2013

• Mars

• Räddningspaket för Cypern klart

  1 mars

  Efter nio månaders förhandlingar godkänner EU och IMF ett räddningspaket för den cypriotiska ekonomin. Sammanlagt beräknas paketet uppgå till cirka 17 miljarder euro, varav 10 miljarder ges som lån. Uppemot 6 miljarder ska komma från engångsskatter på alla bankkonton och resten från höjd företagsskatt. 

• Politiskt tumult kring räddningspaketet

  1 mars

  Reaktionerna på låneuppgörelsen blir starka. Parlamentets första försök att rösta om planen skjuts upp när motsättningar uppdagas även inom regeringskoalitionen. Under tiden hålls bankerna stängda. Konflikten leder till börsfall runt om i världen på grund av oro för eurons ställning.

• Eftergifter från regeringen

  1 mars

  Inför parlamentets omröstning föreslår regeringen – med EU:s godkännande – att konton på mindre än 20 000 euro undantas från tvångsuttaget, men uppgörelsen avslås ändå. Inte en enda ledamot röstar för den. Presidenten kallar alla partiledare till krismöte inför risken att Cypern ska drabbas av statsbankrutt om hela stödpaketet spricker. 

• Cypern pressas utifrån

  1 mars

  Europeiska centralbanken (ECB) sätter Cypern under ökad press genom att ge landets politiker fyra dagars frist att finna ett alternativ till tvångsuttaget från bankkonton. Därefter tänker ECB inte längre tillhandahålla nödlån av kontanter till de cypriotiska bankerna. Krislånet på tio miljarder euro från EU och IMF är helt beroende av att Cypern självt kan skjuta till de cirka sju miljarder euro som fattas för att landet ska undvika statsbankrutt.

• Överenskommelse mellan Cypern, EU och IMF

  1 mars

  Regeringen enas med EU och IMF om att försöka lösa krisen genom att den näst största banken, Laïki Bank, avvecklas och att konton på under 100 000 euro överförs till Cyperns bank. Konton i båda bankerna på över 100 000 euro fryses och ska användas till att lösa ut Laïkis skulder och ge nytt kapital till Cyperns bank. Innehavarna av de större kontona kan enligt finansministern få upp till 40 procent av sina innehav konfiskerade. Som kompensation ska de erbjudas bankaktier för motsvarande belopp. Planen förutsätter att bankväsendet fram till 2018 ska bantas till genomsnittlig EU-nivå. Cyperns parlament får inte ta ställning till den nya planen. Regeringen inför också begränsningar av kontantuttag från bankkonton och utförsel av euro ur landet. Efter tolv dagars stängning öppnas bankerna åter, medan aktiebörsen förblir stängd.

• Nya konfiskeringar

  1 mars

  Snart lämnar centralbanken nya besked om konfiskeringarna av bankkonton. Endast 37,5 procent av värdet på de frysta tillgångarna ska ersättas med bankaktier – som kan ge utdelning i den mån Cyperns bank så småningom återhämtar sig och ger vinst. 22,5 procent av innehaven ska placeras i en fond som inte ger någon ränta. I praktiken kan även dessa pengar komma att konfiskeras, i så fall totalt 60 procent. Bara återstående 40 procent av kontoägarnas sparpengar ska ge ränta, men inte förrän banken återhämtat sig. Beskedet innebär att Cyperns roll som internationellt finanscentrum sannolikt är över. De ryssar som tros ha stora besparingar i de berörda bankerna får besked att de inte har någon hjälp att räkna med från ryska staten.

• Ekonomisk krisplan

  1 mars

  President Anastasiadis lägger fram en plan för stöd till landets vacklande ekonomi. Bland annat föreslås det bli tillåtet att driva kasinon, något som ortodoxa kyrkan har motsatt sig och som hittills bara förekommit i den turkiska delen av landet. Vidare föreslås företagsvinster skattebefrias om de återinvesteras i Cypern, bankerna ska uppmuntras att bevilja lån med längre löptider och till lägre räntor, företagen ska övertalas att ha minst 70 procent cyprioter bland sina anställda, fastighetsägare ska pressas till att sänka sina hyror.