2013

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2013

    • November

    • Lag om sänkta hyror får underkänt

      Parlamentet river upp en nyligen antagen lag som skulle ha tvingat fastighetsägare att under ett år sänka hyrorna med 15–20 procent. Lagen hade avvisats av presidenten som författningsstridig, eftersom den gick emot rätten att fritt sluta ekonomiska avtal. Lagen ingick i försöken att mildra följderna för allmänheten av de åtstramningar som landet tvingats till i låneuppgörelsen med EU, IMF och ECB (se Mars 2013).

    • Möte mellan nord och syd

      President Anastasiadis träffar den turkcypriotiske ledaren Eroğlu. Mötet beskrivs som ett försök att "rensa luften", sedan fredsprocessen stått still i mer än ett och ett halvt år. Enda resultatet tycks vara en överenskommelse om att förhandlingsdelegationerna ska försöka utforma ett gemensamt uttalande om vad eventuellt återupptagna fredsförhandlingar ska ha till syfte.

    • Oktober

    • Christofias regering ges skulden för krisen

      En utredningskommission håller förre presidenten Dimitris Christofias och hans regering ansvariga för Cyperns prekära ekonomiska läge. Kommissionen, bestående av tre jurister tillsatta av den nuvarande mitten-högerregeringen, anklagar Christofias för att ha nonchalerat alla varningar om Cyperns försämrade ekonomi och de konsekvenser hans beslut kunde få. Christofias vägrade att vittna inför kommissionen, vars rapport inte har någon juridisk bärighet. Riksåklagaren har att ta ställning till om en brottsutredning ska inledas mot den förre presidenten.

    • Varning för nya hårda besparingar

      Finansminister Charis Georgiadis säger att hårda besparingar i statsbudgeten för 2014 ska leda till ett underskott på 7 procent av BNP, betydligt bättre än det krav på 8,25 procents underskott som ställts av EU och IMF. 

    • September

    • Ny regering i norra Cypern

      Efter mer än en månads förhandlingar får norra Cypern en ny regering bestående av CTP och DP. Ny premiärminister är CTP:s Özkan Yorgancıoğlu.

    • Nya lagar stiftas

      Grekcypriotiska parlamentet antar tolv lagar som fordrats för att EU och IMF ska fortsätta betala ut stödpengar till Cypern. Närmast gäller det en utbetalning på 1,5 miljarder euro. Bland annat godkänns en genomgripande omstrukturering av bankväsendet som innebär att staten övertar 99 procent av aktierna i de kooperativa bankerna. Bland de nya lagarna finns också skärpta åtgärder mot penningtvätt.

    • Cypern godkänns för ny utbetalning

      Eurozonens finansministrar anser att Cypern genom sina nya lagar uppfyllt kraven för att få utbetalningen på 1,5 miljarder euro.

    • Augusti

    • Fängelse för ex-minister

      Den förre försvarsministern Kostas Papakostas döms till fem års fängelse som ansvarig för explosionerna i ett vapenförråd i juli 2011. Explosionerna dödade 13 människor och slog ut landets största kraftverk. Brottsrubriceringen är dråp och vållande till annans död genom slarv. Tre chefer vid räddningstjänsten döms till vardera två års fängelse. Dåvarande utrikesministern och vice chefen för nationalgardet frikänns.

    • Energiavtal med Grekland och Israel

      Cypern, Grekland och Israel skriver under en avsiktsförklaring om gemensamt arbete för energiproduktion och vattenförsörjning.

    • Juli

    • Öppnar upp för kasinoverksamhet

      Regeringen beslutar att ett nytt turistcentrum med kasinon ska öppnas i ett försök att locka investerare och turister. Förhoppningen är att spelandet ska stärka landets ekonomi. Parlamentet ska behandla ärendet efter öppnandet i september.

