner en utbetalning av en miljard amerikanska dollar efter att ha dragit slutsatsen att blockaden av separatistområdena i öster får "en relativt måttlig påverkan" på tillväxten. En stor del av summan, som ingår i det räddningspaket på 17,5 miljarder som godkändes 2015, tros gå till att betala gamla skulder till IMF. Fonden betonar att kampen mot korruptionen måste fortsätta "med beslutsamhet" och att Ukraina måste fortsätta privatiseringar och skapa en marknad för jordbruksmark för att kunna locka till sig investerare.

    • Mars

    • Rysk Putinkritiker mördad

      En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. President Porosjenko anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim.

    • Sanktioner mot ryska banker

      Regeringen inför sanktioner mot fem ryska bankers dotterbolag i Ukraina, vilket bland annat innebär att de inte kan föra ut några pengar ur landet. Enligt president Porosjenko ska sanktionerna tills vidare vara i kraft i ett år.

    • Staten blockerar transporter till öst

      Ett 40-tal aktivister som blockerat godstrafiken till och från utbrytarområden i öst grips av polis. Kort därefter meddelar dock regeringen att den inför en blockad på all godstrafik till områden som kontrolleras av separatisterna, med undantag endast för humanitära insatser. Blockaden ska vara i kraft tills separatisterna återlämnar företag i öster som de konfiskerat från deras ägare och uppfyller kraven i vapenvileavtalet från 2015, "Minsk 2". Samma dag meddelar energiföretaget DTEK att separatister tagit kontroll över koncernens viktigaste kolgruvor, ett kraftverk och en del av eldistributionen. Ståltillverkaren Metinvest har också fått några av sina anläggningar beslagtagna.

    • Skattechefen hotas av häktning

      En domare ger order om att skatte- och tullmyndighetens högste chef Roman Nasirov ska häktas eller betala en borgen på motsvarande drygt 33 miljoner kronor. Han misstänks ha förskingrat nästan 700 miljoner kronor och åtal förbereds. Han har befarats försöka lämna landet för att undgå rättegång.

    • Företagsverksamhet stoppas

      Separatisterna i Donetsk uppges ta över kontroll över telefonbolaget Ukrtelecom, som ingår i storkoncernen SCM ägd av Ukrainas rikaste man Rinat Achmetov. SCM är den största arbetsgivaren i de separatistkontrollerade områdena, men företaget säger att det vägrar lyda en uppmaning att registrera företaget i utbrytarrepublikerna och bara betala skatt där.

    • Februari

    • Separatister hotar företag

      Separatisterna i Donetsk och Luhansk hotar att beslagta företag i utbrytarrepublikerna om inte ukrainska nationalister avbryter en månadslång blockad av transporterna till och från resten av Ukraina. Blockaden har slagit mot handeln inom Ukraina och hotar att störa elproduktionen i väster. Företagen i öster har i princip fortsatt verksamheten som vanligt även efter "självständighetsförklaringarna" 2014 och är lagligt registrerade hos myndigheterna i Kiev. De betalar skatt till både ukrainska staten och utbrytaradministrationerna. Nationalisterna som står bakom blockaden vill stoppa handeln med "fienden" och smugglingen till utbrytarrepublikerna. 

    • Nederländsk kompromiss om Ukrainaavtal

      Nederländska parlamentets underhus godkänner EU:s associationsavtal med Ukraina efter att ha fått igenom en kompromissversion. Den nya skrivningen begränsar EU:s militära stöd till Ukraina och betonar att landet inte kan garanteras ett framtida fullt medlemskap i unionen. Avtalet måste också godkännas av senaten, vilket troligen inte sker förrän efter det nederländska parlamentsvalet den 15 mars.

    • Ny vapenvila utlyses

      Utrikesministrarna från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike ställer sig bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i öster. Avtalet har slutits av regeringen och separatisterna som återigen enats om att dra bort alla tunga vapen från frontlinjen, denna gång senast den 20 februari. Tidigare under månaden har de uppflammande striderna kostat närmare 30 människor livet. Samtidigt ger Rysslands president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten.

    • Ryssland anklagas för datorattacker

      Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna som genomförts med hjälp av privata mjukvaruföretag och kriminella hackare. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" sedan ländernas relationer försämrades drastiskt efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ryssland har avvisat alla anklagelser. Senast i december pekades Ryssland ut som ansvarigt för att delar av elförsörjningen av Kiev slogs ut.

    • EU lovar mer pengar

      EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lovar vid ett besök i Kiev att unionen ska ge Ukraina 600 miljoner euro för att stärka statens finanser. Han säger att pengarna ska överföras inom de närmaste veckorna som belöning för de reformer regeringen drivit igenom trots svåra förhållanden.

    • Separatistledare dödade

      Oleg Anasjtjenko, militär befälhavare i utbrytarrepubliken Luhansk, dödas av en bilbomb. Några dagar senare dödas Michail Tolstych, en av de högsta militära kommendanterna i Donetsk, dödas.

    • Januari

    • Hårda strider oroar FN

      FN:s säkerhetsråd kräver ett omedelbart stopp för strider i östra Ukraina som på fyra dygn har krävt 19 dödsoffer. Striderna är koncentrerade kring staden Avdijivka, vars mer än 20 000 invånare blivit utan värme och vatten. Avdijivka ligger strax norr om Donetsk. EU beskriver striderna som ett grovt brott mot stilleståndsavtalet som undertecknades i Minsk i februari 2014. Ukrainska regeringen och de ryskstödda separatisterna anklagar varandra för att ha utlöst de nya striderna. 

    • Järnvägsblockad mot öster

      Ukrainska nationalister blockerar en järnväg in i separatistkontrollerat område med avsikt att stoppa all handel med utbrytarna. Under de första två dygnen hindras ett tiotal godståg ta sig in i eller ut ur Luhanskregionen. Den regeringstrogne guvernören i Luhansk säger att ett stopp för transporterna av kol västerut hotar landets energisektor.

    • Ryssland anmäls till ICJ

      Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet.

  • 2016

    • December

    • Stridspilot bildar egen rörelse

      Den populära stridspiloten Nadija Savtjenko bildar en egen politisk rörelse som får namnet Ukrainas aktiva människors rörelse (Runa). Savtjenko blev närmast nationalhjälte och symbol för motståndet mot Rysslands krigföring i östra Ukraina när hon fängslades i Ryssland (se Maj 2016). Under fängelsetiden valdes hon in i parlamentet för Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet men uteslöts när hon återvänt till hemlandet för att hon förespråkat direkta förhandlingar med separatisterna i öster.

    • Hårdaste striderna på månader

      Fem ukrainska soldater dödas av pro-ryska separatister i vad som beskrivs som de hårdaste striderna i öster på flera månader. Ytterligare sex soldater såras i striderna vid staden Debaltseve, som stod i centrum för konflikten under januari 2015.

    • Storbank förstatligas

      Staten tar över den krisdrabbade Privat Bank, landets största privatägda bank, för att undvika en konkurs som kunnat få allvarliga följder för hela den ukrainska ekonomin. Banken, som ägts av miljardären Ihor Kolomojskyj, har tyngts av skulder som den ådragit sig genom att bevilja stora lån på tvivelaktiga grunder till ägarens kompanjoner. Kolomojskyj är en av president Porosjenkos politiska motståndare. Centralbanken överför mer än motsvarande en halv miljard US-dollar till Privat Bank för att hålla den vid liv medan den omorganiseras.

    • November

    • Parlamentet nobbar Europarådskonvention

      Parlamentet vägrar att anta Europarådets konvention om insatser mot våld mot kvinnor och våld i hemmen. Orsaken är att konventionen karakteriserar våld och diskriminering som grundas på sexuell läggning som brott mot de mänskliga rättigheterna. För en majoritet av ledamöterna i det ukrainska parlamentet strider det mot de kristna värdena att basera lagar på faktorer som könstillhörighet och sexuell läggning. Europarådets så kallade Istanbulkonvention antogs 2011 och har hittills formellt antagits av ett 20-tal länder.

    • Höga chefer avgår i protest

      Rikspolischefen Chatia Dekanoidze och Julia Marusjevska, en av de högsta tullcheferna i Odessa, avgår båda i protest mot att politikerna lägger sig i och rentav bromsar deras försök att reformera verksamheten och bekämpa korruptionen.

    • Saakasjvili avgår som guvernör

      Georgiens förre president Michail Saakasjvili, numera ukrainsk medborgare, meddelar att han avgår från posten som guvernör i Odessa. Han säger att han tröttnat på att ständigt bli motarbetad i sina försök att sätta stopp för korruptionen. Han anklagar också president Porosjenko för att inte ha hållit ett löfte om att göra Odessa till en tullfri utrikeshandelsstad. Saakasjvili stannar kvar som guvernör tills hans avskedsansökan är formellt godkänd.

