Slovenien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovenien/

I norr gränsar Sloveniens vackra alplandskap till Österrike, och i sydväst delar Slovenien kust med italienska Trieste vid Adriatiska havet. Slovenien var den rikaste delrepubliken i forna Jugoslaven och blev 2004 först därifrån att få medlemskap i EU och Nato.

Geografi och klimat

Slovenien ligger där Centraleuropa möter Syd- och Östeuropa och är till ytan ungefär lika stort som Ångermanland. Alper upptar en stor del av landet som också har en kort kust mot Adriatiska havet, Medelhavets nordligaste vik. Klimatförhållandena är mycket varierande.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
20 253 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Italien, Österrike, Ungern, Kroatien
Huvudstad med antal invånare
Ljubljana 286 000 (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Maribor 109 000, Kranj 42 500, Celje 38 000 (uppskattning 2019)
Högsta berg
Triglav (2 863 m ö h)
Viktiga floder
Sava
Största sjö
Bohinj
Medelnederbörd/år
Ljubljana 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Ljubljana –1 °C (jan), 21 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

En stor majoritet av befolkningen utgörs av slovener. Landets ungerska och italienska minoriteter är officiellt erkända och har en särställning. De största minoriteterna är dock folk från andra tidigare jugoslaviska delrepubliker, främst serber, kroater och bosniaker.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
slovener 83 %, serber 2 %, kroater 1,8 %, bosnjaker 1 % 1
Antal invånare
2 066 748 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
103 (2017)
Andel invånare i städerna
54,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
9,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,3 procent (2017)
Förväntad livslängd
81 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2016)
Förväntad livslängd för män
78 år (2016)
Språk
slovenska är officiellt språk, i vissa områden har även minoritetsspråken italienska och ungerska officiell status
1. därutöver albaner, ungrare, italienare och romer

Källor

Slovenien – Religion

En majoritet av slovenerna är romerska katoliker. Därutöver finns mindre grupper av främst muslimer och ortodoxt kristna. Religionsfriheten är grundlagsstadgad och respekteras.

Utbildning

Skolplikt råder från sex års ålder i Slovenien och omfattar nio års grundskola som är indelad i tre stadier. Skolan är avgiftsfri och nästan alla går i statliga skolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,7 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
11,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,2 procent (2015)

Källor

Kultur

Slovenerna hade fram till 1991 aldrig levt i en självständig stat, men den slovenska kulturen har ändå funnit sin särart. Runt år 1000 började slovenska användas i religiösa sammanhang. De äldsta bevarade exemplen på skrifter med latinskt alfabet på ett slaviskt språk är de slovenska religiösa texterna på Freisingmonumenten från denna tid.

Arbetsmarknad

Efter självständigheten 1991 steg arbetslösheten i Slovenien och nådde efter ett par år en rekordnivå på drygt 15 procent. Därpå föll sysselsättningsgraden stadigt till dess att finanskrisen slog till och kurvan vände upp igen, till en ny topp på strax över 10 procent 2013. Därefter har den sjunkit igen.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
11,2 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Slovenerna har högst levnadsstandard i östra och centrala Europa och ligger även före ”gamla” EU-länder som Portugal och Grekland. Välfärdssystemet är väl utbyggt.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
99,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 834 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
24 procent (2018)

Källor

Äldre historia

Dagens Slovenien behärskades av Östrom när katolska kyrkan på 700-talet började vinna över slovenerna. Den rysk-romerske kejsaren tog över området, som på 1300-talet anslöts till furstehuset Habsburg. Efter första världskriget hamnade Slovien i det som blev Kungariket Jugoslavien. Under andra världskriget ockuperades Slovenien av Tyskland, Italien och Ungern. Efter kriget inlemmades området i det kommunistiska Jugoslavien som då upprättades.

Modern historia

Grunden för Sloveniens självständighet lades efter andra världskriget när en slovensk delrepublik bildades 1945, inom republiken Jugoslavien. Sloveniens band till italienska Trieste gav slovenerna tillgång till information från väst och gränshandel under kommunisttiden i Jugoslavien. Slovenien var den mest utvecklade delrepubliken och blev först att bryta sig till självständighet 1991. Den relatvit välutvecklade ekonomin gav Slovenien försprång i marknadsreformer. Landet blev medlem av både EU och Nato 2004. 

