Nytt misstänkt skuggfartyg bordat

3 maj

Kustbevakningen bordar ännu ett fartyg som misstänks tillhöra den ryska ”skuggflottan” (se 12 mars 2026). Fartyget, Jin Hui, misstänks segla under falsk syrisk flagg och finns på EU:s sanktionslista. Kaptenen, som har kinesiskt pass, grips av polisen.

Kvittningssystemet i riksdagen ur spel

29 april

Sverigedemokraterna utlöser en kritikstorm när partiet bröt mot det så kallade kvittningssystemet i riksdagen. Systemet utgör en informell överenskommelse och innebär att ledamöter ”kvittas ut” så att maktförhållandet mellan partierna förblir detsamma vid frånvaro i något parti. I det aktuella fallet lät sverigedemokraterna bli att kvitta ut ledamöter så att regeringens förslag om skärpta krav för svenskt medborgarskap gick igenom. Annars hade förslaget röstats ned eftersom två politiska vildar – före detta sverigedemokrater – röstade med oppositionen.

Förnyad kritik från Klimatpolitiska rådet

19 mars

Sverige är nu längre från att nå klimatmålen än när regeringen tillträdde 2022, slår Klimatpolitiska rådet fast i sin årliga rapport. Rådet uppmanar regeringen att vidta en rad åtgärder. Det är fjärde året i rad som Klimatpolitiska rådet, ett oberoende expertorgan, framför kritik mot regeringens klimatpolitik. Regeringen tillbakavisar som tidigare kritiken.

UD-protest mot avrättning i Iran

18 mars

Utrikesdepartementet kallar upp Irans ambassadör för att protestera mot att en svensk medborgare avrättats (se även December 2025). Mannen hade även iranskt medborgarskap. Avrättningen som fördöms också av EU är den första som iranska myndigheter har rapporterat om sedan USA och Israel inledde krig mot Iran den 28 februari.

Ryska skuggfartyg bordas

12 mars

Kustbevakningen och polisen bordar en oljetanker som ingår i Rysslands så kallade skuggflotta, som används för att kringgå västsanktioner mot den ryska oljeexporten. En vecka tidigare beslagtogs ett annat fartyg som misstänktes frakta stulet ukrainskt spannmål. Båda fartygen, Sea Owl 1 och Caffa, antas segla under falsk flagg. Kaptenerna i båda fallen grips.

Misstänkt rysk drönare vid franskt hangarfartyg i Malmö

26 februari

Försvarsmakten stör ut en drönare som enligt försvarsminister Pål Jonson sannolikt kom från ett ryskt fartyg och som närmade sig det franska hangarfartyget Charles de Gaulle i Malmö. Det är oklart om drönaren störtar i havet eller återvänder till sitt fartyg. Charles de Gaulle är världens största atomdrivna hangarfartyg som inte hör till USA, och utgör franska flottans flytande högkvarter. Fartyget är på tillfälligt besök i Malmö. Oidentifierade drönare har på senare tid upptäckts vid flygplatser samt militär- och industrianläggningar runt om i Europa, och Ryssland misstänks i flera fall ligga bakom incidenterna.

Nytt stödpaket till Ukraina

19 februari

Regeringen beslutar om ett nytt stort militärt stödpaket till Ukraina. Det rör sig om 12,9 miljarder kronor som i första hand ska gå till luftvärnssystem. Stödpaketet är det 21:a till Ukraina sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022 och det tredje största i ordningen. Sammanlagt uppgår nu det militära stödet till 103 miljarder kronor.

USA drar tillbaka tullhot gällande Grönland

21 januari

Efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte drar USA:s president Donald Trump tillbaka ett hot om strafftullar som riktats mot Sverige och sju andra länder i Europa. Enligt Trump har mötet lett till ett ”ramavtal” om säkerheten på Grönland och i Arktis. Några uppgifter om vad ett sådant avtal skulle innehålla föreligger inte. Fyra dagar tidigare hotade Trump med strafftullar redan från den 1 februari på grund av stöd för Danmarks rätt till Grönland. Sverige hade då skickat ett par officerare till ön, på Danmarks begäran.

Irans ambassadör kallas upp

19 december

Utrikesdepartementet uppger att man kallat upp Irans ambassadör för att protestera mot att en svensk medborgare dömts till döden i Iran. Enligt det iranska rättsväsendet greps mannen, som även är iransk medborgare, under det tolv dagar långa kriget mellan Iran och Israel i juni. Han har anklagats för att ha spionerat för Israel. En annan svenskiranier, Ahmadreza Djalali, greps i Iran 2016 och har också dömts till döden.

Zelenskyj: Ukraina vill köpa Jas Gripen

22 oktober

Ukraina vill köpa minst 100 och kanske 150 stridsflygplan av typ Jas 39 Gripen E från Sverige. Det framgår av en avsiktsförklaring som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson gemensamt presenterar i Linköping. Enligt Zelenskyj är Jas Gripen "en prioriterad fråga". För att finansiera köpet hoppas länderna använda frysta ryska tillgångar, säger de båda ledarna. Jas 39 Gripen E är den senaste modellen av stridsflygplanet och tillverkas i Linköping. 

Centerledaren Hatt avgår efter hot

15 oktober

Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt meddelar att hon hoppar av, ett knappt halvår efter sitt tillträde och ett knappt år före nästa riksdagsval. Som skäl anger Hatt hat och hot som gör att hon och hennes familj måste leva med strikta säkerhetsåtgärder. Hon säger att samhällsklimatet blivit hårdare och hoten mot politiker värre under tio år då hon varit borta från politiken. Annie Lööf, som var partiledare 2011–2023, berättade också om omfattande hot när hon meddelade sin avgång (se 15 september 2022). Vid en partistämma i november utses Elisabeth Thand Ringqvist  till ny Centerledare.

UD kallar upp Rysslands ambassadör

11 september

Utrikesdepartementet kallar upp Rysslands Sverigeambassadör, Sergej Beljajev, för att markera mot kränkningen av polskt luftrum dagen innan, då flera ryska drönare sköts ned. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard säger att Sverige stödjer Polen ”som Natoallierad och EU-medlem”. UD har kallat upp ambassadören flera gånger sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina 2022, senast i slutet av augusti då en protest framfördes mot en attack mot Kiev som krävde minst 25 människors liv.

Ännu ett stödpaket till Ukraina

11 september

Regeringen presenterar ett militärt stödpaket till Ukraina till ett värde av 9,2 miljarder kronor. Paketet omfattar bland annat drönare, ammunition och artillerisystemet Archer. Det är det 20:e stödpaketet till Ukraina sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022.

Tullavtal klart mellan EU och USA

27 juli

Efter många turer och långdragna förhandlingar sluts ett ramavtal som innebär att USA:s importtullar för Sverige och övriga EU-länder blir 15 procent. Beskedet kommer efter ett möte i Skottland mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump. I sitt första utspel i april sade Trump att tullar på 20 procent skulle gälla för EU, även om de genast pausades och 10 procent har gällt sedan dess. I maj hotade Trump med tullar på 50 procent och i mitten av juli hotade han med 30 procent om inget avtal blev klart före den 1 augusti. Nu blir det alltså 15 procent, även för bilar och bildelar där 25 procent annars har gällt sedan april. Däremot gäller fortfarande 50 procent för stål och aluminium. Enligt den nya överenskommelsen ska EU-länderna tillåta tullfri import från USA av vissa varor. EU och USA står tillsammans för närmare en tredjedel av den globala handeln.

Ny nationell säkerhetsrådgivare utsedd

24 juli

Diplomaten Niclas Kvarnström utses till nationell säkerhetsrådgivare. Statsminister Ulf Kristersson pekar på att Kvarnström har lång erfarenhet från Utrikesdepartementet, EU och det privata näringslivet, och bred utrikes- och säkerhetspolitisk kompetens. Viss kritik riktas mot valet av Kvarnström då han var föremål för stark kritik 2018 för att ha raderat mejl i samband med att Sverige kampanjade för en plats i FN:s säkerhetsråd. Det stred mot offentlighetsprincipen. Kvarnström blir den tredje personen på posten på bara ett drygt halvår (se 27 januari och 9 maj 2025).

Israels ambassadör kallas upp

27 maj

Utrikesdepartementet kallar upp Israels ambassadör Ziv Nevo Kulman med anledning av den svåra humanitära situationen i Gazaremsan. Enligt UD är det ”oförsvarligt” att Israel hindrar mat och andra förnödenheter från att nå invånarna. UD konstaterar att Hamas har ett tungt ansvar för situationen men betonar att folkrätten måste respekteras även om Israel har rätt att försvara sig.

UD-anställd anklagad för spioneri hittas död

16 maj

En diplomat som anklagats för spioneri hittas död i sitt hem. Mannen greps några dagar tidigare av säkerhetspolisen. Han försattes sedan på fri fot men misstankarna kvarstod. Mannen hade anklagat polisen för övervåld i samband med gripandet, då hans lägenhetsdörr bröts upp och han själv ska ha ådragit sig skador. Säpo uppges utreda kopplingar mellan diplomaten och Tobias Thyberg som utsågs till säkerhetsrådgivare men avgick på en gång (se 9 maj 2025).

Nytillträdd säkerhetsrådgivare avgår

9 maj

Bara timmar efter det att regeringen presenterat sin nya nationella säkerhetsrådgivare Tobias Thyberg kommer besked om att han avgår med omedelbar verkan. Orsaken är bilder från en dejtingsajt som uppges vara av sexuell karaktär. Thyberg tillsattes sedan den förre säkerhetsrådgivaren, Henrik Landerholm, tvingats avgå efter flera fall av slarv med sekretessbelagda handlingar (se 27 januari 2025). Oppositionen anklagar statsminister Ulf Kristersson för dåligt omdöme efter det nya haveriet. Tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare inrättades av Kristersson efter regeringens tillträde 2022.

USA inför - och pausar - högre tullar

9 april

De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Sverige, liksom från övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

Nytt stödpaket till Ukraina

31 mars

Regeringen tillkännager ännu ett militärt stödpaket till Ukraina, det 19:e i ordningen sedan den ryska storinvasionen i februari 2022 och det största hittills med ett värde på närmare 16 miljarder kronor. Merparten, drygt 9 miljarder kronor, ska gå till försvarsmateriel tillverkat i Sverige eller annat europeiskt land. Två månader tidigare presenterades det 18:e stödpaketet, à 13,5 miljarder kronor, med bland annat 16 stridsbåt-90, 1 500 pansarvärnsrobotar, 146 lastbilar och ammunition, samt ytterligare 18 artilleripjäser av typen Archer liksom fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur.

Miljardlån för ökade försvarsutgifter

26 mars

Regeringen meddelar planer på att låna 300 miljarder kronor till försvaret fram till år 2035. Kriget i Ukraina och ”osäkerhet i den transatlantiska relationen” ligger bakom beskedet, enligt statsminister Ulf Kristersson. En bedömning är att Nato i sommar kommer att enas en ny nivå för försvarsutgifterna som beräknas hamna på mellan 3 och 4 procent, och de 300 miljarderna beräknas innebära att Sverige når 3,5 procent år 2030.

EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina

6 mars

Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

Krismöte om Europas säkerhet

2 mars

Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett möte i London som Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller med västerländska ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Kristersson samt Starmer, Macron och Zelenskyj deltar ledare för Danmark, Finland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.

Ännu ett misstänkt kabelbrott i Östersjön

21 februari

Polisen och Kustbevakningen uppger att ett kabelbrott återigen har inträffat i Östersjön, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland. Det är tredje gången som en och samma kabel mellan Finland och Tyskland utsätts för misstänkt sabotage. I november och december gick den av helt medan den nu bara är skadad, uppger det finländska bolaget Cinia som äger kabeln (se även 19 november 2024). EU-kommissionen har just utlovat bättre övervakning av undervattenskablarna och att åtgärder ska vidtas mot den ryska så kallade skuggflottan.

Kristoppmöte efter USA:s kovändning

17 februari

Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Danmarks statsminister Mette Frederiksen deltar som företrädare för hela Norden och Baltikum vid sidan av ledarna för Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritannien och Tyskland samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

Masskjutning på skola i Örebro

4 februari

En man skjuter ihjäl tio personer och tar sitt eget liv på ett vuxengymnasium i Örebro, i den dödligaste masskjutningen i Sveriges historia. Flera personer skadas också allvarligt. Gärningsmannen identifieras senare som 35-årige Rickard Andersson, en tidigare ostraffad man som till stor del tycks ha levt isolerad. De döda är sju kvinnor och tre män, mellan 28 och 68 år gamla. Dådet väcker stor bestörtning i hela samhället. Polisen säger att inget motiv är klarlagt och att utredningen kan ta lång tid. Mannen uppges ha varit elev på skolan, men många pekar på att en majoritet av offren har utländsk bakgrund och befarar att rasistisk propaganda spelat in i hans val av offer.

Koranbrännare ihjälskjuten strax före dom

30 januari

Koranbrännaren Salwan Momika skjuts ihjäl i en lägenhet i Södertälje, enligt uppgift under en pågående direktsändning i sociala medier. Det sker dagen innan tingsrätten skulle ha meddelat dom mot honom i ett mål som gäller hets mot folkgrupp för fyra koranbränningar 2023. Åtalet väcktes i augusti 2024 mot honom och medhjälparen Salwan Najem som anklagas för att ha skändat koranen i syfte och uttalat sig nedsättande om islam. Meddelandet av domen skjuts nu upp. Koranbränningarna fick storpolitiska konsekvenser och ledde till ökat terrorhot mot Sverige (se 17 augusti 2023). Salwan Momika var irakisk medborgare och kom till Sverige 2018. Domen mot Salwan Najem meddelas några dagar senare, han fälls för hets mot folkgrupp och får villkorlig dom samt dagsböter. 

Nationella säkerhetsrådgivaren avgår

27 januari

Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm lämnar sin tjänst med anledning av en förundersökning mot honom rörande hantering av säkerhetsklassade dokument. Han misstänks för vårdslöshet med hemlig uppgift sedan han glömt kvar hemligstämplade handlingar på en kursgård. Det har stormat kring Landerholm i några veckor sedan det i medier rapporterats om flera säkerhetsincidenter. Förutom dokumenten har Landerholm vid andra tillfällen glömt sin mobiltelefon på Ungerns ambassad och en anteckningsbok på Sveriges Radio. Han har dessutom rekryterat en person till statsrådsberedningen utan säkerhetsprövning. Vidare har det rapporterats om resor i tjänsten som har i ifrågasatts. Henrik Landerholm blev Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare när tjänsten inrättades efter maktskiftet 2022. Han har tidigare varit riksdagsledamot för Moderaterna. I mars väcks åtal mot Landerholm för vårdslöshet med hemlig uppgift men när domen kommer i september frias han från anklagelserna.

Fartyg beslagtas efter nytt kabelbrott

26 januari

Polisens nationella insatsstyrka bordar ett Maltaflaggat fartyg, Vezhen, som misstänks ligga bakom ännu ett kabelbrott i Östersjön. Fartyget som befann sig i svensk ekonomisk zon utanför Gotland förs till Karlskrona där husrannsakan genomförs. Fartyget ska föregående natt ha orsakat skador på en kabel mellan Gotland och Lettland, tillhörig det lettiska public service-bolaget LVRTC. Fartyget som var på väg från den ryska hamnen Ust-Luga till Skagen i Danmark ägs enligt internationella sjöfartsdatabasen Equasis av Kina. Efter en vecka avskrivs brottsmisstankarna varpå beslaget av Vezhen hävs, sedan utredningen visat att kabelbrottet orsakats av en kombination av dåligt väder och bristande sjömanskap. Tidigare i januari inledde Nato en insats, Baltic Sentry, i Östersjön efter en rad misstänkta sabotage av undervattenskablar (se 19 november 2024 och 7 januari 2025 samt Litauen: Kalendarium). 

Sverige ”har inte fred”, deltar i ny Natoinsats

12 januari

Det råder inte fred i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson som samtidigt konstaterar att landet inte befinner sig i krig. Enligt uttalandet i samband med Folk och Försvars årliga konferens i Sälen säger Kristersson att Sverige och grannländerna utsätt för hybridattacker som utförs med ”datorer, pengar, desinformation och hot om sabotage”. Han hänvisar bland annat till incidenter Östersjön, där kablar utsattes för sabotage senast i november och december 2024, och säger att fientliga avsikter inte kan uteslutas. Kort därefter meddelar statsminister också att Sverige för första gången ska delta med en väpnad styrka vid en Natoinsats i Östersjön. Ett spaningsflygplan och upp till tre örlogsfartyg blir Sveriges bidrag.

Svenska marinen hittar ankare efter kabelbrott i Finska viken

7 januari

Det svenska ubåtsräddningsfartyget HMS Belos hittar och bärgar ett ankare som misstänks ha använts vid sabotage av kablar mellan Finland och Estland på juldagen (se Finland: Kalendarium). Ankaret överlämnas till finländska myndigheter som utreder en oljetanker, Eagle S, som seglar med Cooköarnas flagga men misstänks ingå i Rysslands så kallade skuggflotta. Finland håller kvar fartyget under fortsatt utredning.

Bistånd till FN-organet Unrwa stoppas

20 december

Regeringen stoppar stödet till FN:s organisation för de palestinska flyktingarna, Unrwa. Beslutet är en följd av att Israels regering anklagar anställda vid Unrwa för att gå Hamas ärenden och har beslutat att hindra införsel av bistånd till Gaza genom flyktingorganet. Tidigare har Sverige stått för en viktig del av stödet till Unrwa, cirka 8 procent av dess verksamhet. Regeringen vill nu skicka bistånd via andra aktörer. Kritiker anser att endast Unrwa på ett effektivt sätt kan nå den utsatta befolkningen i Gaza.

Östersjöländer samarbetar kring misstänkt kabelsabotage

19 november

Sverige utreder tillsammans med tyska, finländska och litauiska myndigheter ett misstänkt sabotage av datakablar i Östersjön (se Finland: Kalendarium), en mellan Sverige och Litauen och en annan mellan Finland och Tyskland. Sabotaget har skett på internationellt vatten, men i svensk ekonomisk zon, troligen genom att det kinesiskflaggade fartyget Yi Peng 3 släpat ett ankare längs havsbotten i flera timmar mellan den 17 och den 18 november. Yi Peng 3 som var på väg från den ryska oljehamnen Ust-Luga befinner sig nu i Kattegatt, i dansk ekonomisk zon. Diplomatiska förhandlingar pågår gällande fartyget. Enligt statsminister Ulf Kristersson har regeringen riktat en officiell begäran till Kina om att samarbeta med svenska myndigheter för att utreda händelsen. Yi Peng 3 har inte hörsammat en tidigare uppmaning om att återvända till svenskt vatten. Kinas utrikesdepartement förnekar inblandning och uppger att man inte haft någon kännedom om det hela. Från ryskt håll kallar man misstankar om att Ryssland skulle ligga bakom för absurda. Den 19 december tillåts svenska, tyska, finska och danska utredare komma ombord på Yi Peng 3, tillsammans med kinesiska företrädare, för att ställa frågor och undersöka utrustning, men två dagar senare lättar fartyget ankar och lämnar området.

Koranbrännare döms till fängelse

5 november

Malmö tingsrätt dömer högerextremisten Rasmus Paludan till fyra månaders fängelse för förolämpning och hets mot folkgrupp, efter nedsättande uttalanden om bland annat muslimer. Uttalandena gjordes under 2022, bland annat i samband med de koranbränningar som ledde till våldsamma upplopp (se 17 april 2022) och bidrog till att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato försenades.

Iran anklagas för attacker mot Israels ambassad

3 oktober

Säkerhetspolisen uppger att det finns faktorer som pekar på iransk inblandning i skottlossning mot Israels ambassad två dagar tidigare. Samtidigt häktas två svenska tonåringar i Danmark, misstänkta för sprängdåd nära den israeliska ambassaden i Köpenhamn bara timmar efter skottlossningen i Stockholm. Enligt den danska åklagaren antas tonåringarna inte ha agerat på egen hand.

Iran anklagas för hackerattack

24 september

Utrikesdepartementet kallar upp Irans chargé d’affaires för att framföra en protest mot att Iran ska ha legat bakom sms-meddelanden som skickades till 15 000 människor i Sverige med uppmaning om hämndaktioner för koranbränningar sommaren 2023. Enligt Säkerhetspolisen lät iranska Revolutionsgardet en grupp hackare ta sig in i en svensk sms-tjänst och därifrån skicka meddelandet om hämnd. Syftet ska ha varit att spä på polarisering och öka instabiliteten i Sverige under en period då. Iran var starkt kritiskt till de koranbränningar som förekom och dessutom krävde att den livstidsdömde iraniern Hamid Noury skulle friges (se 24 september 2023 och 15 juni 2024).

Stor ommöblering i regeringen

10 september

Den tidigare migrationsministern Maria Malmer Stenergard utses till ny utrikesminister efter Tobias Billström som överraskande meddelade sin avgång veckan innan. Johan Forssell som varit bistånds- och utrikeshandelsminister tar över som migrationsminister medan hans tidigare post tilldelas Benjamin Dousa, tidigare ordförande i Moderaternas ungdomsförbund. Jessica Rosencrantz, som varit ordförande i EU-nämnden, blir EU-minister då den tidigare ministern Jessika Roswall väntas tillträda som EU-kommissionär. Liberalernas partiledare Johan Pehrson och partikamraten Mats Persson byter plats med varandra, så Pehrson blir utbildningsminister och Persson arbetsmarknads- och integrationsminister.