    • Förmögenheter ska granskas

      Riksåklagaren Jurij Lutsenko säger att myndigheterna ska granska alla redovisade förmögenheter på mer än motsvarande 100 000 amerikanska dollar och att fängelsestraff på upp till 15 år ska kunna utdömas för dem som ertappas med olagligheter. Även gåvor till folkvalda värda mer än 10 000 dollar, liksom bankkonton med över 100 000 dollar ska granskas, säger Lutsenko. Hans egen hustru, som sitter i parlamentet, har deklarerat 280 000 dollar och 50 000 euro i kontanter.

    • Oktober

    • Makthavarnas rikedomar chockar ukrainarna

      Offentliggörandet av de ukrainska makthavarnas ekonomiska tillgångar slår ner som en bomb i det ukrainska samhället, där genomsnittsinkomsten är mindre än 2 000 kronor i månaden. Det visar sig att alla ministrar och ett stort antal andra folkvalda och chefer för statliga verk och myndigheter har miljonbelopp i kontanter hemma, utom räckhåll för skattemyndigheten. Premiärminister Hrojsman avslöjar att han och hans hustru tillsammans har motsvarande omkring 15 miljoner kronor i dollar- och eurosedlar samt en samling lyxklockor. Den offentliga deklarationen av ekonomiska tillgångar är ett led i försöken att efter krav från IMF öka insynen i myndigheternas arbete och modernisera den ukrainska ekonomin.

    • Toppmöte "utan mirakel"

      Ledarna för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike träffas i Berlin för att försöka gjuta nytt liv i den ukrainska fredsprocessen. Tyskland förbundskansler Angela Merkel säger att "inga mirakel" inträffade men att de gjort vissa framsteg genom att enas om att upprätta en "färdplan" för att genomföra avtalet om vapenvila som slöts i Minsk 2015. Rysslands president Putin säger sig acceptera tanken att samarbets- och säkerhetsorganisationen Osses observatörer får utvidgade befogenheter genom att beväpna sig.

    • Rebellkommendant dödas

      En av de mest beryktade rebellkommendanterna i Donetsk, ryske medborgaren Arsenij Pavlov, dödas när en sprängladdning detoneras i hissen i hans bostadshus. Ledningen för separatisterna i Donetsk skyller mordet på den ukrainska regeringen, men andra rebelledare säger att det kan ha varit ett inslag i en maktkamp. Pavlov blev beryktad när han i en intervju 2015 skröt om hur han skjutit ihjäl 15 ukrainska krigsfångar.

    • Nytt högerextremt parti

      Den högerextrema Azovbataljonen, som strider mot separatisterna i öster, bildar ett politiskt parti under ledning av Nazar Kravtjenko. Den tidigare frivilligkåren ingår numera i Nationalgardet.

    • September

    • Malaysiskt plan sköts ned från rebellkontrollerad by

      Den internationella brottsutredningen om trafikflygplanet som sköts ned 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad robot. Åklagarna anser det också klart att roboten avfyrades från byn Permovajskyj, som då kontrollerades av de pro-ryska separatisterna. Utredarna baserar sina uppgifter på tekniska data, avlyssnade telefonsamtal och vittnesuppgifter om hur robotsystemet förts över gränsen från Ryssland och därefter transporterats tillbaka in i Ryssland. Det är oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem. Åklagarna har inte möjlighet att väcka åtal mot någon eftersom det inte finns något internationellt avtal som stadgar vilken domstol det skulle ske vid. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna.

    • Avtal om partiell truppreträtt

      Ukraina och separatisterna ingår ett avtal om att dra tillbaka soldater och vapen en kilometer var i tre områden längs krigsfronten i provinserna Luhansk och Donetsk. Avtalet har medlats fram av Osse.

    • Hårda strider och förluster

      Båda sidor rapporterar tre stupade soldater vardera i strider i områdena kring Luhansk och Donetsk. Regeringssidan säger att 15 soldater sårats och en saknas. Redan några dagar tidigare har det rapporterats om att vapenvilan brutits. 

    • USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

      USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken.

    • Augusti

    • Ny vapenvila

      Ukraina och separatisterna sluter ett nytt avtal i Minsk om att respektera vapenvilan. Osse säger att alla berörda parter visat beslutsamhet att låta vapnen tystna, när de mötts i en videokonferens. En dryg vecka tidigare har de hårdaste striderna på ett år rasat i öster.

    • Militärt samarbete med USA

      Ukraina och USA sluter avtal om samarbete kring försvarsteknologi och ökat amerikanskt stöd till att stärka det ukrainska försvaret. En pensionerad amerikansk general utses till militär rådgivare åt Ukrainas försvarsmakt.

    • Attentat mot separatistledare

      Igor Plotnitskij, ledare för "Folkrepubliken Luhansk", skadas allvarligt när en sprängladdning exploderar nära hans bil. Han förs till sjukhus där hans tillstånd beskrivs som stabilt. De ukrainska regeringsstyrkorna förnekar inblandning i attentatet.

    • Minister avgår i protest

      Biträdande informationsministern Tetjana Popova avgår i protest mot vad hon betecknar som attacker mot journalister och det fria ordet i Ukraina. Främst reagerar hon mot att staten inte ingripit mot en webbsida kallad Myrotvorets (Fredsbevararen) som offentliggjort personuppgifter om flera tusen journalister som enligt sajten samarbetat med de ryskstödda separatisterna i öster. Många av de utpekade journalisterna ska ha fått ta emot anonyma hot.

    • Juli

    • Uppflammande strider i öster

      Arméledningen uppger att minst 13 soldater har dödats och uppemot 30 sårats i strider i öster, under loppet av en vecka.

    • Känd journalist mördad

      En av Ukrainas mest kända reportrar, Pavel Sjeremet, dödas i Kiev av en sprängladdning som placerats i hans bil. Han tvingades lämna sitt hemland Belarus (Vitryssland) efter att ha kritiserat den auktoritära regimen där, och arbetade sedan i Ryssland, där han fick medborgarskap. Han lämnade Ryssland i protest mot det landets agerande i östra Ukraina. I Ukraina gjorde han sig känd för kritisk rapportering om den fortsatta korruptionen och regeringens oförmåga att skapa ekonomisk tillväxt. Sjeremet hade nära kontakter med den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades i Moskva 2015. 

    • FN-kritik mot dödande i Donbas

      FN:s människorättskommissariat säger i en rapport att alla parter i konflikten i Donbasregionen i östra Ukraina gör sig skyldiga till urskillningslöst dödande och att de ansvariga sällan ställs till svars. Rapporten baseras på en granskning av mer än 9 400 dödsfall – civila, regeringssoldater och separatister – sedan konflikten bröt ut 2014. Enligt FN kan en del av dödandet av civila beskrivas som krigsbrott.

    • Juni

    • Rättsväsendets oberoende ska stärkas

      Parlamentet röstar igenom en rad lagar som avser att stärka domstolsväsendet och göra det mindre utsatt för politiska påtryckningar. Hädanefter ska domare utses av en oberoende kommitté som bara ska ta hänsyn till deras yrkesmässiga kompetens. Deras politiska eller ekonomiska förbindelser ska inte längre få spela in. Domare och andra anställda inom rättsväsendet ska också kunna åtalas om de begår brott vid sidan av sin yrkesverksamhet. Inom det närmaste året ska en oberoende kommission tillsättas för att bekämpa korruptionen.

    • Maj

    • Hårdnande strider i öster

      Ukrainska försvaret rapporterar att striderna tilltar i öster. Under den senaste veckan har minst 15 ukrainska soldater dödats och ett 20-tal sårats.

    • Stridspilot i fångutväxling med Ryssland

      Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till 22 års fängelse i Ryssland utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. Savtjenko greps av separatister 2014 och fördes till Ryssland där hon dömdes i mars 2016, för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i östra Ukraina. De två soldater hon utväxlas mot dömdes i april till 14 års fängelse för krigföring mot Ukraina, men benådades. 

    • Storstad döps om

      Parlamentet röstar för att staden Dnipropetrovsk ska byta namn till Dnipro. Namnbytet är ett led i arbetet med att rensa bort minnen från kommunisttiden från offentligheten. Staden i öster, som har över en miljon invånare, fick sitt nuvarande namn 1929 som en kombination av floden Dnipro (Dnepr) där den ligger och den ukrainske kommunistledaren Petrovskij.

    • Riksåklagare utan juristutbildning

      Parlamentet godkänner att förre inrikesministern Jurij Lutsenko utnämns till riksåklagare. Lutsenko har varit gruppledare i parlamentet för Petro Porosjenkos block och står presidenten nära, men han har ingen juristutbildning. EU har förgäves vädjat till Porosjenko att utse en juridiskt erfaren person till riksåklagare, eftersom den posten anses avgörande för Ukrainas möjlighet att effektivt bekämpa korruptionen.

    • Nytt fredsförsök misslyckas

      Ukrainas, Rysslands, Tysklands och Frankrikes utrikesministrar misslyckas med ett nytt försök att nå fram till ett hållbart fredsavtal för östra Ukraina. Den stora stötestenen är hur lokala val i separatistområdena ska genomföras. Ukraina motsätter sig Rysslands förslag till ny lokal vallag.