    • Valseger för vänstern i norr

      Det vänsterinriktade CTP segrar klart i parlamentsvalet i norra Cypern, men tvingas samarbeta med något borgerligt parti för att få majoritet i parlamentet. CTP får 21 av de 50 platserna mot 14 för UBP och 12 för DP. Ett mindre vänsterparti får tre platser. Valdeltagandet är cirka 70 procent.

    • Juni

    • Regeringen i norra Cypern faller

      Den turkcypriotiska regeringen avgår efter att ha förlorat ett misstroendevotum i parlamentet. Frågan gällde regeringens ekonomiska politik och ett omstritt privatiseringsprogram. Premiärminister İrsen Küçük lämnar in sin avskedsansökan sedan åtta medlemmar av hans parti gått över till oppositionen. En expeditionsministär ledd av Sibel Siber från CTP tar tills vidare över regerandet fram till tidigarelagt parlamentsval i slutet av juli. Siber är turkcyprioternas första kvinnliga regeringschef.

    • Maj

    • Ryssland förlänger löptid på lån

      Ryssland går med på att förlänga löptiden för lånet på 2,5 miljarder euro till Cypern med två år och att sänka räntan.

    • De första utbetalningarna görs

      Cypern får de första utbetalningarna av nödlånet på 10 miljarder euro. Från EU:s nya Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) kommer 2 miljarder och från IMF runt 830 miljoner euro.

    • April

    • Finansministern avgår

      Michalis Sarris avgår efter bara drygt en månad. Han motiverar det med att han varit styrelseordförande i Laïki Bank, vars problem var nära att få hela den cypriotiska ekonomin att haverera. Regeringen tillsätter en utredning av hur landet kunde hamna på gränsen till statsbankrutt.

    • Frysta löner och höjda skatter

      Efterhand blir det känt att låneuppgörelsen förutsätter att offentliganställdas löner och pensioner fryses och att skatten höjs på tobak, alkohol och bensin. Dessutom försvinner 4 500 tjänster i den offentliga sektorn. Ett antal helt eller delvis statligt ägda företag ska privatiseras.

    • Krisen är djupare än vad EU trott

      Cyperns ekonomiska stödbehov, som beräknats till 17 miljarder euro, bedöms nu snarare uppgå till 23 miljarder, vilket är mer än landets totala BNP. Detta innebär att staten måste få fram ytterligare 6 miljarder euro på egen hand. Centralbanken väntas sälja större delen av landets guldreserv, vilket kan ge 400 miljoner euro, och försöka omförhandla sitt lån från Ryssland.

    • Krispaketet får godkänt av parlamentet

      Justitiekanslern fastslår att även det nya krispaketet måste godkännas av parlamentet. I omröstningen den 30 april godkänns avtalet med knapp marginal, 29 röster mot 27.

    • Mars

    • Räddningspaket för Cypern klart

      Efter nio månaders förhandlingar godkänner EU och IMF ett räddningspaket för den cypriotiska ekonomin. Sammanlagt beräknas paketet uppgå till cirka 17 miljarder euro, varav 10 miljarder ges som lån. Uppemot 6 miljarder ska komma från engångsskatter på alla bankkonton och resten från höjd företagsskatt. 

    • Politiskt tumult kring räddningspaketet

      Reaktionerna på låneuppgörelsen blir starka. Parlamentets första försök att rösta om planen skjuts upp när motsättningar uppdagas även inom regeringskoalitionen. Under tiden hålls bankerna stängda. Konflikten leder till börsfall runt om i världen på grund av oro för eurons ställning.

    • Eftergifter från regeringen

      Inför parlamentets omröstning föreslår regeringen – med EU:s godkännande – att konton på mindre än 20 000 euro undantas från tvångsuttaget, men uppgörelsen avslås ändå. Inte en enda ledamot röstar för den. Presidenten kallar alla partiledare till krismöte inför risken att Cypern ska drabbas av statsbankrutt om hela stödpaketet spricker. 