Sveriges ambassadör beordras lämna Mali

9 augusti

Den militärjunta som styr i Mali beordrar Sveriges ambassadör att lämna landet på grund av ”fientliga” uttalanden gällande stöd för Ryssland. Bakgrunden är ett besked från biståndsminister Johan Forssell om att Sveriges bilaterala bistånd till Mali ska dras tillbaka som en följd av juntans stöd för Rysslands krig mot Ukraina. Regeringen har redan tidigare tillkännagivit att ambassaden i Bamako ska stängas till årsslutet och en ny ambassad i stället öppnas i Senegals huvudstad Dakar. Militärjuntan i Mali har stöd av Ryssland och legosoldater från den ryska Wagnergruppen. Landet har brutit de diplomatiska förbindelserna med Ukraina efter anklagelser om att ukrainska styrkor stödjer upprorsgrupper i Mali.

Danmark skärper gränskontroller mot Sverige

9 augusti

Danska myndigheter skärper gränskontrollerna mot Sverige efter flera våldsdåd utförda av svenskar i Danmark. Bland annat ökar man kontrollerna på tågen över Öresund och kameraövervakningen av bilar. Den danska justitieministern Peter Hummelgaard talar om ”svenska barnsoldater” som reser över sundet för att begå våldsbrott på uppdrag av kriminella gäng. Bara den senaste veckan har fem svenskar gripits, misstänkta för mordförsök och sprängdåd. Sedan april uppges svenskar ha varit involverade I 25 olika fall av organiserad brottslighet i Danmark.

Svensk protest mot dödsdomar i Irak

4 juli

Svenska utrikesdepartementet kallar upp Iraks högste diplomat i Sverige för att protestera mot dödsdomar mot tre svenska medborgare. De tre männen har fällts för mordet på en annan svensk medborgare, en utpekad ledare för den organiserade brottsligheten i Sverige, i Bagdad i januari 2024. En fjärde svensk rapporteras ha fått dödsstraff utdömt för ett drogrelaterat brott. Sverige invänder inte mot att männen fällts men mot att dödsstraff tillämpas.

Nytt stödpaket till Ukraina

29 juni

Regeringen utlovar 13,3 miljarder kronor till Ukraina, i det 16:e och hittills största stödpaketet under kriget mot Ryssland. Merparten av pengarna går till luftförsvaret. Sammanlagt har Sverige stöttat Ukraina med drygt 50 miljarder kronor, i såväl militärt som humanitärt och finansiellt stöd.

Protest mot rysk luftrumskränkning

18 juni

Utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör för att markera mot att ett ryskt flygplan kränkt svenskt luftrum söder om Gotland. Kränkningen som skedde den 14 juni ledde till att två svenska JAS 39 Gripen-plan gick upp för att mota bort det ryska planet. Utrikesminister Tobias Billström kallar kränkningen ”oacceptabel”.

Fångutväxling med Iran

15 juni

Två svenskar som suttit fängslade i Iran, Johan Floderus och Saeed Aziz, friges i en fångutväxling som också innebär att den livstidsdömde iraniern Hamid Noury släpps och får lämna Sverige. Den nu 33-årige EU-diplomaten Johan Floderus greps under en turistresa till Teheran i april 2022 och anklagades för spioneri, medan den 61-årige svensk-iraniern Saeed Aziz greps under ett besök i det tidigare hemlandet i november 2023. Hamid Noury greps 2019 och dömdes senare för folkrättsbrott, för massavrättningar i Iran 1988 (se 14 juli 2022 och 19 december 2023). Många i Sverige är besvikna över att fångutväxlingen, som sker efter medling av Oman, inte också omfattar Ahmadreza Djalali som greps i Iran 2016 och har dömts till döden. Enligt den svenska regeringen har Iran vägrat att diskutera Djalalis fall.

Oväntade tendenser men små mandatförskjutningar i EU-valet

9 juni

I valet till EU-parlamentet går framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet relativt starkt fram medan Sverigedemokraterna för första gången backar. Den enda förändringen i fråga om mandat ser ut att bli att Vänsterpartiet övertar ett mandat från Kristdemokraterna. Socialdemokraterna får 24,8 procent av rösterna (vilket ger 5 mandat), Moderaterna 17,5 procent (4 mandat), Miljöpartiet 13,8 procent (3 mandat), Sverigedemokraterna 13,2 procent (3 mandat), Vänsterpartiet 11,1 procent (2 mandat) Centerpartiet 7,3 procent (2 mandat), Kristdemokraterna 5,7 procent (1 mandat), Liberalerna 4,4 procent (1 mandat), övriga 2,2 procent. Valdeltagandet ligger på 50,7 procent.

Säpo: "Iran anlitar gängkriminella"

2 juni

Irans utrikesdepartement kallar upp Sveriges chargé d’affaires för att framföra en protest mot ”grundlösa och illvilliga anklagelser” som framförts av Säkerhetspolisen, om att Iran använder sig av organiserad brottslighet för att utföra våldsdåd i Sverige. Ambassaden i Stockholm har också tillbakavisat uppgifterna. Säpo har uppgivit att Teheran använder sig av kriminella nätverk för att utföra våldsdåd riktade mot andra stater, grupper eller individer i Sverige. Enligt Säpo rör det sig särskilt om israeliska och judiska intressen. Tidningen Dagens Nyheter har citerat den israeliska underrättelsetjänsten Mossad enligt vilken två ledande gängkriminella, Rawa Majid och Ismail Abdo, har rekryterats av iranska regimen. De båda gängledarna är internationellt efterlysta och tros befinna sig utomlands.

Nordiskt-ukrainskt toppmöte i Stockholm

31 maj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker Sverige för att delta i vad han kallar ett tredje toppmöte med Nordeuropa, för att vädja om ökade vapenleveranser. Zelenskyj träffar statsminister Ulf Kristersson liksom hans motparter Mette Fredriksen från Danmark, Jan Gahr Støre från Norge och Bjarni Benediktsson från Island, samt Finlands president Alexander Stubb. Flera bilaterala avtal skrivs på under mötet.

Omstridd könstillhörighetslag antagen

17 april

Riksdagen röstar ja till en ny lag om könstillhörighet som gör det lättare för individer att byta juridiskt kön. Med den nya lagen behöver den som vill byta juridiskt kön inte längre en diagnos om könsdysfori (lidande när könsidentiteten inte stämmer med det kön som registrerats). Åldersgränsen för könsbyte sänks också från 18 till 16 år. Lagändringen är kontroversiell och antas först efter en sex timmar lång debatt. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstar mot förslaget medan övriga partier stödjer det (en socialdemokrat och en moderat går mot partilinjen). Kritiker befarar att lagen dels kan missbrukas av brottslingar, dels att risken för felbehandling ökar.

Sverige blir medlem i Nato

7 mars

Sverige upptas i Nato och blir försvarsalliansen 32:a medlemsland. Det blir officiellt klart när dokument lämnas över vid en ceremoni i Washington, där statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström deltar tillsammans med USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Ungern röstar ja till Sverige i Nato

26 februari

Det ungerska parlamentet inleder sin vårsession och ratificerar som väntat Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Den ungerska ja-rösten var den enda som återstod, efter Turkiet (se 25 januari 2024). Veckan var statsminister Ulf Kristersson på besök i Budapest där han träffade sin motpart Viktor Orbán sedan denne mer eller mindre krävt det för att ratificeringen skulle bli av. Nu återstår endast några formaliasteg innan Sveriges medlemskap är ett faktum.

Stort svenskt stödpaket till Ukraina

20 februari

Sveriges 15:e och hittills största militära stödpaket till Ukraina presenteras. Värdet anges till 7,1 miljarder kronor. I paketet ingår tio Stridsbåt 90, snabbgående mindre båtar, undervattensvapen, pansarvärns- och luftvärnssystem. Med de nya löftena inräknade uppgår Sveriges sammanlagda militära stöd till 30 miljarder kronor sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022.

Rysslands ambassadör uppkallad efter Navalnyjs död

19 februari

Utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör i Sverige med anledning av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död i en straffkoloni i Sibirien. Den Putinkritiske Navalnyjs död, som blev känd tre dagar tidigare, har väckt starka fördömanden och ett flertal europeiska länder har framfört protester. Den ryska statsledningen ges skulden för dödsfallet. Navalnyj hade överlevt en giftattack som han anklagade Kreml för och satt fängslad sedan 2021

Märta Stenevi avgår som MP-språkrör

9 februari

Märta Stenevi avgår från posten som det ena av Miljöpartiets två språkrör. Beskedet kommer mindre än två månader efter det att hon blev omvald vid partiets kongress, utan motkandidater. Stenevi, som varit språkrör sedan 2021, har varit sjukskriven en tid. Hon har blivit föremål för hård intern kritik riktad mot hennes ledarskap. Daniel Helldén blir nu ensam ledare för partiet till dess att en extrakongress väljer ett nytt språkrör.

Turkiet godkänner svenskt Natomedlemskap

25 januari

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan skriver under Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato, som godkänts av det turkiska parlamentet ett par dagar tidigare. Därmed är Turkiets ratificering klar, men Ungerns parlament har ännu inte ratificerat ansökan. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har bjudit in statsminister Ulf Kristersson för att diskutera Natofrågan.

Ingen misstroendeförklaring mot klimatministern

17 januari

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari kan sitta kvar sedan riksdagen röstat nej till en begäran om misstroendeförklaring från Centerpartiet och Miljöpartiet. Den stöds också av Vänsterpartiet medan regeringspartierna och Sverigedemokraterna röstar nej medan Socialdemokraterna lägger ned sina röster. C och MP beslutade om att yrka på misstroendeförklaringen när regeringen lade fram sin klimathandlingsplan (se 21 december 2023).

UD kallar upp iransk toppdiplomat

17 januari

Utrikesdepartementet kallar upp Irans chargé d’affaires för att framföra krav på frigivning av svenska medborgare som är ””godtyckligt frihetsberövade” i Iran. Det har tidigare rapporterats om en 60-årig man som greps i november och en svensk medborgare i 20-årsålder som nyligen fängslats i Iran. Därutöver finns de två sedan tidigare kända fallen med Ahmadreza Djalali och Johan Floderus (se även 19 december 2023).

Klimathandlingsplan presenteras

21 december

Regeringen lägger fram sin klimathandlingsplan med ett 70-tal förslag för att minska utsläppen av växthusgaser. Planen bygger på tre delar: att klimatet är en global fråga, teknikutveckling och elektrifiering, samt att omställningen kräver ekonomisk tillväxt. Klimatminister Romina Pourmokhtari upprepar ett tidigare uttalande om att tidigare klimatplaner i allt för stor utsträckning ”lade alla ägg i samma korg” och bara satsat på reduktionsplikten (krav på inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel). Oppositionen är starkt kritisk till planen som enligt regeringen kommer att leda till ökade utsläpp åtminstone till 2025, framför allt på grund av att reduktionsplikten sänks vid årsskiftet. EU har just riktat skarp kritik mot Sverige för bristfällig klimatpolitik.

Livstidsdom för iranier fastställd

19 december

Svea hovrätt fastställer livstidsdomen mot den iranske medborgaren Hamid Noury, som fällts för massavrättningar av politiska fångar i Iran 1988 (se 14 juli 2022). Iran framför på nytt en diplomatisk protest. Målet väcker omfattande spekulationer om en möjlig fångutväxling mellan Hamid Noury och de två svenska medborgare som sitter fängslade i Iran, Ahmadreza Djalali och Johan Floderus (se även 24 september 2023).

Försvarssamarbete sluts med USA

5 december

Sverige undertecknar ett avtal med USA om fördjupat försvarssamarbete, som bland ger amerikanerna tillgång till 17 svenska militärbaser och andra anläggningar runt om i landet. Avtalet undertecknas av försvarsminister Pål Jonsson och hans amerikanske kollega Lloyd Austin i försvarshögkvarteret Pentagon i Washington. USA har motsvarande avtal med Norge och är på väg att sluta liknande avtal även med Finland och Danmark. Sveriges avtal (Defence cooperation agreement, DCA) måste godkännas av riksdagen, med tre fjärdedelars majoritet, innan det träder i kraft.

Miljöpartiet väljer språkrör

18 november

Under Miljöpartiets kongress hålls val för att utse de två språkrören. Kongressens ledamöter går på valberedningens förslag: Märta Stenevi blir omvald och Daniel Helldén blir nytt språkrör efter Per Bolund som redan i juni meddelade att han tänkte avgå. Helldén vinner sin plats med endast en rösts marginal.

Spionmisstänkt ryss frias

26 oktober

En rysk-svensk affärsman frias från misstankar om spioneri. Domslutet var väntat då han frigavs två veckor tidigare, efter närmare ett år i häkte (se 22 november 2022). Stockholms tingsrätt slår fast att mannen visserligen försett den ryska underrättelsetjänsten GRU med avancerad teknik som omfattas av sanktioner mot Ryssland, i enlighet med åklagarens yrkande, men finner att det inte utgör spioneri.

Misstänkt sabotage mot telekomkabel till Estland

17 oktober

Regeringen meddelar att skador har upptäckts på en telekommunikationskabel mellan Sverige och Estland. Det är oklart vad som orsakat skadorna på kabeln, men de ska ha uppstått samtidigt med skador på en gasledning och en telekomkabel i närheten som går mellan Estland och Finland. Nato meddelar ett par dagar senare att patrulleringen av Östersjön ska ökas, med anledning av misstankar om sabotage mot undervattensledningarna.

Svenskar dödas i terrordåd i Belgien

16 oktober

Två svenskar skjuts ihjäl och en skadas när en man går till attack mot svenska fotbollsfans på öppen gata i Bryssel, som är där med anledning av EM-kvalmatchen mellan Sveriges och Belgiens herrlandslag. I en video på nätet säger mannen, som är tunisier, att han hämnas för muslimers räkning och att han sympatiserar med Islamiska staten. Hundratals svenskar på arenan hålls kvar för att sedan eskorteras av polis. De uppmanas att inte skylta med sin nationalitet. Dagen därpå skjuts mannen ihjäl av polis i centrala Bryssel.

ÖB kallas in på grund av gängvåldet

28 september

Statsminister Ulf Kristersson håller ett tal till nationen med anledning av det grova gängvåldet som bara under september månad har krävt tolv människors liv. Det sker sedan tre personer dödats under ett dygn, däribland minst en som dog vid ett sprängdåd utan att ha varit det tänkta offret. Kristersson säger att han kallat till sig inte bara rikspolischefen Anders Thornberg utan även överbefälhavaren Micael Bydén, och att regeringen överväger att ta in Försvarsmakten i kampen mot de kriminella ligorna. Regeringen planerar också att inrätta ungdomsfängelser, något som har aktualiserats då allt fler av både förövare och offer i gängbrottsligheten är minderåriga.

Iran kräver svenska åtgärder mot koranbränningar

24 september

I samband med FN:s generalförsamling i New York framför Irans utrikesminister krav på att Sverige vidtar åtgärder mot koranbränningar. I samtal med den svenske motparten Tobias Billström säger han att ingen ambassadör kommer att skickas till Stockholm förrän så sker. I början av juli meddelade Teheran att den då nyutsedda ambassadören skulle bli kvar hemma, på grund av den koranbränning som ägt rum några dagar tidigare. Samtidigt nekades Sveriges ambassadör inresa i Iran. Teheran kräver också att Sverige friger iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse i Sverige (se 14 juli 2022). Relationen är mycket kylig mellan länderna. I maj avrättades svensk-iraniern Habib Chaab i Iran och ytterligare två svenskar sitter i iranskt fängelse på grund av anklagelser om spioneri. Det är den svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali, som greps 2016 och har dömts till döden, och EU-diplomaten Johan Floderus som greps i april 2022.

Ukrainas president på oväntat besök

19 augusti

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar via sociala medier att han befinner sig i Sverige tillsammans med sin hustru Olena Zelenska. Besöket hade inte offentliggjorts i förväg, men senare rapporterar svenska medier att Zelenskyj träffar statsminister Ulf Kristersson på Harpsund och bland annat får löften om att stridsfordonet CV90 ska börja tillverkas i Ukraina. Vädjan om att också få tillgång till stridsflygplanet Jas Gripen gav dock inget resultat. Presidentparet träffar också kungaparet på Stenhammars slott i Sörmland.

Terrorhotnivån höjd

17 augusti

Säkerhetspolisen höjer terrorhotnivån från tre till fyra på en femgradig skala, eller från ”förhöjt” till ”högt” hot. Enligt Säpo har hotbilden mot Sverige successivt förvärrats. Det beror på ett försämrat säkerhetsläge i omvärlden men också på koranbränningar i Sverige och en desinformationskampanj som bland annat går ut på att svenska myndigheter tvångsomhändertar muslimska barn. Flera svenska ambassader och konsulat har utsatts för attacker. Säpo pekar på att hotet från högerextrema håll också kvarstår. Hotnivån har legat på tre sedan 2016, då den sänktes från fyra.

Ambassad stormad och ambassadör utvisad efter ny koranbränning

20 juli

Den svenska ambassaden i Bagdad stormas för andra gången på kort tid och ambassadören beordras lämna Irak, i protest mot att en man i Stockholm på nytt fått tillstånd att genomföra en manifestation där Koranen skändas (se 28 juni 2023). Regeringen i Bagdad kritiserar stormningen men kallar hem sin högsta diplomat i Stockholm och stoppar affärer med svenska företag. Flera andra muslimska länder framför diplomatiska protester mot koranskändningen, medan bland andra FN och USA fördömer stormningen av ambassaden. Den svenska regeringen fördömer koranbränningen men konstaterar som tidigare att yttrandefriheten måste respekteras.

Ny biståndsstrategi: stort stöd till Ukraina

17 juli

Regeringen presenterar vad som kallas den ”största och mest ambitiösa” biståndsstrategin hittills när 6 miljarder kronor utlovas för uppbyggnad av Ukraina fram till 2027. Pengarna utgör en grundplåt som kommer att följas av riktade satsningar, säger biståndsminister Johan Forssel.l Ukraina blir den största mottagaren av svenskt bistånd i år. Sedan den ryska storinvasionen i februari 2022 har Sverige tidigare utlovat totalt närmare 22 miljarder kronor till Ukraina, varav drygt 17 miljarder i militärt stöd och resten i civilt och humanitärt stöd.

Turkiet-ja till Sverige i Nato – småningom

10 juli

Turkiet säger ja till att godkänna Sverige som ny medlem i Nato – det beskedet kommer efter ett möte mellan president Recep Tayyip Erdoğan, försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg och statsminister Ulf Kristersson. Uttalandet kvällen innan Natos toppmöte i Vilnius inleds tycks innebära att dörren står öppen för att såväl Turkiet som Ungern godkänner det svenska medlemskapet, ett år efter inbjudan. I ett gemensamt uttalande från Stoltenberg, Kristerson och Erdoğan presenteras sju punkter som bland annat innebär samarbete mot terrorism och att Sverige ska stödja Turkiet för att återstarta förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap. Någon exakt tidpunkt för när det svenska medlemskapet blir klart anges inte – och bara två dagar senare säger Erdoğan att någon ratificering inte blir aktuell förrän tidigast i oktober.

Regeringen fördömer koranbränning

2 juli

Utrikesdepartementet (UD) fördömer i ett skriftligt uttalande ”islamofobiska handlingar” som koranbränningar. Uttalandet kommer sedan Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) uppmanat sina 57 medlemsländer att vidta gemensamma åtgärder mot skändningar av koraner, efter koranbränningen i Sverige några dagar tidigare. UD:s uttalande väcker en del kritik även om det också innehåller en hänvisning till grundlagsskyddet för yttrandefriheten och rätten att demonstrera. OIC-länderna enas några veckor senare om åtgärder i 35 punkter riktade mot Sverige och även Danmark, på grund av koranbränningarna.

Ny koranbränning väcker starka reaktioner

28 juni

En irakisk flykting och islamkritiker, Salwan Momika, bränner en Koran utanför Stockholms största moské vilket väcker starka reaktioner både i Sverige och på flera håll i den muslimska världen. Turkiet, som håller tillbaka Sveriges Natomedlemskap, fördömer i skarpa ordalag handlingen. Demonstrationer bryter ut utanför Sveriges ambassad i Bagdad och Marocko kallar hem sin ambassadör. I flera länder kallas den svenska ambassadören upp. Salwan Momika hade fått demonstrationstillstånd av polisen. Tidigare i månaden har kammarrätten slagit fast att polisen inte har rätt att neka koranbränningar, med hänvisning till yttrandefriheten. Se även 21 och 25 januari samt 16 februari 2023.

Rysk protest mot Nord Stream-hantering

25 maj

Ryska UD kallar upp Sveriges ambassadör i Moskva, liksom ambassadörerna från Danmark och Tyskland, för att framföra en protest mot hur länderna hanterat utredningen av explosionerna i gasledningarna Nord Stream 1 och 2 (se 26 september 2022). Moskva anklagar de tre länderna för bristande transparens och uttrycker frustration över att ingen skyldig till sabotagen har kunnat pekas ut. Länderna anklagas också för att inte ha intresse för att få fram sanningen.

Ryssland utvisar svenska diplomater

25 maj

Regeringen i Moskva beordrar fem svenska diplomater att lämna Ryssland och stänger sitt generalkonsulat i Göteborg samt det svenska konsulatet i Sankt Petersburg. Åtgärden är en reaktion på att Sverige i april utvisade fem ryska diplomater som anklagades för att ägna sig åt verksamhet som inte var förenligt med deras uppdrag som diplomater.

Fem ryska diplomater utvisas

25 april

Fem diplomater vid Rysslands ambassad i Stockholm har beordrats lämna landet inom en vecka, uppger utrikesminister Tobias Billström. Ryssarna har ägnat sig åt verksamhet som inte varit förenlig med deras status som diplomater, enligt Billström. Det är andra gången som ryska diplomater utvisas ur Sverige sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina (se April 2022). Kort efter beskedet från regeringen rapporterar SVT:s program Uppdrag granskning att det finns minst 13 misstänkta ryska spioner i Sverige.

