2021
Senaste händelser
-
Februari
-
Strid med Polen om brunkolsgruva
Tjeckien tar rättslig strid mot polska planer på att bygga ut en kolgruva i Turów, som ligger nära gränsen mellan länderna. Tjeckien hänvisar till miljöskador och kräver att brunkolsgruvan stängs. En stämning kommer att lämnas in till EU-domstolen, med tjeckiska krav på att gruvdriften avbryts tills dom har fallit. Polska myndigheter förlängde 2020 gruvans driftstillstånd med sex år, trots protester från grannländerna Tjeckien och Tyskland. EU-kommissionen har kritiserat beslutet och anfört att Polen både har missbedömt miljöskadorna och lämnat ofullständig information om planerna.
-
Lagändring gynnar småpartier
Författningsdomstolen ogiltigförklarar delar av landets vallag som missgynnat småpartier. Ändringarna påverkar hur mandaten fördelas samt indelningen i valkretsar på regional nivå. Vidare upphävs spärren för partiallianser på 10 procent. I fortsättningen gäller samma gräns för allianser som för partier, det vill säga 5 procent. På det stora hela gör ändringarna det lättare för småpartier att vinna terräng, och ändringarna kritiseras i skilda politiska läger. Babiš själv anklagar författningsdomstolen för att underminera medborgarnas tilltro till det politiska systemet. Ändringarna i vallagen ska nu godkännas av parlamentets båda kamrar innan de träder i kraft.
-
Mars
-
Regeringspartiet ANO tappar stöd
Sex månader före nästa parlamentsval har premiärminister Andrej Babiš parti ANO halkat ned från sin ledande position i opinionsmätningarna. ANO som stadigt legat runt 30 procent trots skandaler kring Babiš och kritik mot regeringens hantering av pandemin får nu 24,5 procent i en mätning från medieinstitutet Median. I topp hamnar en nybildad koalition mellan Piratpartiet och Borgmästare och oberoende (se Politiskt system). Socialdemokraterna som är ANO:s koalitionspartner kommer enligt opinionsmätningen inte in i parlamentet. Många tjecker ger regeringen skulden för att Tjeckien nu tillhör de länder i världen med högst smittotal och dödstal per capita.
-
April
-
President Zeman gisslas av demonstranter
Uppskattningsvis 10 000 personer deltar i en demonstration mot president Miloš Zeman i Prag. Presidenten, som står till vänster politiskt och brukar värna om banden till Ryssland, har haft svårt att hantera den kris i relationerna till Moskva som bröt ut när Tjeckien anklagade ryska agenter för att ha varit delaktiga i en explosion i ett ammunitionsförråd 2014 (se 17 april). Det tog Zeman mer än en vecka innan han agerade och nämnde händelsen i fördömande ordalag. För demonstranterna är det inte tillräckligt. Zeman kallas för Kremls knähund och de mest hårdföra demonstranterna kräver att han ställs inför rätta för förräderi.
-
Nytt bakslag för premiärminister Babiš
EU-kommissionen bekräftar en tidigare preliminär slutsats och slår fast att premiärminister Andrej Babiš befinner sig i en intressekonflikt som politiker på grund av sina affärsintressen ( se även Maj 2019). Enligt EU-kommissionen har Babiš företagskonglomerat Agrofert fått stora belopp i stöd av EU på felaktig grund. 2017 blev det förbjudet för bolag som till mer än 25 procent ägs av en minister att tilldelas offentliga uppdrag eller ta emot statliga bidrag, och Babiš förde då över Agrofert till ett förvaltningsbolag (trust fond) men kommissionen menar att Babiš fortfarande är den egentligen ägaren och att alla bidrag som betalats ut till Agrofert sedan lagen trädde ikraft därmed är felaktiga och att de ska korrigeras. Ivan Bartoš, ledare för Piratpartiet uppmanar Babiš att se till att Agrofert betalar tillbaka pengarna till den tjeckiska staten. Enligt Bartoš handlar det om mer 770 miljoner euro. Piratpartiet har på sistone seglat upp som främste utmanare till Babiš ANO som tappat mark på grund av regeringens oförmåga att komma tillrätta med smittspridningen av covid-19.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.