    • April

    • Dödligt våld i öster

      Fyra civila, varav en gravid kvinna, dödas när de bilar de färdas i beskjuts i östra Ukraina. Veckan dessförinnan har minst sex ukrainska soldater mist livet i olika sammanstötningar i öster. Det är den högsta dödssiffran på två månader. Några dagar senare dödas en ukrainsk soldat och två rebeller. Osse varnar för att våldet nu nått "oroande nivåer".

    • Ökat tryck på krimtatarer

      Krims högsta domstol bannlyser den tatariska minoritetens styrande organ, mejlis, som anklagas för illegala handlingar och sabotage mot halvöns ryska myndigheter. Åtgärden fördöms av omvärlden. Europarådets chef uppmanar ryssarna att snarast upphäva beslutet.

    • Stor regeringsombildning

      Med överraskande stor majoritet, 275 röster mot 50, godkänner parlamentet Volodymyr Hrojsman som ny premiärminister. Hrojsman har hittills varit talman och har nominerats av Porosjenkos partiblock. Han genomför nu den största regeringsombildningen sedan revolutionen 2014. Hrojsman, utbildad jurist, är med sina 38 år Ukrainas hittills yngsta regeringschef. USA-födda Natalie Jaresko, som haft västvärldens förtroende, tvingas lämna uppdraget som finansminister och ersätts av Oleksandr Danyljuk, som hittills varit president Porosjenkos vice stabschef. Även två andra utlandsfödda ministrar lämnar regeringen. Utrikesminister Pavlo Klimkin och försvarsminister Stepan Poltorak behåller sina uppdrag.

    • Premiärministern avgår

      Premiärminister Arsenij Jatsenjuk meddelar att han avgår efter en tids påtryckningar på honom att lämna uppdraget. Efter att ha avvärjt misstroendeförklaringen i februari har hans försök att behålla makten splittrat regeringen.

    • Problem med EU-avtal

      Ukrainas samarbetsavtal med EU går mot en oviss framtid när mer än 60 procent av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna säger nej till avtalet. Resultatet är inte bindande för regeringen i Haag men den anses få svårt att bara strunta i väljarnas åsikt. Röstresultatet betraktas mer som en missnöjesyttring mot EU:s verksamhet i stort än som en protest just mot Ukraina, men avslöjandet att Ukrainas president Porosjenko har pengar undanstoppade i "brevlådeföretag" i skatteparadis tros ha spätt på missnöjet bland EU-skeptiker mot unionens utvidgning österut.

    • Mars

    • Riksåklagaren avskedas

      Parlamentet avskedar riksåklagaren Viktor Sjokin som trots att han sade upp sig i februari blivit kvar i tjänsten då stöd saknats i parlamentet för att godkänna hans avskedsansökan. Nu anklagas han för att förhala korruptionsutredningar och dölja förskingring inom statsapparaten. Det sista han gör på sin post är att avskeda sin ställföreträdare Davit Sakvarelidze, som varit en av hans skarpaste kritiker.

    • Kritik tystas

      Regeringen förbjuder statligt anställda att öppet kritisera offentliga institutioner eller deras anställda. Beslutet beskrivs som ett led i arbetet med att återställa allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten men får kritik för att vara ett hot mot yttrandefriheten.

    • Februari

    • Ukraina krävs på 3 miljarder euro

      Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj.

    • Riksåklagaren avgår men regeringen sitter kvar

      President Porosjenko uppmanar premiärminister Jatsenjuk och riksåklagare Sjokin att avgå för att återställa allmänhetens förtroende för regeringen. Riksåklagaren lämnar genast in sin avskedsansökan, men Jatsenjuk försvarar regeringens insatser "under svåra omständigheter" inför en misstroendeomröstning i parlamentet. Regeringen klarar omröstningen, vilket är ett bakslag för presidenten. Jatsenjuks ställning försvagas ändå, när partiet Fosterlandet lämnar regeringen. Partiet har varit det minsta i koalitionsregeringen och 15 av dess 19 ledamöter röstade för att avsätta Jatsenjuk.

    • Nytt avhopp i protest mot korruptionen

      Biträdande riksåklagaren Vitalij Kasko avgår i protest mot korruptionen inom statsförvaltningen. Han anklagar riksåklagaren Viktor Sjokin för att "snabbt och demonstrativt" bestraffa alla försök av underordnade att motarbeta mutkulturen vid åklagarmyndigheten.

    • Rysk lastbilstrafik förbjuds

      Regeringen förbjuder ryska lastbilar att passera genom Ukraina. Beslutet fattas dagen efter det att Ryssland förbjudit ukrainska lastbilar, vilket motiverats med nationalistiska gruppers försök i västra Ukraina att hindra rysk godstrafik att ta sig över gränsen till övriga Europa.

    • Tillgångar ska redovisas

      Parlamentet antar en lag om att offentligt anställda ämbetsmän på alla nivåer, och deras anhöriga, måste redovisa sina inkomster och ekonomiska tillgångar och att uppgifterna ska vara tillgängliga för allmänheten.

    • Ekonomiministern avgår

      Ekonomiminister Aivaras Abromavičius lämnar in sin avskedsansökan i protest mot den korruption som han anser gjort det omöjligt att driva igenom de reformer som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt. Han hävdar att personer, som han inte namnger, ökat sina ansträngningar att blockera nödvändiga reformer genom att försöka ta kontroll över landets viktigaste företag inom olje- och gasindustrin liksom försvarsindustrin. Flera av Abromavičius närmaste medarbetare följer hans exempel och lämnar in sina avskedsansökningar.

    • Januari

    • Ryska matvaror förbjuds

      Regeringen förbjuder import av en rad ryska matvaror, bland annat kött, fisk, mejerivaror, grönsaker och frukt. Sedan Ryssland förbjudit transitleveranser av ukrainska varor till andra före detta sovjetrepubliker börjar Ukraina snart exportera varor till Kina via färja till Georgien och därefter tåg genom bland annat Azerbajdzjan och Kazakstan.

    • EU-avtal träder i kraft

      Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. Samtidigt stoppar Ryssland importen av ukrainska livsmedel.

  • 2015

    • December

    • FN-larm om fortsatt rysk inblandning i öster

      FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter rapporterar att vapen och soldater fortfarande förs in i östra Ukraina från Ryssland. I de separatistkontrollerade områdena förekommer fortfarande mord, tortyr och allmän laglöshet.

    • Ukraina utestängs från "ex-sovjetisk" frihandelszon

      Ryssland utestänger Ukraina från den frihandelszon som omfattar merparten av de före detta sovjetrepublikerna. Beslutet gäller från årsskiftet, när Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. President Putin säger att det ukrainska samarbetet med EU skulle kunna leda till att europeiska varor flödar in på den ryska marknaden.

    • Putin medger militär inblandning

      President Putin säger på sin årliga presskonferens att Ryssland har haft personal i Ukraina som "utfört vissa militära uppgifter", men han förnekar fortfarande att det finns eller har funnits reguljära ryska förband i grannlandet. Några dagar senare säger han att Ryssland inte kan överge de rysktalande i sydöstra Ukraina och "låta nationalisterna äta upp dem".

    • Kommunistpartiet förbjuds

      En domstol i Kiev förbjuder det ukrainska kommunistpartiet. Amnesty International fördömer utslaget som ett grovt brott mot yttrandefriheten.

    • IMF-anpassad budget godkänns

      Efter en lång och hätsk debatt antar parlamentet en budget för 2016 med ett underskott på 3,7 procent av BNP. Det är den nivå som IMF krävt för att betala ut de 1,7 miljarder dollar som hållits inne av lånet på totalt 17,5 miljarder. Före omröstningen om budgeten godkänner parlamentet en rad ändringar av skatteregler med bland annat sänkt företagsskatt och mer enhetlig inkomstskatt. Skatterna på tobak, alkohol och bränsle höjs. Parlamentet ger också regeringen rätt att införa ett handelsembargo mot Ryssland.

    • November

    • Diskriminering av homosexuella förbjuds

      Parlamentet antar en lag som förbjuder diskriminering av homosexuella på arbetsplatser. Det har varit ett av kraven för att ukrainare ska kunna få rätt att resa in i EU-länder utan visum. I två tidigare omröstningar har parlamentet vägrat att godkänna lagen, och på tredje försöket behövs sex omröstningar innan lagförslaget får stöd av tillräckligt många ledamöter. Talmannen betonar att lagen inte innebär att Ukraina skulle godkänna samkönade äktenskap, vilket framförts som ett argument mot den.

    • Kritik mot våld mot demonstranter

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger efter en preliminär utredning att säkerhetsstyrkorna tillgrep "överdrivet och urskillningslöst" våld mot demonstranter i Kiev 2014 men att våldet inte kan beskrivas som brott mot mänskligheten. ICC fortsätter att utreda utvecklingen på Krim och i östra Ukraina.

    • Attentat på Krim skärper konflikten

      Undantagstillstånd proklameras på den ryskannekterade halvön Krim sedan kraftledningarna från Ukraina sprängts sönder. Stora delar av halvön mörkläggs och omkring 1,6 miljoner människor blir utan elektricitet. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat. Några dagar senare rapporterar energiministern att kolleveranserna från Ryssland har börjat minska.