Politiskt system

Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som mest har representativa plikter. Parlamentet består av två kamrar: den direktvalda nationalförsamlingen och det indirekt valda nationalrådet. Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar.

Demokrati och rättigheter

Slovenien är en stabil demokrati där grundläggande fri- och rättigheter respekteras väl, inte minst jämfört med övriga före detta jugoslaviska republiker. Vissa problem med korruption på hög nivå finns dock och journalister kan dömas till fängelse för förtal.

Aktuell politik

Slovenien framstod länge som den mest stabila av de länder som uppstod vid Jugoslaviens sönderfall, men landet har på senare år präglats av politisk instabilitet. Tre parlamentsval i rad har utlysts i förtid och i samtliga fall blev nybildade partier regeringsbildare. Efter valet 2018 blev Marjan Šarec premiärminister men han har nu avgått.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Slovenija/ Republiken Slovenien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Borut Pahor (2012–)
Regeringschef
premiärminister Marjan Šarec (2018–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Slovenska demokratiska partiet (SDS) 25, Marjan Šarecs lista (LMS) 13, Socialdemokraterna (SD) 10, Moderna centerpartiet (SMC) 10, Vänstern (L) 9, Nya Slovenien (NSI) 7, Alenka Bratušeks parti (SAB) 5, Demokratiska pensionärspartiet (Desus) 5, Slovenska nationalistpartiet (SNS) 4, övriga 2 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Miro Cerars parti (SMC) 36, Slovenska demokratiska partiet (SDS) 21, Demokratiska pensionärspartiet (Desus) 10, Socialdemokraterna (SD) 6, Koalitionen förenade vänstern (ZL) 6, Nya Slovenien (NSI) 5, Alenka Bratušeks allians (Zaab) 4, övriga 2 (2014) 2
Valdeltagande
52 % i parlamentsvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2022, presidentval 2022
1. har meddelat sin avgång, leder övergångsregering
2. Miro Cerars parti, SMC, bytte 2015 namn till Moderna centerpartiet, SMC

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter självständigheten 1991 var det huvudsakliga målet för den slovenska utrikespolitiken att integrera landet i västvärlden. Slovenien blev medlem av både EU och försvarsalliansen Nato 2004. Vissa slitningar har förekommit med främst Kroatien, men över lag är relationerna goda med grannländerna.

Fakta – försvar

Armén
7 250 man (2017)
Flygvapnet
650 man (2015)
Flottan
170 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
1,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,5 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Slovenien sågs länge som "bäst i klassen" av de tidigare kommunistländer som kom med i EU 2004 och var det första av dem som kvalificerade sig för att byta valuta till euro. Den globala finanskrisen 2008 slog dock hårt mot landet som också drogs med i skuldkrisen i eurozonen 2012. Trots de senaste årens problem är Slovenien fortfarande ett av Öst- och Centraleuropas rikaste länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
26 234 US dollar (2018)
Total BNP
54 235 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,5 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
1,9 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
20,7 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
56,3 procent (2018)
Inflation
1,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
70,4 procent (2018)
Valuta
euro
Varuexport
36 759 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
35 412 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
3 073 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
159 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
maskiner och transportutrustning, insatsvaror till industrin, kemikalier, kläder, livsmedel
Största handelspartner
Tyskland, Italien, Kroatien, Österrike, Frankrike

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Slovenien är rikt på skog och vatten. I övrigt finns mindre fyndigheter av järn, bly, zink och kopparmalm, liksom av brunkol, kvicksilver, uran och olja. Det handlar dock inte om några betydande mängder.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
3 175 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
6728 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
12 812 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
20,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket svarar för ett par procent av BNP i Slovenien, mindre än i övriga före detta jugoslaviska republiker. Många slovener driver dock små jordbruk vid sidan av sina ordinarie arbeten, så inofficiellt är andelen högre.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
1,9 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
30,7 procent (2016)

Källor

Industri

Bland de branscher som går bäst i Sloveniens industrisektor finns el och elektronik, fordonstillverkning, läkemedelsindustri samt trä- och livsmedelsindustri.