Riksdagen skickar styrka till Sudan

23 april

I ett ovanligt beslut ger riksdagen klartecken för att skicka en väpnad styrka till Sudan, för att evakuera svenskar från landet där inbördesstrider brutit ut. Beslutet fattas i ett extrainkallat möte. Redan nästa dag börjar de första av runt 100 svenskar flygas ut från Khartoum. Uppdraget anses vara ett av de farligaste Försvarsmakten haft på många år.

Kritik mot försvagad klimatpolitik

27 mars

Klimatpolitiska rådet varnar i sin årliga rapport för att den politik som förs i Sverige riskerar att leda till ökade utsläpp av växthusgaser, tvärt emot rådande klimatlag. Klimatpolitiken tappade tempo under hela 2022 och den nya regering som tillträdde under hösten driver en politik som kommer att leda till ökade utsläpp, enligt rapporten. Sverige har förbundit sig att minska utsläppen för att uppnå nettonoll 2045 och därefter ha negativa utsläpp (ta upp mer än vad som släpps ut). Miljöminister Romina Pourmokthari upprepar tidigare försäkringar från regeringen om att en klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras och att målet om nollutsläpp 2045 ligger fast. Klimatpolitiska rådet är ett expertorgan som har i uppdrag att utvärdera klimatpolitiken.

Riksdagen röstar för Natomedlemskap

22 mars

Riksdagen röstar med bred majoritet för att Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato. Röstsiffrorna blir 269 för och 37 mot, med 44 ledamöter frånvarande. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till ansökan. När Sverige faktiskt kan bli medlem är oklart, eftersom vare sig Turkiet eller Ungern har ratificerat ansökan.

Polisen förbjuder koranbränning i Stockholm

16 februari

Säkerhetspolisen uppges ha nekat tillstånd för en koranbränning, för andra gången på en dryg vecka. Skälet som anges är att det ökar risken för attentatshot mot Sverige och svenska intressen. Ärendet gäller en förfrågan att bränna en koran utanför Iraks ambassad. Tidigare i februari avslog Säpo en ansökan från en kulturförening om en koranbränning utanför Turkiets ambassad. Båda besluten har överklagats till förvaltningsrätten. Polisens beslut sker mot bakgrund av koranbränningen den 21 januari, som väckt häftiga protester i omvärlden, men kritiseras från många håll med hänvisning till yttrandefriheten.

Statssekreterare hos Kristersson avgår efter ålfiskeskandal

26 januari

En av statsminister Ulf Kristerssons två statssekreterare, den förre politiske redaktören Peter Magnus Nilsson avgår efter tre månader på posten. Bakgrunden är att det uppdagats att PM Nilsson (som han allmänt kallas) fiskat ål olagligt och ljugit för polisen om det. Han har dömts till böter för tjuvfiske och utreds också för brott mot artskyddsförordningen, eftersom ålen är utrotningshotad. Socialdemokraterna har anmält Ulf Kristersson till konstitutionsutskottet då det framkommit att statsministern kände till tjuvfisket när han anställde Nilsson. Affären har varit besvärlig för regeringen som gick till val på att skärpa kampen mot brottsligheten.

Nya vapenlöften till Ukraina

26 januari

Regeringen utlovar artillerisystemet Archer till Ukraina, liksom att skicka bland annat granatgevär, pansarskott, automatgevär och minröjningsmateriel. Paketet uppges ha ett värde av högst 4,3 miljarder kronor och vara det största svenska paketet av försvarsmateriel hittills till Ukraina.

Muslimer uppmanas bojkotta svenska varor

25 januari

Lärosätet al-Azhar i Egypten, som har en ledande roll i den sunnimuslimska världen, uppmanar till bojkott mot produkter från Sverige. Bakgrunden är koranbränningen i Stockholm fyra dagar tidigare. En bojkottsuppmaning riktas även mot Nederländerna, där en extremist rivit sönder ett exemplar av Koranen och trampat på det. Händelserna har utlöst protester i en lång rad muslimska länder.

Koranbränning ökar spänningar med Turkiet

21 januari

Den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan bränner en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm, och stärker därmed ytterligare spänningarna som uppstått kring Sveriges Natoansökan. Befarade oroligheter uteblir (se även 17 april 2022) men väcker stor uppmärksamhet och stark kritik på många håll i omvärlden. Turkiet ställer in ett planerat besök av försvarsminister Pål Jonson och kallar upp den svenska ambassadören i Ankara. Turkiets utrikesminister kallar bränningen ett hatbrott och demonstranter bränner svenska flaggan utanför svenska beskickningar. Statsminister Ulf Kristersson fördömer koranbränningen och kallar den respektlös, samt uttrycker sympati för alla muslimer som känner sig kränkta. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan säger två dagar senare att Sverige inte kan vänta sig stöd för sin ansökan om att bli medlem i Nato.

Spionmisstänkta bröder döms till fängelse

19 januari

Två bröder som åtalats för grovt spioneri för Rysslands räkning döms till långa fängelsestraff, i vad som beskrivs som ett av de allvarligaste fallen av spioneri i Sverige. Bröderna har suttit häktade sedan september respektive november 2021 och döms nu för att ha sålt uppgifter till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, under tio års tid. Peyman Kia, som arbetat för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, döms till livstid fängelse. Den yngre brodern Payam Kia döms till nio år och tio månader. Hovrätten fastställer domen mot Peyman Kia i maj (brodern har då dragit tillbaka sin överklagan) och Högsta domstolen meddelar i september att prövningstillstånd inte beviljas. Domarna står därmed fast.

Turkiet ställer in talmansbesök

13 januari

Den turkiska regeringen ställer in ett planerat besök av talman Andreas Norlén i Ankara, på grund av en protest där prokurdiska aktivister hängde en docka föreställande den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan upp och ned utanför Stockholms stadshus. Turkiet anklagar Sverige för att inte tar i med kraft mot terrorgrupper. Både utrikesminister Tobias Billström och statsminister Ulf Kristersson kritiserar protestaktionen som de säger utgör ”ett sabotage mot den svenska Natoprocessen” och ”farlig för svensk säkerhet”. Ministrarna får kritik i Sverige för att de inte tar yttrandefriheten i försvar.

Sverige blir ordförandeland i EU

1 januari

Sverige övertar det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, eller ministerrådet. Det är tredje gången som Sverige är EU-ordförande sedan inträdet i unionen 1995. Statsminister Ulf Kristersson har i ett tal ett par veckor tidigare presenterat prioriteringarna under det sex månader långa ordförandeskapet: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprinciper.

Spionmisstänkt par grips

22 november

Säkerhetspolisen griper ett gift par som misstänks ha spionerat för Ryssland. Gripandet sker under spektakulära former, genom en gryningsräd med helikopter mot parets villa i Nacka utanför Stockholm. Mannen och kvinnan är runt 60 år gamla och kommer från Ryssland men har bott i Sverige i cirka 25 år. De har både ryskt och svenskt medborgarskap. Kvinnan försätts snart på fri fot medan åtal småningom väcks mot mannen som dock frias från misstankarna (se 26 oktober 2023). 

Omstridd grundlagsändring antas

16 november

Riksdagen antar en grundlagsändring om utlandsspioneri som kritiker anser utgör ett hot mot demokrati och yttrandefrihet. Ändringen innebär att utlandsspioneri kriminaliseras och blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott, vilket gör att det blir straffbart att lämna uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra länder eller organisationer. Oro finns att lagen innebär inskränkningar i möjligheten för journalister att granska till exempel Sveriges deltagande i Nato, EU eller FN.

Ulf Kristersson väljs till statsminister

17 oktober

Moderatledaren Ulf Kristersson väljs till statsminister, med 176 röster för och 173 röster mot. Omröstningen kommer tre dagar efter det att Kristersson presenterat det så kallade Tidöavtalet, en överenskommelse mellan de fyra partierna i det nya högerblocket: Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Tidöavtalet är ett dokument med budgetsamarbete och sju samarbetsprojekt gällande kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, sjukvård, skola, ekonomi och stärkta fri- och rättigheter. Dagen efter statsministervalet presenterar Kristersson en regering med 23 ministrar, varav 13 moderater, 6 kristdemokrater och 5 liberaler. Sverigedemokraterna står formellt utanför regeringen men får ett samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet. Det är första gången Sverigedemokraterna ingår i ett regeringsunderlag, något som väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser med anledning av partiets högerextrema rötter.

Turkisk protest mot svensk TV-satir

5 oktober

Utrikesdepartementet i Ankara kallar upp Sveriges ambassadör Staffan Herrström för att protestera mot ett satirprogram i svensk TV, som drivit med Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan. Protesten sker mot bakgrund av Sveriges (och Finlands) ansökan om medlemskap i Nato, som Turkiet återkommande har hotat att stoppa om inte vissa villkor uppfylls. Av Natos 30 medlemmar har alla utom Turkiet och Ungern godkänt Sveriges och Finlands anslutning till försvarsalliansen.

Ulf Kristersson får två veckor till för att bilda regering

28 september

Talmannen Andreas Norlén ger Moderaternas ledare Ulf Kristersson ytterligare två veckor för att försöka bilda regering, fram till den 12 oktober. Kristersson fick uppdraget för en dryg vecka sedan och har nu rapporterat om hur det går.

Andreas Norlén omvald som talman

26 september

Moderaten Andreas Norlén blir enhälligt omvald som talman när den nyvalda riksdagen samlas för första gången. Socialdemokraten Kenneth Forslund blir vice talman medan sverigedemokraten Julia Kronlid blir godkänd som andra vice talman vid andra omröstningen. För tredje vice talman krävs tre omröstningar innan Centerns Kerstin Lundgren kan väljas. I den första och andra röstomgången krävs en majoritet av rösterna, medan det tredje gången räcker med att få flest röster. 

Sabotage orsakar läckor på Nord Stream-gasledningarna

26 september

En läcka upptäcks på gasledningen Nord Stream 2 utanför Bornholm i Östersjön och det konstateras snart att det läcker även från Nord Stream 1 i närheten, samt att läckagen har föregåtts av flera explosioner. Säkerhetspolisen inleder en utredning eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis riktar sig mot Sverige. De flesta bedömare tror att bara en statlig aktör kan ha legat bakom explosionerna. Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna, men Moskva avfärdar anklagelserna. Senare framförs också teorier om att det var Ukraina, eller ukrainska intressen, eller USA som låg bakom explosionerna. Läckorna ligger inte på svenskt territorium men två av dem ligger i svensk ekonomisk zon, medan de andra två ligger i dansk ekonomisk zon. I november slår utredarna fast att sabotage låg bakom explosionerna. Gasledningarna som byggts för att transportera gas från Ryssland till Tyskland var inte i bruk när explosionerna inträffade.

Statsminister Andersson avgår, Annie Lööf lämnar partiledarposten

15 september

Magdalena Andersson avgår formellt från statsministerposten, dagen efter det att hon valförlusten för Socialdemokraterna och de tänkta samarbetspartierna. Hon fortsätter dock att leda en övergångsregering. Annie Lööf meddelar att hon avgår från posten som ledare för Centerpartiet, som backade i valet. Lööf anger som skäl de mordplaner mot henne som avslöjats efter mordet i Almedalen (se 6 juli 2022) samt omfattade hot i allmänhet.

Högerblocket segrar i riksdagsvalet

11 september

Det väger så jämnt mellan de två blocken i valet till riksdagen att ett färdigt resultat inte kan presenteras direkt. Men tendensen från valnatten står sig och i slutändan står det klart att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans säkrat 176 mandat, medan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänstern, och Miljöpartiet får 173 mandat. I ett historiskt skifte blir Sverigedemokraterna näst största parti och förpassar därmed Moderaterna till tredje platsen. Enligt preliminära resultat får S 107 mandat (30,3 procent av rösterna, SD 73 (20,5 procent), M 68 (19,1 procent), Centerpartiet 24 (6,7 procent), Vänsterpartiet 24 (6,7 procent), Kristdemokraterna 19 (5,3 procent), MP 18 (5,1 procent) och Liberalerna 16 (4,6 procent). Övriga anmälda partier får 1,5 procent av rösterna och 0 mandat.

EU når kompromiss om minskad gasanvändning

26 juli

Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

EU stoppar guld från Ryssland

21 juli

EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

Iranier får livstid för folkrättsbrott

14 juli

Den iranske medborgaren Hamid Noury döms av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mord och brott mot folkrätten. Hamid Noury greps på Arlanda flygplats 2019 och har nu efter en nästan årslång rättegång fällts för sin inblandning i massavrättningar av hundratals politiska fångar i Iran 1988. Några dagar senare kallar regeringen i Teheran hem sin ambassadör i protest mot domen.

Sverige formellt inbjudet bli medlem i Nato

6 juli

De 30 Natomedlemmarna undertecknar ett anslutningsprotokoll för Sverige och Finland, och därmed är båda länder formellt inbjudna och får status som invitees. Det innebär att de får delta i alliansens arbete och tillgång till information. Fullvärdigt medlemskap, inklusive rösträtt, förutsätter att samtliga befintliga medlemmars parlament ratificerar Sveriges och Finlands anslutning till alliansen. Det är oklart hur lång tid det kommer att ta.

Mord i Almedalen skakar landet

6 juli

Under den så kallade Almedalsveckan i Visby mördas Ing-Marie Wieselgren som var nationell samordnare för psykiatrifrågor hos Sveriges kommuner och regioner, SKR. Wieselgren knivhuggs på en gata i Visby av en man som grips strax därefter och senare döms till rättspsykiatrisk vård för mord och förberedelse till terroristbrott. Det framkommer också att förövaren, Theodor Engström, hade planer på att mörda även Centerpartiets ledare Annie Lööf som också befinner sig i Visby.

Justitieministern klarar misstroendeomröstning

7 juni

Riksdagen röstar med minsta möjliga marginal ned en misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson, som därmed sitter kvar. För att fälla honom hade krävts 175 röster, men endast 174 ledamöter röstade för. Misstroendeförklaringen väcktes av SD, efter kritik mot Morgan Johansson i konstitutionsutskottet, och fick stöd av M, L och KD. Oppositionen anser att han är olämplig inte minst på grund av att det dödliga våldet i samhället ökar. Utgången i omröstningen var osäker in i det sista då den politiska vilden Amineh Kakabaveh, tidigare V, inte avslöjade i förväg hur hon tänkte rösta. När SD tillkännagav sin avsikt med en misstroendeförklaring hotade statsminister Magdalena Andersson med att hela regeringen skulle avgå om justitieministern fick gå. Risk förelåg därmed för en regeringskris bara veckor efter det att Sveriges ansökan till Nato lämnats in och tre månader före riksdagsvalet.

EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

30 maj

EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

Statsministern på besök i Vita huset

19 maj

Statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö är på gemensamt besök hos president Joe Biden, som uttrycker USA:s starka stöd för de båda nordiska ländernas ansökan om Natomedlemskap. Tongångarna kring de nya ansökningarna är positiva från flertalet håll i Nato, men Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger sig inte villig att släppa in Sverige och Finland i alliansen. Han anklagar framför allt Sverige för att vara en fristad för terrorister. Sverige har flera gånger nekat att lämna ut personer till Turkiet, då anklagelser mot dem i hemlandet har uppfattats vara politiska.

Sverige ansöker om medlemskap i Nato

18 maj

Sverige ansöker om medlemskap i Nato, samtidigt som Finland gör detsamma. De formella ansökningarna lämnas in samtidigt som Finlands president Sauli Niinistö är på statsbesök i Stockholm. Två dagar tidigare tillkännagav den svenska statsministern Magdalena Andersson regeringens beslut att ta steget med medlemskapsansökan, som innebär ett historiskt steg efter två århundraden av militär alliansfrihet. Orsaken till den snabba omsvängningen främst inom det Socialdemokratiska partiet är det ändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina i februari, samt Finlands beslut att säga ja till Nato.

S-ja öppnar för Natoansökan

15 maj

Socialdemokraterna beslutar att stödja en svensk ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Därmed finns ett brett stöd i riksdagen för medlemskapet, med sex av åtta partier för en ansökan. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot. Socialdemokraternas historiska besked är väntat och kommer bara dagar efter det att Finlands statsminister och president gemensamt uttalat sig för en finländsk anslutning till Nato. Ansökan väntas behandlas snabbt av Nato centralt, men därpå måste alla 30 medlemsländer också ratificera beslutet innan det kan träda i kraft. 

Avtal med Storbritannien om ömsesidigt militärt stöd

11 maj

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige och undertecknar tillsammans med statsminister Magdalena Andersson ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan de båda länderna. Enligt Boris Johnson innebär avtalet att Storbritannien kommer att stödja Sverige militärt vid en eventuell attack. Han fortsätter därefter till Finland där motsvarande avtal ingås. Bakgrunden är den ryska aggressionen i Ukraina och ryska hot om ökad militär närvaro i regionen om Sverige och Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Reporäntan över 0 för första gången sedan 2014

28 april

Riksbanken höjer reporäntan, den viktigaste styrräntan, till 0,25 då inflationen som har skjutit fart som en följd av coronapandemin och kriget i Ukraina. Höjningen som träder i kraft den 4 maj innebär att reporäntan hamnar över 0 procent för första gången sedan 2014. Räntan spås fortsatta att stiga tillnärmare 2 procent inom tre år. Inflationen är på den högsta nivån sedan 1990-talet, i mars låg den strax över 6 procent på årsbasis.

Våldsamma upplopp efter koranbränning

17 april

Under påskhelgen bryter våldsamma kravaller ut i flera olika städer, sedan en dansk-svensk högerextremist fått tillstånd att bränna koraner. Över 40 personer grips i samband med upploppen som riktas mot polis och annan blåljuspersonal. De leder till att cirka 40 personer skadas, varav 26 poliser, och att ett antal polisbilar förstörs. Kriminella gäng uppges ligga bakom kravallerna, som beskrivs som de värsta i modern tid i Sverige. De leder till en högljudd debatt där somliga anser att högerextremisten Rasmus Paludan borde ha hindrats från att genomföra sina aktioner, medan andra kräver hårdare tag mot ligister och åter andra hetsar mot alla muslimer.

EU stoppar ryskt kol och ryska fartyg

8 april

Ryska diplomater utvisas

5 april

Regeringen meddelar att tre ryska diplomater ska utvisas på grund av misstankar om spionage. En rad andra EU-länder utvisar under ett par dagar sammanlagt över 150 ryssar. Litauen har som första EU-land beslutet att utvisa Rysslands ambassadör medan Estland och Lettland stänger ryska konsulat. Besluten kommer efter rapporter om brutala övergrepp som rysk militär begått mot civila i Ukraina. Flera EU-länder utvisade redan i mars ryska diplomater. I slutet av april utvisar Ryssland fyra svenska diplomater.

Zelenskyj talar till riksdagen, nytt vapenlöfte

24 mars

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller via videolänk ett tal till riksdagen där han bland annat tackar för militärt och annat stöd från Sverige. Zelenskyj vädjar samtidigt om skarpare insatser från väst, och nämner Gotlands utsatthet med anledning av öns strategiska läge i Östersjön och närhet till de baltiska staterna. Riksdagen fattar samma dag beslut om att skicka ytterligare 5 000 pansarskott och annat försvarsmateriel till Ukraina.

Kraftigt ökade anslag till försvarsmakten

10 mars

Regeringen meddelar att anslaget till det militära försvaret ska öka till 2 procent av BNP, från dagens 1,2 procent. Någon tidshorisont fastställs inte för ökningen. Enligt statsminister Magdalena Andersson vidtas åtgärden inom ramen för ett av tre spår som regeringen arbetar som en följd av Rysslands invasion av Ukraina: att stärka Sverige. De andra två spåren rör stöd till Ukraina och den ukrainska befolkningen samt sanktioner mot den ryska regeringen. Två dagar tidigare har Sveriges och Finlands regeringar i ett gemensamt brev till övriga EU-ledare betonat vikten av den solidaritetsklausul som finns i EU-fördraget. Enligt den ska EU-länderna hjälpa varandra vid en attack, även om det inte är klart definierat vad hjälpen ska bestå av.

EU-direktiv ger ukrainare skydd direkt

4 mars

EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

Regeringen vill sända vapen till Ukraina

27 februari

Statsminister Magdalena Andersson meddelar att Sverige ska skicka vapen till Ukraina, som tre dagar tidigare invaderades av Ryssland. Det rör sig om 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, till en kostnad på cirka 400 miljoner kronor. Därtill ökas det humanitära stödet till 500 miljoner kronor. Statsministern betonar att det är första gången sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939 som Sverige på liknande sätt skickar vapen till ett annat land. Hon säger att det krävs för Sveriges och EU:s säkerhet. Från oppositionen har krav ställts på svenska vapenleveranser alltsedan den ryska invasionen inleddes, och regeringens förslag väntas därmed få starkt stöd i riksdagen. Sverige stänger också sitt luftrum för ryska flygplan, precis som flera andra länder i Europa .

Coronakommissionen: ”Regeringen lyssnade för mycket på experter”

25 februari

Coronokommissionen kritiserar i sin slutrapport regeringen för att ha varit alltför beroende av smittskyddsexperterna vid Folkhälsomyndigheten. Kritik riktas också mot alltför saktfärdigt agerande i inledningen av pandemin, men kommissionen anser samtidigt att Sverige gjorde rätt i att undvika en nedstängning av samhället. Till skillnad från övriga Europa undvek den svenska regeringen tvingande bestämmelser men uppmanade folk att i möjligaste mån arbeta hemifrån, hålla avstånd och iaktta god handhygien. Kommissionen konstaterar att Sverige hade bland de högsta dödstalen i Europa i februari-mars 2020, och att snabbare insatser då hade kunnat förhindra den utvecklingen. Antalet avlidna i covid-19 uppgår nu till strax över 17 000. Se även 15 december 2020 och 29 oktober 2021).

Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

24 februari

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Sverige och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus.      

