2025

• Juli

• Tullavtal klart mellan EU och USA

  27 juli

  Efter många turer och långdragna förhandlingar sluts ett ramavtal som innebär att USA:s importtullar för Slovenien och övriga EU-länder blir 15 procent. Beskedet kommer efter ett möte i Skottland mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump. I sitt första utspel i april sade Trump att tullar på 20 procent skulle gälla för EU, även om de genast pausades och 10 procent har gällt sedan dess. I maj hotade Trump med tullar på 50 procent och i mitten av juli hotade han med 30 procent om inget avtal blev klart före den 1 augusti. Nu blir det alltså 15 procent, även för bilar och bildelar där 25 procent annars har gällt sedan april. Däremot gäller fortfarande 50 procent för stål och aluminium. Enligt den nya överenskommelsen ska EU-länderna tillåta tullfri import från USA av vissa varor. EU och USA står tillsammans för närmare en tredjedel av den globala handeln.

• Sanktioner mot israeliska ministrar

  17 juli

  Som första EU-land inför Slovenien sanktioner mot två högerextrema israeliska ministrar, Itamar Ben-Gvir and Bezalel Smotrich, ledande representanter för judiska bosättare. De båda beläggs med inreseförbud. Slovenien följer därmed efter Kanada, Australien, Norge, Nya Zeeland och Storbritannien som tidigare i år införde liknande sanktioner mot de båda ministrarna.

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar 

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Slovenien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Ukrainakris får EU att storsatsa på försvar

  6 mars

  Vid ett extrainsatt toppmöte med Europeiska unionen med anledning av Ukrainakrisen fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret, som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära förmåga. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.