Nyval hålls sedan ytterhögerpartiet PVV hoppat av, i protest mot att inte ha fått gehör för sina krav på kraftigt minskad invandring. Det socialliberala D66 blir marginellt större än PVV och uppdraget att inleda regeringsförhandlingar går till D66-ledaren Rob Jetten. 

Mark Rutte, som just lämnat premiärminister efter 14 år, blir i oktober ny generalsekreterare i Nato. 

En fyrpartiregering tillträder i juli med den partilöse Dick Schoof som premiärminister. I regeringen ingår PVV, det högerliberala VVD, det populistiska högerpartiet BBB och mittenhögerpartiet NSC.  

Fyrpartiregeringen faller i juli på grund av oenighet, främst kring migrationsfrågan. Premiärminister Mark Rutte, partiledare för VVD, leder en övergångsregering fram till parlamentsvalet i november där PVV, lett av Geert Wilders, blir största parti. VVD som varit största parti sedan 2010 backar betydligt, liksom övriga partier i den avgående borgerliga regeringen.   

En ny regering tillträder i januari, tio månader efter parlamentsvalet. Premiärminister Mark Rutte bildar sin fjärde koalitionsregering, bestående av samma fyra borgerliga partier som den föregående.  

Premiärminister Mark Rutte och hela regeringen avgår men fortsätter i en övergångslösning fram till valet i mars. Orsaken är att tusentals familjer falskeligen anklagats för bidragsfusk och tvingats betala tillbaka pengar. I parlamentsvalet VVD ställningen som största parti. 

I parlamentsvalet i mars förblir VVD största parti, medan Geert Wilders PVV för första gången blir näst störst. Efter sju månader bildar Rutte en borgerlig fyrpartiregering, utan PVV. 

Efter ett nyval i september bildar Mark Rutte på nytt regering, nu i samarbete med Arbetarpartiet. Den tidigare regeringen föll sedan PVV dragit tillbaka sitt stöd. 

En borgerlig minoritetsregering tillträder i september, ledd av VVD vars ledare Mark Rutte blir premiärminister.