December 2019

Senaste händelser

  • December

  • Olika syn på brexit i DUP:s och Sinn Féins valprogram

    Nu har även de största nordirländska partierna presenterat sina valmanifest. Demokratiska unonistpartiet (DUP), som idag har tio mandat i det brittiska parlamentet, lovar i slutet av november att trycka på för att få igenom ändringar i det utträdesavtal som Boris Johnson förhandlat fram med EU. Partiet som under en stor del av mandatperioden har varit stödparti för den konservativa regeringen är särskilt kritisk till den del av avtalet som handlar om Nordirland eftersom det innebär att provinsen inte behandlas på samma sätt som resten av Storbritannien (se 17 oktober 2019). DUP varnar för att det kan få svåra konsekvenser både för den nordirländska ekonomin och på ett konstitutionellt plan. Partiet betonar också att det inte tänker stödja en regering som leds av Labours Jeremy Corbyn. I sitt valprogram lägger även det nationalistiska Sinn Féin stor vikt vid frågor kring brexit och frågan om ett enat Irland. Partiet tar åt sig en del av äran av att Nordirland får en särskild status och att brexitavtalet slår fast att det inte ska bli någon hård gräns mellan provinsen och Irland. Ett viktigt löfte i programmet är att slå vakt om det nordirländska fredsavtalet i de fortsatta förhandlingarna med EU. Sinn Féin som idag har sju platser i det brittiska parlamentet avstår dock att delta i arbetet där, då partiet inte vill att dess ledamöter ska svära trohetsed till den brittiska drottningen.

  • Spänt 70-årsfirande för Nato

    Natoländerna möts i London för ett toppmöte och för att fira militäralliansens 70-årsjubileum. Relationerna är dock frostiga. USA:s president Donald Trump kritiserar flera av de övriga Nato-länderna för att inte satsa tillräckligt mycket pengar på försvaret (de har åtagit sig att satsa 2 procent av BNP). Frankrikes president Emmanuel Macron riktar också kritik mot hur samarbetet fungerar. Det finns också spänningar mellan Turkiet och de övriga länderna, på grund av turkarnas ingripande mot kurderna i norra Syrien. För Boris Johnson handlar det också om att hålla distansen mot Trump, av rädsla för att annars förlora röster, då den amerikanske presidenten är impopulär i Storbritannien.  Trump lovordar dock Johnson som han säger kommer att göra ett bra jobb, men betonar att han inte tänker lägga sig i den brittiska valkampanjen. 

  • Brexitpartiet drabbas av avhopp

    Fyra ledamöter av EU-parlamentet från Brexitpartiet hoppar av till Konservativa partiet. En av de mest namnkunniga är Annunziata Rees-Mogg, syster till Jacob Rees-Mogg, som är medlem av det brittiska kabinettet. Samtliga fyra uppmanar väljarna att stödja Boris Johnsons uppgörelse med EU. Brexitpartiets ledare Nigel Farage kritiserar de fyra och betonar att han anser att Johnsons utträdesavtal inte bör godkännas om inte viktiga ändringar görs.

  • Planer på namnbyte för Brexitpartiet

    Brexitpartiets ledare Nigel Farage säger att hans parti ska byta namn till Reformpartiet efter att Storbritannien har lämnat EU.  Han planerar då att driva frågor om att ändra det brittiska valsystemet och att överhuset ska avskaffas. Farage säger att han redan registrerat det nya namnet.

  • Svårt att genomföra brexit på ett år, enligt läckta dokument

    Under valrörelsen lovar premiärminister Boris Johnson att Storbritannien ska lämna EU senast den 31 januari 2020, och att ett nytt handelsavtal med EU ska vara klart i slutet av samma år, vilket betyder att de övergångsregler som britterna och EU kommit överens om i det senaste utträdesavtalet då ska sluta gälla. Då ska också de nya arrangemangen för Nordirland vara klara. Regeringsdokument som har läckt ut till pressen tyder på att den tidsplanen är för snäv och att London inte kommer att klara att få till stånd den infrastruktur och anställa den personal som behövs för de nya tullarrangemangen för Nordirland (se Oktober 2019) och att omfattande kontroller kommer att krävas. Johnson har under valkampanjen förnekat att det ska ske några som helst kontroller mellan det brittiska fastlandet och Nordirland. Många av Nordirlands protestantiska unionister är missnöjda med det nya utträdesavtalet då de anser att det försvagar banden mellan provinsen och resten av Storbritannien.

