Slovenien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovenien/
I norr gränsar Sloveniens vackra alplandskap till Österrike, och i sydväst delar Slovenien kust med italienska Trieste vid Adriatiska havet. Slovenien var den rikaste delrepubliken i forna Jugoslaven och blev 2004 först därifrån att få medlemskap i EU och Nato.
Slovenien – Geografi och klimat
Slovenien ligger där Centraleuropa möter Syd- och Östeuropa. Alper upptar en stor del av landet som till mer än hälften är täckt av skog. Slovenien har också en kort kuststräcka mot Medelhavet. Klimatförhållandena är mycket varierande.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 20 253 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Italien, Österrike, Ungern, Kroatien
- Huvudstad med antal invånare
- Ljubljana 287 000 (uppskattning 2022)
- Övriga större städer
- Maribor, Kranj, Celje
- Högsta berg
- Triglav (2 863 m ö h)
- Viktiga floder
- Sava, Drava
- Största sjö
- Bohinj
- Medelnederbörd/år
- Ljubljana 1 500 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Ljubljana –1 °C (jan), 21 °C (juli)
Slovenien – Befolkning och språk
En stor majoritet av befolkningen utgörs av slovener. Landets ungerska och italienska minoriteter är officiellt erkända och har en särställning. De största minoriteterna är dock folk från andra tidigare jugoslaviska delrepubliker, främst serber, kroater och bosniaker. Officiellt språk är slovenska som är ett slaviskt språk.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- stor majoritet av slovener, ungerska och italienska minoriteter har officiell särställning
- Antal invånare
- 2 108 732 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 104 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 56 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 8,9 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 11,4 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 0,0 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 49,7 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 81 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 84 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 78 år (2021)
- Språk
- slovenska är officiellt språk, i vissa områden har även minoritetsspråken italienska och ungerska officiell status
Slovenien – Religion
En majoritet av slovenerna är romerska katoliker. Därutöver finns mindre grupper av främst muslimer och ortodoxt kristna. Religionsfriheten är grundlagsstadgad och respekteras.
Slovenien – Utbildning
Skolplikt råder från sex års ålder i Slovenien och omfattar nio års grundskola som är indelad i tre stadier. Skolan är avgiftsfri och nästan alla går i offentliga skolor.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,7 procent (2014)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 98,3 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 14 (2016)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,8 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 11,2 procent (2020)
Slovenien – Sociala förhållanden
I Slovenien finns ett väl utbyggt välfärdssystem och levnadsstandarden är hög jämfört med grannländer i östra och centrala Europa. Slovenerna ligger i mycket före även ”gamla” EU-länder som Portugal och Grekland.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 100 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 98,1 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 2 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 9,2 procent (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 2 671 US dollar (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 40 procent (2022)
Slovenien – Kultur
Slovenerna hade fram till 1991 aldrig levt i en självständig stat, men den slovenska kulturen har ändå funnit sin särart. Runt år 1000 började slovenska användas i religiösa sammanhang. De äldsta bevarade exemplen på skrifter med latinskt alfabet på ett slaviskt språk är slovenska religiösa texter från denna tid.
Slovenien – Äldre historia
Dagens Slovenien behärskades av Östrom när katolska kyrkan på 700-talet började vinna över slovenerna. Den tysk-romerske kejsaren tog på 800-talet över området, som på 1300-talet anslöts till furstehuset Habsburg. Efter första världskriget hamnade Slovenien i det som blev Kungariket Jugoslavien. Under andra världskriget ockuperades området av Tyskland, Italien och Ungern. Därefter blev Slovenien en delrepublik i det kommunistiska Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började förbundsstaten falla sönder och 1990 röstade slovenerna för självständighet.
Slovenien – Modern historia
Slovenien blev 1991 den första av delrepublikerna i det kommunistiska Jugoslavien att kasta loss från förbundsstaten. Efter ett kort krig mot den jugoslaviska armén kunde slovenerna koncentrera sig på att bygga upp sin nya nation. Den relativt välutvecklade ekonomin gav Slovenien ett försprång före andra tidigare kommunistländer i övergången till marknadsekonomi. Landet blev medlem av både EU och Nato 2004.