Merparten av covidrestriktionerna upphävs

3 februari

Regeringen tillkännager att de flesta restriktioner som råder med anledning av coronapandemin upphör att gälla den 9 februari. Statsminister Magdalena Andersson konstaterar att pandemin har gått in i en helt ny fas. Över 83 procent av befolkningen från tolv års ålder är dubbelvaccinerade och nästan hälften har fått en tredje så kallad boosterdos. Antalet dödsfall i covid-19 uppgår till drygt 16 000.

Tusentals i protest mot covidrestriktioner

22 januari

Runt 9 000 människor beräknas delta i en protestmarsch mot covidrestriktioner i Stockholm, och en mindre grupp demonstrerar samtidigt i Göteborg. Demonstranterna protesterar främst mot krav på vaccinpass. Flera högerextrema grupper deltar i protesten.

Personalbrist ger lättade restriktioner

20 januari

De karantänsregler som infördes tidigare i månaden, i samband med skärpta restriktioner, lättas något eftersom personalbristen blivit akut på många håll. Kombinationen av att många är sjuka samtidigt som många måste vara i karantän utan symptom har slagit hårt mot samhällsviktiga funktioner. Enligt de nya reglerna ska den som har en smittad person i sitt hushåll ska stanna hemma i fem dagar, i stället för som tidigare sju, och framför allt behöver vissa symptomfria personer inte stanna hemma alls: de som fått tre vaccindoser, har haft covid-19 de senaste tre månaderna eller som arbetar i samhällsviktiga funktioner.

Covidrestriktioner skärps ytterligare

10 januari

Regeringen meddelar att barer och restauranger måste stänga senast klockan 23 från och med den 12 januari, med anledning av den snabbt ökande spridningen av covid-19. Vidare införs krav på vaccinationsbevis vid fler än 50 personer vid offentliga tillställningar inomhus, och regler gällande storlek på sällskap och avstånd mellan individer.  Vid privata samlingar sätts ett tak på 20 personer. Smittspridningen ligger på rekordnivåer vilket sätter hög press på sjukvården.

Nya covidrestriktioner införs

21 december

En rad åtgärder vidtas för att försöka hejda spridningen av coronaviruset, som fått ny fart världen över genom den nya varianten omikron. Från den 23 december uppmanas alla som kan att arbeta hemifrån och undvika all trängsel. Det införs minimikrav på avstånd på handelsplatser och vid kulturverksamheter, krav på endast sittande gäster på restauranger och regleringar av avstånd. Särskilda regler införs vid sammankomster med minst 20 respektive minst 500 personer. Redan den 1 december infördes krav  på vaccinationskrav införts vid sammankomster med fler än 100 personer.

Magdalena Andersson vald till statsminister

29 november

Riksdagen väljer S-ledaren Magdalena Andersson till ny statsminister, för andra gången på mindre än en vecka. Hon blir historisk som Sveriges första kvinnliga regeringschef och kommer att leda vad som blir den första enpartiregeringen sedan 2006. Andersson väljs med direkt eller indirekt stöd av Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, förutom sitt eget parti Socialdemokraterna.

Ny statsminister avgår genast

24 november

Under en turbulent politisk dag utser riksdagen först den nya S-ledaren Magdalena Andersson till Sveriges första kvinnliga statsminister. Kort därefter röstar riksdagen ned regeringens budget och godkänner istället oppositionens budget. Det gör att MP hoppar av regeringen, varpå Magdalena Andersson avgår – bara sju timmar innan hon valts och innan hon egentligen hunnit tillträda som regeringschef. Bakgrunden till den snurriga utvecklingen är det skakiga parlamentariska läget. Centerpartiet valde att indirekt stödja regeringen i statsministeromröstningen genom att lägga ned sina röster – Magdalena Andersson klarade valet då det endast krävdes att färre än hälften av riksdagens ledamöter röstade mot henne. Omröstningen avgjordes med knappast tänkbara marginal, då 174 av riksdagens 349 ledamöter röstade nej (vilket motsvarar samtliga ledamöter för M, KD, L och SD). När omröstningen om budgeten hölls räckte det med enkel majoritet, och då både C och L lade ned sina röster vann det förslag som M, KD och SD lagt fram över regeringens. MP lämnade då minoritetsregeringen med motiveringen att partiet inte vill styra med en budget som stöds av det högerextrema SD.

Statsminister Löfven avgår

10 november

Stefan Löfven avgår som statsminister och leder därefter en övergångsregering. Beskedet var väntat, Löfven meddelade i augusti att han planerade att avgå både som partiledare för Socialdemokraterna och som regeringschef. Han ersattes på partiledarposten den 4 november, då Margareta Andersson valdes till ny ledare under partiets kongress.

Coronakommissionen kritisk mot senfärdiga myndigheter

29 oktober

I en andra delrapport kommer Coronakommissionen med ny skarp kritik mot Sveriges hantering av pandemin (se även 15 december 2020). Kommissionen pekar på senfärdighet i försöken att hejda smittspridningen inte minst i början. En ny slutsats är att smittspridningen var mycket större än man tidigare antagit. Viruset tros ha förts in med sportlovsresenärer till Italien och Österrike i februari 2020. Därefter antas smittspridningen ha satt fart inom landet. Coronakommissionen skriver att det i det närmaste kan beskrivas som ett haveri till att det tog lång tid att bygga upp en omfattande provtagning av covid-19. Slutrapporten väntas i februari 2022.

Ministerbesök efter bilagd osämja med Israel

18 oktober

Utrikesminister Ann Linde kommer till Israel på ett besök som visar att gammalt groll med Sverige nu är lagt åt sidan. Ett besked om att så skett kom redan i september från den israeliska utrikesministern Yair Lapid, efter ett telefonmöte med Linde. Det har gnisslat i kontakterna alltsedan Sverige erkände Palestina som en stat 2014. Varken Linde eller hennes företrädare Margot Wallström har tillåtits besöka Israel sedan dess. Nu träffar hon under vistelsen både Lapid och president Isaac Herzog. Linde besöker också Palestina där hon träffar president Mahmoud Abbas, premiärminister Mohammed Shtayyeh och utrikesminister Riyad al-Malki.

Covidrestriktioner slopas

29 september

I princip alla återstående restriktioner som införts för att bromsa coronapandemin upphävs, enligt ett beslut som meddelats tre veckor tidigare. Därmed tas som väntat det fjärde steget i avvecklingen, som inleddes den 1 maj. Deltagartak tas bort vid allmänna och privata sammankomster liksom vid offentliga tillställningar, och restriktioner för serveringsställen samt råd om hemarbete upphör. Kvar finns råd om att hålla avstånd och tvätta händer samt stanna hemma vid sjukdom. Dessutom kan nya regler tillkomma för mycket stora sammankomster. Lättnaderna kommer trots att smittspridningen har ökat från slutet av sommaren, på grund av den smittsamma deltavarianten av viruset. Antalet döda i covid-19 närmar sig 15 000.

Spion dömd till fängelse

15 september

En 47-årig man döms till tre års fängelse för att illegalt ha skaffat sig företagshemligheter och sålt känslig information om lastbilstillverkaren Scania till Ryssland. Åtalet gällde samma spioneri även för Volvo Cars, men det ansågs inte ha inneburit ett hot mot Sveriges säkerhet. Gripandet av mannen ledde till ledde till en diplomatisk tvist mellan Sverige och Ryssland (se 26 februari och 8 maj 2019). Det var första gången på 18 år som en spionrättegång hölls.

Stefan Löfven meddelar sin avgång

22 augusti

Statsminister Stefan Löfven tillkännager under ett sommartal att han inte ställer upp till omval när Socialdemokraterna håller kongress i november. Löfven avgår efter kongressen både som partiordförande och regeringschef.

Iranier inför rätta för krigsförbrytelser på 1980-talet

10 augusti

En rättegång inleds vid Stockholms tingsrätt mot en 60-årig iranier som anklagas för massavrättningar i Iran 1988 och är åtalad för krigsförbrytelser. Rättegången väcker stor uppmärksamhet även internationellt och väntas kunna orsaka spänningar med Iran, särskilt som den nytillträdde presidenten Ebrahim Raisi finns bland ledande personer i landet som anklagas för att ha haft en roll i avrättningarna. Den 60-årige mannen greps på Arlanda 2019 och ska enligt åklagarna ha haft en central roll i avrättningar av runt 5 000 människor, samt tortyr och annan grym behandling. Många av offren tillhörde den islamiska vänstergruppen Folkets mujahedin. Rättegången väntas pågå till april 2022.

Utvisningar till Afghanistan stoppas

16 juli

Alla utvisningar till Afghanistan stoppas med hänvisning till det svåra säkerhetsläget där, då talibanerna tagit kontroll över allt större delar av landet. Runt 7 000 människor som befinner sig i Sverige ska enligt beslut avvisas till Afghanistan, många av dem unga som kommit som ensamkommande flyktingbarn. Utvisningarna till det krigshärjade landet har länge varit omstridda.

Inga nya ministrar

9 juli

Statsminister Löfven presenterar sin nya regering, som i stort sett har samma ministeruppsättning som den nyligen avsatta. Enda skillnaden från den gamla regeringen är att landsbygdsministern inte återinsätts efter det att Jenny Nilsson lämnat posten i samband med talmansrundorna. Nilsson ville på så sätt garantera att hennes plats i riksdagen inte skulle vara tom eftersom hennes ersättare i riksdagen är sjukskriven. Landsbygdsfrågorna läggs till näringsminister Ibrahim Baylans portfölj.  

Löfven väljs på nytt till statsminister

7 juli

Stefan Löfven (S) väljs till statsminister i en omröstning i riksdagen sedan han efter sonderingen meddelat talmannen att han har stöd för att bilda en ny regering av en majoritet av riksdagsmännen. Av de 349 ledamöterna röstar 116 ja, 173 nej och 60 avstår. En liberal riksdagsman går emot partilinjen och röstar gult istället för rött.

Talmannen ger sonderingsuppdrag till Löfven

1 juli

M-ledaren Ulf Kristersson misslyckas att få tillräckligt med stöd för att kunna bilda en ny regering. Nu går istället sonderingsuppdraget till Stefan Löfven.

Löfven avgår som statsminister

28 juni

Statsminister Stefan Löfven meddelar att han avgår, men han sitter kvar tills vidare i spetsen för en övergångsregering. Löfven avstår därmed från att utlysa ett extraval, vilket var ett alternativ till att avgå. Partiledarna från samtliga riksdagspartier möter därefter talman Andreas Norlén för att försöka få fram en ny regering som kan tolereras av riksdagen. Dagen efter ger talmannen M-ledaren Ulf Kristersson i uppdrag att sondera om han kan få stöd för en ny regering.

Regeringen faller i misstroendeomröstning

21 juni

Statsminister Stefan Löfven och hans regering avsätts i en misstroendeomröstning som utlysts av Sverigedemokraterna och som stöds av Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är första gången i Sverige som en statsminister röstas bort av riksdagen. Bakgrunden är att V har dragit tillbaka sitt stöd för Stefan Löfvens minoritetsregering på grund av ett förslag om fri hyressättning i nyproducerade bostäder. Förslaget är en punkt i januariavtalet där det utgjorde ett krav från Centerpartiet och Liberalerna för att stödja regeringen (se Januari 2019). V har hela tiden starkt motsatt sig det som partiet uppfattar som ett systemskifte då marknadshyror införs. Stefan Löfven och Annie Lööf har i sista stund meddelat att arbetsmarknadens parter ska förhandla om hyressättningen i nyproduktion, och därmed försökt blidka V, men utan framgång.

Massgripanden i Sverige vid internationellt tillslag

7 juni

I samband med en omfattande polisinsats i 16 länder grips 155 personer i Sverige. De har använt krypterade mobiltelefoner som sålts till kriminella, men som den amerikanska federala polisen FBI legat bakom. Genom avlyssning via den krypterade appen Anom har polisen kunnat avslöja mordplaner, smuggling och annan grov verksamhet. Övervakningen har pågått i mer än 100 länder. Sammanlagt grips under dagen över 800 personer i de 16 länderna, husrannsakningar genomförs och tonvis med narkotika samt kontanter och lyxbilar beslagtas. Insatsen kallas Trojan Shield.

Sverige utvisar rysk diplomat

8 februari

Utrikesminister Anne Linde tillkännager att en rysk diplomat utvisas ur Sverige, som ett direkt svar på att en svensk diplomat tre dagar tidigare beordrats att lämna Ryssland. Regeringen i Moskva utvisade samtidigt en polsk och en tysk diplomat, och anklagade alla tre EU-diplomater för att ha deltagit i demonstrationer till stöd för den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj nästan två veckor tidigare. Det ryska utvisningsbeskedet kom samtidigt som EU:s utrikeschef Josep Borrell var på ett officiellt tredagarsbesök i Moskva. EU har infört sanktioner mot Ryssland sedan Navalnyj utsatts för ett mordförsök genom förgiftning. Enligt EU är det klarlagt att den ryska regimen låg bakom mordförsöket men det tillbakavisas av Kreml. 

Mindre regeringsombildning

5 februari

Statsminister Stefan Löfven genomför en ombildning av sin regering. Per Bolund (MP) tar över som vice statsminister samt miljö- och klimatminister efter Isabella Lövin. Den tidigare jämställdhetsministern Åsa Lindhagen tar över Bolunds post som finansmarknadsminister, och Märta Stenevi, nytillträtt språkrör i Miljöpartiet, blir ny jämställdhets- och bostadsminister. Ny i regeringen är också Per Olsson Fridh (MP), som blir biståndsminister efter Peter Eriksson som lämnade posten i december.

MP väljer nytt språkrör

31 januari

Miljöpartiet utser vid en extrakongress Märta Stenevi till nytt språkrör efter Isabella Lövin som tidigare meddelat att hon lämnar politiken.

Gränsen mot Norge stängs

24 januari

Sverige stänger gränsen mot Norge i tre veckor, på grund av ett utbrott av ett utbrott av den snabbspridande brittiska mutationen av coronaviruset konstaterats kring Oslo. Syftet är främst att hindra folk som vill handla på den svenska sidan, då samhället till stor del stängt ned i Norge.  Arbetspendlare och andra med särskilda skäl får fortfarande resa in i Sverige. Stängningen av gränsen mot Danmark förlängs också (se 21 december 2020), till den 14 februari, och inresor från Storbritannien är fortsatt förbjudna. Den muterade virusformen har upptäckts i ett 50-tal fall även i Sverige.

Pandemilag antagen

8 januari

Riksdagen röstar igenom en tillfällig pandemilag som ger regeringen verktyg för att hindra smittspridning. Bland annat blir det möjligt att stänga köpcentrum, gym och restauranger och begränsa kollektivtrafiken. Också allmänna platser som bad, stränder och parker kan stängas. Oppositionen stödjer lagen men är kritisk till att den inte omfattar möjlighet till ersättning för drabbade verksamheter. Lagen träder i kraft den 10 januari. 

MSB-chefen avgår efter kritiserad resa

6 januari

Chefen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Dan Eliasson avgår efter hård kritik mot en resa till Kanarieöarna över jul. Den allmänna opinionen har rasat mot att Eliasson for iväg trots de skärpta rekommendationer som presenterats bara dagar tidigare, och uppmaningar från regeringshåll om att alla måste ta sitt ansvar. Som MSB-chef hade Eliasson dessutom en viktig roll under pågående samhällskris. Flera regeringsföreträdare har också fått kritik: statsminister Stefan Löfven och justitieminister Morgan Johansson har besökt butiker och finansminister Magdalena Andersson har setts hyra skidor i Sälen. En opinionsmätning visar att förtroendet för regeringen och Löfven har rasat på kort tid efter avslöjandena.

Vaccination mot covid-19 inleds

27 december

De första vaccineringarna mot covid-19 genomförs, sedan Sverige liksom övriga EU-länder fått en första laddning av ett vaccin framtaget av Pfizer och Biontech. I den första omgången är det personer på äldreboenden som vaccineras och därpå följer anställda inom vård och omsorg.

Gränsen till Danmark stängs

21 december

Sverige stänger gränsen till Danmark på grund av en muterad variant av coronaviruset som har upptäckts i grannlandet och som antas vara mer smittsam än det ursprungliga viruset. Alla flygresor från Storbritannien har också stoppats då mutationen finns även där. Det är första gången under pandemin som Sverige stänger gränsen mot ett grannland. Såväl Danmark som Norge och Finland har dock stoppat inresor från Sverige, som haft en högre smittspridning.

Munskydd rekommenderas för första gången i Sverige

18 december

Regeringen skärper restriktioner och rekommendationer ytterligare för att försöka hejda spridningen av coronaviruset, från julafton och en månad framåt. För första gången rekommenderas munskydd i kollektivtrafiken när det förekommer trängsel (gäller från 7 januari). Alkoholförsäljning stoppas klockan 20, högst fyra personer får sitta vid samma bord på restauranger och antalet besökare i köpcentrum, stora butiker, gym och liknande begränsas. Regeringen uppmanar regionerna att stänga bibliotek, museer och liknande. Gymnasierna ska driva distansundervisning till den 24 januari.

Coronakommissionen kritisk mot regeringen

15 december

I en delrapport riktar den coronakommission som tillsattes i juni skarp kritik mot regeringen för en misslyckad strategi att skydda de äldre under pandemin. Strukturbrister inom äldreomsorgen uppges vara ett avgörande skäl, och ansvaret för det ligger enligt kommissionen på såväl den nuvarande som tidigare regeringar. Bristerna gjorde att beredskapen att hantera pandemin var dålig, och åtgärder vidtogs alldeles för sent för att minska riskerna för spridning inom äldreomsorgen. Kommissionen pekar på att de nordiska grannländerna har hanterat situationen betydligt bättre. Både regeringen och Folkhälsomyndigheten har nu bekräftat att landet befinner sig i en andra våg av smitta.

Ännu en skärpning av restriktioner

3 december

Fortsatt stor spridning av coronaviruset får regeringen att rekommendera distansundervisning i alla gymnasieskolor från den 7 december till vårterminens start. Antalet döda i covid-19 uppgår nu till 7 000.

Ökad smittspridning ger skärpta restriktioner

16 november

Sedan spridningen av coronaviruset tagit ny fart skärper regeringen de nationella restriktionerna. Antalet personer som får ingå i allmänna sammankomster begränsas från 24 november till åtta personer från tidigare 50 (ett beslut i oktober om att höja taket till 300 personer blev i praktiken aldrig verklighet). På restauranger, som inte omfattas av regler för allmänna sammankomster, gäller redan att högst åtta personer får sitta tillsammans och att alkoholservering måste upphöra klockan 22. Statsminister Stefan Löfven varnar för att läget kommer att bli ännu värre, och uppmanar alla att ”göra sin plikt” genom att avstå från aktiviteter som riskerar att öka spridningen. Han betonar att åtgärderna saknar motstycke i modern tid. Inrikesminister Mikael Damberg säger att begränsningarna ska ses som ”normerande” och bör påverka även privata tillställningar. I 20 av landets 21 regioner gäller redan skärpta lokala restriktioner.  Antalet döda i covid-19 passerade i början av november 6 000.

Besöksförbudet på äldreboenden hävs

1 oktober

I enlighet med vad som meddelats två veckor tidigare upphävs försöksförbudet på landets äldreboenden. Detta sker trots att en viss ökning i spridningen av coronaviruset nu noterats även i Sverige. 

Lättnader i coronarestriktioner aviseras

15 september

Socialminister Lena Hallengren meddelar att besöksförbudet på äldreboenden ska upphöra. Förbudet infördes den 1 april för att hejda spridningen av coronaviruset och har sedan förlängts i två omgångar. Nu är bedömningen att förbudet kan upphöra då smittspridningen i samhället har minskat och åtgärder har vidtagits inom äldreomsorgen. Fortfarande gäller dock Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alla ska tänka på social distansering, handhygien och att hålla sig hemma vid minsta sjukdomstecken. Smittspridningen i Sverige är för närvarande lägre än i flertalet andra länder i Europa. Antalet avlidna i covid-19 uppgår till 5 860 personer.

Kraftigt BNP-fall

5 augusti

Ekonomin krympte med 8,6 procent under årets andra kvartal jämfört med kvartalet innan, trots att Sveriges ekonomi inte formellt stängde ned. Jämfört med andra kvartalet 2019 krympte ekonomin 8,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Antalet arbetslösa uppgick i juli till 500 000, eller 8,9 procent av arbetskraften. Det innebär en ökning med cirka 2 procentenheter jämfört med samma månad året innan.

Tidigare Kinaambassadör frikänd

10 juli

Stockholms tingsrätt friar den tidigare ambassadören i Peking Anna Lindstedt från anklagelser om ”egenmäktighet vid förhandlingar med främmande makt”. Åtalet väcktes efter ett uppmärksammat möte med dottern till den i Kina fängslade bokförläggaren Gui Minhai och kinesiska affärsmän  (se Februari 2019). Enligt tingsrätten agerade Lindstedt inte utanför ramen för ambassadörsrollen.

Coronakommission tillsätts

30 juni

Regeringen tillsätter en kommission som ska utvärdera de åtgärder som vidtagits för att motverka spridningen av coronaviruset, av såväl regeringen som regionerna och kommunerna. Det tidigare justitierådet Mats Melin får uppdraget att leda kommissionen, som ska lämna en första delrapport i slutet av 2020. Slutrapporten väntas i februari 2022, i god tid före valet i september samma år.  Kommissionen ska inte minst undersöka vad som hade kunnat göras för att förhindra att smittan spred sig på äldreboenden. Nästan 90 procent av de avlidna är i åldersgruppen 70 år och uppåt. Hittills har drygt 5 300 personer bekräftats avlidna i covid-19 och drygt 68 000 fall av coronasmitta rapporterats.

Palmeutredningen läggs ned

10 juni

Utredningen av mordet på statsminister Olof Palme 1986 läggs ned, tillkännager förundersökningsledaren Krister Petersson. Motiveringen är att man kommit fram till att mordet sannolikt begicks av en man som avled år 2000, Stig Engström. Många är kritiska till beskedet då Peterson genom uttalanden i förväg fått många att tro att mer konkreta bevis skulle presenteras. Andra ifrågasätter också att en avliden person, som inte kan försvara sig, utpekas för ett grovt brott. Stig Engström, kallad Skandiamannen, var närvarande på mordplatsen och figurerade på ett tidigt stadium som vittne i utredningen samt i mediesammanhang.

