2025

• Juni

• Grönt ljus för övergång till euro 2026

  4 juni

  EU-kommissionen ger klartecken för Bulgarien att träda in i eurosamarbetet under 2026. Därmed blir det 21:a land att övergå till euron som valuta. Kommissionen gör bedömningen att den bulgariska ekonomin är tillräckligt förberedd för att ta det steget. Även den europeiska centralbanken (ECB) gör samma bedömning. Premiärminister Rosen Zjeljaskov hyllar beslutet som han säger kommer efter åratal av ekonomiskt reformarbete för att anpassa ekonomin till eurosamarbetet. Enkätundersökningar bland bulgarerna visar dock att närmare hälften av de tillfrågade är emot eurointrädet, och det ultranationalistiska partiet Väckelse arrangerar en protestdemonstration i Sofia samma dag som beskedet kommer. Bulgariens inträde i eurozonen måste även få godkänt av EU-ländernas finansministrar, vilket väntas ske vid ett möte i juli 2025. Därefter kan övergången till euro förverkligas den 1 januari 2026.

• April

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Bulgarien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Mars

• Nytt parti i parlamentet efter röstgranskning

  13 mars

  En omräkning av rösterna i en femtedel av vallokalerna resulterar i att 16 ledamöter förlorar sina platser i parlamentet. Vinnare blir antietablissemangspartiet Storhet som kommer in i parlamentet och får tio mandat. Omräkningen som visar på betydande fel hade initieras av författningsdomstolen sedan resultatet ifrågasatts av partier från olika politiska läger.   

• Ukrainakris får EU att storsatsa på försvar

  6 mars

  Vid ett extrainsatt toppmöte fattar EU:s medlemsländer beslut om en gemensam storsatsning på försvaret. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Satsningen ska bli möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar beslutet ”historiskt”. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.