2015
Sortera på senaste året först | äldsta först
-
2015
-
December
-
Talmannen avgår efter skandal
Andrakammarens talman Anouchka van Miltenburg avgår på grund av skandalen med ersättning till en narkotikahandlare år 2000 (se Mars 2015). Hon ska ha hållit inne med viktig information rörande fallet. Skandalen kastar en skugga över premiärminister Mark Rutte, som ihärdigt har försvarat sina partikamrater. Några dagar efter van Miltenburgs avgång håller parlamentet en åtta timmar lång debatt om affären, och oppositionen går hårt åt Rutte, justitieminister Ard van der Steur och biträdande justitieminister Klaas Dijkhoff. En omröstning om en formell reprimand röstas dock ned, om än med knapp marginal.
-
Jihadistrekryterare dömda
Åtta män och en kvinna fälls i en av de mest omfattande terrorrättegångarna hittills i landet, sedan de befunnits skyldiga till att ha ingått i ett nätverk som försökt rekrytera unga till jihadistgrupper i Syrien. Alla har hävdat att religions- och yttrandefrihet ger dem rätt att propagera för jihadism. Tre män, varav två döms i sin frånvaro, får sex års fängelse, tre får mellan tre och fem år och tre döms till korta straff på mellan en vecka och fem månader.
-
Våldsam protest vid asylboende
Ett möte i staden Geldermalsen där planer finns på att bygga en asylmottagning för 1 500 personer urartar i kaos och måste ställas in. Motståndare till byggplanerna löper amok och river staket samt kastar fyrverkerier mot polisen, som svarar med varningsskott.
-
November
-
Kolkraftverken ska bort
Parlamentet röstar med knapp marginal för att kolkraftverken i landet ska fasas ut. Arbetarpartiet stödjer beslutet medan VVD motsätter sig det.
-
Oktober
-
”Rysktillverkad robot bakom krasch”
Det nederländska trafikverket presenterar resultatet av sin utredning av flygkraschen i Ukraina (se Juli 2014): en rysktillverkad robot träffade planet vilket ledde till att det bröts sönder. Utredningen säger inget om vem som låg bakom attacken även om andra drar slutsatsen att det med utgångspunkt från avfyringsplatsen måste ha varit rysk militär eller ukrainska separatister. Däremot menar trafikverket att regeringen i Kiev borde ha stängt luftrummet över östra Ukraina.
-
Rekordmånga asylsökande
Nederländernas statistiska centralbyrå, CBS, meddelar att antalet asylsökande i september var det högsta dittills: 8 400. Flertalet kommer från Syrien, Eritrea och Irak. Som på andra håll i Europa skapar flyktingvågen spänningar. Biträdande justitieminister Klaas Dijkhoff har i ett öppet brev varnat asylsökande för att ett ”bistert mottagande” väntar dem i landet.
-
September
-
Nytt asylcenter
Enligt myndigheterna har antalet asylsökningar ökat ”dramatiskt” under året, även om Nederländerna inte har sett lika stora anstormningar som en del andra länder i Europa under sommaren. Ett tillfälligt center för 3 000 asylsökande ska nu inrättas nära tyska gränsen.
-
Juli
-
Upplopp efter häktesdöd
Polisen griper runt 200 personer i Haag sedan upplopp brutit ut i Schilderwijk, ett område med hög andel invandrare. Det sker efter fyra nätter av oroligheter som utlösts av att en man från Karibien avlidit i polishäkte. Flertalet av de gripna är tonåringar som bötfälls men snart släpps.
-
Ryskt nej till domstol
Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet över Ukraina (se Juli 2014). Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.
-
Juni
-
Domstolsorder om växthusgaser
En domstol beordrar oväntat regeringen att leva upp till sina löften och minska utsläppen med minst 25 procent till 2020. Det är en följd av en stämningsansökan där en grupp på 900 personer hävdar att staten är skyldig att skydda medborgare från de faror som klimatförändringarna medför. Målet är unikt i sitt slag och miljöorganisationen Greenpeace kallar det en milstolpe. Nederländerna har redan beslutat att stänga kolkraftverk, öka användningen av vind- och solenergi och kraftigt skära ned gasutvinningen i norr.
-
Maj
-
Val till senaten
När val hålls till parlamentets förstakammare, som följer på regionalvalen i mars (se Mars 2015), blir det högerliberala VVD störst med 13 mandat, tätt följt av kristdemokratiska CDA (12), vänsterliberala D66 (10), högerpopulistiska PVV (9), socialistiska PS (9) och socialdemokratiska PvdA (8). Resterande 14 mandat delas av sex småpartier.
-
April
-
Ny regeringskris hotar på grund av flyktingpolitik
En regeringskris hotar då de båda koalitionspartierna har svårt att enas om villkoren för avvisade flyktingar (se även December 2014). Liberala VVD motsätter sig stöd till asylsökande som ska ut ur landet, medan socialdemokratiska PvdA vill ha ett visst understöd för behövande även om de ska lämna landet. Efter elva dagar enas partierna om en kompromiss som innebär att asylsökande ska inhysas tillfälligt, dock bara på fem platser i landet.
-
Mars
-
Regeringspartierna backar i regionalval
De båda regeringspartierna VVD och PvdA tappar rejält när regionalval hålls i de tolv provinserna. Även PVV backar något, medan det vänsterliberala D66 och Socialistpartiet blir vinnare.
-
Justitieministern avgår efter skandal
Såväl justitieminister Ivo Opstelten som hans statssekreterare Fred Teeven avgår på grund av en skandal som ligger 15 år tillbaka i tiden och rör en affär mellan en ökänd narkotikahandlare och en åklagare. Det innebär ett bakslag för liberala VVD. Opstelten har inför parlamentet hävdat att narkotikahandlaren fått betydligt mindre i ersättning för beslagtagna tillgångar, än vad som var fallet. Själva hanteringen av målet var inte olaglig.
-
Februari
-
Cyberattack mot regeringen
Flertalet av regeringens webbsajter ligger nere en dag i vad som beskrivs som en cyberattack. En del privata sajter drabbas också.
-