Regeringen missnöjd med EU:s pandemipaket

27 maj

Statsminister Stefan Löfven uttrycker regeringens missnöje över de höga bidragsnivåerna i det pandemiräddningspaket som EU lagt fram, på sammanlagt cirka 7 500 miljarder kronor. Sverige motsätter sig tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike att över 5 000 miljarder kronor är tänkta att betalas ut från en återhämtningsfond, utan krav på återbetalning.

Över 4 000 döda i covid-19

25 maj

Antalet avlidna i den pågående coronapandemin har passerat 4 000, uppger Folkhälsomyndigheten. Över 90 procent av de avlidna var över 70 år och tre av fyra hade hemtjänst eller bodde på ett äldreboende. Sverige har väckt uppmärksamhet i omvärlden på grund av dödstalen, som räknat per invånare är bland de högsta i världen. Sifforna är långt över de nordiska grannländerna. Till skillnad från andra länder har förskolor och skolor till och med nionde klass hållits öppna, och ingen affärsverksamhet har tvingats stänga. Rekommendationer har utfärdats om att begränsa mellanmänskliga kontakter, men inga formella förbud annat än mot större folksamlingar och mot besök på äldreboenden.

Krislag ger regeringen utökade befogenheter

7 april

En ändring i smittskyddslagen antas som ger regeringen mandat att på egen hand vidta långtgående åtgärder, som att stänga offentliga platser, stoppa transporter och begränsa folksamlingar. Lagen som gäller under begränsad tid och avser åtgärder med anledning av coronakrisen antas med brett stöd i riksdagen. Det sker dock först efter justeringar så att riksdagen behåller kontrollmakt jämfört med regeringens ursprungliga förslag. Riksdagen kan nu i efterhand ompröva och eventuellt upphäva regeringens åtgärder. Besluten kan också överklagas till domstol.

Folksamlingar begränsas till 50

27 mars

Gränsen för hur många personer som får samlas på en plats sänks från 500 till 50, från och med den 29 mars. Statsminister Stefan Löfven uppmanar också människor att undvika icke-nödvändiga resor inom landet, inte minst med tanke på den kommande påskhelgen. Tidigare i veckan har också beslut kommit om att mat endast får serveras vid borden i kaféer och restauranger, inte vid barer. Men Sverige har väckt internationell uppmärksamhet på grund av att åtgärderna för att hindra smittspridning under coronapandemin är begränsade, i jämförelse med flertalet länder i Europa.

Krispaket för att rädda företag

16 mars

Regeringen presenterar ett krispaket på upp till 300 miljarder kronor för att försöka lindra effekterna av krisen i coronavirusets spår. Staten tar över ansvaret för sjuklönerna som annars betalas av arbetsgivarna de första två månaderna, betalar halva lönen till permitterad personal och ger företag uppskov med skatteinbetalningar, som moms och arbetsgivaravgifter. Krispaketet innebär en utökning av det stöd i form av lån på upp till 500 miljarder som utlovades tre dagar tidigare. Sverige inför inte lika starka inskränkningar i rörelsefriheten som många andra länder i Europa, men rekommendationer ges om förebyggande åtgärder för att minska smittspridningen i samhället. Dagen därpå stoppar SJ all tågtrafik och högskolor och gymnasier uppmanas att övergå till enbart distansundervisning. 

Stimulansåtgärder efter kraftigt börsras

13 mars

Riksbanken beslutar att låna ut upp till 500 miljarder kronor till företag via bankerna, och Finansinspektionen lämnar besked om lättnader i bankernas kapitalkrav vilket tillfälligt stärker börsen. Över lag svänger börserna världen över efter de kraftiga rasen dagen innan.

Corona-åtgärder och börsras

12 mars

Stockholmsbörsen faller med över 11 procent, det största raset som har inträffat i modern tid. Kraftiga börsras inträffar världen över,  på grund av turbulensen kring det nya coronaviruset som förvärrats efter det att USA:s president Donald Trump infört inreseförbud från Schengenländerna (se USA-Kalendarium). Regeringen tillkännager åtgärder för att dämpa spridningen av viruset. Sammankomster med mer än 500 personer förbjuds och karensdagen i sjukförsäkringen slopas. Företag får anstånd med skatteinbetalningar i upp till ett år och regioner och kommuner får extra bidrag. Den tilläggsbudget som presenteras beräknas kosta cirka 3 miljarder kronor. Under dagen konstateras det första dödsfallet i covid-19 i Sverige.

Kritik mot Kina efter dom mot bokförläggare

25 februari

Utrikesdepartementet kallar återigen till sig Kinas ambassadör Gui Congyou för att upprepa kravet på att svensk-kinesiska bokförläggaren Gui Minhai friges. Det sker sedan Gui Minhai dömts till fängelse i tio år i Kina, där han redan suttit i fängsligt förvar i fyra år (se November 2019). Gui Minhai ska nu ha fällts för att ha lämnat ut otillåtna uppgifter till främmande makt. Också EU har framfört en protest mot domen. Gui Congyou som har varit Stockholmsambassadör sedan 2017 har kallats till UD över 40 gånger, bland annat i januari. Då hade han kommit med vad som kallades ”oacceptabla hot” mot svenska medier. Utrikesminister Ann Linde skrev i en kommentar att Sverige som suverän stat inte kan acceptera hot, och att UD har förklarat för den kinesiska ambassadören att yttrandefriheten är grundlagsskyddad. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har krävt att ambassadören ska utvisas ur Sverige.

Kinesiska affärsresor ställs in

20 december

Två stora affärsdelegationer som skulle ha besökt Sverige har ställt in sina resor, uppger ambassadören Gui Congyou. Bakgrunden är regeringens hantering av Tucholskypriset i november. Peking har tidigare i december avbokat ett planerat besök i Stockholm då handelsfrågor skulle ha diskuterats. Kina har inga planer på att återuppta några samtal, enligt Gui Congyou, som säger att det är upp till Sverige att agera.

Telekomjätten Ericsson betalar miljardböter

7 december

Den svenska telekomjätten Ericsson har gått med på att betala över en miljard amerikanska dollar till amerikanska myndigheter, efter att ha erkänt korruptionsbrott. Ericsson har under åren 2000 till 2016 betalat mutor för kontrakt i fem länder (Djibouti, Indonesien, Kina, Kuwait och Vietnam). Amerikansk lagstiftning möjliggör åtal för mutbrott om amerikanska dollar varit inblandade, eller och de inbladade företagen har konto i en amerikansk bank. Förlikningsbeloppet är ett av de högsta som har betalats ut enligt lagen FCPA (Foreign Corrupt Practices Act). Ericssons VD Börje Ekholm säger att mutbrotten har begåtts av chefer som agerat på eget bevåg.

Kinakritik mot svensk minister

18 november

Kinas regering kritiserar kulturminister Amanda Lind sedan hon deltagit i prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris, då det tilldelats den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. Kina kräver respekt för sin lagstiftning, enligt ett uttalande vid en presskonferens på utrikesdepartementet i Peking. Tidigare har Kinas ambassad i Stockholm hotat med svårigheter i relationerna om priset delas ut och ambassadören har sagt att Amanda Lind och statsminister Stefan Löfven kan komma att hindras från att resa in i Kina. Gui Minhai sitter fängslad på okänd ort i Kina (se 14 februari 2019).

Misstroendeomröstning mot justitieministern

15 november

Justitieminister Morgan Johansson klarar en misstroendeförklaring som riktats mot honom av Sverigedemokraterna med anledning av en våg av våldsdåd. SD får stöd av M och KD men det lyckas inte få med sig de båda liberala partierna C och L som stödjer regeringen genom januariavtalet.

Ann Linde ny utrikesminister

10 september

I samband med regeringsförklaringen berättar statsminister Stefan Löfven att tidigare den tidigare EU- och utrikeshandelsministern Ann Linde blir ny utrikesminister efter Margot Wallström, som veckan innan meddelat att hon avgår av personliga skäl. Eva Nordmark, tidigare ordförande i centralorganisationen TCO, utses till ny arbetsmarknadsminister efter Ylva Johansson som har nominerats till Sveriges nya EU-kommissionär.

Liberalerna väljer ny ledare

28 juni

Liberalerna utser Nyamko Sabuni till ny partiledare. Sabuni och bland annat integrationsminister och jämställdhetsminister under åren 2006–2013.

Minister klarar misstroendeomröstning

28 maj

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll kan sitta kvar sedan hon överlevt en misstroendeomröstning väckt av Moderaterna. Bakgrunden är att Strandhäll före i april 2018 sparkade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler på vad kritiker anser är felaktiga grunder. Begler själv har hävdat att hon avskedades av politiska skäl, inför valet följande höst. Regeringen hävdar att det rådde samarbetsproblem. Misstroendeförklaringen får stöd av KD, L och SD men det räckte inte för att fälla ministern. C valde att inte stödja misstroendet. Konstitutionsutskottet genomför en granskning av avskedandet av Strandhäll.

Högerpartier går fram i EU-valet

26 maj

I valet till EU-parlamentet får S 23,5 procent av rösterna vilket ger 5 mandat eller oförändrat mot föregående period. M får 16,8 procent av rösterna och 4 mandat (+1), SD 15,3 procent och 3 mandat (+1), MP 11,5 procent och 2 mandat (–2), C 10 10,8 procent och 2 mandat (+1), KD 8,6 procent och 2 mandat (+1), V 6,8 procent och 1 mandat (oförändrat) och L 4,1 procent och 1 mandat (–1). Fi backar rejält till 0,8 procent och blir utan representation i EU-parlamentet. (När Storbritannien lämnar EU vid årsskiftet 2020/2021 får Sverige ett mandat till och det tillfaller då MP).

Diplomater utvisade från Ryssland

8 maj

Två svenska diplomater har utvisats från Ryssland, uppger utrikesdepartementet. Det är en reaktion på Sverige har nekat diplomatvisum för två ryssar – i sin tur en följd av spionaffären som avslöjades i februari.

MP väljer språkrör

4 maj

Vid sin partikongress väljer Miljöpartiet om Isabella Lövin som språkrör medan Per Bolund ersätter Gustav Fridolin.

Razzia mot Swedbank

27 mars

Polisen genomför en razzia på huvudkontoret för Swedbank, en av Sveriges fyra storbanker. Swedbank misstänks för insiderbrott sedan det avslöjats att de 15 största ägarna fått förhandsinformation om att banken av SVT skulle utpekas för omfattande penningtvätt i Baltikum. Åklagaren misstänker också svindleri då bankledningen förnekat att penningtvätt förekommer. Aktien har fallit kraftigt sedan avslöjandet om penningtvätt kom den 20 februari. SVT avslöjar också att amerikanska finansmyndigheter utreder banken. Dagen efter razzian tvingas VD Birgitte Bonnesen avgå, men styrelsen beviljas ansvarsfrihet vid stämman. En dryg vecka senare avgår dock även styrelseordföranden, Lars Idermark. Birgitte Bonnesen åtalades senare för bland annat grovt svindleri, men friades från alla anklagelser av Stockholms tingsrätt i januari 2023.

Pressfrihetsorganisation kritiserar Kina i Sverige

18 mars

Reportrar utan gränser (RUG) uppmanar Kinas ambassad i Stockholm att upphöra med trakasserier av journalister i Sverige. Uttalandet är en följd av en rad attacker från ambassaden mot svenska dagstidningar, Sveriges Television och nyhetsbyrån TT. RUG skriver att ambassadören Gui Congyou tycks ha gett sig ut på ett ”korståg” mot svenska medier.

Terrormedlemskap kriminaliseras

28 februari

Regeringen lägger fram ett lagförslag som innebär att allt samröre med terrororganisationer blir olagligt från den 1 augusti. Lagen ska dock inte tillämpas retroaktivt, vilket innebär att svenskar som anslutit sig till Islamiska staten (IS) men nu vill återvända hem inte kan åtalas bara för samröre med IS. Runt 100 IS-krigare och –anhängare från Sverige tros finnas i konfliktområdet där IS nu i huvudsak har besegrats. Kritiker mot lagen påpekar att det är svårt att definiera terrororganisationer.

Misstänkt rysk spion grips

26 februari

En man grips av säkerhetspolisen, misstänkt för spioneri för Rysslands räkning. Gripandet sker på en restaurang i Stockholm. Mannen är svensk medborgare och forskare, och ska ha värvats av en rysk underrättelseofficer med diplomatpass. Säpo ska ha spanat på mannen under en längre tid.

Pekingambassadören kallas hem

14 februari

Sveriges ambassadör i Peking, Anna Lindstedt, kallas hem och ersätts av en tillförordnad chef sedan det uppdagats att hon haft ett hemligt möte med Angela Gui, dotter till bokförläggaren Gui Minhai  som sitter fängslad i Kina (se Februari 2018). Angela Gui har skrivit att Lindstedt bjudit in henne till ett möte i Stockholm i januari där flera andra personer deltog och som blev ”en märklig erfarenhet”. Angela Gui ska ha pressats att hålla låg profil och försöka förmå sin far att gå med på en uppgörelse. Efter mötet som pågick i två dagar kontaktade hon utrikesdepartementet som sade sig inte ens känna till att Lindstedt var i Stockholm. I december 2019 väcks åtal mot Anna Lindstedt för hennes hantering av affären.

L-ledaren meddelar plan att avgå

6 februari

Liberalernas ledare Jan Björklund tillkännager att han avgår i samband med partiets landsmöte till hösten. Björklund har varit partiledare sedan 2007 och säger själv att det är dags att ”lämna över stafettpinnen” efter tolv år.

Arbetsförmedlingen varslar var tredje anställd

30 januari

Runt 4 500 av Arbetsförmedlingens 13 500 anställda kommer att varslas, meddelar myndigheten. Beskedet är ett resultat av M/KD-budget som antogs i december, samt av januariavtalet mellan S, MP, C och L.

Ny regering presenteras

21 januari

När statsminister Stefan Löfven presenterar sin nya regering är sex ministrar nya eller nygamla. Bland annat återkommer Anders Ygeman, nu som minister med ansvar för energi och digitalisering på ett nyinrättat infrastrukturdepartement (se 27 juli 2017). Tidigare närings- och innovationsminister Mikael Damberg blir ny inrikesminister medan justitieminister Morgan Johansson får ansvar för migrationsfrågor. Utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist sitter alla kvar. Fem ministrar är miljöpartister och resten socialdemokrater.

Stefan Löfven vald till statsminister

18 januari

Riksdagen röstar ja till Socialdemokraternas Stefan Löfven som statsminister med siffrorna 115 ja, 153 nej och 77 som avstår från att rösta. Socialdemokraterna bildar en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet sedan en överenskommelse ingåtts med Centerpartiet och Liberalerna. Överenskommelsen, kallad januariavtalet, utgör ett politiskt program med 73 punkter som de fyra partierna enats om att genomföra under mandatperioden. Genom avtalet spricker Alliansen på nationell nivå.

M/KD-budget antagen

12 december

Riksdagen röstar för ett budgetförslag som presenterats av Moderaterna och Kristdemokraterna och som får stöd också av Sverigedemokraterna. Det innebär att M och KD:s ekonomiska politik kommer att gälla 2019 oavsett hur regeringsbildningen blir. Budgeten innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, en trefaldig ökning av rut-avdraget (till max 75 000 kronor) och slopad avdragsrätt för fackavgiften.

Fredssamtal om Jemen i Roslagen

6 december

Sverige står som värd när fredssamtal i FN:s regi inleds mellan de stridande parterna i Jemen, på ett slott i Rimbo norr om Stockholm. Det rör sig om informella samtal som ska pågå i en vecka mellan det krigshärjade landets regering och huthirebellerna. Fyra års strider i Jemen har lett till vad FN kallar den värsta pågående humanitära krisen i världen, där miljontals människor lever nära svältgränsen. Några fredssamtal har inte förts sedan 2016.

Regeringsuppdraget på nytt till S-ledaren

23 november

S-ledaren Stefan Löfven nomineras återigen av talmannen till statsministerposten. Försök inleds nu att bilda en regering med åtminstone passivt stöd av mittenpartierna C och L.

C-ledaren ger upp försök bilda regering

22 november

Också Centerpartiets ledare Annie Lööf ger upp det sonderingsuppdrag hon fått av talmannen. Lööf sade när hon tog uppdraget att hon skulle söka lösningar med utgångspunkt från sakpolitik och inte bara söka efter en tänkbar regeringskoalition, men hon har alltså inte lyckats ändå.

M-ledaren nedröstad som statsminister

14 november

Riksdagen röstar nej till ett förslag från talmannen om att utse M-ledaren Ulf Kristersson till statsminister för en minoritetsregering bestående av M och KD. De båda andra partierna i Alliansen säger fortsatt nej till att ingå i en regering som skulle behöva stöd från SD. Samtliga ledamöter röstar enligt partilinjen vilket innebär 195 nejröster (S+C+V+L+MP) och 154 jaröster (M+SD+KD).

S-ledaren ger upp försök bilda regering

29 oktober

Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven, som är statsminister i den övergångsregering som tills vidare leder landet, ger i sin tur upp försöken att bilda regering. Talmannen Andreas Norlén säger att han nu tänker inta en mer aktiv hållning.

M-ledaren ger upp försök bilda regering

14 oktober

Moderatledaren Ulf Kristersson ger upp sina försök att bilda regering. Han fick uppdraget av talmannen närmare två veckor tidigare. Stafettpinnen går dagen därpå vidare till S-ledaren Stefan Löfven.

Statsministern avsatt

25 september

Riksdagen röstar bort statsminister Stefan Löfven med röstsiffrorna 204–142 (tre ledamöter var frånvarande). Resultatet var väntat då Alliansen och Sverigedemokraterna gjort klart att de tänkte rösta mot Löfven. Det är nu upp till de nyvalde talmannen Andreas Norlén att hitta en ny regeringsbildare. Löfven gör klart att han står till talmannens förfogande. Tills vidare sitter Löfven kvar som ledare för en övergångsregering.

Moderat vald till talman

24 september

När den nyvalda riksdagen samlas utses den moderata ledamoten Andreas Norlén till ny talman. Han segrar över socialdemokraternas kandidat Åsa Lindestam som därpå väljs till förste vice talman. Utfallet var väntat sedan Alliansen gemensamt lanserat Norlén och Sverigedemokraterna gjort klart att de tänkte stödja honom.  Andre vice talman blir Lotta Johnsson Fornarve (V) och tredje vice talman Kerstin Lundgren (C). Sverigedemokraten Björn Söder har varit andre vice talman sedan 2014 men röstas bort efter omfattande kritik mot en rad kontroversiella uttalanden.

Dispyt med Kina

17 september

Kinas utrikesdepartement kräver att Sverige utreder ett fall där kinesiska medborgare sägs ha fått sina rättigheter kränkta och riktar skarp kritik mot svensk polis. Sveriges utrikesdepartement konstaterar att polisen bara gjort sitt jobb. Bakgrunden är ett fall där tre kinesiska turister avhysts från ett hotell i Stockholm, sedan de försökt sova i en hotellobby en natt då de inte hade någon bokning på hotellet. Personalen säger sig ha ringt polisen då besökarna blev hotfulla. Videobilder av de tre – en man och hans åldriga föräldrar – på gatan har visats i kinesiska medier och föranlett skarp kritik mot de svenska myndigheternas agerande. Incidenten inträffar veckan efter det att Tibets exilledare Dalai lama besökt Sverige, och mot bakgrund av Sveriges kritik av Kinas behandling av förläggaren Gui Minhai som fortfarande sitter fängslad i Kina (se Februari 2018).

Liten rödgrön övervikt riksdagsvalet

9 september

Riksdagsvalet blir mycket jämnt mellan de två traditionella blocken: 144 mandat för de rödgröna partierna och 143 mandat för Alliansen. M-ledaren Ulf Kristersson kräver redan på valkvällen att statsminister Stefan Löfven avgår omedelbart eftersom Alliansen är något större än S ensamt, men Löfven sitter kvar. Sverigedemokraterna går fram jämfört med föregående val men får med 62 mandat (17,5 procent) ändå mindre stöd än många hade spått. S får 100 mandat (28,3 procent), M 70 (19,8)m, C 31 (8,6), V 28 (8,0), KD 22 (6,3), L 20 (5,5) och MP 16 (4,4).

Klimatfrågan central inför valet

9 augusti

När en månad återstår till riksdagsvalet har klimatet blivit den näst viktigaste frågan för väljarna. I en opinionsmätning av Demoskop uppger 16 procent att klimatet är den viktigaste frågan som därmed har passerat sjukvården, som 13 procent nu anser är viktigast. Invandringen är fortfarande den fråga som flest, 23 procent, anger som viktigast. Den extremt varma sommaren har bidragit till att klimatet kommit i fokus.

Rekordmånga skogsbränder

31 juli

Liksom på större delen av norra halvklotet är sommaren ovanligt het och torr. Från maj råder ovanligt höga temperaturer och det kommer i princip ingen nederbörd – och under juli bryter skogsbränder ut på många håll. Som mest brinner det på ett 70-tal ställen och omfattar runt 25 000 hektar. Sverige får hjälp med brandbekämpning från flera andra EU-länder och Norge. Ingen människa omkommer och vid månadsslutet rapporteras läget vara på väg att stabilisera sig. En del kritiker hävdar att skogsbruket förvärrar läget genom ensidig odling av tät barrskog.

Stöd till torkdrabbade bönder

30 juli

Regeringen avsätter 1,2 miljarder kronor i krisstöd till lantbrukare som har drabbats av den svåra torkan som bland annat lett till foderbrist. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har bönderna drabbats för skador för minst 10 miljarder kronor på grund av torkan.

