Slovenien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovenien/

I norr gränsar Sloveniens vackra alplandskap till Österrike, och i sydväst delar Slovenien kust med italienska Trieste vid Adriatiska havet. Slovenien var den rikaste delrepubliken i forna Jugoslaven och blev 2004 först därifrån att få medlemskap i EU och Nato.

Slovenien – Geografi och klimat

Slovenien ligger där Centraleuropa möter Syd- och Östeuropa. Alper upptar en stor del av landet som till mer än hälften är täckt av skog. Slovenien har också en kort kuststräcka mot Medelhavet. Klimatförhållandena är mycket varierande.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 20 253 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Italien, Österrike, Ungern, Kroatien
Huvudstad med antal invånare: Ljubljana 287 000 (uppskattning 2022)
Övriga större städer: Maribor, Kranj, Celje
Högsta berg: Triglav (2 863 m ö h)
Viktiga floder: Sava, Drava
Största sjö: Bohinj
Medelnederbörd/år: Ljubljana 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn: Ljubljana –1 °C (jan), 21 °C (juli)

Källor

Slovenien – Befolkning och språk

En stor majoritet av befolkningen utgörs av slovener. Landets ungerska och italienska minoriteter är officiellt erkända och har en särställning. De största minoriteterna är dock folk från andra tidigare jugoslaviska delrepubliker, främst serber, kroater och bosniaker. Officiellt språk är slovenska som är ett slaviskt språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: stor majoritet av slovener, ungerska och italienska minoriteter har officiell särställning
Antal invånare: 2 108 732 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 104 (2020)
Andel invånare i städerna: 56 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 8,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 11,4 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,0 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 1,6 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 49,7 procent (2022)
Förväntad livslängd: 81 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 84 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 78 år (2021)
Språk: slovenska är officiellt språk, i vissa områden har även minoritetsspråken italienska och ungerska officiell status

Källor

Slovenien – Religion

En majoritet av slovenerna är romerska katoliker. Därutöver finns mindre grupper av främst muslimer och ortodoxt kristna. Religionsfriheten är grundlagsstadgad och respekteras.

Slovenien – Utbildning

Skolplikt råder från sex års ålder i Slovenien och omfattar nio års grundskola som är indelad i tre stadier. Skolan är avgiftsfri och nästan alla går i offentliga skolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 98,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 99,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,2 procent (2020)

Källor

Slovenien – Kultur

Slovenerna hade fram till 1991 aldrig levt i en självständig stat, men den slovenska kulturen har ändå funnit sin särart. Runt år 1000 började slovenska användas i religiösa sammanhang. De äldsta bevarade exemplen på skrifter med latinskt alfabet på ett slaviskt språk är slovenska religiösa texter från denna tid.

Slovenien – Sociala förhållanden

I Slovenien finns ett väl utbyggt välfärdssystem och levnadsstandarden är hög jämfört med grannländer i östra och centrala Europa. Slovenerna ligger i mycket före även ”gamla” EU-länder som Portugal och Grekland.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 2 per 1000 födslar (2021)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av befolkningen som har tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 100 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 98,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 9,2 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 2 671 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 40 procent (2022)

Källor

Slovenien – Äldre historia

Dagens Slovenien behärskades av Östrom när katolska kyrkan på 700-talet började vinna över slovenerna. Den tysk-romerske kejsaren tog på 800-talet över området, som på 1300-talet anslöts till furstehuset Habsburg. Efter första världskriget hamnade Slovenien i det som blev Kungariket Jugoslavien. Under andra världskriget ockuperades området av Tyskland, Italien och Ungern. Därefter blev Slovenien en delrepublik i det kommunistiska Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började förbundsstaten falla sönder och 1990 röstade slovenerna för självständighet.

Slovenien – Modern historia

Slovenien blev 1991 den första av delrepublikerna i det kommunistiska Jugoslavien att kasta loss från förbundsstaten. Efter ett kort krig mot den jugoslaviska armén kunde slovenerna koncentrera sig på att bygga upp sin nya nation. Den relativt välutvecklade ekonomin gav Slovenien ett försprång före andra tidigare kommunistländer i övergången till marknadsekonomi. Landet blev medlem av både EU och Nato 2004.