  • Tories vinner egen majoritet i underhuset

    Det konservativa Torypartiet och premiärminister Boris Johnson vinner en jordskredsseger i parlamentsvalet och får knappt 44 procent av rösterna och minst 364 mandat, vilket är 47 mandat fler än i valet 2017. Valet blir ett svårt bakslag för Labourpartiet som får drygt 32 procent av rösterna och 203 mandat, ett tapp på 59 mandat. I Skottland har Skotska nationalistpartiet (SNP) stora framgångar och vinner 48 mandat, 13 fler än i valet innan, med knappt 4 procent av rösterna (men 45 procent av rösterna i Skottland). Liberaldemokraternas röstandel ökar från 7 procent till drygt 11 procent, ändå förlorar partiet ett mandat och slutar på 11 mandat. Den som röstas ut är partiledaren Jo Swinson. Gröna partiet ökar sin röstandel med 1 procent, men får inga nya mandat utan behåller sitt enda. I Nordirland tappar Demokratiska unionistpartiet (DUP) 2 mandat, bland annat förlorar vice partiledaren Nigel Dodds sitt mandat i norra Belfast som går till Sinn Féins John Finucane. Sinn Féin blir ändå kvar på 7 mandat, då partiet förlorar i Foyle i västra Nordirland till det socialdemokratiska och nationalistiska SDLP, som även vinner ett mandat i södra Belfast. Även Allianspartiet vinner ett mandat i Nordirland. I Wales vinner Konservativa partiet 6 nya mandat på Labours bekostnad, medan Plaid Cymru behåller sina 4 mandat.

  • Balansakt kommer att krävas av Johnson

    Efter den stora valsegern säger premiärminister Boris Johnson att han ska arbeta hårt för att återgälda det förtroende som väljarna har givit honom. Han framställer sig själv som en del av den tradition inom Konservativa partiet som kallas One Nation, en pragmatisk och relativt moderat falang. Johnson lovar på nytt att Storbritannien ska lämna EU i början av nästa år. Han har redan tidigare givit löften om att ett nytt handelsavtal med EU ska vara klart inom ett år, ett mål som enligt många bedömare kommer att vara svårt att uppnå. De påpekar även att det i dagsläget är svårt att veta vilken slags brexit Johnson faktiskt vill ha. Han kan välja att driva igenom en mjukare brexit än den han tidigare har talat om, eftersom han inte längre är lika beroende av stöd från högerfalangen inom partiet, den så kallade European Research Group (ERG). Men möjligheten finns också att han kommer att driva igenom den hårda brexit som ERG vill ha, trots allvarliga konsekvenser för den brittiska ekonomin. Samtidigt måste Johnson göra flera nya väljargrupper nöjda. Valsegern beror i hög grad på att många traditionella Labourväljare i norra England och Wales har röstat konservativt. De lär, vid sidan av kravet på att Storbritannien ska lämna EU, ha andra förväntningar på regeringen än de som traditionella konservativa väljare har.

  • Jo Swinson avgår

    Liberaldemokraternas Jo Swinson avgår som partiledare efter att ha förlorat sin plats i underhuset. Hon tillträdde på posten så sent som i somras.

  • Sämsta valet på 35 år för Labour

    För Labour blev parlamentsvalet den 12 december det sämsta för partiet sedan 1935. Partiledaren Jeremy Corbyn uttrycker besvikelse över resultatet och meddelar samtidigt att han inte kommer att leda Labour i nästa val. Han säger att han kommer att sitta kvar som partiledare medan Labour analyserar valresultatet. Corbyn får på nytt kritik från de egna leden, för bristande ledarskap, bland annat kan hans ovilja att öppet deklarera var han står i brexitfrågan kan ha bidragit till valförlusten. Han har också varit impopulär bland många Labourväljare, inte minst  de valdistrikt där en majoritet röstade för brexit 2016.

  • Samtal om nordirländsk regering inleds

    Nordirland har snart varit utan regering i tre år, samtidigt som den brittiska regeringen inte valt att ta över styret av provinsen. Det har lett till att många viktiga beslut inte har kunnat fattas. Idag återupptar Nordirlandsminister Julian Smith samtal med de fem största nordirländska partierna, inledningsvis med ett parti i taget. Från det huvudsakligen protestantiska Demokratiska unionistpartiet (DUP) hörs för första gången på länge signaler om att partiet kan vara berett till kompromisser. Efter valet 2017 fick DUP en vågmästarroll i det brittiska parlamentet vilket gav partiet möjlighet att påverka brexitprocessen. Den positionen har partiet förlorat under hösten. I det brittiska valet straffades DUP och Sinn Féin, som delade makten fram till januari 2017, av väljarna för sin oförmåga att komma överens.  DUP tappade drygt 5 procent av rösterna jämfört med valet 2017. Sinn Féin backade ännu mer, nästan 7 procent. Samtidigt stärkte med moderata partiet som Allianspartiet, som ökade med nästan 9 procent, och Socialdemokraterna och Labour (SDLP), sin ställning. Det betyder sannolikt att DUP och Sinn Féin inte vill driva fram ett nyval, där de riskerar att tappa ytterligare inflytande. Läs mer om den nordirländska politiken här (text på engelska).  Såväl den brittiske premiärministern Boris Johnson som hans irländske kollega Leo Varadkar signalerar att de avser att engagera sig i processen.