Sex utan samtycke blir olagligt

1 juli

En lag träder i kraft som innebär att sexuellt umgänge utan samtycke likställs med våldtäkt. Lagen innebär att det blir förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja eller aktivt visat att hen vill delta. Sverige blir det tionde landet i Europa med en samtyckeslag.

Omstridd gymnasielag för ensamkommande

7 juni

Riksdagen röstar för att ge asylsökande ensamkommande ungdomar en chans att gå klart gymnasiet i Sverige. Frågan är mycket omstridd och förslaget har kritiserats i flera tunga remissinstanser som anser att det är rättsosäkert och otydligt. Den visar också på splittring inom Alliansen i migrationsfrågan inför valet i september, då alla borgerliga partier utom C motsätter sig lagen. Den gäller omkring 9 000 ungdomar som har sökt asyl som barn men fått vänta länge på att få ansökan behandlad av myndigheterna. När den så kallade gymnasielagen träder i kraft vid halvårsskiftet beslutar dock först två av landets fyra migrationsdomstolar och sedan Migrationsverket att avvakta med tillämpningen, då lagen anses bristfällig. I slutet av september kommer dock Migrationsöverdomstolen fram till att lagen får tillämpas. Lagen ska även prövas av EU-domstolen.

Livstidsdom för terrordåd

7 juni

Det blir livstids fängelse och utvisning för Rakhmat Akilov som fälls för terroristbrott efter attentatet på Drottninggatan (se April 2017). Akilov som döms för fem mord och 119 mordförsök ska också betala skadestånd till offren. Under rättegången som inleddes i januari har framkommit att Akilov erkänt sig skyldig till terrorbrott och hade hoppats på att döda upp till 50 personer, för att skrämma Sverige till att dra sig ur kampen mot Islamiska staten (IS). Akilov ska ha planerat dådet i månader och stått i kontakt med flera jihadister utomlands, även under attentatsdagen. IS har dock aldrig officiellt tagit på sig dådet.

Försvarsavtal med USA och Finland

8 maj

Sverige skriver på ett trepartsavtal med USA och Finland om fördjupat militärt samarbete. Det sker under en högtidlig ceremoni i Washington. Försvarsminister Peter Hultqvist beskriver avtalet som historiskt och säger att det ska verka stabiliserande. Både Sverige och Finland har sedan 2016 bilaterala samarbetsavtal med USA. Kritiker anser att avtalen inkräktar på alliansfriheten.

FN:s säkerhetsråd i Skåne

21 april

För första gången någonsin samlas FN:s säkerhetsråd utanför New York – och det sker i skånska Backåkra. Sverige som är medlem av rådet 2017–2018 har föreslagit den förre FN-chefen Dag Hammarskjölds gård som en alternativ och informell mötesplats för att diskutera kriget i Syrien. Ambassadörer för de 15 medlemmarna av säkerhetsrådet samt generalsekreteraren António Guterres är på plats i Backåkra, liksom vid olika tillfällen statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och FN:s Syriensändebud, svensk-italienaren Staffan de Mistura. Efter det två dagar långa mötet uppges att en ny dialog om Syrien öppnats.

Kris i Svenska Akademien

12 april

Kultur-Sverige skakas av en kris som ger eko i litterära kretsar världen över. Svenska Akademien, utdelare av Nobelpriset i litteratur (se Kultur) har hamnat i en djup inre konflikt som kulminerar när den ständiga sekreteraren Sara Danius avgår och lämnar arbetet. Sammanlagt har därmed fem av ”de aderton” lämnat den traditionstyngda institutionen inom loppet av en knapp vecka. Eftersom två andra ledamöter sedan tidigare slutet delta i arbetet återstår bara elva ledamöter. Allt sker i efterdyningarna av metoo-rörelsen (se 17 december 2017) då maken till en av ledamöterna har anklagats för sextrakasserier och övergrepp av en rad kvinnor. Den utpekade mannen anklagas också för att ha läckt namn på Nobelpristagare samt gjort sig skyldig till ekonomiska oegentligheter genom en kulturscen han drivit med sin maka, en verksamhet som Svenska Akademien också bidragit till. Senare meddelas att inget Nobelpriset i litteratur kommer att delas ut 2018. Mannen döms i slutet av året till 2,5 års fängelse för våldtäkt.

En sjunde SD-ledamot lämnar partiet

9 april

Riksdagsledamoten och tidigare partiledaren Mikael Jansson lämnar SD men uppger att han tänker sitta kvar i riksdagen och nu satsa på det nybildade Alternativ för Sverige (AFS), grundat av tidigare partimedlemmar som uteslutits ur SD (se April 2015). Två andra SD-ledamöter övergick i mars till AFS: Olle Felten (som blev utesluten ur partiet för samröre med högerextremister) och Jeff Ahl. Fyra andra SD-ledamöter har tidigare lämnat partiet under mandatperioder; samtliga sitter kvar som politiska vildar. En M-ledamot har under perioden övergått till SD, medan en MP-ledamot blivit politisk vilde.

Nya regler för partibidrag

1 april

En lagskärpning träder i kraft som innebär att det i princip blir förbjudet med anonyma bidrag till de politiska partierna, annat än i liten skala. Redovisningsskyldigheten utökas till att omfatta inte bara partier på riksnivå utan även regionalt och kommunalt, samt sidoorganisationer och ideella föreningar inom partierna. Taket för anonyma bidrag sänks från 0,5 till 0,05 prisbasbelopp (vilket under innevarande år motsvarar 22 750 respektive 2 275 kronor). Syftet med lagändringen är att tydliggöra hur politiker och partier finansierar sin verksamhet, samt att förebygga korruption.

Rysk diplomat utvisad

26 mars

Sverige utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken. En svensk diplomat utvisas senare från Ryssland.

Nordkoreanskt ministerbesök

15 mars

Nordkoreas utrikesminister Ri Yong-Ho kommer till Stockholm på ett ovanligt besök; ministern reser sällan utomlands. Besöket antas ha att göra med det  möte mellan den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump som väntas bli av i maj. Sverige är skyddsmakt för USA och den svenska ambassaden i Pyongyang företräder amerikanska intressen. Ministern träffar under besöket utrikesminister Margot Wallström, statsminister Stefan Löfven och flera andra regeringsföreträdare.

Utrikesministern fördömer Kina

5 februari

Utrikesminister Margot Wallström kräver att Kina friger den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai och fördömer landets agerande i fallet. Gui Minhai fördes i oktober 2015 bort under en semestervistelse i Thailand och fördes till Kina där han hölls i fängsligt förvar i två år. Sedan släpptes han men fick inte lämna landet och den 20 januari 2018 fördes han på nytt bort, den här gången från ett tåg på väg till Peking. Gui Minhai var då i sällskap med svenska diplomater och på väg för att träffa läkare. Kinas utrikesdepartement bekräftar den 6 februari officiellt att Gui Minhai har gripits och säger att han har brutit mot kinesisk lag. I ett uttalande varnas Sverige för underminera de bilaterala relationerna.

Regeringen föreslår samtyckeslag

17 december

Statsminister Löfven lägger i sitt jultal fram ett regeringsförslag om skärpt sexuallagstiftning. Främst vill regeringen införa en så kallad samtyckeslag, vilket innebär att det kan vara straffbart att ha sex med någon som inte uttryckligen är med på det. Straffskalan skärpt också för flera sexbrott. En samtyckeslag har diskuterats länge men förslaget får särskild tyngd med tanke på den kallade metoo-rörelsen som har fått stort genomslag i Sverige under hösten. Rörelsen startade i USA som en följd av att en känd regissör i Hollywood anklagades för allvarliga sexövergrepp. I Sverige har rörelsen tagit sig uttryck i upprop med vittnesmål från den ena branschen efter den andra: skådespelare, musiker, journalister, jurister, läkare, idrottare, elever och anställda inom byggbranschen. Sammanlagt har tiotusentals kvinnor skrivit under uppropen. Samtyckeslagen antas av riksdagen i maj 2018 och träder i kraft vid halvårsskiftet.

Pensionsuppgörelse klar

14 december

Regeringen och allianspartierna kommer överens om ändringar i pensionssystemet. Lägstaåldern för att ta ut allmän pension ska stegvis höjas från 61 till 64 års ålder till år 2026. Rätten att behålla ett arbete förlängs från 67 till 69 års ålder. Dessutom planeras ändringar av premiepensionssystemet som väntas leda till en kraftig minskning av antalet fonder.

Regeringsuppgörelse om ensamkommande

27 november

S och MP når en överenskommelse som kan innebära att många ensamkommande unga som kom under den stora flyktingvågen 2015 kommer att få stanna i Sverige, om de studerar på gymnasiet och sedan hittar arbete. Frågan rör cirka ensamkommande, främst från Afghanistan, som har hamnat i kläm på grund av långa handläggningstider. Frågan är laddad och det har spekulerats i att den skulle kunna spräcka regeringen. Riksdagen måste godkänna uppgörelsen för att den ska träda i kraft.

Relationerna till Turkiet ansträngs av åtal mot Gharavi

9 oktober

Sverige kallar för tredje gången till sig Turkiets ambassadör i landet för samtal angående den svenske medborgaren Ali Gharavi som står åtalad i Turkiet för att ha "stöttat en terroristgrupp". Gharavi, IT-konsult och författare, greps i juli tillsammans med andra människorättsaktivister i samband med en fredlig workshop . I slutet av oktober släpps Gharavi och sju andra som suttit i häkte, och de tillåts lämna Turkiet. Rättegången ska dock återupptas och de åtalade riskerar att dömas till upp till 15 års fängelse. 

Ny M-ledare vald

1 oktober

Moderaterna väljer Ulf Kristersson till ny partiledare. Valet som sker vid en extrastämma är enhälligt; det finns inga motkandidater. Kristersson var socialförsäkringminister 2010–2014 och har varit politisk-ekonomisk talesman efter valet.

Nynazistisk marsch i Göteborg blir våldsam

1 oktober

Det nazistiska partiet Nordiska motståndsrörelsen (NMR) genomför en omdebatterad demonstration i Göteborg. Demonstrationen, som samlar hundratals sympatisörer, väcker starka känslor då nynazisterna fått lov att marschera relativt nära stadens synagoga. På gatorna samlas även många motdemonstranter. Våldsamma konfrontationer uppstår mellan kravallpolis och NMR-demonstranter när en grupp försöker bryta sig ur och avvika från den av polisen tillåtna marschvägen. Tiotals människor grips, däribland den nynazistiske partiledaren Simon Lindberg. Även motdemonstranter grips.

Telia betalar enorma bötesbelopp

21 september

Det svenska telekombolaget Telia måste betala närmare en miljard dollar i böter i en uppgörelse med amerikanska, svenska och holländska myndigheter om grova mutaffärer i Uzbekistan. Bolaget betalar böterna för att det med hjälp av mutor byggt upp en vinstgivande telekomverksamhet i Uzbekistan. Mutorna har betalats ut världen över genom konton i New York. Telia och dess uzbekiska dotterbolag Coscom har medgett att man under flera år betalat över 331 miljoner dollar i mutor till en uzbekisk statstjänsteman i utbyte mot mobiltelefonlicenser i det centralasiatiska landet samt aktieposter i det uzbekiska telekombolaget Ucell. 

M-ledaren avgår

25 augusti

Sedan hälften av moderaternas partidistrikt (11 av 22) krävt Anna Kinberg Batras avgång meddelar hon att hon lämnar sin post. Hennes förtroendesiffror har länge legat lågt. Partiet ska vid en extra partistämma utse en ny ledare.

Regeringen ombildas

27 juli

Som ett svar på oppositionens utspel dagen innan ombildar Löfven sin regering. Ygeman uppges ha avgått på egen begäran och blir nu gruppledare i riksdagen. Morgan Johansson tar över posten som inrikesminister, men förblir också justitieminister. Ny infrastrukturminister efter Anna Johansson blir Tomas Eneroth. Peter Hultqvist sitter kvar som försvarsminister. När en misstroendeomröstning småningom hålls mot honom, i september, har C och L ändrat sig i frågan och Hultqvist sitter kvar.

Misstroendeförklaring begärs mot tre ministrar

26 juli

IT-läckan i Transportstyrelsen leder till att de borgerliga partiledarna väcker misstroendeförklaring mot inrikesminister Anders Ygeman, försvarsminister Peter Hultqvist och infrastrukturminister Anna Johansson. Oppositionsledarna begär också att talmannen extrainkallar riksdagen. De tre ministrarna har fått stark kritik för sin hantering av IT-skandalen. Ygeman och Hultqvist kritiseras för att inte ha vidarebefordrat uppgifter om läckan till Anna Johansson och statsminister Löfven, som de fått under 2016. Johansson har sagt att hon inte fått informationen från sin tidigare statssekreterare Erik Bromander.

Löfven kallar IT-skandal ”haveri”

23 juli

Statsminister Stefan Löfven säger i en kommenter till en säkerhetsläcka som förekommit hos Transportstyrelsen att myndighetens ledning har bytts ut och att fortsatta åtgärder vidtas för att minska skadeverkningar. Kritiken mot regeringen växer sedan det avslöjats att Transportstyrelsen lagt ut sin datadrift på entreprenad, vilket resulterat i att känsligt material läckt till utlandet. Dataföretaget IBM fick uppdraget 2015 och lät underbolag utomlands sköta det. Säpo slog larm men det ignorerades och dåvarande generaldirektören Maria Ågren genomdrev beslutet i strid mot flera lagar. Resultatet var att hela körkortsregistret samt hemligstämplat material om skyddade identiteter och brottsmisstankar blev tillgängligt för personal som inte säkerhetskontrollerats. Ågren avskedades i januari 2017 men orsaken blev känd först i början av juli, då det avslöjas att hon dömts till böter för ”grov oaktsamhet” och IT-läckan blir allmänt känd.

SD-politikern Ekeroth dömd för ringa misshandel

28 juni

Stockholms tingsrätt dömer Kent Ekeroth (SD) till 38 400 kronor i böter för ringa misshandel. Ekeroth fälls för att ha slagit en man i samband med ett bråk i en kö till en nattklubb i Stockholm den 24 november 2016.

Svenske Johan Gustafsson frisläppt i Mali

26 juni

Svensken Johan Gustafsson, som tillfångatogs av al-Qaida i Maghreb (Aqim) 2011, har släppts fri. Det meddelar Sveriges regering. Gustafsson har flugits hem till Sverige och mår förhållandevis bra.

Protest mot ryskt stridsflyg

21 juni

Regeringen begär att Rysslands ambassadör infinner sig på utrikesdepartementet sedan ett ryskt stridsflygplan flugit farligt nära ett svenskt signalspaningsplan. Incidenten inträffade i internationellt luftrum över Östersjön den 19 juni. Försvarsminister Peter Hultqvist kallar det ryska agerandet ”oprofessionellt” och ”oacceptabelt”. I juli 2014 flög ett ryskt jaktplan också nära ett signalspaningsplan, och i december samma år protesterade både Sverige och Danmark sedan ett ryskt signalspaningsplan flugit nära ett SAS-plan.

ID-kontroller vid gränsen slopas

2 maj

Regeringen meddelar att de ID-kontroller vid Öresundsbron som infördes i januari 2016 nu slopas. Samtidigt ska gränskontrollerna som svensk polis genomför skärpas.

Terrordåd i Stockholm

7 april

Fyra människor dödas när en man kapar en lastbil och kör i hög hastighet på Drottninggatan i Stockholm, rakt in i varuhuset Åhléns. Den misstänkta förövaren, en uzbek som fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, grips senare samma dag i en förort. En femte person avlider några veckor senare av skador från det misstänkta terrorattentatet.

Värnplikten återaktiveras

2 mars

Regeringen beslutar att värnplikt åter ska gälla från 2018 (se även Juli 2010). Redan kommande halvårsskifte ska 13 000 personer kallas till mönstring (av runt 100 000 i aktuell årskull). Av dem ska 4 000 tas ut för grundutbildning. Beslutet motiveras med att det säkerhetspolitiska läget i närområdet har försämrats och att Försvarsmakten inte lyckas rekrytera tillräckligt många på frivillig väg. Försvarsminister Peter Hultqvist pekar på Rysslands annektering av Krim, aggression i Ukraina och ”övningsaktiviteter” i närområdet som skäl till att stärka försvaret.

Afghanistaninsats kritiseras

2 mars

När resultaten av en statlig utredning av Sveriges insats i Afghanistan 2002–2014 presenteras blir slutsatsen nedslående. Målen med att minska fattigdom och öka säkerhet och demokrati har knappast uppnåtts. Insatsen kostade upp till 27,5 miljarder kronor. Idag finns bara ett 50-tal svenskar kvar i Afghanistan, med huvudsaklig uppgift att vara rådgivare till de inhemska säkerhetsstyrkorna. I utredningen konstateras att 8 000 svenskar tjänstgjort i landet. Sex har dödats och 31 skadats.

Trumputtalande om Sverige rör upp känslor

17 februari

Ett uttalande från USA:s nytillträdde president Donald Trump om en händelse ”i går kväll” i Sverige – som antyder terrordåd eller våldsbrott utfört av invandrare – väcker många kommentarer. Den förre stats- och utrikesministern Carl Bildt twittar en undran om vad Trump har rökt och många återger bilder av ett stillsamt land. När ett upplopp några dagar senare inträffar i en invandrartät stadsdel får Trumps anhängare vatten på sin kvarn. SD-ledarna Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson skriver i den ansedda amerikanska tidningen Wall Street Journal att Trump har rätt i sin bild av Sverige, vilket får justitieminister Morgan Johansson att protestera mot ”lögner” och kung Carl Gustaf vädjar i en tidningsintervju om objektiv rapportering i medierna.

M öppnar för att fälla regeringen

19 januari

Moderatledaren Anna Kinberg Batra säger i en helomvändning att allianspartierna bör lägga fram en gemensam budgetmotion och acceptera stöd från Sverigedemokraterna, och därmed kunna fälla regeringen ett år före nästa val. Både Centern och Liberalerna avvisar dock förslaget.

Ingen kvotering i styrelser

12 januari

Regeringen tvingas ge upp ett försök att lagstifta om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Enligt förslaget som lanserades hösten 2016 skulle bolag tvingas betala en straffavgift om andelen kvinnor – eller män – i en styrelse understeg 40 procent. Oppositionen röstar dock ned förslaget.

Wallström inte välkommen i Israel

16 december

Ingen israelisk regeringsföreträdare är intresserad av att träffa utrikesminister Margot Wallström när hon besöker regionen. I det palestinska självstyret är hon desto mer välkommen och både president Mahmoud Abbas och utrikesminister Riad Malki tar emot i Ramallah.

SD utesluter riksdagsledamot

5 december

Anna Hagwall blir politisk vilde i riksdagen sedan partiet uteslutit henne på grund av uttalanden som beskrivs som antisemitiska och som anses ha skadat partiet. Hagwall föreslog i en motion att presstödet slopas för att minska Bonnierkoncernens makt.

EU förlänger gränskontroller

11 november

EU ger klartecken för Sverige att behålla gränskontrollerna i ytterligare tre månader, trots tidigare uttalandet om att de skulle slopas till nyår. Danmark, Norge, Tyskland och Österrike har också infört gränskontroller. 

Påvebesök i Lund

31 oktober

Påve Franciskus deltar i en ekumenisk gudstjänst som högtidlighåller 500-årsminnet av den lutherska reformationen, i domkyrkan i Lund. Det är första gången på 27 år som en påve besöker Sverige. 

Raoul Wallenberg dödförklaras

31 oktober

Diplomaten Raoul Wallenberg som togs till fånga av Sovjetunionen i slutskedet av andra världskriget och sedan försvann dödförklaras, 71 år senare. Wallenberg räddade tusentals judars liv i Budapest innan han fördes bort av ryssarna. Sovjetunionen har uppgivit att Wallenberg dog i ett fängelse i Moskva 1947 men uppgiften har ifrågasatts. Nu har Wallenbergs familj ändå begärt att Skatteverket ska dödförklara honom. Raoul Wallenberg föddes 1912. 

Löfven i Saudiarabien

23 oktober

Statsministern besöker Saudiarabien tillsammans med en näringslivsdelegation. Han väcker kritik när han undviker att använda ordet "diktatur" och talar om att kvinnans ställning långsamt blir bättre i landet. Själv säger han i en kommentar att "ordningen är återställd" i fråga om den tidigare diplomatiska krisen mellan länderna (se Mars 2015). 

Telia krävs på miljardbelopp för mutor

14 september

Myndigheter i USA och Nederländerna begär 12 miljarder kronor i förlikning från telekomjätten på grund av ”oetiskt uppförande” när företaget etablerade sig i Uzbekistan (se även September 2015). 

USA:s vicepresident på besök

25 augusti

USA:s vicepresident Joe Biden träffar statsminister Stefan Löfven och andra företrädare för regeringen och lovordar Sverige för det generösa flyktingmottagandet. Han varnar också för att låta Ryssland bygga en ny gasledning under Östersjön – ett budskap som bedömare tror är huvudorsaken till besöket. 

Gängkriminalitet i fokus

22 augusti

En debatt om gängkriminalitet intensifieras när en åttaårig pojke dödas av en handgranat i en lägenhet i Biskopsgården i Göteborg. En man skriven i lägenheten är en av åtta som har tidigare i månaden dömts till mellan sju år och livstids fängelse, för inblandning i ett uppmärksammat skottdrama på en restaurang i mars 2015, då två personer dödades och åtta skadades. 

Turkisk protest mot Wallström

15 augusti

Turkiet kallar till sig Sveriges chargé d’affaires i Ankara sedan utrikesminister Margot Wallström twittrat om att Turkiet skulle ha beslutat att legalisera sex med barn under 15 år. Bakgrunden är ett utslag i Turkiets högsta domstol som har väckt protester på flera håll. 

