Parlamentsvalet den 22 mars resulterar i dött lopp. Varken den koalition som leds av det liberala regeringspartiet GS, anfört av premiärminister Robert Golob, eller det nationalistiska största oppositionspartiet, högernationalistiska SDS med allierade, lyckas få majoritet. Mindre partier utanför de stora koalitionerna kan nu bli kungamakare när en regering ska bildas.

Sedan en man tros ha dödats av en rom utbryter folkliga protester och kritik mot premiärminister Robert Golob. Han lovar åtgärder riktade mot romer och inrikes- och justitieministern avgår. Romska företrädare och människorättsorganisationer varnar för ökad intolerans gentemot minoriteten.

EU beslutar i mars om en gemensam storsatsning på försvaret, som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Det följer på USA:s besked om att förhandla med Ryssland om Ukraina utan att europeiska företrädare är med.

Det tidigare regeringspartiet, högernationalistiska SDS som nu är i opposition, går i juni framåt i Europaparlamentsvalet och blir störst där från Slovenien. Regeringspartiet Frihetsrörelsen blir tvåa.

Slovenien är ett av fyra EU-länder som i juni, mitt under kriget i Gaza, nästan samtidigt erkänner Palestina som stat.

Advokaten och journalisten Nataša Pirc Musar vinner i andra omgången av presidentvalet i november. Den oberoende Pirc Musar blir därmed Sloveniens första kvinnliga statschef.

Parlamentet röstar i oktober för att införa samkönade äktenskap.

Det nya partiet Frihetsrörelsen i den politiska mitten blir störst i parlamentsvalet i april och dess ledare Robert Golob blir premiärminister. Han bildar koalitionsregering med Socialdemokraterna och vänstern.

Högsta domstolen beordrar i september högerregeringen att återuppta finansieringen av nyhetsbyrån STA. Fallet är symbol för det som kritiker kallar premiärminister Janez Janšas bristande respekt för mediefriheten.

Tiotusentals människor deltar i maj i protester mot Janez Janša och kräver hans avgång. Janša har blivit alltmer ifrågasatt, bland annat av EU, för vad som uppfattas som auktoritära tendenser.

Antalet döda i covid-19 är bland de högsta i världen, räknat per invånare.

Demokratiska pensionärspartiet (Desus) lämnar premiärminister Janez Janšas regering i december efter att ha ingått i alla regeringar sedan partiet bildades 1996. Företrädare för Desus har öppet kritiserat premiärminister Janša för hans allt tydligare högernationalistiska politik. Utlösande faktor bakom avhoppet uppges dock vara motsättningar om hur covid-19-pandemin ska hanteras.

Högernationalistiska SDS ledare Janez Janša utses i mars till premiärminister för en fyrpartiregering med det kristdemokratiska partiet NSI, mittenvänsterpartiet SMC och pensionärspartiet Desus.

Premiärminister Marjan Šarec avgår i januari efter veckor av växande motsättningar inom hans minoritetsregering. Ungefär samtidigt lämnar även finansminister Andrej Bertoncelj sin post på grund av oenighet kring sjukvårdsfinansieringen. Före Bergoncelj har sex andra ministrar avgått.

Det konservativa SDS återkommer som största parti i valet i juni. Partiledaren Janez Janša har drivit en valrörelse med starkt främlingsfientliga inslag och har stöd från Ungerns högernationalistiska premiärminister Viktor Orbán.

Torkan under sommaren är den värsta sedan 2003 och klassas som naturkatastrof. Majs- och vinskördar samt betesmarker förstörs.

Parlamentet antar i januari en lag som ger polisen rätt att stänga gränsen mot Kroatien för asylsökande. Slovenien följer därmed i Österrikes och Ungerns spår. 

Sedan EU och Turkiet nått ett förslag till överenskommelse i flyktingfrågan stänger Slovenien i mars Kroatien, Serbien och Makedonien den så kallade Balkanrutten för migranter. 

Slovenien blir ett centralt genomfartsland för den stora flyktingvågen under året från bland annat Syrien. EU ger Slovenien stöd för att hantera registreringen.

Korruptionsdomen mot den högernationalistiske förre premiärministern Janez Janša annulleras i april av Författningsdomstolen och fallet preskriberas.

Janez Janša döms till två års fängelse för mutbrott i samband med en vapenaffär.

En korruptionsaffär fäller premiärminister Janez Janša och hans regering.

Slovenien blir medlem i både EU och Nato.

I folkomröstningar röstar nästan 90 procent av väljarna för EU-medlemskap och 66 procent för medlemskap i Nato.

Slovenien håller de första parlaments- och presidentvalen efter självständigheten.

Slovenien är den första av de sex jugoslaviska delrepublikerna som utropar självständighet och anfalls av den serbdominerade jugoslaviska folkarmén. Krigen i det forna Jugoslavien inleds därmed, men i Sloveniens fall blir det kortvarigt.

I en folkomröstning i december röstar 89 procent av väljarna i Slovenien för full slovensk självständighet.

Jugoslaviens kommunistiske president och mångårige ledare Josip Broz (”Tito”) dör.

Efter ett kroatiskt uppror inför Jugoslavien en ny författning. Slovenien och de andra delrepublikerna får vidsträckt självstyre med egna regeringar och förvaltningar.

En gränstvist löses med resultatet att staden Trieste, med en betydande slovensk minoritet, tillfaller Italien.

Tito grundar Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien, med stöd av bland andra slovensk befrielserörelse, sedan omkring en miljon dödats i landet under andra världskriget. Slovenien blir en av sex delrepubliker. All opposition undertrycks och näringslivet förstatligas.

Jugoslavien anfalls av axelmakterna Tyskland och Italien. De slovenska områdena delas mellan dessa båda samt deras allierade Ungern.

Kung Aleksandar mördas i ett dåd som den fascistiska kroatisk-nationalistiska rörelsen Ustaša (Ustasja) anses ligga bakom.

Kung Aleksandar (sedan 2021) gör sig själv till diktator och döper om Serbers, kroaters och sloveners kungarike till Kungariket Jugoslavien.

Den habsburgska monarkin kollapsar. Serbers, kroaters och sloveners kungarike utropas under Serbiens regent Petar Karađorđević (Karadjordjevic). Statsbildningen präglas av stora inre spänningar.

Området ansluts till det tysk-österrikiska furstehuset Habsburg, under vilket slovenerna kommer att lyda fram till 1918, med avbrott för 1809–1813 då de slovenska områdena ingår i Napoleons franska imperium.

Slovenien inlemmas i det tysk-romerska riket under Karl den store.

Slovenerna kristnas under den katolska kyrkan.

Slaver börjar anlända österifrån och bosätta sig i det område som utgör dagens Slovenien.

Delar av Slovenien ingår i det slaviska rike som upprättas under kung Samo.

Norra delen av dagens Slovenien inlemmas i Romarriket.