    • Oktober

    • Många struntar i lokalval

      Lokalval genomförs, och betraktas av många som en indirekt folkomröstning om president Porosjenkos insatser. Utbrytarrepublikerna i öster deltar inte, och även i den viktiga hamnstaden Mariupol blir valet inställt. Observatörer från Osse säger att valen överlag genomfördes korrekt och på ett demokratiskt sätt. Men regeringen uppmanas hindra rika "oligarker" att försöka styra valprocessen och Osse beklagar att praktiskt taget all bevakning av valrörelsen i medierna var köpt av partierna och kandidaterna. Partierna kring Porosjenko gör relativt bra val i de västra delarna av landet, medan anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj har vissa framgångar i öster och söder, men resultaten anses inte kunna påverka rikspolitiken. Inte ens hälften av de röstberättigade deltar, och störst är röstskolket bland de yngre.

    • Nya fredstrevare

      President Porosjenko och Tysklands förbundskansler Merkel uttrycker "försiktig optimism" efter ett toppmöte i Paris med syfte att stabilisera vapenvilan i östra Ukraina. Rysslands president Putin och Frankrikes president Hollande deltar också i mötet. De proryska separatisterna i Donetsk och Luhansk meddelar att lokalval som de utlyste i september, och skulle hålla i oktober och november, skjuts upp till nästa år. Beskedet välkomnas av den ukrainska regeringen samt av USA och EU.

    • Utredare: "Rysk robot från rebellområde sköt ned plan"

      Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysk Buk-robot. Kommissionen uppger att roboten avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD avvisar omedelbart uppgifterna om att roboten skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt Ryssland var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

    • September

    • Ryska order tros ha dämpat striderna

      President Porosjenko säger att vapenvilan i öster för första gången har respekterats i en hel vecka. Mycket talar för att ryska regeringen uppmanat separatisterna att tills vidare undvika nya strider. Ryssland håller på att skifta utrikespolitiskt fokus från Ukraina till Syrien, där man vill stärka stödet för regimen i dess kamp mot extremiströrelsen Islamiska staten.

    • Vapenvilan får en ny chans

      Den ukrainska armén och de ryskstödda separatisterna kommer överens om att göra ett nytt försök att få vapenvilan att fungera.

    • Separatister tvingar ut frivilligorganisationer

      Separatistledarna i Luhansk förbjuder tio utländska frivilligorganisationer, bland dem Läkare utan gränser (MSF), och beordrar dem att lämna området omedelbart. De anklagas för "allvarliga brott" mot lokala bestämmelser. Även FN-personal i Luhansk får order om att ge sig iväg omgående. I oktober förbjuds MSF också att arbeta i Donetsk, där organisationen anklagas för spioneri.

    • Flyg- och tågtrafik till Ryssland stoppas

      Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt luftrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

    • Augusti

    • Ryskvänliga artister svartlistas

      Regeringen offentliggör en lista på 13 artister och skådespelare vars verk inte får framföras i ukrainsk radio, TV eller på landets biografer på grund av deras ställningstaganden för Rysslands president Putin och Rysslands ingripanden i Ukraina. De flesta är populära ryska artister men bland dem finns även den franske skådespelaren Gérard Depardieu, som är nära vän till Putin. Dessutom förbjuds 38 böcker av ryska författare och journalister som anklagas för att "förespråka fascism" och förödmjuka den ukrainska nationen.

    • Larm om hot mot observatörer

      Osses observatörer säger att de aldrig tidigare under konflikten i östra Ukraina blivit utsatta för sådana hot och provokationer som under de senaste veckornas strider. Till största delen är det de ryskstödda separatisterna som står för trakasserierna, säger observatörsstyrkans turkiske chef. 

    • Ukrainsk regissör fängslad i Ryssland

      Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov döms till 20 års fängelse för terrorism av en rysk militärdomstol. Han anklagas för att ha organiserat mordbränder i pro-ryska partikontor på Krim i samband med den ryska annekteringen 2014. Bland andra EU och Amnesty International kritiserar domen för att ha varit politiskt motiverad och grundad på osakliga påståenden. 

    • Privata långivare beviljar skuldlättnad

      Ukraina får löfte av privata långivare att få 20 procent av sin skuld på 18 miljarder amerikanska dollar avskrivna och att återbetalningen av resten förlängs till 2019. Finansminister Jaresko säger att den sparade summan ska användas till socialt stöd och försvaret. Premiärminister Jatsenjuk beskriver skuldlättnaden som ett slag mot "fienden Ryssland", som enligt honom siktat in sig på en ukrainsk statsbankrutt.

    • Grundlagsändring väcker nationalistisk vrede

      I en första omröstning godkänner parlamentet en grundlagsändring som ger landets provinser, inklusive de rebellkontrollerade områdena i öster, ökat självstyre. Förslaget är ett av inslagen i avtalet om vapenvila som slöts i Minsk i februari. Utanför parlamentet demonstrerar huvudsakligen nationalister mot den föreslagna grundlagsändringen. Tre poliser dör ave en granat som kastas mot dem och över 130 människor, de flesta poliser och nationalgardister, skadas under ett par dagars tumult. Regeringen anklagar nationalistpartiet Svoboda för att ha legat bakom oroligheterna. En medlem av Svoboda som misstänks ha kastat en handgranat grips. Radikala partiet, som har 21 av koalitionspartiernas 302 platser i parlamentet, meddelar att det lämnar regeringen i protest mot grundlagsändringen.

    • Juli

    • "Ren" polisstyrka invigs

      I Kiev invigs en ny polisstyrka på cirka 2 000 medlemmar som på sikt ska ersätta den hittillsvarande polisen som är ökänd för korruption. Den nya kåren har utbildats av poliser från USA och har utvalts bland 33 000 kandidater. Liknande polisstyrkor ska sättas in i en rad andra större städer.

    • Ryssland stoppar FN-domstol om nedskjutna planet

      Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

    • Juni

    • Kraftig upptrappning i öster

      Strider kring de regeringskontrollerade samhällena Marinka och Krasnohorivka väster om Donetsk uppges vara bland de hårdaste som rasat sedan vapenvilan undertecknades i februari. Osse rapporterar att stora mängder vapen har transporterats till rebellkontrollerat område i närheten, strax innan striderna bröt ut.

    • Protester mot "mänskliga sköldar" i öster

      Flera hundra civilpersoner genomför en ovanlig protestdemonstration utanför högkvarteret för "Folkrepubliken Donetsk". De kräver att separatisterna flyttar de raketramper som är placerade i bostadsområden eftersom de drar på sig eldgivning från regeringsstyrkorna. Demonstranterna anklagar separatisterna för att använda civila som mänskliga sköldar.

    • Maj

    • Ryska oppositionella vittnar om rysk inblandning i Ukraina

      I en rapport som färdigställts av kolleger till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i striderna i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapporten, som till stor del sammanställdes av Nemtsov innan han sköts ihjäl en kort bit från Kreml, ska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

    • Georgisk ex-president blir ukrainare

      Porosjenko meddelar att den före detta georgiske presidenten Micheil Saakasjvili fått ukrainskt medborgarskap och utsetts till guvernör i Odessa. Saakasjvili är omstridd i hemlandet som han lämnade efter sin presidenttid (2004–2013), och har begärts utlämnad dit av de nuvarande makthavarna. 

    • April

    • Tatarisk TV på Krim tystas

      Den krimtatariska TV-stationen ATR tvingas upphöra med sändningarna sedan den statliga ryska mediemyndigheten vägrat förnya dess licens. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna.

    • Nya ryska filmer förbjuds

      En lag träder i kraft som förbjuder visning av ryska filmer och TV-serier inspelade efter 1 januari 2014. 

    • Högerextremist får toppjobb i försvaret

      Ledaren för den högerextrema rörelsen Högra sektorn utnämns till rådgivare åt chefen för försvarsstaben. Utnämnandet sägs vara ett led i arbetet med att samordna frivilligstyrkornas insatser med arméns. Ledaren Dmytro Jarosj är internationellt efterlyst av den ryska regimen för "uppvigling till terrorism". 

    • Totalitär propaganda förbjuds

      Parlamentet förbjuder kommunistisk och nazistisk propaganda. Bland annat förbjuds gatu- och ortsnamn med kommunistisk klang, liksom symboler och sånger. Samtidigt antar parlamentet en separat lag som erkänner den roll som den nationalistiska rörelsen spelade under andra världskriget, tidvis i samarbete med Nazi-Tyskland.

    • Ryssland utpekas som hot

      Ukraina antar en ny säkerhetsdoktrin som bland annat utpekar Ryssland som ett långsiktigt hot mot landet och fastslår att ett medlemskap i Nato är Ukrainas enda trovärdiga garanti för sin säkerhet och territoriella integritet.

    • Anhängare till Janukovytj dödas

      En Rysslandsvänlig journalist och en före detta parlamentsledamot som stödde förre presidenten Janukovytj hittas båda ihjälskjutna i Kiev. På kort tid har flera politiker med nära band till Janukovytj till synes begått självmord, dock under oklara omständigheter.