Minister avgår efter rattfylla

13 augusti

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic lämnar regeringen sedan hon i en nykterhetskontroll visat sig ha 0,2 promille alkohol i blodet, vilket är gränsen för rattfylla. Hadzialic var den yngsta ministern dittills i Sverige när hon tillträdde 2014. Hon ersätts senare av Anna Ekström. 

Skandal inom Riksrevisionen

11 juli

Missförhållanden med bland annat vänskapskorruption föranleder antikorruptionsorganet Transparency International att kräva att alla riksrevisorer avgår. En av dem har redan lämnat sin post, sedan det avslöjats att hon lovat höga tjänster till bekanta innan de utlysts, och skräddarsytt ansökningsannonserna för dem. Riksrevisionen är ett statligt organ med uppdrag att granska hur statliga medel hanteras.

Vattenfall får klartecken sälja brunkolsverksamhet

2 juli

Regeringen beslutar att det statligt ägda energibolaget får sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland. Det är ett omstritt beslut eftersom verksamheten redan orsakar större koldioxidutsläpp per år än de totala utsläppen i Sverige och en försäljning kan innebära ökad kolbrytning. Enligt Vattenfalls ägardirektiv, antaget av riksdagen 2010, ska bolaget vara ledande i klimatomställning och det får inte självt öppna nya brunkolsgruvor, vilket en ny ägare däremot kan göra. Regeringen lanserar samtidigt en så kallad utsläppsbroms, som innebär att Sverige ska köpa utsläppsrätter som sedan inte används. Försäljningen måste godkännas av EU-kommissionen. 

Sverige får eftertraktad FN-plats

28 juni

När generalförsamlingen röstar om vilka länder som ska sitta i säkerhetsrådet 2017–2018 säkrar Sverige en av de två platserna som är vikta för Västeuropagruppen redan i första omröstningen, med 134 av 193 röster. Det innebär en framgång för regeringen, som enligt kritiker i oppositionen fört en kampanj där diktaturer strukit medhårs och alltför stora resurser satsats.

Striktare asyllag antas

21 juni

Riksdagen godkänner en åtstramning av asylpolitiken som bland annat innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir normen istället för permanenta. För att få permanent uppehållstillstånd kommer vanligen krävas jobb och egen försörjning. Lagen ska gälla i tre år. Förslaget har mött stark kritik men antas med stor majoritet. 

Energiuppgörelse över partigränser

10 juni

Regeringen och oppositionen når en överenskommelse som beskrivs som historisk, med målsättningen att all el ska vara förnybar år 2040. Trots det finns inget beslut om att kärnkraften måste vara helt avvecklad då, och tidigare beslut om att befintliga reaktorer får ersättas ligger kvar. I beslutet ingår också att skatten på kärnkraft successivt ska avvecklas. Samtidigt görs stora satsningar på vind- och vattenkraft.

Gränskontroller till november

1 juni

Inrikesminister Anders Ygeman säger att gränskontrollerna blir kvar till den 11 november, med hänvisning till att säkerheten är för låg vid EU:s yttre gränser. EU godkände förlängningar av undantag från Schengreglerna i maj. 

Regeringsombildning

25 maj

Statsminister Löfven presenterar som aviserat vissa ändringar i regeringen: Isabella Lövin som är biståndsminister sedan tidigare får också ansvar för klimatfrågor, och blir dessutom vice statsminister efter Åsa Romson. Nya i regeringen är Karolina Skog (MP) som miljöminister, Ann Linde (S) som blir handels- och EU-minister och det förra språkröret Peter Eriksson (MP) som blir bostads- och digitaliseringsminister. 

Rwandier dömd för folkmord

16 maj

En 61-årig man från Rwanda, numera svensk medborgare, döms till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i hemlandet 1994. Han döms också att betala skadestånd till överlevande på sammanlagt motsvarande 855 000 svenska kronor. Det är första gången sådant skadestånd utdöms i Sverige. Se även Juni 2013. 

MP väljer språkrör

13 maj

Partikongressen väljer om Gustav Fridolin men Åsa Romson ersätts av Isabella Lövin, i enlighet med valberedningens förslag. 

Skärpt straff för dömd syrier

11 maj

En tidigare dömd man får straffet skärpt till sju år och livstids utvisning, sedan Södertörns tingsrätt gjort om rättegången. Mannen döms för tortyrliknande misshandel men frias nu från folkrättsbrott. Han ska också betala drygt 260 000 kronor i skadestånd till offret. Hovrätten återvisade målet för ny prövning sedan offret för misshandeln identifierats (se Februari 2015). 

Fi-ledare hoppar av

27 april

Sissela Nordling Blanco lämnar som partiledare och ledamot av partistyrelsen i Feministiskt initiativ. Hon fortsätter som gruppledare i Stockholms stadshus. Se Feburari 2015. 

Storm inom MP

25 april

Partiets båda språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson ställer sina platser till förfogande inför den kommande kongressen. Efter Kaplans avgång har det varit turbulent i partiet sedan en föreslagen ledamot av partistyrelsen vägrat ta en kvinnlig reporter i handen, med hänvisning till sin muslimska tro. 

Bostadsministern avgår

18 april

Mehmet Kaplan från Miljöpartiet hade kritiserats i medierna och av oppositionen för att han varit på samma middag som en företrädare som uppges ha kopplingar till den högerextrema turkiska organisationen Grå vargarna. Det uppdagades därefter att han 2009 hade liknat israelers agerande mot palestinier med nazisternas behandling av judar, vilket ledde till att kritiken mot honom växte.

Telia Sonera blir Telia Company

12 april

Koncernen byter namn för att försöka att förbättra varumärket bland annat efter korruptionsskandalerna i Eurasien (se även September 2015). 

Terrormisstänkt svensk gripen i Bryssel

9 april

Belgisk polis griper 23-årige Osama Krayem från Malmö, misstänkt för inblandning i självmordsattentaten i den belgiska huvudstaden den 22 mars som krävde över 30 människors liv. Krayem grips samtidigt med flera andra som också misstänks ha varit inblandade i attentaten i Paris den 13 november 2015, då över 130 människor dödades. 

Förenade arabemiratens ambassadör återkallas

18 mars

Anledningen är kritiken mot Saudiarabien. Samtidigt meddelas att saudierna inte utfärdar några nya affärsvisum för svenskar. 

Saudiavtalet stoppas, ambassdör återkallad

10 mars

Regeringen meddelar att det inte blir någon förlängning av vapenhandelsavtalet med Saudiarabien (se Februari 2015). Saudiarabien reagerar med att dra tillbaka sin ambassadör från Stockholm. 

Saudiarabien stoppar Wallström

9 mars

Utrikesminister Margot Wallström stoppas från att hålla ett tal inför Arabförbundet i Kairo, av Saudiarabien som säger att Sverige lägger sig i landets inre angelägenheter. Talet handlar om mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism men nämner inte uttryckligen Saudiarabien. Wallström var inbjuden som hedersgäst, sannolikt med anledning av att Sverige har erkänt Palestina. Wallström har i ett tal i Sverige i februari kritiserat Saudiarabien för kränkningar av mänskliga rättigheter och talat om "medeltida" metoder som spöstraff. 

Dömd för folkrättsbrott i Syrien

26 februari

En 28-årig syrisk man döms till fem års fängelse i Södertörns tingsrätt, för bland annat folkrättsbrott som begåtts i Syrien. Bevisningen består av en videoinspelning där mannen syns delta i brutal misshandel av en fånge. Det är tredje gången dom faller för krigsbrott i Sverige, och första gången det avser brott som begåtts i samband med konflikten i Syrien. 

Fi håller kongress

15 februari

Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco utses att fortsätta leda Feministiskt initiativ, nu som partiledare och inte talespersoner. 

Ny sänkning av reporäntan

11 februari

Riksbanken sänker reporäntan ytterligare ett steg, nu från -0,35 till -0,50 procent (se även Februari 2015). 

Misstroendevotum mot Löfven

20 januari

Sverigedemokraterna begär en misstroendeförklaring mot statsminister Löfven för att visa sitt missnöje över decemberöverenskommelsen, som partiet anser strider mot parlamentariska regler. SD får inget stöd från övriga partier: 45 ledamöter röstar för, 133 röstar emot och 155 avstår från att rösta.

Wallström och Kommunal i blåsväder

15 januari

Det stormar kring Margot Wallström och framför allt Kommunal då det framkommer att utrikesministern har fått en hyreslägenhet i Stockholms innerstad genom fackförbundet. Wallström säger att hon känner sig lurad då hon fått garantier om att fackförbundet följt praxis i fråga om bostadskö. Många medlemmar lämnar Kommunal och avgångskrav reses på ordföranden Anneli Nordström. Hon avgår några dagar senare. 

Västsahara erkänns inte

15 januari

Sverige kommer inte att erkänna Västsahara, meddelar regeringen. Frågan har varit aktuell sedan Socialdemokraterna 2012 – då i opposition – röstade för att erkänna territoriet som är ockuperat av Marocko. Relationerna med Marocko har varit spända på grund av oro i Rabat att ett erkännande var nära förestående. Inget EU-land har ännu erkänt Västsahara. 

Wallström inte välkommen i Israel

12 januari

Beskedet från det israeliska utrikesdepartementet kommer sedan utrikesministern efterlyst en oberoende utredning av de drygt 150 fall då palestinier dödats av säkerhetsstyrkor eller privatpersoner de senaste tre månaderna. Orsaken är misstankar om att Israel använder oproportionerligt våld. Israels ståndpunkt är att samtliga dödats i samband med försök att anfalla och döda israeler. En våg av våldsdåd mot israeler har krävt 26 israelers liv under perioden. 

Sverige inför gränskontroller

4 januari

De nya reglerna, som utgör ett undantag från EU:s Schengenregler, innebär att resande över Öresundsbron måste visa legitimation. Tågresenärer tvingas stiga av i Köpenhamn för att visa ID och byta plattform. Upprördheten är stor i Malmöregionen där många pendlar över sundet.

Livstid för terrorbrott i Syrien

14 december

Två göteborgare döms av Göteborgs tingsrätt till livstids fängelse för terrorbrott i Syrien, där de enligt åklagaren närvarat när två män halshöggs. Det är första gången någon döms för terrorbrott enligt lagstiftning som antogs 2003. 

Terrormisstänkt gripen – och släppt

19 november

En 22-årig irakier grips på ett asylboende i Boliden, sedan Säpo gått ut med bild och namn och efterlyst honom. Gripandet får stor uppmärksamhet men efter bara ett par dagar försätts mannen på fri fot och han förklaras vara fri från alla misstankar. 

Höjd terrorhotnivå

18 november

Fem dagar efter ett blodigt terrordåd i Paris (se Frankrike-Kalendarium) höjer Säpo nivån i Sverige från tre till fyra på en femgradig skala, vilket innebär "högt hot". 

Gränskontroller införs

1 november

Regeringen beslutar att införa tillfälliga gränskontroller, för att få kontrollen över det stora inflödet av migranter. Beslutet gäller från och med den 12 november och gäller till att börja med i tio dagar. 

Folkpartiet blir Liberalerna

1 november

Partiet håller landsmöte och beslutar om namnbytet. Dessutom väljer partiet om Jan Björklund som partiledare.

Hårdare regler för asylsökande

1 november

Regeringen gör vad som uppfattas som en helomvändning i flyktingpolitiken. Läget är ansträngt i många kommuner då uppemot 10 000 asylsökande i veckan har fortsatt att komma till landet under hösten.

Skolattack i Trollhättan

22 oktober

En maskerad 21-åring går in på en skola och hugger ihjäl en elev och en elevassistent. Själv blir han skjuten av polis och avlider senare. Enligt polisen var gärningsmannen högerextremist och det rör sig om ett hatbrott. Många kallar det ett terrordåd. En person som skadades i attacken avlider i början av december, och dådet kräver därmed fyra människors liv inklusive gärningsmannens.

Decemberöverenskommelsen skrotas

9 oktober

Överenskommelsen (se December 2014) överges i ett slag sedan KD:s riksting röstat mot uppgörelsen med regeringen, trots att partistyrelsen vill behålla den. Omdelbart efteråt förklarar de övriga borgerliga partierna att överenskommelsen är bruten. Moderatledaren Kinberg Batra säger att allianspartierna är beredda att ta över regeringsmakten 2018. 

Ökande antal asylsökande

1 oktober

Migrationsverket reviderar ännu en gång sin prognos och talar nu om att antal asylsökande som kommer till landet under året kan komma att uppgå till 190 000, varav upp till 40 000 ensamkommande barn. Regeringen och oppositionen håller samtal för att nå en blocköverskridande uppgörelse om hur situationen ska hanteras. Flera partier kommer med utspel: M vill att tillfälliga uppehållstillstånd ska ges istället för permanenta, S vill ställa krav på kommunerna att ta emot asylsökande.

Bränder i asylboenden

1 oktober

Eldsvådor bryter ut i flera anläggningar som är tänkta att bli eller redan är asylboenden.

Uppgörelse i migrationsfrågan

1 oktober

Regeringen och den borgerliga alliansen enas bland annat om att tillfälliga uppehållstillstånd införs under en tid. Barnfamiljer, ensamkommande barn och kvotflyktingar ska fortfarande få permanent uppehållstillstånd. Vidare enas parterna om att kommunerna bättre ska dela på ansvaret för flyktingmottagandet, och att kommunerna får extra pengar för att klara situationen.

SD bryter med sitt ungdomsförbund

1 september

Sverigedemokraterna bryter med ungdomsförbundet SDU på grund av valet av ny SDU-ordförande, Jessica Ohlson, som anses företräda en alltför nationalistisk falang inom partiet.

Rysk ambassadör till UD

1 september

Rysslands ambassadör blir kallad till utrikesdepartementet för att förklara varningar från Moskva om att det blir ”konsekvenser” om Sverige skulle gå med i Nato. Utrikesminister Margot Wallström säger att det är oacceptabelt med hot.

Telia Sonera lämnar Eurasien

1 september

Bolaget beslutar att överge marknader i Euroasien efter flera omfattande mutskandaler. Det rapporterades redan 2012 att bolaget sålt telefonsystem som gick att använda för att övervaka medborgarna till diktaturer, samt att det betalat mutor för att få licenser. De länder som teleoperatören drar sig ur är Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Kazakstan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Nepal. Marknaderna uppges ha stått för 20 procent av bolagets intäkter (se även Maj 2015).

Uppmärksammat mord på Ikea

1 augusti

När en asylsökande eritran som just fått avslag på sin ansökan mördar två personer på Ikea i Västerås blir debattklimatet hätskt. Invandring och immigration är redan heta frågor och enligt många bedömare ett skäl till att SD förefaller att fortsätta gå framåt i opinionsmätningarna. Gärningsmannen döms senare till livstids fängelse och utvisning. 

Engagemang för flyktingar

1 augusti

Mot slutet av sommaren leder den kraftigt ökade strömmen av flyktingar till Europa till en omsvängning i debatten som nu alltmer kommer att handla om behovet av humana insatser, och till ett stort engagemang av frivilliga som på olika sätt vill hjälpa till. Samtidigt skärps diskussionen om i vilken utsträckning kommuner ska kunna åläggas att ta emot flyktingar.

Vårbudgeten antas

1 juni

Decemberöverenskommelsen testas för första gången ordentligt när regeringens budget antas. Många borgerliga ledamöter är skarpt kritiska till budgeten, men bara två av dem röstar emot den (se December 2014).

Utredningsförslag om begränsad vapenexport

1 juni

Den så kallade Kex-utredningen (gjord av Krigsmaterielexportöversynskommittén) föreslår ett stopp för svensk vapenexport till länder med allvarliga demokratibrister. Sverige är världens 12:e största vapenexportör, vapen för 8 miljarder kronor såldes till 54 länder 2014. Vapenexporten är en allt mer känslig politisk fråga. 

Svenskarnas parti läggs ned

10 maj

Det nynazistiska Svenskarnas parti upplöses, enligt uppgift på grund av det svaga valresultatet. 

Jimmie Åkesson tillbaka

1 maj

SD-ledaren Jimmie Åkesson återkommer i rikspolitiken efter ett halvårs sjukskrivning. 

Nordea får böter

1 maj

Storbanken döms av Finansinspektionen att betala 50 miljoner kronor i straffavgift för stora brister i sitt arbete mot penningtvätt. 

Mutanklagelser mot Telia Sonera

1 maj

Teleoperatören, vars största ägare är svenska staten, anklagas för inblandning i en mutskandal som uppges vara den i särklass största i svensk historia. Teleoperatören ska ha hjälpt presidentfamiljen i Azerbajdzjan att plundra statskassan på motsvararande miljarder kronor, i utbyte mot licenser och andra tillstånd.

SD-medlemmar utesluts ur partiet

27 april

Efter en tid av turbulens inom SD utesluter partistyrelsen sju medlemmar, däribland de två ledarna inom ungdomsförbundet SDU, Gustav Kasselstrand och William Hahne. De anklagas för att ha haft "extremistkopplingar" och uppträtt "moraliskt tveksamt och skadat moderpartiet". 

Ny KD-ledare

25 april

Vid ett extra riksting väljs i enlighet med valberedningens förslag Ebba Busch Thor till ny partiledare. Valet innebär ett generationsskifte – Busch Thor är 28 år gammal – och en tydlig högergir för partiet. 

Svensk militär till Irak

1 april

Utrikesminister Wallström säger att Sverige ska stödja irakiska och kurdiska säkerhetsstyrkor i kampen mot Islamiska staten (IS). Regeringen föreslår att 35 svenska militärer skickas för att bidra till utbildning av bland annat kurdisk pershmergamilis.

Relationerna normaliseras

26 mars

Sedan den förre försvarsministern Björn von Sydow besökt Riyad som officiellt sändebud från regeringen, medförandes ett brev från kung Carl Gustaf, säger sig Saudiarabiens regering ha fått en ursäkt från Sverige och vara redo att normalisera förhållandena. Margot Wallström förnekar att det skulle röra sig om en ursäkt för hennes uttalande, men säger att Sverige har förtydligat att hon inte haft för avsikt att förolämpa vare sig Saudiarabien eller islam. Ambassadören återkommer till Stockholm.

Reporäntan på minus

11 februari

Riksbanken sänker för första gången någonsin styrräntan under noll, till minus 0,10 procent (se även Oktober 2014). 

Palestinsk ledare på besök

9 februari

President Mahmud Abbas besök gjuter nytt liv i debatten om det var klokt av regeringen att erkänna Palestina (se Oktober 2014). Israel uttrycker missnöje. 

Saudiavtal väcker kritik

1 februari

Regeringen får hård kritik i den utrikespolitiska debatten för ett militärt samarbetsavtal som Sverige har med Saudiarabien sedan 2005 . Avtalet ska nu sägas upp eller förlängas fem år till. Både Folkpartiet och Vänsterpartiet kräver att avtalet avslutas. Ökad uppmärksamhet mot människorättsbrott i Saudiarabien gör frågan känslig och snart säger Miljöpartiet sig inte redo att stödja en förlängning.

Göran Hägglund avgår

29 januari

Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund meddelar att han lämnar partiledarposten, och genast drar spekulationer igång om vem som blir hans efterträdare.

En enda polismyndighet

1 januari

Från årsskiftet slås 21 polismyndigheter samt Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium ihop till en enda, ny statlig polismyndighet. Oomorganisationen är den största sedan polisen blev statlig 1965. 

Ny M-ledare

1 januari

Moderaterna håller extrastämma och Anna Kinberg Batra, hittills gruppledare i riksdagen, väljs som väntat enhälligt till ny ordförande. Hon blir den första kvinnliga moderatledaren. 

1 januari

De borgerliga partierna vill att en utredning tillsätts om svenskt medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Regeringen avfärdar kravet och därmed ser en spricka redan ut att ha uppstått på ett av de tre områden där samarbete utlovades i decemberöverenskommelsen.

Nya ubåtsuppgifter

1 januari

En pensionerad officer träder fram och säger att han tagit bilder på en trolig ubåt i den stora farleden in mot Stockholm, en vecka efter det att sökandet i oktober avblåstes.

Nyval avvärjt genom "decemberöverenskommelsen"

27 december

Regeringspartierna och allianspartierna meddelar vid en gemensam pressträff att de nått en uppgörelse om hur Sverige ska styras även med en minoritetsregering. Enligt "decemberöverenskommelsen" ska den partigruppering som får störst väljarstöd få sin statsministerkandidat vald och en minoritetsregering ska få igenom sin budget. Dessutom ska ingen del av budgeten kunna brytas ut (se December 2013). De sex partiledarna har också enats om tre politiska områden där man ska samarbeta över blockgränsen: pensioner, försvar och energi. Uppgörelsen ska gälla fram till valet 2022, alltså två mandatperioder. Vänsterpartiet ingår inte i överenskommelsen, men välkomnar den. SD reagerar med att säga att partiet tänker begära en misstroendeomröstning mot Stefan Löfven. 

Nyval planeras efter budgetnederlag

3 december

Efter omröstningen där regeringens budget röstats ned meddelar statsministern att han kommer att utlysa extra val till riksdagen. Utlysningen ska ske den 29 december, det tidigaste möjliga datumet, och valet hållas den 22 mars 2015. 

Regeringskris efter budgetutspel

2 december

Dagen innan riksdagen ska rösta om budgeten meddelar Sverigedemokraterna att de tänker rösta på Alliansens budgetmotion. Därmed får regeringen inte stöd för sin budget, och resultatet blir en regeringskris. SD säger också att partiet framöver kommer att försöka fälla alla regeringar som vill öka invandringen, och pekar ut Miljöpartiet som ett "extremistparti". Den ställföreträdande partiledaren Mattias Karlsson säger att felet är statsministerns, eftersom han inte har velat förhandla med SD. 

Försök undvika nyval

1 december

Intensiv politisk debatt följer på budgetdramatiken, med anklagelser mellan blocken om vem som försökt "sträcka ut handen" och vem som har vägrat samarbeta. Snart framgår att förhandlingar förs om att hitta en uppgörelse som skulle göra det möjligt att undvika nyvalet; mycket lite tyder på att det skulle leda  till en förändring av det parlamentariska läget.

