2025

• Maj

• UD-anställd anklagad för spioneri hittas död

  16 maj

  En diplomat som anklagats för spioneri hittas död i sitt hem. Mannen greps några dagar tidigare av säkerhetspolisen. Han försattes sedan på fri fot men misstankarna kvarstod. Mannen hade anklagat polisen för övervåld i samband med gripandet, då hans lägenhetsdörr bröts upp och han själv ska ha ådragit sig skador. Säpo uppges utreda kopplingar mellan diplomaten och Tobias Thyberg som utsågs till säkerhetsrådgivare men avgick på en gång (se 9 maj 2025).

• Nytillträdd säkerhetsrådgivare avgår

  9 maj

  Bara timmar efter det att regeringen presenterat sin nya nationella säkerhetsrådgivare Tobias Thyberg kommer besked om att han avgår med omedelbar verkan. Orsaken är bilder från en dejtingsajt som uppges vara av sexuell karaktär. Thyberg tillsattes sedan den förre säkerhetsrådgivaren, Henrik Landerholm, tvingats avgå efter flera fall av slarv med sekretessbelagda handlingar (se 27 januari 2025). Oppositionen anklagar statsminister Ulf Kristersson för dåligt omdöme efter det nya haveriet. Tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare inrättades av Kristersson efter regeringens tillträde 2022.

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Sverige, liksom från övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Nytt stödpaket till Ukraina

  31 mars

  Regeringen tillkännager ännu ett militärt stödpaket till Ukraina, det 19:e i ordningen sedan den ryska storinvasionen i februari 2022 och det största hittills med ett värde på närmare 16 miljarder kronor. Merparten, drygt 9 miljarder kronor, ska gå till försvarsmateriel tillverkat i Sverige eller annat europeiskt land. Två månader tidigare presenterades det 18:e stödpaketet, à 13,5 miljarder kronor, med bland annat 16 stridsbåt-90, 1 500 pansarvärnsrobotar, 146 lastbilar och ammunition, samt ytterligare 18 artilleripjäser av typen Archer liksom fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur.

• Miljardlån för ökade försvarsutgifter

  26 mars

  Regeringen meddelar planer på att låna 300 miljarder kronor till försvaret fram till år 2035. Kriget i Ukraina och ”osäkerhet i den transatlantiska relationen” ligger bakom beskedet, enligt statsminister Ulf Kristersson. En bedömning är att Nato i sommar kommer att enas en ny nivå för försvarsutgifterna som beräknas hamna på mellan 3 och 4 procent, och de 300 miljarderna beräknas innebära att Sverige når 3,5 procent år 2030.