    • Amerikanska soldater till Ukraina

      Omkring 300 amerikanska armésoldater anländer för att under det närmaste halvåret utbilda ukrainska soldater. En rysk talesman säger att detta kan leda till att situationen allvarligt destabiliseras.

    • Mars

    • Kraftig räntehöjning

      Centralbanken höjer styrräntan från 19,5 till 30 procent i ett försök att stabilisera valutan och bromsa inflationen. Hryvnjan har tappat 80 procent av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn bara sedan årsskiftet. I januari var priserna i genomsnitt 28,5 procent högre än ett år tidigare.

    • Putin erkänner tidig rysk inblandning på Krim

      Rysslands president Putin berättar i en TV-dokumentär hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så i detalj medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede.

    • IMF-stöd träder i kraft

      IMF beviljar ett stödprogram på 17,5 miljarder US dollar, av vilka 5 miljarder betalas ut omedelbart. Programmet ersätter ett som utlovades för mindre än ett år sedan men som var konstruerat på ett sätt som inte räckte för att stabilisera den ukrainska ekonomin. IMF-lånet är en del av ett totalt internationellt stöd på runt 40 miljarder dollar, som bland annat ges som bilaterala lån från en rad länder. Sverige bidrar med ett räntefritt lån på 100 miljoner dollar. Det internationella stödet går till stor del till att stärka den ukrainska valutareserven.

    • Självstyre i öster – på ukrainska villkor

      Parlamentet antar två lagar om ökat självstyre för de rebellkontrollerade områdena i öster. Självstyret förutsätter dock att separatisterna först genomför lokala val enligt ukrainsk lag under internationell övervakning. Lagarna fördöms av rebellerna och den ryska regeringen som ett brott mot avtalet om vapenvila.

    • Februari

    • Förvärrat krisläge leder till febril diplomatisk aktivitet

      Striderna hårdnar på alla fronter. En vecka in i februari råder närmast panikläge. Efter förhandlingar med president Porosjenko reser Tysklands förbundskansler Merkel och Frankrikes president Hollande till Moskva för att överlämna en fredsplan till president Putin, men en talesman för Merkel säger att det inte finns några som helst tecken på ett förestående genombrott.

    • Akut ekonomisk kris

      Den ukrainska ekonomin har närmast kollapsat. Centralbanken ger upp försöken att hålla hryvjnans kurs uppe genom stödköp, varpå valutans värde genast rasar med 30 procent gentemot US-dollarn. I stället höjs styrräntan från 14 till 19,5 procent i ett försök att bromsa inflationen, som i december var nästan 25 procent på årsbasis.

    • Militär upptrappning inför fredsmöte

      Dagarna före ett nytt planerat toppmött i Minsk inleder ryska soldater på Krim och nära ukrainska gränsen övningar. Separatisterna i östra Ukraina intensifierar striderna till den kanske högsta nivån sedan kriget utbröt. Dygnet före toppmötet dödas enligt ukrainska regeringen minst 46 människor, varav 16 i en raketattack mot den regeringskontrollerade staden Kramatorsk, där ukrainska armén har sitt östliga högkvarter.

    • Nytt avtal om vapenvila ingås men striderna fortsätter

      Efter 17 timmars förhandlingar i Minsk enas Porosjenko, Putin, Hollande och Merkel om ett nytt avtal om vapenvila, som undertecknas av den så kallade kontaktgruppen – de ukrainska och ryska regeringarna, separatisterna och Osse. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn och innebär bland annat att tunga vapen ska dras bort från frontlinjen och att där skapas en fem till sju mil bred buffertzon. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten. De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Under det första dygnet efter det att avtalet om vapenvila skrivits under dödas enligt ukrainska källor minst 18 människor i fortsatta strider. Tre dagar efter det att vapenvilan trätt i kraft börjar de ukrainska soldaterna dra sig tillbaka från Debaltseve, där attackerna från separatisterna blivit dem övermäktiga. Enligt Ukrainas regering har separatisterna senaste dygnet fått förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. EU, USA och Osse fördömer samfällt separatisternas framryckning som ett klart brott mot vapenvilan.  Trots de fortsatta striderna genomförs en fångutväxling. 139 ukrainska soldater och 52 rebeller släpps utanför Luhansk.

    • Sprängattentat i Charkiv

      I storstaden Charkiv, som hittills varit mestadels lugn, dödas tre människor och skadas tio när en sprängladdning enligt ögonvittnen kastas från en bil in i en folkmassa under en fredsdemonstration. Polisen beskriver dådet som en terroristattack.

    • Januari

    • Interpol letar efter Janukovytj

      Interpol sätter upp Ukrainas förre president Viktor Janukovytj på sin lista över efterspanade personer. Han är efterlyst för förskingring och ekonomiskt vanstyre.

    • Civil buss beskjuten i öster

      Minst tolv civilpersoner dödas och flera skadas när en buss blir beskjuten några mil från Donetsk. Beskjutningen ska ha skett när bussen stod vid en av arméns vägspärrar, vilket leder misstankarna till rebellerna. De förnekar dock att de legat bakom eldgivningen.

    • Bakslag för armén i Donetsk

      Några dagar efter det att president Porosjenko anklagat Ryssland för att ha sänt ytterligare minst 500 reguljära soldater och stridsvagnar till östra Ukraina tvingas ukrainska armén retirera från flygplatsen i Donetsk. Ukraina och USA anklagar separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Under en av krigets hittills blodigaste dagar dödas omkring 30 människor, varav åtta civila när en buss beskjuts i Donetsk. Rebellerna i Donetsk säger att de förbereder en ny offensiv efter att ha intagit flygplatsen efter åtta månaders strider. 

    • Minst 5 000 dödade hittills

      Dödssiffran i kriget passerar 5 000 den 22 januari och kan enligt FN vara betydligt högre. Minst 30 människor dödas och ett 80-tal skadas när Donetskrebellerna avfyrar långdistansraketer mot Mariupol.

    • Mer västpengar

      EU:s finansministrar enas om att ge Ukraina ett nytt lån på 1,8 miljarder euro för att landet ska undvika statsbankrutt. De ställer i utsikt att mer pengar kan anslås senare. Samtidigt tillhandahåller USA ett lika stort lån och säger att landet är berett att vid behov ännu en gång skärpa sanktionerna mot Ryssland.

    • Misslyckat försök till vapenvila

      I slutet av januari görs nya försök att förhandla fram en vapenvila, men mötet i Minsk utmynnar i ingenting. Enligt representanter för Osse, som deltog i samtalen, vägrar rebellerna att ens diskutera tillämpningen av det avtal som slöts i september.

  • 2014

    • December

    • Pro-västliga partier bildar regering

      De fem pro-västliga partierna i parlamentet bildar en koalitionsregering. Tillsammans har de med god marginal två tredjedelars majoritet, vilket ger dem möjlighet att göra ändringar i författningen. Den nya koalitionen sätter som sitt främsta mål att Ukraina ska kunna gå med i Nato. Parlamentet godkänner en ny regering ledd av Arsenij Jatsenjuk, som parlamentet redan i slutet av november givit klartecken att fortsätta som premiärminister. Den förre vice premiärministern Volodymyr Hrojsman har valts till talman. Bland de nya ministrarna märks tre utländska medborgare: amerikanskan Natalie Jaresko (av ukrainsk börd) blir finansminister, litauern Aivaras Abromavičius blir ekonomiminister och georgiern Alexander Kvitasjvili blir hälsovårdsminister. President Porosjenko utfärdar ett dekret som ger de tre ukrainska medborgarskap. Beslutet att ta in utlänningar på tunga ministerposter ses som ett försök att vinna allmänhetens förtroende för regeringens ambition att göra upp med den korruption som genomsyrat den ukrainska statsförvaltningen sedan självständigheten.

    • Ekonomiska reformer godkänns

      Parlamentet godkänner regeringens ekonomiska reformprogram, som bland annat omfattar ett nytt skattesystem, höjda energipriser och privatiseringar av statliga företag. Reformerna är ett villkor för nya stödlån från IMF, EU och andra.

    • Långt över 1 000 dödade under "vapenvila"

      Enligt FN har fram till den 12 december striderna i östra Ukraina krävt 4 707 människoliv, varav 1 357 dödats sedan vapenvila formellt trädde i kraft den 5 september. I en FN-rapport riktas hård kritik mot både separatisterna och regeringsarmén för att ha vållat civilbefolkningen stort lidande. Redan i mitten av november rapporterades antalet internflyktingar närma sig en halv miljon.

    • 2014 katastrofalt för ekonomin

      Centralbankschefen konstaterar att den ukrainska ekonomin krympte med 7,5 procent under 2014, att inflationstakten nått över 20 procent och att hryvnjan tappat halva sitt värde gentemot västvalutor. Hon beskriver 2014 som det värsta året för Ukraina sedan andra världskriget. Parlamentet har strax dessförinnan antagit en stram statsbudget för 2015 med höjda skatter på importvaror och sänkta sociala utgifter.

