December 2018
Senaste händelser
-
December
-
Nya nederlag för May i underhuset
Underhuset röstar för en motion som slår fast att regeringen brustit i respekt och åsidosatt parlamentet då den inte har offentliggjort hela sin juridiska utredning av brexitavtalet. 311 ledamöter röstar för motionen 293 emot. Även det nordirländska partiet DUP röstar för motionen, trots det samarbetsavtal det har med den konservativa regeringen. Regeringen lider ytterligare två nederlag då underhuset bland annat röstar för att ge parlamentet större inflytande över brexitprocessen om Theresa Mays avtal med EU inte godkänns. Om brexitavtalet inte godkänns ska parlamentet samlas på nytt inom 21 dagar.
-
EU-domstolen: Storbritannien kan ensidigt avbryta brexitprocessen
EU-domstolen (ECJ) slår fast att Storbritannien kan avbryta utträdesprocessen ur EU utan att behöva söka tillstånd från övriga EU-länder, om detta sker innan den tvååriga utträdesperioden har löpt ut. Det kan även ske vid en senare tidpunkt om parterna har enats om en förlängning av tidsfristen. Domstolen avgör vidare att Storbritannien kan ändra sig utan att villkoren för medlemskapet ändras, det vill säga britterna skulle i så fall inte behöva ha euron som valuta eller ansluta sig till Schengensamarbetet. Ett villkor är dock att beslutet fattas genom en demokratisk process. Fallet togs upp efter att skotska politiker från olika partier och en kampanjgrupp kallad the Good Law Project vänt sig till domstolen. Både EU och den brittiska regeringen har motsatt sig att frågan skulle tas upp av domstolen, och pekat på att brexit skulle kunna uppmuntra andra länder att försöka lämna samarbetet i syfte att förbättra sina villkor.
-
May ställer in brexitomröstning
Theresa May beslutar att ställa in underhusets omröstning om brexitavtalet, inför utsikten att det skulle röstas ned. Hon ska istället resa till Bryssel för att undersöka om hon kan omförhandla de utfästelser Storbritannien gjort i den så kallade backstop-frågan i syfte att förhindra en hård gräns mellan Nordirland och Irland. Den inställda omröstningen väcker hård kritik från såväl oppositionen och delar av Konservativa partiet.
-
May vinner misstroendeomröstning i Konservativa partiet
Premiärminister May vinner den misstroendeförklaring som hennes partikamrater utlyst. 200 av Konservativa partiets partiledamöter röstar för att hon ska kunna sitta kvar, medan 117 röstar emot henne. Det betyder att inget nytt misstroendevotum kan riktas mot henne under de kommande tolv månaderna. Före omröstningen meddelar May att hon inte avser att ställa upp för omval år 2022. Samtidigt trycker gruppen Folkets röst (People's Vote) på för att Labourledaren Jeremy Corbyn ska rikta en misstroendeförklaring mot den konservativa regeringen i underhuset för att han ska fullfölja sitt löfte om att försöka få till stånd en ny folkomröstning om EU om det inte blir nyval.
-
Mark Drakeford ny försteminister i Wales
Wales försteminister Carwyn Jones avgår och efterträds av partikamraten Mark Drakeford, som veckan innan utsetts till ny ledare för den walesiska grenen av Labourpartiet. Vid tillträdet säger han sig vilja stå för "en vänligare politik" som ska erbjuda medborgarna "hopp". Den nya regering som tillträder då består av åtta kvinnor och sex män.
-
Corbyn begär misstroendeomröstning om Mays ledarskap
Labourledaren Jeremy Corbyn begär ett misstroendevotum om Theresa Mays ledarskap sedan premiärministern sagt att det inte kan bli någon omröstning om utträdesavtalet i underhuset förrän tidigast den 14 januari. Corbyn säger att det är oförsvarligt att vänta så länge med omröstningen då landet befinner sig i en "nationell kris". Corbyns misstroendeförklaring rör endast May och inte hela regeringen, vilket innebär att en omröstning bara kommer att vara symboliskt viktig, och enligt Labourledaren ett sätt att trycka på för att omröstningen om brexitavtal ska kunna hållas redan den här veckan. Andra oppositionspartier som SNP, Liberaldemokraterna, Plaid Cymru och Gröna partiet har tryckt på för att Corbyn ska rikta sin misstroendeförklaring mot hela regeringen, men när han nu inte gör det, har de lämnat in en egen motion.
-
Regeringen förbereder sig för ett eventuellt EU-utträde utan avtal
Det brittiska kabinettet, regeringens inre krets, har beslutat sig för att ge departementen två miljoner pund för att de ska kunna förbereda sig för om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal, bland annat för att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar som den ska. Brev ska skickas ut till 140 000 företag för att informera dem hur de ska kunna förbereda sig. Det finns också planer på att 3 500 soldater ska stå i beredskap för att hjälpa till om det behövs. Även EU-kommissionen gör liknande förberedelser, och har bland beslutat att flygtrafiken ska få fortgå utan nya regler under en tolvmånadersperiod, godstrafiken kan fortsätta utan särskilda nya tillstånd i nio månader och vissa brittiska regler för finansmarknaden, bland annat derivatahandel, kommer att gälla i ett eller två år.
-
Förslag till ny invandringspolitik efter brexit
Inrikesminister Sajid Javid presenterar ett förslag till ny invandringspolitik efter brexit. Enligt honom ska systemet uppmuntra att personer med kunskaper och kvalifikationer som Storbritannien behöver får rätt att arbeta och bo i landet. Välutbildade personer måste sponsras av en arbetsgivare och tjäna minst 30 000 pund om året för att få ett visum för att arbeta i landet i fem år. Taket för hur många läkare, ingenjörer och andra som får komma till landet under ett år ska tas bort. För outbildad arbetskraft eller personer som inte är högutbildade kan, enligt förslaget, få ett arbetsvisum för ett år. Här kommer dock vissa övergångsregler att gälla. Men det finns också en mekanism i förslaget som innebar att personer från den här gruppen som har arbetat ett år i Storbritannien måste vänta i ett år innan de kan söka på nytt. Besökare från EU-länder ska inte behöva visum. Invändningar kommer från flera håll, från sjukvården betonas att många välutbildade personer, även läkare, tjänar mindre än 30 000 pund om året. Tanken är att de nya reglerna ska införas stegvis från 2021.
-
Nästan 100 000 britter ansökte om irländskt medborgarskap 2018
Nästan 100 000 britter ansökte 2018 om irländskt medborgarskap. Det är ungefär 22 procent fler än året innan. Även andra EU-länder, bland annat Tyskland, har rapporterat om en ökning av ansökningar från britter om medborgarskap.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.