Brandattentat mot moskéer

1 december

Tre moskéer – i Eskilstuna, Eslöv och Uppsala – utsätts för brandattentat under årets sista vecka. I Eskilstuna skadas fem personer. Kulturminister Alice Bah Kunke säger att regeringen ska utarbeta en nationell strategi mot islamofobi.

Ändrad asylprognos

1 november

Migrationsverket skriver på nytt upp siffrorna över antalet asylsökande som väntas komma till Sverige 2015 till 95 000, vilket är 18 000 fler än vad som spåddes ett halvår tidigare. Under 2014 beräknas antalet asylsökande uppgå till 83 000, vilket i sig är en stor ökning. Det stora flödet väcker frågor om kommunernas ansvar för att ta emot asylsökandet, samt om bristen på bostäder.

Medelhavsinstitut får behålla medel

1 november

Regeringen ändrar ett beslut om att dra in anslagen till Medelhavsinstituten, tre forsknings- och kulturinstitut i Aten, Istanbul och Rom, efter mycket omfattande kritik.

Svenskar i IS

1 november

Säpo uppger att runt 100 svenskar beräknas ha anslutit sig till extremistgruppen Islamsiska staten (IS) och delta i strider i Irak och Syrien.

Oförändrat vårdval

1 november

Efter kritik från Lagrådet drar regeringen tillbaka ett förslag om att ändra reglerna för det fria vårdvalet, som föregående regering infört. Enligt förslaget skulle landstingen inte längre vara skyldiga att erbjuda vårdval. Lagrådet anser att förslaget har lagts fram för hastigt och att konsekvenserna är för illa utredda.

Palestina formellt erkänt

30 oktober

Regeringen erkänner formellt Palestina varpå Israel svarar med att kalla hem sin ambassadör från Stockholm. Stora delar av oppositionen i Sverige är också mycket kritisk till beslutet. 

Reporäntan på noll

28 oktober

Riksbanken sänker för första gången sin viktigaste styrränta till 0 procent, från 0,25 procent, vilket innebär att bankerna kan låna gratis av Riksbanken. Som huvudorsak anges är att inflationen är för låg.

Jimmie Åkesson sjukskriven

17 oktober

SD-ledaren Jimmie Åkesson sjukskrivs på obestämd tid för utmattningssyndrom. Gruppledaren Mattias Karlsson tar tillfälligt över partiledarskapet. 

Ubåtsjakt utanför Stockholm

16 oktober

Militären inleder ett omfattande sökande i skärgården efter uppgifter om att en skadad rysk ubåt siktats. Minst tre ”troliga observationer” av en undervattensfarkost görs på olika platser. Moskva förnekar rysk närvaro, men sökandet fortgår i en vecka innan militären blåser av insatsen och konstaterar att eventuella farkoster sannolikt har lämnat skärgården. Det eventuella intrånget väcker nytt liv i debatten om de stora nedskärningar som gjorts i försvaret. 

Regeringsförklaring och ny regering

3 oktober

När statsminister Löfven läser sin regeringsförklaring är ett oväntat inslag att Sverige ska erkänna Palestina som stat. Vidare ska vårdnadsbidraget avskaffas, liksom rätten till rut-avdrag för läxläsning. Istället ska pengar satsas på läxläsning för alla barn. Löfven presenterar också den nya regeringen. Margot Wallström blir ny utrikesminister, Magdalena Andersson blir finansminister och Morgan Johansson justitieminister. Av 24 ministrar är 6 miljöpartister och resten socialdemokrater. Fördelningen mellan könen är jämn. 

Stefan Löfven blir statsminister

2 oktober

S-ledaren Stefan Löfven väljs till regeringschef. Stödet är svagt: bara socialdemokrater och miljöpartister röstar ja. Sverigedemokraterna röstar nej medan både Vänsterpartiet och samtliga borgerliga partier lägger ned sina röster. 

Ny talman

29 september

Riksdagen utser socialdemokraten Urban Ahlin till ny talman. Förste vice talman blir moderaten Tobias Billström och andre vice talman sverigedemokraten Björn Söder. Valet av Söder är kontroversiellt; han är en ovanligt omstridd företrädare för sitt parti efter en rad uttalanden om bland annat invandrare, muslimer och homosexuella. Sluten omröstning begärs och det krävs tre omgångar och tar över tre timmar innan Söder har valts. Stödet är lågt: 52 av de 344 närvarande riksdagsledamöterna röstar för medan resten lägger ned sina röster. 

V ratas av Löfven

15 september

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt gör klart att partiet gärna vill ingå i regeringen, men får kalla handen av S-ledaren Stefan Löfven. Den blivande statsministern gör klart att S vill bilda regering med MP, och söka stöd även hos mittenpartierna FP och C i riksdagen. 

Valförlust för regeringen

14 september

Valet slutar som väntat med nederlag för allianspartierna men den rödgröna oppositionen ökar bara obetydligt. Valets stora segrare blir SD som får stöd av 12,9 procent av väljarna i riksdagsvalet (49 mandat) och gör stora inbrytningar i landsting och kommuner runt om i landet. För M blir nederlaget svidande; partiet får stöd av 23,3 procent (84 mandat) vilket är den lägsta siffran sedan katastrofvalet 2002. De övriga borgerliga backar mer marginellt. C får 6,1 procent (22), FP 5,4 (19) och KD 4,6 procent (16). S får 31,0 procent (113), MP 6,9 procent (25) och V 5,7 procent (21). FI som gjort en snabb framryckning på slutet får 3,1 procent och blir därmed utan riksdagsplats. 

Moderatledaren avgår

14 september

Fredrik Reinfeldt lämnar partiledarposten efter valnederlaget och finansminister Anders Borg säger också att han nu lämnar politiken. 

Svår skogsbrand i Västmanland

1 augusti

En person omkommer, hundratals människor tvingas lämna sina hem och såväl bostäder som runt 14 000 hektar skogsområden ödeläggs i vad som beskrivs som den värsta skogsbranden i modern tid. Hjälp med plan för vattenbombning får kallas in från Italien och Frankrike. Regeringen anslår 300 miljoner kronor för att stödja drabbade kommuner och skogsägare.

Vallöften i Almedalen

1 juli

Den traditionella Almedalsveckan i Visby blir en upptakt inför valet i september. Allianspartierna lovar en storsatsning på höghastighetståg, efter att tidigare ha varit starka motståndare. Socialdemokraterna föreslår en bankskatt och talar om maxtak för barngruppernas storlek i förskolan. 

Högerliberalt toppmöte i Sörmland

1 juni

Statsminister Fredrik Reinfelt tar emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Storbritanniens premiärminister David Cameron och Nederländernas premiärminister Mark Rutte och diskuterar EU:s framtid. Toppmötet hålls på Harpsund, statsministerns officiella rekreationsställe i Södermanland.

IMF varnar om hushållsskulder

1 juni

Internationella valutafonden framhåller i sin årliga Sverigerapport hushållens höga skulder och banksektorns storlek som risker i den svenska ekonomin. IMF efterlyser också åtgärder för att få ned arbetslösheten och öka bostadsbyggandet.

Ersättning för romregister

1 maj

Justitiekanslern beslutar att 4 700 personer som finns i ett register över romer ska få 5 000 kronor var i ersättning, under förutsättning att de begär det. Registret hos Skånepolisen avslöjades av Dagens nyheter 2013 och visade sig omfatta ett stort antal barn samt en rad avlidna människor. Registret har förklarats olagligt och har väckt stor debatt om polisens arbetsmetoder och om romernas utsatta ställning.

Hett inför EU-val

1 maj

Den politiska debatten går ovanligt hög inför valet till EU-parlamentet. Det antas till en del bero på att val till riksdag, landsting och kommun stundar till hösten, men också till en stor mobilisering mot främlingsfientlighet och rasism. Sverigedemokraternas aktiva kampanjande, men också fokus på det nynazistiska Svenskarnas parti, har väckt en våg av protester och motdemonstrationer runt om i landet.

Högt valdeltagande i EU-val

1 maj

Intresset bidrar till att valdeltagandet i valet till EU-parlamentet blir 50 procent, en ökning från 45 procent i föregående EU-val och betydligt högre än snittet i EU på 43 procent. Valresultatet innebär en stark framgång för SD men också för den samlade vänstern. S står visserligen närmast och stampar, men MP och Feministiskt initiativ (Fi) går fram starkt och V ökar något. MP går om M som näst största parti och Fi, liksom SD, tar för första gången plats i parlamentet i Bryssel. För M är det ett katastrofval och även FP tappar rejält, medan C och KD ökar något (allt i förhållande till förra EU-valet). Piratpartiet åker ut. S får 24,2 % (-0,2 jämfört med valet 2009), MP 15,4 % (+4,4), M 13,6 % (-5,2), FP 9,9 % (-3,7), SD 9,7 % (+6,4), V 6,3 % (+0,6), Fi 5,5 % (+3,3), C 6,5 % (+1,0), KD 5,9 % (+1,3), Piratpartiet 2,2 % (-4,9). Mandatfördelningen blir 5 för S, 4 för MP, 3 för M, 2 för FP och SD, och 1 vardera för V, FI, C och KD.

Fryst bistånd till Uganda

1 mars

Den strikta antigaylag som antagits i Uganda nyligen får Sverige att följa efter flera andra europeiska länder, som redan har stoppat sitt bistånd till Uganda

Morddömd friges efter rättsskandal

1 mars

Sture Bergwall, tidigare känd som Thomas Quick, friges efter mer än 20 års sluten psykiatrisk vård. Han är sedan 2013 friad från tidigare morddomar, i vad många kallar Sveriges största rättsskandal i modern tid. Bergwall erkände över 30 mord i samband med terapi och fälldes i alla de åtta fall som prövades i domstol. Han drog senare tillbaka erkännandena som han sade hade gjorts under tung medicinering, och friades efter resningsansökningar då vittnet och teknisk bevisning saknades.

Nazister dömda

1 mars

I de första domarna efter våldet i Kärrtorp i december 2013 fälls sju nazister för våldsamt upplopp. Tre män får sex respektive åtta månaders fängelse, medan fyra tonåringar döms till ungdomsvård eller -tjänst. Ytterligare ett 30-tal personer är under utredning för brott i samband med händelsen, bland dem även personer med kopplingar till vänsterextrema grupper.

Medvind för oppositionen

1 februari

Flera opinionsmätningar inför riksdagsvalet i september visar på att de rödgröna partierna kan komma att få egen majoritet, med mellan 51 och 53 procent av rösterna.

Försämrade skolresultat

1 december

Den årliga så kallade Pisa-undersökningen om skolelevers resultat är dyster läsning för Sveriges del. Det visar sig att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fallit kraftigt på några år, och mer så än i alla andra OECD-länder.

Rödgrön ledning

1 december

Drygt nio månader före riksdagsvalet leder de tre rödgröna partierna tydligt före Alliansen i en opinionsmätning av Statistiska centralbyrån. Tillsammans har de stöd av 49,8 procent av väljarna, mot 39,7 procent för de fyra regeringspartierna. Sverigedemokraterna är tredje största parti med 9,3 procent, enligt mätningen.

Strid om stoppad skattesänkning

1 december

Oppositionens försök att riva upp ett beslut om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt leder till en strid om riksdagsordningen, som betraktas som ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Regeringen anser att det enligt riksdagsordningen inte går att bryta ut och ändra en del av det budgetbeslut som fattades i oktober. Talmannen stoppar därför en votering om förslaget. Men oppositionen driver då igenom att Konstitutionsutskottet (KU) ska ta ställning i frågan. KU skickar tillbaka frågan till riksdagen, där de rödgröna partierna tillsammans med Sverigedemokraterna röstar ned regeringens skattesänkning.

Nazister anfaller antirasistisk demonstration

1 december

En demonstration mot rasism i Stockholmsförorten Kärrtorp anfalls av en grupp anhängare till den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen (SMR), beväpnade med påkar, knogjärn och brinnande föremål. Reaktionerna blir starka med protestaktioner mot rasism på flera håll runt om i landet.

Kvinnlig ärkebiskop

1 oktober

Tysklandsfödda Antje Jackelén, biskop i Lunds stift, vinner ärkebiskopsvalet med klar marginal och Svenska kyrkan får därmed sin första kvinnliga ärkebiskop. Jackelén har tidigare blivit omtalad för att hon ifrågasatt jungfrufödseln och sagt att hon tror på evolutionsteorin. Hon efterträder Anders Wejryd i juni 2014.

Permanent uppehållstillstånd för syrier

1 september

Migrationsverket beslutar att alla syrier som kommer till Sverige får rätt att stanna på obegränsad tid. Uppemot 8 000 syrier som finns i landet med tillfälliga uppehållstillstånd får nu dem ändrade till permanent status. Bakgrunden är den svåra konflikten i Syrien.

Obama på statsbesök

1 september

USA:s president Barachk Obama besöker Sverige och diskuterar bland annat frihandel och klimatfrågor med statsminister Reinfeldt.

HD-beslut gynnar skattesmitare

1 juli

Högsta domstolen slår fast att en person som tvingats betala skattetillägg inte också kan dömas till fängelse, eftersom såväl EU-lag som Europakonventionen förbjuder dubbelbestraffning– att man döms två gånger för samma brott. HD beslutar att förbudet mot dubbelbestraffning ska gälla retroaktivt från februari 2009, då Europadomstolen fastslog en ny praxis. Hundratals personer som dömts för skattebrott kan nu begära resning och kräva skadestånd från staten. Redan inför HD:s beslut har ett antal fängslade skattesmitare frigivits i förtid sedan det stått klart vad utslaget skulle bli.

Rwandier dömd för folkmord

1 juni

En 54-årig man från Rwanda döms till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott mot tutsier i hemlandet. Det är första gången någon fälls för folkmord i Sverige.

Ungdomskravaller i Husby

1 maj

Oroligheterna bryter ut i Stockholmförsorten och sprider sig till en rad andra förorter samt till andra städer. Sverigedemokraterna hävdar att förortskravallerna är en följd av allt för generös invandring, men partiet går tillbaka i opinionen och får 6,6 procent i Sifos väljarbarometer.

Ny beställning av stridsflygplan

1 december

Riksdagen säger ja till regeringens beställning av 40–60 JAS Gripen-plan för 90 miljarder kronor fram till 2042.

C-förslag om fri invandring

1 december

Centerpartiets idéprogramgrupp föreslår bland annat fri invandring och vill dessutom öppna för månggifte. Förslagen väcker en stormig debatt, som tvingar partiledaren Annie Lööf till avståndstagande. Centerpartiet får i en opinionsmätning sina sämsta siffror på tolv år, 3,4 procent. 

SD-företrädare avgår efter avlöjande video

1 november

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Erik Almqvist avgår efter videoavslöjanden av gatubråk i Stockholm, där Almqvist och en annan sverigedemokrat beväpnat sig med järnrör och okvädar sina motståndare. Almqvist lämnar senare under året sin riksdagsplats.

SD-företrädare tvingas lämna riksdagen

1 november

Sverigedemokraten Lars Isovaara lämnar sin riksdagsplats efter att ha förolämpat en vakt av utländsk härkomst och ljugit om att han blivit utsatt för ett rån.

Swedish Match avslöjar korruptionsförsök

1 oktober

Det svenska tobaksbolaget Swedish Match avslöjar att man uppmanats att muta EU-kommissionen för att få EU:s exportförbud för snus upphävt. Den maltesiske kommissionären Johan Dalli, med ansvar för konsumentfrågor, tvingas att avgå efter avslöjandet.

Elbilstillverkare köper Saab

1 september

Företaget Nevs köper merparten av konkursboet efter Saab (se December 2011). Enligt köparen ska elbilar börja tillverkas i Trollhättan, inom ett par år.

Ambassadör utvisad från Minsk

1 augusti

Vitryssland utvisar Sveriges ambassadör Stefan Eriksson för att han träffat oppositionsgrupper och ”förstört” relationerna mellan Stockholm och Minsk. I bakgrunden finns vitrysk ilska över att en svensk reklamfirma släppt ner hundratals nallebjörnar från luften över Vitryssland med budskap om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Den vitryska regeringen kallar också hem sin ambassadör i Stockholm och först 2018 utses en ny. Sverige skickar en ny ambassadör till Minsk 2015. 

Ingen ändring av grundlagar

1 augusti

I ett slutbetänkande kommer en utredning fram till att tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna ska behållas, om än i något enklare och lättillgängligare form. Teknikutvecklingen med nya medier hade lett till den flera år långa utredningen för att se om de befintliga lagarna skulle ersättas med en ny, som skulle gälla alla medier oavsett teknik.

Svagt stöd för KD

1 juni

Efter Kristdemokraternas partiledarstrid (se Januari 2012) får partiet i en opinionsmätning endast 2,4 procents stöd.

Ny försvarsminister

1 april

Karin Enström, moderat yrkesofficer, blir ny försvarsminister.

Saudiavslöjande får minister att avgå

1 mars

Det avslöjas att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) hjälper Saudiarabien med bygget av en vapenfabrik, vilket enligt kritiker bryter mot förbudet mot att sälja krigsmateriel till länder som kränker de mänskliga rättigheterna. Avslöjandet leder till att försvarsminister Sten Tolgfors avgår.

Ny tronarvinge

1 februari

Kronprinsessan Victoria får en dotter, Estelle, som blir tronarvinge efter sin mor.

Ny S-ledare

1 januari

Håkan Juholt avgår som partiledare för Socialdemokraterna efter starka påtryckningar inom partiet, inte minst efter avslöjandet om felaktiga hyresbidrag (se Oktober 2012). Metallordföranden Stefan Löfven utses till Socialdemokraternas nye partiledare.

Saab i konkurs

1 december

Biltillverkaren Saab ansöker om konkurs (se Februari 2010).

S-ledare i blåsväder

1 oktober

Kritik riktas mot Socialdemokraternas nye ledare Håkan Juholt när det uppdagas att han felaktigt erhållit 160 000 kronor i ersättning för dubbel bosättning, från riksdagen.

Ny C-ledare

1 september

Maud Olofsson avgår i enlighet med tidigare besked som både partiledare och näringsminister. Hon efterträds på båda poster av Annie Lööf.

Omval i kommun och landsting

15 maj

Omval hålls i en valkrets i Örebro kommun och till hela landstinget i Västra Götaland, sedan det uppdagats av valförrättare begått felaktigheter i valet i september 2010.

Ny S-ledare

1 mars

Håkan Juholt väljs till ny partiledare för Socialdemokraterna, efter Mona Sahlin.

Stopp för statliga utförsäljningar

1 mars

Regeringen lider ett nederlag när de fyra oppositionspartierna röstar nej till försäljning av de statliga bolagen SBAB, Telia Sonera och Posten Norden, samt delar av kraftbolaget Vattenfall. Regeringen hade planerat att sälja statliga tillgångarför 100 miljarder dollar på fyra år.

Namnbyte på departement

1 januari

Jordbruksdepartementet blir Landsbygdsdepartementet.

Terrordåd i Stockholm

1 december

Ett sprängdåd inträffar i centrala Stockholm: en man spränger först en bil som börjar brinna och sedan sig själv till döds. Han hade e-postat varningar i förväg till nyhetsbyrån TT och till Säkerhetspolisen, med hot om hämnd för kränkningar mot islam och Sveriges militära närvaro i Afghanistan. Mannen, som hade sitt ursprung i Irak, antas ha varit på väg att utföra ett självmordsattentat när explosionen inträffade i förväg.

Grundlagsändringar antas

1 november

Alla riksdagspartier utom SD röstar för flera ändringar; bland annat ska EU-medlemskapet skrivas in i grundlagen, och en regel införs om att riksdagen måste rösta om statsministerposten efter varje val. Valdagen flyttas också, från tredje till andra söndagen i september.

Ny regering

1 oktober

Reinfeldt presenterar en minoritetsregering med de fyra allianspartierna M, FP, C och KD.

De rödgröna upplöst

1 oktober

Oppositionsalliansen De rödgröna, som syftade till regeringssamarbete, upphör att existera. Valsamarbetet bildades av S, MP och V i december 2008 inför valet 2010.

Miljöpartiet vill inte ingå i regeringen

1 september

MP avvisar signaler om regeringssamarbete med Alliansen, men säger sig villigt att göra upp om bland annat asyl- och invandringspolitiken.

Borgerlig valseger

19 augusti

Riksdagsvalet resulterar i att Alliansen förlorar sin majoritet men sitter kvar. Anledningen är att Sverigedemokraterna (SD) för första gången kommer in i riksdagen och med sina 20 mandat får en vågmästarroll. S får 30,7 % (112 mandat), M 30,1 % (107), MP 7,3 % (25), FP 7,1 % (24), C 6,6 % (23), SD 5,7 % (20), V 5,6 % (19), KD 5,6 % (19).  

Volvo Personvagnar säljs

1 augusti

Affären där kinesiska Geely köper Volvo Personvagnar från amerikanska Ford rapporteras vara klar.

Värnplikten upphör

1 juli

Vid halvårsskiftet upphör den allmänna värnplikten att gälla i fredstid. Det följer på ett beslut i riksdagen 2009, som fattades med röstsiffrorna 153–150. Åren innan hade cirka 15 procent av de värnpliktiga genomfört grundutbildningen.

Arbetsmarknadsministern avgår

1 juli

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin avgår. Beskedet är oväntat; han anger privata skäl. Strax därefter kommer det fram att han dagen innan konfronterats av en tidning rörande uppgifter om påstått sexköp.

Kronprinsessan gifter sig

1 juni

Kronprinsessan Victoria äktar Daniel Westling, som därmed får titeln prins.

Saab Automobile säljs

1 februari

Affären där General Motors säljer Saab Automobile till det nederländska bolaget Spyker slutförs.