Nederländerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/nederlanderna/

Nederländerna är "de låga länderna" vid Nordsjöns kust, där mer än en fjärdedel av ytan ligger under havsnivå. Landet kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten. Rotterdam har en av världens största hamnar och Nederländerna är världens största exportör av snittblommor, som tulpaner. Inrikespolitiken är komplicerad och den tidigare toleranta nationen har nu starkt inflytande av främlingsfientlighet.

Geografi och klimat

Nederländerna som ligger vid Nordsjön har till stor del återvunnits ur havet. Nästan en fjärdedel av landet ligger under havsnivån – namnet Nederländerna betyder ”de låga länderna”. Landet kallas dock ofta Holland efter sin historiskt dominerande region. Till ytan är Nederländerna något större än Småland.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
41 526 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Tyskland, Belgien
Huvudstad med antal invånare
Amsterdam 776 000 (regering och parlament har dock säte i Haag med 490 000 invånare) (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Rotterdam 576 000, Utrecht 311 000, Eindhoven 225 000, Tilburg 210 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Vaalserberg (321 m ö h)
Viktiga floder
Lek, Waal och IJssel (vilka tillsammans utgör Nederrijn, d v s Rhens delta) samt Maas och Schelde
Största sjö
Ijsselmeer
Medelnederbörd/månad
80 mm (juli), 73 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
17 °C (juli), 2 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder. Närmare hälften av befolkningen bor dessutom på en femtedel av landets yta, inom det i stort sett sammanhängande stadsområde i väster som kallas Randstad Holland.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nederländare ca 90 % (varav 2,5 % är friser), utlandsfödda ca 10 % (främst turkar, surinamer och marockaner)
Antal invånare
17 132 854 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
509 (2017)
Andel invånare i städerna
91,1 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
10,1 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
8,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
82 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2016)
Förväntad livslängd för män
80 år (2016)
Språk
nederländska är officiellt språk 1
1. minoritetsspråket frisiska har en särställning i provinsen Friesland

Källor

Religion

Religionen har traditionellt spelat en viktig roll i det nederländska samhället. Ända in på 1960-talet styrdes många nederländares politiska ställningstaganden av vilken kyrka de tillhörde. Det finns fler katoliker än protestanter men halva befolkningen identifierar sig idag inte med något religiöst samfund alls.

Utbildning

Barnen har skolplikt för heltidsstudier från 5 till 16 års ålder och på deltid i ytterligare två år. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid 4 års ålder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,3 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
12 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
12,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,0 procent (2015)

Källor

Kultur

Nederländsk kultur är världsberömd framför allt för sina målare. Hieronymus Bosch, Pieter Bruegel den äldre, Peter Paul Rubens, Rembrandt och Jan Vermeer är några välbekanta namn från 1500- och 1600-talet. Under de senaste århundradena har namn som Vincent van Gogh, Piet Mondriaan samt Karel Appel och Constant Nieuwenhuys inom avantgardistgruppen Cobra gjort sig kända.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är relativt fri från konflikter och präglas av överenskommelser i samförstånd. Fackföreningsrörelsen har sedan 1980-talet i utbyte mot kortad arbetstid och andra förmåner gått med på att begränsa löneökningarna och låta arbetsmarknaden och arbetstiden bli mer flexibel.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,8 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
7,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Nederländerna har ett av de mest heltäckande socialförsäkringssystemen inom EU. Systemet betalas med statliga medel, med arbetsgivaravgifter och med avgifter från den enskilde. Kostnaderna för systemet har dock ökat eftersom en stor andel av befolkningen tar emot någon form av bidrag.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,2 procent (2017)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2017)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2017)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,7 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
4 742 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
36 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Nederländerna är precis som Sverige ett förhållandevis rikt och jämställt land och sättet att umgås och många sedvänjor är likartade. Vett och etikett som fungerar i Sverige fungerar ofta bra också i Nederländerna.

Äldre historia

Området för dagens Nederländerna har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. I mitten av 1500-talet fick kalvinister ett stort inflytande och inledde under bland andra Wilhelm av Oranien ett 80 år långt uppror mot det katolska Spanien. I Westfaliska freden 1648 erkände Spanien Nederländernas självständighet. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydöstasien, Västindien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.

Modern historia

Nederländerna utvecklades efter andra världskriget till ett välfärdssamhälle där olika religiösa grupper hade stort inflytande. De flesta av landets kolonier fick under samma period sin självständighet. Nederländerna gick 1949 med i den västliga försvarsalliansen Nato och var tre år senare med och grundade Kol- och stålgemenskapen, som blev fröet till dagens EU. Landet har under efterkrigstiden styrts av en rad koalitionsregeringar, främst bestående av kristdemokrater, högerliberaler och socialdemokrater.

Politiskt system

Nederländerna är en monarki där monarken främst har en symbolisk funktion som statschef. Den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, och regeringen som tillsätts utifrån parlamentets sammansättning. Det finns ingen spärr för småpartier i parlamentet, vilket gör att det ofta tar lång tid att få ihop en regeringskoalition efter ett val.

Demokrati och rättigheter

De demokratiska institutionerna är starka i Nederländerna som sedan länge är en stabil välfärdsstat. Landet är ett av de högst rankade i världen i fråga om pressfrihet.

Aktuell politik

Premiärminister Mark Rutte är regeringschef i Nederländerna sedan 2010. Hans första regering blev ganska kortvarig då den förlorade stöd i parlamentet från det högerpopulistiska PVV. Därpå ledde han en majoritetsregering med socialdemokraterna i fyra år. Ruttes parti, det högerliberala VVD, gick tillbaka i valet 2017 men blev fortsatt störst och kunde efter ett drygt halvår bilda regering en tredje gång, nu med ett vänsterliberalt parti och två kristdemokratiska.

Fakta – politik

Officiellt namn
Koninkrijk der Nederlanden/ Kungariket Nederländerna
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Willem-Alexander (2013–)
Regeringschef
premiärminister Mark Rutte (2010–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 33, Frihetspartiet (PVV) 20, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 19, Demokrater 66 19, Gröna vänstern (GL) 14, Socialistpartiet (SP) 14, Arbetarpartiet (PvdA) 9, Kristliga unionen (CU) 5, Djurpartiet (PvdD) 5, övriga 12 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 41, Arbetarpartiet (PvdA) 38, Frihetspartiet (PVV) 15, Socialistpartiet 15, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 13, Demokrater 66 12, Kristliga unionen 5, Gröna vänstern (GL) 4, övriga 7 (2012)
Valdeltagande
81,9 % i parlamentsvalet 2017
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Nederländernas relationer till omvärlden präglas av medlemskapet i EU och militäralliansen Nato. Ett centralt tema i utrikespolitiken är också arbetet med att stödja ekonomisk utveckling och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.

Fakta – försvar

Armén
18 860 man (2017)
Flygvapnet
8 050 man (2017)
Flottan
8 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Utrikeshandel utgör basen i Nederländernas ekonomi och gynnas av det geografiska läget som naturligt transportnav i Europa. Handelsberoendet är både direkt och indirekt: handeln ger inkomster samtidigt som industrin och delar av jordbruket behöver råvaror, inte minst som de egna naturtillgångarna är begränsade.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
53 024 US dollar (2018)
Total BNP
913 658 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,6 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
1,6 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
11,1 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
69,9 procent (2018)
Inflation
2,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
52,4 procent (2018)
Valuta
euro 1
Varuexport
574 585 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
487 245 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
99 063 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
150 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning, kemiska produkter, naturgas, livsmedel
Största handelspartner
Tyskland, Belgien, Frankrike, Storbritannien, Kina, Italien
1. 1 euro=100 cent

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Nederländerna har få naturtillgångar, med undantag för naturgas och bördig jord. Det finns också små oljefyndigheter, främst i Nordsjön. Därutöver utvinns salt, kalksten och sand.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 233 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
6713 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
167 303 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
9,9 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
5,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Nederländerna har länge varit känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. I mer än 300 år har jordbruket försett den egna befolkningen med mat och kunnat exportera produkter, ofta med importerat utsäde och djurfoder.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
1,6 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
53,3 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin betyder mindre för Nederländernas ekonomi än sektorn gör i många jämförbara stater. Störst inom tillverkningsindustrin är framställningen av livsmedel. Den kemitekniska industrin med produkter som färg och tvättmedel är också betydande, liksom den petrokemiska industrin, med stora raffinaderier vid Rotterdams hamn.