    • November

    • Omstridda val i öster

      "Val" genomförs i "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ukrainska regeringen, liksom USA och EU, fördömer arrangemangen som olagliga, som ett brott mot avtalet om vapenvila den 5 september och som ett hinder för en fredlig lösning på konflikten.  Separatistledarna Aleksandr Zachartjenko och Igor Plotnitskij väljs till "presidenter" i Donetsk respektive Luhansk med omkring 79 respektive 63 procent av rösterna. Rysslands regering säger att röstresultatet uttrycker befolkningens vilja i sydöstra Ukraina och att de båda "folkrepublikerna" nu har mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev och att regeringen bör avbryta den militära insatsen mot separatisterna.

    • Utbrytarprovinser ska strypas ekonomiskt

      Premiärminister Jatsenjuk meddelar att staten ska avbryta budgetstödet till Donetsk och Luhansk. Endast leveranserna av gas och elektricitet till rebellområdena ska fortsätta. Kort därpå ger president Porosjenko order om att all statlig service ska dras in i de separatistkontrollerade områdena, där vapenvilan i praktiken helt har brutit samman och striderna dagligen kräver liv. Skolor, sjukhus och räddningstjänst som drivs med statliga medel ska stängas.

    • Avbetalning av gasskuld till Ryssland

      Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

    • Rapporter om rysk militär inmarsch

      Den ukrainska militärledningen uppger att två ryska militärkolonner har åkt in över gränsen till Luhansk län med tiotals stridsvagnar, haubitsar, trupptransportfordon och mobila radarstationer. Osse bekräftar att dess observatörer har sett ett stort antal tungt utrustade militärfordon utan registreringsskyltar i rebellkontrollerade områden. I miljonstaden Donetsk fortsätter striderna som de gjort hela tiden sedan "vapenvilan" trädde i kraft drygt två månader tidigare.

    • Kritik mot Ryssland på G20-möte

      Konflikten i Ukraina får stort utrymme vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien. En rad ledare för västländer riktar hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Den ryske presidenten Putin lämnar mötet i förtid.

    • Oktober

    • Nya lagar mot korruption

      Parlamentet antar en rad lagar som ska motverka den korruption som genomsyrat samhället sedan självständigheten och som anses ha förvärrats kraftigt under Janukovytjs styre. Alla anställda vid regeringskanslierna, rättsväsendet och polisen måste deklarera sina egna och sina familjers tillgångar och ekonomiska transaktioner. Dessutom ska riksåklagarämbetet reformeras så att myndigheten inte längre, enligt sovjetisk tradition, ska kunna utnyttjas till att trakassera oppositionella.

    • Parlamentsval ger klar majoritet för EU-vänliga partier

      När nyvalet hålls blir Petro Porosjenkos block klart störst, med totalt 132 av de 450 platserna. När rösterna på partilistorna räknats ser premiärminister Jatsenjuks Folkfronten ungefär lika stort, men i direktvalen får Petro Porosjenkos block överlägset störst stöd. Folkfronten hamnar på totalt 82 mandat. Det nystartade pro-västliga partiet Självtillit får 33 mandat. Oppositionsblocket, bildat av anhängare till avsatte presidenten Janukovytj, får totalt 29 mandat, medan populistiska Radikala partiet får 22 och Julia Tymosjenkos Fosterlandet får 19. Kommunistpartiet åker ur parlamentet för första gången sedan Ukraina blev självständigt 1991. Även högerextrema Svoboda missar 5-procentsspärren men klarar sig kvar i parlamentet tack vare direktvalen och får 6 platser. Högra sektorn får in en direktvald kandidat, vilket ytterligare tre småpartier lyckas med. 96 kandidater utan partianknytning får också plats i parlamentet. Samtliga 12 mandat för Krim blir vakanta, liksom för 15 distrikt (av totalt 27) i länen Donetsk och Luhansk, där inget val kan genomföras.

    • September

    • Över en miljon på flykt

      UNHCR höjer siffrorna över antalet hemlösa ukrainare till närmare 1,1 miljoner. 814 000 ska ha sökt skydd i Ryssland och minst 260 000 är på flykt inom Ukraina. Ytterligare många tusen har flytt till andra grannländer och till EU.

    • Vapenvila ingås men bryts snabbt

      Efter Osse-medlade förhandlingar i Minsk enas ukrainska regeringen och rebellerna den 5 september om en vapenvila som ska följas av fångutväxling. Osse får i uppdrag att övervaka vapenvilan. Vapenvilan bryts nästan omedelbart under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Två veckor senare undertecknar Ukrainas regering, Ryssland, separatisterna och Osse ett nytt avtal om att förstärka vapenvilan.

    • Utbrytarna erbjuds självstyre

      Det ukrainska parlamentet antar långtgående lagar om självstyre för delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Men dominerande attityd är att rebellerna inte godtar något mindre än en total brytning med Ukraina.

    • Ryska ekonomiska hot

      Putin skriver i ett brev till Porosjenko att Ukraina kommer att stängas av från större delen av den ryska marknaden om frihandelsavtalet med EU någonsin träder i kraft.  Ryske energiministern säger att EU-ländernas kontrakt med Ryssland inte ger dem rätt att återexportera rysk gas till Ukraina. Om de ändå gör det riskerar de att leveranserna från Ryssland avbryts. Det första EU-landet som viker sig för de ryska påtryckningarna är Ungern, som varit öppet skeptiskt till EU:s sanktioner mot Ryssland. Premiärminister Orbán säger att landet inte kan riskera att bli utan gas under vintern. Formellt hänvisas dock till tekniska problem när leveranserna till Ukraina stoppas.

    • Augusti

    • Ukrainare får makten i Donetsk

      Sedan allt fler ryska medborgare tagit över de ledande politiska och militära posterna i rebellrörelserna i östra Ukraina tillträder en infödd ukrainare, Aleksandr Zachartjenko, som "premiärminister" i Donetsk. Det formella maktskiftet förmodas vara ett försök att slå tillbaka mot dem i omvärlden som hävdar att ryska krafter ligger bakom revolten.

    • Flyktingkolonn beskjuts

      Minst 17 civila dödas när en busskolonn med flyktingar från Luhansk beskjuts med raketer. Armén och rebellerna skyller på varandra. I Luhansk utbryter gatustrider i centrum och även i Donetsk når kriget in i centrum. Stora civila förluster rapporteras.

    • Rysk TV spärras

      Regeringen stänger av 14 ryska TV-kanaler från det ukrainska kabelnätet. Motiveringen är att sändningarna har innehållit rysk "krigspropaganda". De flesta kanalerna drivs av ryska staten eller av företag med nära band till den ryska ledningen.

    • Rysk hjälpkolonn över gränsen utan tillstånd

      Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör en rysk kolonn med 280 lastbilar in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten".  Det ryska intrånget fördöms i skarpa ordalag av bland andra Nato och USA, som kräver att lastbilarna dras tillbaka. Så snart de lossat sin last i Luhansk återvänder de också in i Ryssland.

    • Nyval utlyses

      President Porosjenko utlyser nyval till parlamentet eftersom det inte gått att hitta en lösning på den regeringskris som utlöstes i juli. Porosjenko pekar också på problemen med att genomföra reformer så länge många anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj sitter kvar i parlamentet. 

    • Rysk inblandning skapar konflikt med EU

      President Putin kräver skyndsamma förhandlingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området.

    • Armén på reträtt; anklagelser om rysk invasion

      Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk. Han säger att Ukraina nu står inför ett storkrig som kan komma att kosta tiotusentals människor livet. Sedan rebellerna gick till offensiv har nästan 700 ukrainska soldater tagits till fånga.

    • Juli

    • Malaysiskt trafikflygplan skjuts ned, ryskt ansvar misstänks

      Samtliga 298 personer ombord omkommer när ett malaysiskt passagerarplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur kraschar i östra Ukraina. Det sker några mil från ryska gränsen, i ett rebellkontrollerat område där proryska separatister tidigare har skjutit ned ukrainska militärplan. Efter tre dagars överläggningar enas FN:s säkerhetsråd om en skarpt formulerad resolution som fördömer nedskjutningen av det malaysiska planet, kräver fritt tillträde till nedslagsområdet för internationella haveriutredare och uppmanar alla länder att samarbeta med utredarna. Ryssland går med på resolutionen efter att ha fått igenom sitt krav att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Rebellerna går nu med på att iaktta eldupphör i katastrofområdet och överlämnar planets "svarta lådor" till internationella haveriutredare. Nederländska haveriutredare slår senare fast att flygplanet träffats av "ett stort antal föremål som med våldsam kraft trängde igenom planets skrov". Enligt utredarna tyder inget på något tekniskt fel på planet eller att besättningen begått misstag.

    • Skärpt konflikt kring Donetsk

      Armén drabbas av en av sina svåraste enskilda förluster när 23 soldater dödas och nästan 100 skadas av en raket avfyrad av separatister nära ryska gränsen. Striderna kring Donetsk hårdnar och 70 000 invånare uppges ha lämnat staden. 