    • Cypern pressas utifrån

      Europeiska centralbanken (ECB) sätter Cypern under ökad press genom att ge landets politiker fyra dagars frist att finna ett alternativ till tvångsuttaget från bankkonton. Därefter tänker ECB inte längre tillhandahålla nödlån av kontanter till de cypriotiska bankerna. Krislånet på tio miljarder euro från EU och IMF är helt beroende av att Cypern självt kan skjuta till de cirka sju miljarder euro som fattas för att landet ska undvika statsbankrutt.

    • Överenskommelse mellan Cypern, EU och IMF

      Regeringen enas med EU och IMF om att försöka lösa krisen genom att den näst största banken, Laïki Bank, avvecklas och att konton på under 100 000 euro överförs till Cyperns bank. Konton i båda bankerna på över 100 000 euro fryses och ska användas till att lösa ut Laïkis skulder och ge nytt kapital till Cyperns bank. Innehavarna av de större kontona kan enligt finansministern få upp till 40 procent av sina innehav konfiskerade. Som kompensation ska de erbjudas bankaktier för motsvarande belopp. Planen förutsätter att bankväsendet fram till 2018 ska bantas till genomsnittlig EU-nivå. Cyperns parlament får inte ta ställning till den nya planen. Regeringen inför också begränsningar av kontantuttag från bankkonton och utförsel av euro ur landet. Efter tolv dagars stängning öppnas bankerna åter, medan aktiebörsen förblir stängd.

    • Nya konfiskeringar

      Snart lämnar centralbanken nya besked om konfiskeringarna av bankkonton. Endast 37,5 procent av värdet på de frysta tillgångarna ska ersättas med bankaktier – som kan ge utdelning i den mån Cyperns bank så småningom återhämtar sig och ger vinst. 22,5 procent av innehaven ska placeras i en fond som inte ger någon ränta. I praktiken kan även dessa pengar komma att konfiskeras, i så fall totalt 60 procent. Bara återstående 40 procent av kontoägarnas sparpengar ska ge ränta, men inte förrän banken återhämtat sig. Beskedet innebär att Cyperns roll som internationellt finanscentrum sannolikt är över. De ryssar som tros ha stora besparingar i de berörda bankerna får besked att de inte har någon hjälp att räkna med från ryska staten.

    • Ekonomisk krisplan

      President Anastasiadis lägger fram en plan för stöd till landets vacklande ekonomi. Bland annat föreslås det bli tillåtet att driva kasinon, något som ortodoxa kyrkan har motsatt sig och som hittills bara förekommit i den turkiska delen av landet. Vidare föreslås företagsvinster skattebefrias om de återinvesteras i Cypern, bankerna ska uppmuntras att bevilja lån med längre löptider och till lägre räntor, företagen ska övertalas att ha minst 70 procent cyprioter bland sina anställda, fastighetsägare ska pressas till att sänka sina hyror.

    • Februari

    • Ny president

      Disys kandidat Nikos Anastasiadis vinner övertygande presidentvalet i andra omgången. Anastasiadis har ställt sig bakom EU:s och IMF:s krav för att bevilja ett ekonomiskt räddningspaket för Cypern. En uppgörelse om ett lån har dragit ut på tiden på grund av den avgående presidenten Christofias motstånd mot de privatiseringar av statliga företag som krävs.

    • Disy och Diko bildar regering

      Anastasiadis utser en regering utan kvinnligt deltagande. Regeringen är en koalition mellan Disy och mitten-högerpartiet Diko. Det senare får fyra ministerposter. Utrikesminister blir Ioannis Kasoulidis och finansminister blir den politiskt obundne ekonomen Michalis Sarris.

    • Januari

    • Granskning av skattelagarna

      Regeringen i söder går med på ett krav från eurozonens finansministrar om att låta en privat revisionsfirma granska om landets lagar uppfyller kraven på att hindra penningtvätt. Revisionen ska också se om lagarna tillämpas i praktiken. En utbredd europeisk skepsis till det cypriotiska bankväsendet har försenat en uppgörelse om ett ekonomiskt stödlån från EU.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan