Nederländerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/nederlanderna/

Nederländerna kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten mot Nordsjön. Mer än en fjärdedel av ytan i ”de låga länderna” ligger under havsnivån. Nederländerna är en ledande handelsnation och Rotterdam har en av världens största hamnar. Koalitionsregeringar leder normalt landet. Den tidigare toleranta nationen har nu ett starkt inflytande av främlingsfientlighet.

Nederländerna – Geografi och klimat

Nederländerna ligger vid Nordsjön och har till stor del återvunnits ur havet. Minst en fjärdedel av landet, som är något större än Småland, ligger under havsytan. Flodvallar och diken längs havskusten, kanaler och floder håller vattnet borta. Kustklimat råder, med milda vintrar och svala somrar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
41 526 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Tyskland, Belgien
Huvudstad med antal invånare
Amsterdam 882 000 (regering och parlament har dock säte i Haag med 553 000 invånare) (2023)
Övriga större städer
Rotterdam (656 000 inv), Utrecht (391 000), Eindhoven (238 000), Tilburg (225 000) (2023)
Högsta berg
Vaalserberg (322 m ö h)
Viktiga floder
Lek, Waal och Ijssel (vilka tillsammans utgör Nederrijn, d v s Rhens delta) samt Maas och Schelde
Största sjö
Ijsselmeer
Medelnederbörd/månad
80 mm (juli), 73 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
17 °C (juli), 2 °C (jan)

Nederländerna – Befolkning och språk

Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder. Närmare hälften av befolkningen bor dessutom på en femtedel av landets yta, inom det i stort sett sammanhängande stadsområde i väster som kallas Randstad Holland.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nederländare 73 procent, utländsk bakgrund 27 procent (1:a och 2:a generationens invandrare, från Turkiet, Marocko, Surinam, Indonesien, Tyskland etc)
Antal invånare
17 703 090 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
518 (2020)
Andel invånare i städerna
93 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,7 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
9,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,3 procent (2022)
Förväntad livslängd
81 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2021)
Förväntad livslängd för män
80 år (2021)
Språk
nederländska är officiellt språk 1
1. minoritetsspråket frisiska har en särställning i provinsen Friesland

Nederländerna – Religion

Protestantiska samfund, främst kalvinister, spelade länge en central roll i Nederländerna. Numera är katolikerna fler. Men mer än halva befolkningen identifierar sig inte med något religiöst samfund alls.

Nederländerna – Utbildning

Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid fyra års ålder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,6 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
12 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,0 procent (2020)

Nederländerna – Sociala förhållanden

Nederländerna har ett av de mest heltäckande socialförsäkringssystemen inom EU. Systemet betalas med statliga medel, med arbetsgivaravgifter och med avgifter från individen. En stor andel av befolkningen tar emot någon form av bidrag. Arbetslösheten är låg jämfört med övriga Europa och sysselsättningsgraden är den högsta i EU.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
97,7 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
11,2 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
6 531 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
41 procent (2022)

Nederländerna – Kultur

Nederländsk kultur är världsberömd framför allt för sina målare. Hieronymus Bosch, Pieter Bruegel den äldre, Peter Paul Rubens, Rembrandt och Jan Vermeer är några välbekanta namn från 1500- och 1600-talet. Under de senaste århundradena har namn som Vincent van Gogh, Piet Mondriaan samt Karel Appel och Constant Nieuwenhuys inom avantgardistgruppen Cobra gjort sig kända.

Nederländerna – Seder och bruk

Nederländerna är precis som Sverige ett förhållandevis rikt och jämställt land och sättet att umgås och många sedvänjor är likartade. Vett och etikett som fungerar i Sverige fungerar ofta bra också i Nederländerna.

Nederländerna – Äldre historia

Området där dagens Nederländerna ligger har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. Det ingick länge i tysk-romerska riket men hamnade under Spanien 1556. Efter ett långt uppror, under bland andra Vilhelm av Oranien, erkändes Nederländernas självständighet i Westfaliska freden 1648. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydöstasien, Karibien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.

Nederländerna – Modern historia

Efter andra världskriget utvecklades Nederländerna till ett välfärdssamhälle där olika religiösa grupper hade stort inflytande. Landets kolonier blev efter hand självständiga. Nederländerna var en av grundarna av såväl försvarsalliansen Nato 1949 som EU:s föregångare Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. Under efterkrigstiden har en rad koalitionsregeringar styrt, bestående främst av kristdemokrater, högerliberaler och socialdemokrater.

Nederländerna – Politiskt system

Nederländerna är en monarki där monarken främst har en symbolisk funktion som statschef. Den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, och regeringen som tillsätts utifrån parlamentets sammansättning. Det finns ingen spärr för småpartier i parlamentet, vilket bidrar till att det ofta tar lång tid att få ihop en regeringskoalition efter ett val.

Nederländerna – Demokrati och rättigheter

De demokratiska institutionerna är starka i Nederländerna som sedan länge är en stabil välfärdsstat. Landet är ett av högst rankade länderna i världen gällande politiska och medborgerliga rättigheter samt pressfrihet och rättsstatens funktioner. Ofta är det bara några av de nordiska staterna som ligger bättre till i demokratirankningar, eller de och några andra västländer.

Nederländerna – Aktuell politik

Nederländerna är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. I det senaste parlamentsvalet i november 2023 blev det invandringsfientliga Frihetspartiet med veteranpolitikern Geert Wilders i spetsen överlägset störst. Efter långa förhandlingar nådde hans parti PVV och tre andra högerorienterade partier en uppgörelse om att bilda en regering med den tidigare underrättelsechefen Dick Schoof som premiärminister. Den nya regeringen väntas tillträda i början av juli. Tills vidare styrs landet av en övergångsregering under ledning av liberalen Mark Rutte, som varit regeringschef sedan 2010.

Fakta – politik

Officiellt namn
Koninkrijk der Nederlanden/ Konungariket Nederländerna
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Willem-Alexander (2013–)
Regeringschef
premiärminister Mark Rutte (2010–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Frihetspartiet (PVV) 37, Gröna vänstern-Arbetarpartiet (GL-PVDA) 25, Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 24, Nytt socialt kontrakt (NSC) 20, Demokrater 66 (D66) 9, Bondemedborgares rörelse (BBB) 7, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 5, Socialistpartiet (SP) 5, Denk 3, Kristliga unionen (CU) 3, Forum för demokrati (FVD) 3, Djurpartiet (PVVD) 3, Politiska reformerta partiet (SGP) 3, Volt 2, JA21 1 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 34, Demokrater 66 (D66) 24, Frihetspartiet (PVV) 17, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 15, Socialistpartiet (SP) 9, Arbetarpartiet (PVDA) 9, Gröna vänstern (GL) 8, Forum för demokrati (FVD) 8, Djurpartiet (PVDD) 6, Kristliga unionen (CU) 5, övriga 15 (2021)
Valdeltagande
78 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
parlamentsval 2027
1. leder övergångsregering sedan juli 2023

Nederländerna – Utrikespolitik och försvar

Nederländernas relationer till omvärlden präglas av medlemskapet i EU och militäralliansen Nato. Ett centralt tema i utrikespolitiken är också arbetet med att stödja ekonomisk utveckling och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.

Fakta – försvar

Armén
15 350 man (2022)
Flygvapnet
6 400 man (2022)
Flottan
7 350 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,42 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
2,9 procent (2021)

Nederländerna – Ekonomisk översikt

Trots sin relativa litenhet är Nederländerna en av världens största handelsnationer. Utrikeshandel utgör basen i ekonomin. En stor del av export från och import till EU-marknaden går via Nederländerna: Rotterdam har Europas största hamn, och Amsterdam-Schiphol är en av de viktigaste flygplatserna i världsdelen. 

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
55 985 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,5 procent (2022)
Total BNP
991 115 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP
18,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
68,8 procent (2022)
Inflation
12,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
48,5 procent (2022)
Valuta
euro 1
Varuexport
965 518 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
898 536 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
73,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
188 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning, kemiska produkter, livsmedel
Största handelspartner
Tyskland, Belgien, Storbritannien, USA, Kina, Frankrike
1. 1 euro=100 cent

Nederländerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Nederländerna har få naturtillgångar, med undantag för fossilgas och bördig jord. Beroendet av fossila bränslen är fortfarande stort. Landet är sårbart för konsekvenser av klimatförändringarna eftersom delar av det ligger under havsytan och riskerar att översvämmas. Vid sidan av gastillgångarna finns också små fyndigheter av olja, och därutöver utvinns salt, kalksten och sand.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
155,91 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
8,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
130 315 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
15 201 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Nederländerna – Jordbruk och industri

Nederländerna har länge varit känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. I mer än 300 år har jordbruket försett den egna befolkningen med mat och kunnat exportera produkter, ofta med importerat utsäde och djurfoder. Industrin betyder mindre för Nederländernas ekonomi än sektorn gör i många jämförbara stater.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
54,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
11,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP
18,9 procent (2022)