    • EU:s sanktioner utvidgas

      EU sätter upp ytterligare elva av de högsta ledarna för de pro-ryska separatisterna på sin sanktionslista. Listan omfattar nu totalt 72 personer och två företag som anses hota Ukrainas sammanhållning.

    • Journalister lever farligt

      Under årets sex första månader har Ukraina varit världens farligaste land för journalister, visar statistik från den internationella medieorganisationen INSI. Sju reportrar och assistenter har dödats. Reportrar utan gränser säger att allt fler journalister dessutom tas till fånga i östra Ukraina. Organisationen anklagar både separatisterna och armén för att ligga bakom gripandena.

    • Regeringen i gungning

      Partierna Svoboda och Udar lämnar regeringskoalitionen för att tvinga fram nyval till parlamentet. Partierna hänvisar till att anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj saboterar parlamentets verksamhet. Udar har stött koalitionen utan att ha ministerposter.

    • Juni

    • Ryska gasleveranser stoppas

      Ryssland avbryter gasleveranserna till Ukraina sedan försöken att genom medling av EU komma överens om priset misslyckats. Ryska Gazprom säger dock att leveranser via Ukraina till andra europeiska länder ska fortsätta. 

    • Regeringen tar tillbaka Mariupol

      Efter hårda strider återtar regeringsstyrkor kontrollen över hamnstaden Mariupol. President Porosjenko utser Mariupol till tillfällig regionhuvudstad istället för Donetsk som styrs av rebeller.

    • Samarbetsavtalet med EU skrivs under

      Tillsammans med de båda andra före detta sovjetrepublikerna Georgien och Moldavien skriver Ukraina under associationsavtalet med EU den 27 juni. Avtalet ger stegvis ukrainska exportföretag fri tillgång till EU-marknaden och innebär också att landet får tekniskt och ekonomiskt utvecklingsstöd. I gengäld förbinder sig Ukraina att leva upp till EU:s krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, kamp mot korruption, ett stärkt rättssamhälle och ett reformerat ekonomiskt system. Regeringen i Moskva kommenterar avtalet i Bryssel med att Ryssland förbehåller sig rätten till motåtgärder om det skulle skada rysk ekonomi.

    • Liechtenstein spärrar försnillade pengar

      Liechtenstein spärrar omkring 30 miljoner USA-dollar som placerats i landet av förre ukrainske presidenten Janukovytj och personer i hans innersta krets. En utredning om penningtvätt tillsätts i furstendömet.

    • Maj

    • Porosjenko väljs till president

      Företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet redan i första omgången med 54,5 procent av rösterna. På andra plats kommer den tidigare regeringschefen Julia Tymosjenko med knappt 13 procent. Enligt valkommissionen ligger valdeltagandet på ungefär 60 procent. OSSE bedömer att valet ”i stort sett motsvarat demokratiska normer” och att det ger Porosjenko legitimitet. Valresultatet är ett stort bakslag för den ryska propagandan om att revolten mot den förra regimen dominerats av nazister och fascister. De båda kandidaterna för högerextrema Svoboda och Högra sektorn får tillsammans mindre än två procent av rösterna, klart färre än de ukrainska judarnas främsta representant.

    • Boxningsmästare borgmästare i Kiev

      I lokalvalet i Kiev, som hålls samtidigt med presidentvalet, väljs förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko till borgmästare i huvudstaden. Hans parti Udar får egen majoritet i stadsfullmäktige.

    • "Folkomröstning" i öster

      Separatister genomför en "folkomröstning" i ett tiotal städer som behärskas av pro-ryska aktivister i länen Donetsk och Luhansk. I Donetsk sägs nästan 90 procent av deltagarna rösta ja till självstyre, medan drygt 96 procent ska ha röstat ja i Luhansk. Valdeltagandet i Donetsk uppges ha varit nära 75 procent. Regeringen i Kiev fördömer "folkomröstningen" som ren fars som inspirerats av Ryssland i dess strävan efter att destabilisera Ukraina och avsätta landets regering. 

    • Dödsbrand efter oroligheter i Odessa

      Konflikten sprids till Odessa i sydvästra Ukraina, där det uppstår sammanstötningar mellan nationalistiska och pro-ryska demonstranter. Minst 42 människor dödas. De flesta offren krävs inne i en fackförbundsbyggnad som sticks i brand. Regeringen avskedar ledningen för den lokala polisen sedan den låtit en pro-rysk folkmassa frita 67 personer som gripits efter kravallerna.

    • Högerextrem milis ska stödja regeringen

      En ny halvmilitär frivilligstyrka bildas för att kunna sättas in mot separatisterna i öster. Styrkan får namnet Azovbataljonen och har en stark högernationalistisk profil. Många av de flera hundra som ansluter sig har närmast nazistiska åsikter.

    • Strider i Mariupol

      I hamnstaden Mariupol nära ryska gränsen dödas 20 separatister och en polisman i strider mellan pro-ryska rebeller och ukrainsk militär. Skottlossningen ska ha utbrutit sedan armésoldater och en inrikesstyrka kommit till stadens polishögkvarter som en grupp separatister försökte inta.

    • April

    • Rysk gas kraftigt dyrare

      Ryska gasproducenten Gazprom meddelar att Ukraina inte längre får köpa gas till det reducerade pris som presidenterna Putin och Janukovytj kom överens om i december. På ett par dagar höjs priset två gånger, med totalt 81 procent. Prishöjningarna motiveras med Ukrainas oförmåga att betala av skulder från 2013. Gazprom kräver omedelbar betalning av 2,2 miljarder USA-dollar. Regeringen vägrar att acceptera höjningen.

    • Röstsiffror på Krim var falska

      Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från "folkomröstningen" på Krim var falska. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Kreml deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida men ligger kvar på rådets internetplats.

    • Uppror i östra Ukraina

      Säkerhetstjänsten uppger sig ha gripit 15 personer som ska ha förberett en väpnad revolt i den östliga regionen Luhansk. En större mängd vapen ska ha beslagtagits. I Luhansk, Donetsk och Charkiv stormas de centrala regeringsbyggnaderna av pro-ryska demonstranter. I Donetsk utropar aktivisterna "Sovjetiska folkrepubliken Donetsk" och uppmanar Ryssland att sända en "fredsbevarande" styrka till området. De kräver också en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Ukrainas regering anklagar ryska ledningen för att försöka upprepa "Krim-scenariot" och ha planer på att sända militär över gränsen för att "slita sönder" Ukraina.

    • Reformlagar antas

      Parlamentet antar en lag som reglerar statlig upphandling. Enligt regeringen har cirka 40 procent av pengarna avsedda för statliga inköp försnillats de senaste åren. Upphandlingslagen är ett av de sista villkoren för att Ukraina ska kunna få stöd av IMF. Tidigare har parlamentet antagit lagar mot korruption, låtit valutan flyta fritt och höjt priset på gas till hushållen.

    • Nytt EU-stöd

      EU:s utrikesministrar godkänner ett nytt stödpaket på en miljard euro för att hjälpa Ukraina få ordning på sin betalningsbalans. De beslutar också att sänka tullarna på ukrainska exportvaror, vilket kan spara landet nästan en halv miljard euro per år.

    • USA markerar stöd för Ukraina

      USA:s vicepresident Joe Biden besöker Kiev för att visa stöd för den provisoriska ukrainska regeringen. USA erbjuder Ukraina 50 miljoner dollar i bistånd för ekonomiska och politiska reformer, varav 11 miljoner ska bidra till att finansiera presidentvalet. Dessutom erbjuds militär, "icke dödande" utrustning – däribland kommunikationsutrustning och fordon – för 8 miljoner dollar.

    • Observatörer tas som gisslan av separatister

      Åtta obeväpnade militära observatörer från Osse, bland dem en svensk major, tas som gisslan tillsammans med ukrainska medhjälpare av separatister i Slovjansk. Separatisterna anklagar dem för att vara spioner för Nato. Osse skickar en ny delegation för att förhandla om en frigivning. Svensken släpps efter två dagar av hälsoskäl. De övriga friges efter en dryg vecka.

    • Separatister tar över östliga städer

      Pro-ryska separatister ockuperar polishögkvarter, stadshus och andra officiella byggnader i allt fler östliga städer. I minst ett dussintal större städer har Kievregeringen i praktiken inget inflytande. I de flesta fall är den lokala polisen helt passiv inför stormningarna av byggnaderna. Tillförordnade presidenten Turtjynov säger att armén är i full stridsberedskap inför en befarad rysk invasion men att regeringen står "hjälplös" inför fortsatta separatiska aktioner.

    • Mars

    • Ryska annekteringen av Krim fullbordas

      Den snabba ryska annekteringen av Krim fullbordas när president Putin skriver under ett dokument. På mindre än ett dygn har ryska parlamentets båda kamrar godkänt att den ukrainska halvön införlivas med Ryssland. Ryska styrkor har fortsatt att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering ger snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

    • Krim förklarar sig "självständigt"

      Det lokala parlamentet på Krim röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland. Det sker redan före en internationellt hårt kritiserad folkomröstning i frågan som hålls i slutet av månaden, och i vilken nära 97 procent av väljarna röstar ja.

    • Högsta beredskap efter ryskt hot

      Sedan Rysslands president Putin efter några dagars upptrappat ordkrig fått klartecken av ryska parlamentet att ingripa militärt i Ukraina, där "ryssars liv är hotade", talar Ukrainas regering om en krigsförklaring och försätter stridskrafter i högsta beredskap. Försvarsdepartementet förbereder allmän mobilisering och premiärminister Jatsenjuk vädjar till Nato, och speciellt USA och Storbritannien, om konkret stöd. De båda senare staterna är medgaranter för Ukrainas säkerhet enligt ett avtal med Ryssland från 1994.

    • Internationellt fördömande av Ryssland

      Det ryska agerandet på Krim, dit 16 000 soldater rapporteras ha förts, utlöser en intensiv internationell diplomatisk verksamhet i bland annat EU, Nato, Osse och USA. Ryssland fördöms skarpt och unisont för brott mot folkrätten och en rad avtal som landet har undertecknat, däribland Budapestmemorandumet från 1994, som utgjort en garanti för Ukrainas territoriella integritet. EU och USA erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd.

    • Oroligheter i östra Ukraina

      Efter sammanstötningar i Donetsk mellan pro-ryska och anti-ryska grupper säger utrikesdepartementet i Moskva att Ryssland förbehåller sig rätten att "skydda ryska liv" i hela Ukraina, eftersom regeringen i Kiev "inte har situationen under kontroll". USA:s och Rysslands utrikesministrar gör ett misslyckat försök att komma fram till en fredlig lösning på krisen, varefter Ryssland lägger in veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om att förklara folkomröstningen olaglig. Tretton länder röstar för resolutionen och Kina lägger ned sin röst. Bara Ryssland är emot, och framstår som allt mer internationellt isolerat. Under tiden rapporteras Ryssland fortsätta att föra in soldater och militär utrustning till Krim.

    • EU och USA inför sanktioner

      Både EU och USA reagerar på folkomröstningen på Krim med riktade sanktioner enskilda individer, på Krim och i Ryssland.

    • Ukraina sluter politiskt avtal med EU

      Premiärminister Jatsenjuk skriver i Bryssel under den politiska delen av det associationsavtal med EU som Janukovytj förkastade i november. Avtalet knyter Ukraina närmare EU och ger bland annat landet tullbefrielse värd närmare en halv miljard euro för handeln med en rad jordbruksprodukter, textilier och andra varor.

    • Osse-observatörer till Ukraina

      Osse beslutar att sända civila observatörer till Ukraina, tills vidare 100 personer men vid behov upp till 500. I slutet av månaden bedömer västliga experter att cirka 30 000 ryska soldater ligger i stridsberedskap nära Ukrainas östra gräns.

    • Utländska lån med motkrav

      IMF beviljar preliminärt ett stödlån på 14–18 miljarder USA-dollar. Med beräknade lån från olika regeringar och andra finansinstitut kan det totala stödet för de närmaste två åren uppgå till 27 miljarder dollar. Lånen förutsätter grundläggande ekonomiska reformer i Ukraina, främst en marknadsstyrd valutakurs, högre energipriser och en omstrukturering av energibolaget Naftogaz.

    • FN fördömer "folkomröstningen" på Krim

      FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer den ryskstödda folkomröstningen på Krim som olaglig. Resolutionen antas med 100 röster mot 11 och 58 nedlagda. Som en följd av detta kommer hela FN-systemet att fortsätta betrakta Krim som en del av Ukraina.

    • Februari

    • Ny regering bildas

      Parlamentet godkänner en ny regering som ska leda landet tills en ny president har valts. Den provisoriska regeringen leds av Arsenij Jatsenjuk från partiet Fosterlandet. Regeringen domineras av Fosterlandet och partiobundna akademiker, men även flera framträdande aktivister från proteströrelsen får uppdrag i regeringen, liksom högernationalistiska Svoboda.

    • Fortsatt ryskt tryck

      Oppositionen håller trycket uppe på regimen. Omkring 70 000 människor demonstrerar i Kiev andra söndagen i månaden. President Janukovytj besöker olympiska vinterspelen i ryska Sotji, där han håller enskilda överläggningar med Vladimir Putin. Den ukrainska ledningen är under press även från Ryssland, som håller inne en andra delutbetalning av den utlovade krediten på 15 miljarder dollar. Hittills har bara 3 miljarder betalats ut. Ryssland kräver bland annat att först få betalt för naturgas som levererats till Ukraina. Räkningen är på 3,3 miljarder dollar.

    • Polisingripande utlöser blodbad på demonstranter

      De svåraste oroligheterna hittills bryter ut när kravallpolis hindrar demonstranter från att ta sig till parlamentet. På två dygn dödas över 80 människor. Regimen beskriver aktivisterna som "terrorister" och ordkriget trappas upp. President Janukovytj byter ut arméchefen och försvarsdepartementet säger sig överväga att sätta in soldater i "anti-terrorinsatser" runt om i landet. Vice arméchefen avgår i protest mot planerna på att sätta in armén mot civila.

    • Presidenten flyr trots avtal om nyval och samlingsregering

      Efter en natts förhandlingar med oppositionsledare och EU-representanterna sluter Janukovytj ett avtal med oppositionsledarna som bland annat innebär att en samlingsregering ska utses, val ska tidigareläggas och en ny författning skrivas. Men beskeden tas emot med skepsis bland många aktivister på Självständighetstorget, som kräver att Janukovytj avgår genast och att valen ska hållas redan före sommaren. Presidenten försvinner och beger sig till östra Ukraina där hans stöd är starkast. Hans kansli och bostad ställs utan bevakning och tas över av aktivisterna. En vecka senare dyker Janukovytj upp i Ryssland.

    • Oppositionen tar över

      I presidentens frånvaro lämnar så många av hans allierade regeringspartiet att oppositionen får en stark majoritet i parlamentet. De röstar för att avsätta Janukovytj och frige Tymosjenko, som genast flyger tillbaka till Kiev. Presidentvalet tidigareläggs till den 25 maj. En av Tymosjenkos allierade, Oleksandr Turtjynov, väljs till talman och får tillfälligt också ställning som president. Armén, polisen och säkerhetstjänsten förklarar sig snart solidariska med den nya ledningen.

    • Ryssland bryter med Ukraina

      Rysslands regering meddelar att allt ekonomiskt stöd till Ukraina avbryts tills vidare. Rysslands ambassadör kallas hem från Kiev. Ryska fördömanden av ökande "nationalism och nyfascism" i västra Ukraina åtföljs av att ryska trupper i närområdet försätts i höjd beredskap. Över 150 000 man, stridsflyg och pansar ska delta i en militärmanöver som aviseras i västra Ryssland, nära ukrainska gränsen.

    • Ryskt maktspråk på Krim

      På den ryskt dominerade halvön Krim ökar spänningen och det förekommer demonstrationer för självständighet från Ukraina. Ryska flaggan hissas vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Simferopol ockuperas av tungt beväpnade män. Regeringen i Kiev anklagar Ryssland för att ligga bakom att beväpnade män tar kontroll över två flygplatser på Krim. Ryska regeringen förnekar att ryska soldater är aktiva på Krim och säger att det rör sig om lokala självförsvarsstyrkor i privata uniformer.

    • Ryskt maktövertagande på Krim

      Det lokala parlamentet på Krim avsätter den regionala regeringen och tillsätter en ny administration ledd av Sergej Aksionov från partiet Rysk enighet. Enligt gängse normer är det regeringen i Kiev som utser Krims lokala ledning. Krims parlament röstar också för att hålla en lokal folkomröstning den 25 maj, samma dag som det ukrainska presidentvalet, om halvöns politiska ställning. Några dagar senare tidigareläggs folkomröstningen till den 30 mars.

    • Januari

    • Krisen allt djupare

      Demonstrationerna mot regeringen fortsätter med tiotusentals deltagare. I mitten av månaden antar parlamentet lagar som försvårar för regeringskritiska protester i Kiev: som förbud mot att resa tält utan tillstånd eller sätta upp högtalaranläggningar på allmän plats. En lag gör det också lättare att gripa brottsmisstänkta parlamentsledamöter. Lagarna utlöser nya massprotester, och våldsamma sammandrabbningar äger rum i centrala Kiev. Flera demonstranter dödas och hundratals skadas i sammanstötningar med polis. Förhandlingar mellan Janukovytj och de tre oppositionsledarna ger inga resultat. Både EU och USA varnar för "konsekvenser" om inte Janukovytj ser till att våldet stoppas. Ryssland anklagar västmakterna för inblandning i Ukrainas inre angelägenheter. I slutet av månaden hävs de nyss införda antiprotestlagarna på förslag av president Janukovytj vid ett krismöte i parlamentet. Samtidigt lämnar premiärminister Mykola Azarov och hans regering in sin avskedsansökan. Azarov efterträds tillfälligt av vice premiärminister Serhij Arbuzov. Azarovs beslut välkomnas av oppositionen som länge har krävt regeringens avgång.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan