Slovenien
I norr gränsar Sloveniens vackra alplandskap till Österrike, och i sydväst delar landet kust med italienska Trieste vid Adriatiska havet. Slovenien var den rikaste delrepubliken i det forna Jugoslaven och blev 2004 först därifrån att få medlemskap i EU och Nato.
Välj kapitel här
Viktiga händelser
-
2025
-
Inrikesministern och justitieministern tvingas avgå när folkliga protester bryter ut mot att en man i Novo Mesto i oktober dödats i en attack som misstänks ha utförts av en rom. Spänningarna i staden är starka i förhållande till den romska minoriteten, som ofta får skulden för småbrott och våld.
Ett ramavtal sluts i juli mellan USA och Slovenien som innebär att USA:s importtullar för Slovenien och övriga EU-länder blir 15 procent. För stål och aluminium gäller 50 procent. EU-länderna ska tillåta tullfri import från USA av vissa varor.
-
2024
-
Slovenien erkänner Palestina som stat. Landet följer därmed Irland, Norge och Spanien som nyligen erkänt Palestina. Det högernationalistiska oppositionspartiet SDS röstar emot.
-
2022
-
Slovenien får sin första kvinnliga president när Nataša Pirc Musar i december tillträder ämbetet. Advokaten och journalisten Pirc Musar ställde upp som oberoende i presidentvalet.
Parlamentet legaliserar i oktober samkönade äktenskap sedan författningsdomstolen i juli konstaterat att samkönade par ska kunna gifta sig och adoptera barn. Slovenien blir därmed det första landet i det gamla östblocket som ger homosexuella par samma rättigheter som heterosexuella.
Robert Golob från Frihetsrörelsen tillträder i juni som ledare för en trepartiregering med hans liberala Frihetsrörelsen, Socialdemokraterna och Vänstern.
Det nybildade partiet Frihetsrörelsen vinner stort i parlamentsvalet i april. Premiärminister Janez Janšas högernationalistiska parti SDS blir näst störst, medan kristdemokratiska Nya Slovenien blir trea.
-
2020
-
Demokratiska pensionärspartiet (Desus) lämnar premiärminister Janez Janšas regering i december efter att ha ingått i alla regeringar sedan partiet bildades 1996. Företrädare för Desus har öppet kritiserat premiärminister Janša för hans allt tydligare högernationalistiska politik. Utlösande faktor bakom avhoppet uppges dock vara motsättningar om hur covid-19-pandemin ska hanteras.
Högernationalistiska SDS ledare Janez Janša utses i mars till premiärminister för en fyrpartiregering med det kristdemokratiska partiet NSI, mittenvänsterpartiet SMC och pensionärspartiet Desus.
Premiärminister Marjan Šarec avgår i januari efter veckor av växande motsättningar inom hans minoritetsregering. Ungefär samtidigt lämnar även finansminister Andrej Bertoncelj sin post på grund av oenighet kring sjukvårdsfinansieringen. Före Bergoncelj har sex andra ministrar avgått.