Slovenien – Politiskt system

Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som mest har representativa plikter. Parlamentet består av två kamrar: den direktvalda nationalförsamlingen och det indirekt valda nationalrådet. Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar.

Slovenien – Demokrati och rättigheter

Slovenien är en stabil demokrati där grundläggande fri- och rättigheter respekteras väl, inte minst jämfört med övriga före detta jugoslaviska republiker. Problem med korruption på hög nivå finns dock och under den högerregering som styrde 2020–2022 blev mediefriheten och rättsstatens oberoende hårt ansatta.

Slovenien – Aktuell politik

Slovenien framstod länge som det mest stabila av de länder som uppstod vid Jugoslaviens sönderfall, men har på senare år präglats av politisk instabilitet. Fyra parlamentsval i rad har slutat med att nybildade partier har bildat regering. I april 2022 vann den nya Frihetsrörelsen stort och ledaren Robert Golob bildade en mittenvänsterregering.

Fakta – politik

Officiellt namn: Republika Slovenija/ Republiken Slovenien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Nataša Pirc Musar (2022–)
Regeringschef: premiärminister Robert Golob (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Frihetsrörelsen (GS) 41, Slovenska demokratiska partiet (SDS) 27, Nya Slovenien (NSi) 8, Socialdemokraterna (SD) 7, Vänstern (L) 5, övriga 2 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Slovenska demokratiska partiet (SDS) 25, Marjan Šarecs lista (LMS) 13, Socialdemokraterna (SD) 10, Moderna centerpartiet (SMC) 10, Vänstern (L) 9, Nya Slovenien (NSI) 7, Alenka Bratušeks parti (SAB) 5, Demokratiska pensionärspartiet (Desus) 5, Slovenska nationalistpartiet (SNS) 4, övriga 2 (2018)
Valdeltagande: 70 procent i parlamentsvalet 2022, 50 procent i andra omgången av presidentvalet 2022
Kommande val: parlamentsval 2026, presidentval 2027

Källor

Slovenien – Utrikespolitik och försvar

Efter självständigheten 1991 var det huvudsakliga målet för den slovenska utrikespolitiken att integrera landet i västvärlden. Slovenien blev medlem av både EU och försvarsalliansen Nato 2004. Vissa slitningar har förekommit med främst Kroatien, men över lag är relationerna goda med grannländerna.

Fakta – försvar

Armén: 6 950 man (2020)
Flygvapnet: 610 man (2018)
Flottan: 170 man (2015)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,22 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 2,5 procent (2021)

Källor

Slovenien – Ekonomisk översikt

Slovenien är ett litet exportorienterat land med ett fördelaktigt geografiskt läge mellan Västeuropa och Balkan. Det sågs länge som "bäst i klassen" av de tidigare kommunistländer som kom med i EU 2004 och var det första av dem som kvalificerade sig för att byta valuta till euro. Trots senare kriser är Slovenien ett av Öst- och Centraleuropas mest välmående länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 29 457 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 5,4 procent (2022)
Total BNP: 62 118 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 29,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 57,8 procent (2022)
Inflation: 8,9 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 70,2 procent (2022)
Valuta: euro
Varuexport: 69 624 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 69 696 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -0,3 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP: 224 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: läkemedel och kemikalier, bilar och bildelar, maskiner
Största handelspartner: Tyskland, Schweiz, Italien, Österrike, Kroatien, Kina
Bistånd per person: 26 US dollar (2002)

Källor

Slovenien – Naturtillgångar, energi och miljö

Slovenien är rikt på skog och vatten. I övrigt finns mindre fyndigheter av järn, bly, zink och kopparmalm, liksom av brunkol, kvicksilver, uran och olja. Det handlar dock inte om några betydande mängder.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 3 175 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person: 6728 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av koldioxid totalt: 12 477 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 5,9 ton (2020)
Andelen energi från förnybara källor: 22,4 procent (2020)

Källor

Slovenien – Jordbruk och industri

Jordbruket svarar för en mindre del av ekonomin än i övriga före detta jugoslaviska republiker. Många slovener driver dock små jordbruk vid sidan av sina ordinarie arbeten, så den informella andelen är högre. Inom industrin tillverkas bland annat fordon, läkemedel och elektronik.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 30,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 61,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 29,0 procent (2022)

Källor