     

  • Inga stora förändringar i regeringen

    Boris Johnson gör en mindre ommöblering av sin regering. Simon Hart blir ny minister med ansvar för Wales. Nicky Morgan får sitta kvar som kulturminister, trots att hon inte längre sitter i underhuset. Det blir möjligt sedan hon adlats och därmed kan ta plats i överhuset. Många bedömare tror att Johnson kommer att göra större förändringar efter att Storbritannien lämnat EU i januari nästa år.

  • Tillägg till brexitlagen ska stoppa förhandlingar med EU efter 2020

    Nu väntar nya förhandlingar mellan Storbritannien och EU som ska handla om de villkor som ska finnas för relationerna dem emellan i framtiden. Premiärminister Boris Johnson planerar att göra ett nytt tillägg till brexitlagen som utesluter att överläggningarna kan fortsätta efter december 2020. Som det är nu står det att parterna om de är överens kan fortsätta att förhandla i ytterligare två år. Samtidigt påpekar bedömare att premiärministern ändå har befogenheter att själv kan besluta om att begära en förlängning utan att rådfråga parlamentet. Underhuset väntas rösta om brexitlagen senare den här veckan. Beskedet leder till att pundets värde faller gentemot både dollarn och euron, efter att ha stigit efter Konservativa partiets valseger den 12 december. 

  • Hoyle väljs om som talman

    Labourpolitikern Sir Lindsay Hoyle väljs om som underhusets talman.

  • Vårdkris i Nordirland utlöser strejker

    Över 15 000 sjuksköterskor i Nordirland går ut i strejk för att kräva högre löner och för att deras patienter ska kunna känna sig trygga och säkra. Det är första gången på över 100 år som sjuksköterskor strejkar i den brittiska provinsen. Tidigare under månaden har annan vårdpersonal strejkat med liknande krav. Det finns omkring 2800 obesatta tjänster för sjuksköterskor i Nordirland. Vårdkrisen har förvärrats av att Nordirland inte har haft någon regering på nästan tre år, och en rad viktiga beslut inte har kunnat fattas. Bara i september fick 3 482 patienter vänta mer än tolv timmar på akuten, och 306 000 patienter väntar på sitt första läkarbesök, av dem har över 100 000 väntat i mer än ett år. Under valrörelsen uppmärksammades problem inom vårdsektorn i England, men de som finns i Nordirland är betydligt större än där.

  • Hårdare brexit aviseras i drottningtalet

    När underhuset samlas efter valet aviserar premiärminister Boris Johnson via drottningens tal, det andra sådana på två månader, sina planer inför den kommande mandatperioden med ett 30-tal lagförslag. När det gäller brexitlagen har några viktiga ändringar gjorts, bland annat har ett avsnitt om arbetstagares rättigheter slopats. Det har också gjorts ett tillägg för att förhindra att övergångsperioden för brexit förlängs efter december 2020. Parlamentet ska också få en mindre viktig roll under de kommande förhandlingarna med EU. Andra punkter i regeringens program är ökat anslag till den offentliga vården, NHS ska få nästan 34 miljarder pund om året från 2023/2024, vilket motsvarar en anslagshöjning på 3,4 procent. Ett annat förslag handlar om att införa ett poängsystem för migranter för att locka välutbildad arbetskraft till Storbritannien. Det ska också skapas ett nytt system som gör att utländsk vårdpersonal snabbt ska kunna anställas. Det ska också skapas en författningskommission som ska se över hur den brittiska demokratin fungerar. Och i början av nästa år väntas parlamentet rösta om att slopa de fasta mandatperioderna, vilket gör att premiärministern själv kan välja tidpunkten för nästa val. Det är i så fall en återgång till det system som rådde före 2011.

  • Underhuset godkänner brexitlag

    Det brittiska underhuset röstar med klar majoritet för att godkänna regeringens brexitlag och därmed det utträdesavtal som Storbritannien och EU kommit överens om. 358 ledamöter röstar för och 234 emot. Underhuset godkänner också den tidtabell som Johnson lagt fram för den fortsatta processen i parlamentet, med debatter om lagen den 7, 8 och 9 januari. Enligt regeringen kommer brexitlagen att ha passerat hela lagstiftningsprocessen, inklusive överhusets godkännande, fram till den 31 januari.

  • Kyrkoledare vädjar om kompromissvilja i Nordirland

    Kyrkoledare i Nordirland, såväl katolska som presbyterianska, anglikanska och metodistiska samfund, uppmanar de nordirländska politikerna att visa kompromissvilja för att få till stånd en ny regering i Nordirland. Samtidigt menar företrädare för Storbritanniens och Irlands regeringar att man gjort stora framsteg under de förhandlingar som skett veckan innan. De hävdar dock att Demokratiska unionistpartiet (DUP) är den stora bromsklossen i samtalen, något företrädare för DUP tillbakavisar.

  • Minimilönen höjs i april 2020

    Regeringen aviserar att minimilönen i Storbritannien ska höjas med 6 procent i april, till 8,74 pund i timmen för dem som är över 25 år. Liknande höjningar ska ske för personer under 25 år, men deras löner är lägre. Premiärminister Boris Johnson lovade under valrörelsen att höja minimilönen till över 10 pund fram till år 2024.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0