Kalendarium
Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier.
Senaste händelser
-
2025
-
Juli
-
Tullavtal klart mellan EU och USA
Efter många turer och långdragna förhandlingar sluts ett ramavtal som innebär att USA:s importtullar för Slovakien och övriga EU-länder blir 15 procent. Beskedet kommer efter ett möte i Skottland mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump. I sitt första utspel i april sade Trump att tullar på 20 procent skulle gälla för EU, även om de genast pausades och 10 procent har gällt sedan dess. I maj hotade Trump med tullar på 50 procent och i mitten av juli hotade han med 30 procent om inget avtal blev klart före den 1 augusti. Nu blir det alltså 15 procent, även för bilar och bildelar där 25 procent annars har gällt sedan april. Däremot gäller fortfarande 50 procent för stål och aluminium. Enligt den nya överenskommelsen ska EU-länderna tillåta tullfri import från USA av vissa varor. EU och USA står tillsammans för närmare en tredjedel av den globala handeln.
-
Slovakien släpper fram nya EU-sanktioner mot Ryssland
Slovakien släpper fram nya EU-sanktioner mot Ryssland efter att ha använt sitt veto sex gånger mot det senaste föreslagna sanktionspaketet, uppger diplomater i Bryssel. Slovakiens premiärminister Robert Fico som intar en mer ryssvänlig hållning, skriver på Facebook att fortsatt motstånd hade "skadat" landets intressen. Det centraleuropeiska landet är beroende av import av rysk gas och motsätter sig EU:s planer att stoppa all europeisk import av rysk gas från slutet av 2027. Slovakien tjänar också på transitavgifter. EU:s sanktionspaket mot Ryssland, det 18:e i ordning, riktas bland annat mot oljefartyg i "skuggflottan" som Ryssland använder för att kringgå sanktioner och mot att gasledningarna Nord Stream i Östersjön tas i bruk.
-
Rättegång inleds mot man som sköt premiärminister Fico
Mannen som som sköt premiärminister Robert Fico förra året vidhåller att han inte ville döda Fico. Vid den första rättegångsdagen vägrar Juraj Cintula att vittna, men han bekräftar förhörsutsagor som åklagare läser upp. Där säger 72-åringen att han sköt med avsikt att såra, men inte döda Fico. Syftet med dådet var att protestera mot beslut som Ficos regering fattat, däribland att stoppa militärt bistånd till Ukraina och dess kulturpolitik. Cintula åtalades först för överlagt mord, men åklagarna beslutade senare att rubricera skjutningen som en terrorattack. Det invänder försvaret emot. Cintula ropar leve den fria kulturen och demokratin när han anländer till domstolen i Banská Bystrica. Han riskerar livstids fängelse om han fälls. Fico, som träffades av fyra skott, kunde återuppta sitt ämbete efter två månader. (se 15 maj 2024).
-
-
Juni
-
Premiärministern ifrågasätter medlemskap i Nato
Premiärminister Robert Fico ifrågasätter Slovakiens medlemskap i Nato och stundande krav på höjda försvarsutgifter. Fico, som förespråkar nära band med Rysslands president Vladimir Putin, säger att "neutralitet skulle passa Slovakien i denna meningslösa tid av upprustning." Landet, som är medlem i Nato sedan 2004, satsar 2 procent av BNP på försvaret. Men vid ett Natotoppmöte i Haag i slutet av juni väntas USA:s president Donald Trump pressa på för en kraftig höjning. Enligt Fico har Slovakien inte råd att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifterna. Premiärministerns trepartikoalition är splittrad om försvarsutgifternas storlek. Slovakiens president Peter Pellegrini, som är lierad med Fico, kritiserar premiärministerns utspel för att "röra till" debatten. "Vår neutralitet vore flera gånger dyrare än medlemskapet i Nato," tillägger han.
-
April
-
Slovakien, Ungern vill behålla EU:s enhällighetsbeslut
Slovakien och Ungern motsätter sig att EU ändrar sina regler om enhälligsbeslut, något som vissa diplomater föreslagit för att kringgå Budapests motstånd mot att Ukraina ansöker om medlemskap i unionen. Det framkommer efter ett möte mellan Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans slovakiske kollega Robert Fico. De båda räknas som EU:s mest Moskvavänliga ledare. Båda motsätter sig exempelvis att skicka militärt bistånd till Ukraina. EU:s regler föreskriver att beslut om medlemskap kräver enhällighet. Enligt EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos stöder 14 av EU:s 27 medlemsstater en regeländring på grund av Orbáns motstånd. Men en eventuell reform stupar sannolikt då enhälligt krävs för en ändring. Att ávskaffa enhälligheten vore att "ta bort våra staters suveränitet", säger Orbán vid ett officiellt besök i Bratislava. Fico menar att ett avskaffat veto vore "ett steg mot att avskaffa Europeiska unionen." Ukrainas ansökan om EU-medlemskap står för närvarande stilla efter positiva uttalanden efter Rysslands invasion 2022.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.