Slovenien – Politiskt system
Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som mest har representativa plikter. Parlamentet består av två kamrar: den direktvalda nationalförsamlingen och det indirekt valda nationalrådet. Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar.
Slovenien – Demokrati och rättigheter
Slovenien är en stabil demokrati där grundläggande fri- och rättigheter respekteras väl, inte minst jämfört med övriga före detta jugoslaviska republiker. Problem med korruption på hög nivå finns dock och under den högerregering som styrde 2020–2022 blev mediefriheten och rättsstatens oberoende hårt ansatta.
Slovenien – Aktuell politik
Slovenien framstod länge som det mest stabila av de länder som uppstod vid Jugoslaviens sönderfall, men har på senare år präglats av politisk instabilitet. Fyra parlamentsval i rad har slutat med att nybildade partier har bildat regering. I april 2022 vann den nya Frihetsrörelsen stort och ledaren Robert Golob bildade en mittenvänsterregering.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republika Slovenija/ Republiken Slovenien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Nataša Pirc Musar (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Robert Golob (2022–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Frihetsrörelsen (GS) 41, Slovenska demokratiska partiet (SDS) 27, Nya Slovenien (NSi) 8, Socialdemokraterna (SD) 7, Vänstern (L) 5, övriga 2 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Slovenska demokratiska partiet (SDS) 25, Marjan Šarecs lista (LMS) 13, Socialdemokraterna (SD) 10, Moderna centerpartiet (SMC) 10, Vänstern (L) 9, Nya Slovenien (NSI) 7, Alenka Bratušeks parti (SAB) 5, Demokratiska pensionärspartiet (Desus) 5, Slovenska nationalistpartiet (SNS) 4, övriga 2 (2018)
- Valdeltagande
- 70 procent i parlamentsvalet 2022, 50 procent i andra omgången av presidentvalet 2022
- Kommande val
- parlamentsval 2026, presidentval 2027
Slovenien – Utrikespolitik och försvar
Efter självständigheten 1991 var det huvudsakliga målet för den slovenska utrikespolitiken att integrera landet i västvärlden. Slovenien blev medlem av både EU och försvarsalliansen Nato 2004. Vissa slitningar har förekommit med främst Kroatien, men över lag är relationerna goda med grannländerna.
Fakta – försvar
- Armén
- 6 400 man (2022) 1
- Flygvapnet
- 600 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,22 procent (2021)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 2,5 procent (2021)
Slovenien – Ekonomisk översikt
Slovenien är ett litet exportorienterat land med ett fördelaktigt geografiskt läge mellan Västeuropa och Balkan. Det sågs länge som "bäst i klassen" av de tidigare kommunistländer som kom med i EU 2004 och var det första av dem som kvalificerade sig för att byta valuta till euro. Trots senare kriser är Slovenien ett av Öst- och Centraleuropas mest välmående länder.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 29 457 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 5,4 procent (2022)
- Total BNP
- 62 118 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 29,0 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 57,8 procent (2022)
- Inflation
- 8,9 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 70,2 procent (2022)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 69 624 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 69 696 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,3 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 224 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- läkemedel och kemikalier, bilar och bildelar, maskiner
- Största handelspartner
- Tyskland, Schweiz, Italien, Österrike, Kroatien, Kina
- Mottaget bistånd per invånare
- 26 US dollar (2002)
Slovenien – Naturtillgångar, energi och miljö
Slovenien är rikt på skog och vatten. Energibehovet täcks av en blandning av fossila och icke-fossila källor, såväl importerade som inhemska. Landet är känt för att försöka ha en grön profil. Klimatutsläppen är låga totalt sett.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 3 175 kilo oljeekvivalenter (2015)
- Elkonsumtion per invånare
- 6 728 kilowattimmar, kWh (2014)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 15,29 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 7,27 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 12 477 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 5,9 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 1 697 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Slovenien – Jordbruk och industri
Jordbruket svarar för en mindre del av ekonomin än i övriga före detta jugoslaviska republiker. Många slovener driver dock små jordbruk vid sidan av sina ordinarie arbeten, så den informella andelen är högre. Inom industrin tillverkas bland annat fordon, läkemedel och elektronik.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,7 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 30,4 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 61,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 29,0 procent (2022)