Azerbajdzjan
Foto: Shutterstock/Ververidis Vasilis

Azerbajdzjan

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Den före detta sovjetrepubliken har ett kluvet förhållande till sin mäktiga granne Ryssland. Med Armenien i väster råder krigstillstånd på grund av enklaven Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat. Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • December

    • Azeriska soldater misstänks för krigsbrott

      Vapenvilan från den 9 november bryts. Azerbajdzjan meddelar att fyra azeriska soldater mister livet, medan Armenien rapporterar några skadade. Dagen efter framkommer att två soldater från Azerbajdzjan har rättsliga efterräkningar att vänta i hemlandet för att ha stympat liken av armeniska soldater under höstens krig om Nagorno-Karabach. De två filmade sina tilltag och lade ut filmerna på sociala medier. Två andra soldater ska ha skändat armeniska gravstenar.

    • Azerbajdzjan firar seger i kriget

      Turkiets president Erdoğan deltar på plats i Azerbajdzjans firande av segern över Armenien i det senaste kriget om Nagorno-Karabach. I en militärparad som hålls i Baku finns drönare av turkisk tillverkning med bland den utrustning som visas upp. Amnesty International uppmanar samma dag både Azerbajdzjan och Armenien att utreda anklagelser om krigsbrott; sådana anklagelser riktas mot båda sidor.

    • Nästan 5 500 dog i höstens krig

      Azerbajdzjan offentliggör för första gången en uppgift om hur många som liv som krävdes i höstens krig om Nagorno-Karabach: 2 783 soldater har konstaterats stupade och ytterligare 100 saknas. Armenien har tidigare angett sina militära förluster till 2 425. Det betyder att fler än 5 200 soldater miste livet. Minst 143 civila dödsoffer är kända, på båda sidor.

    • November

    • Flyende armenier bränner husen

      Efter det senaste kriget om Nagorno-Karabach lämnar tiotusentals armenier nu orter som de uppmuntrades att flytta in i på 1990-talet, när armeniska styrkor intog områdena. Armenien och de etniska armenierna i Nagorno-Karabach måste lämna ifrån sig kontrollen till Azerbajdzjan över Ağdam, Kalbajar och Latjinkorridoren senast den 1 december. De tre distrikten och ytterligare fyra som nu har återintagits av azeriska styrkor har bland annat utgjort en buffertzon runt enklaven. Lajtinkorridoren, som utgör den fysiska länken mellan Nagorno-Karabach och Armenien, ska enligt avtalet den 9 november övervakas av ryska soldater. Ağdam, som på sovjettiden hade cirka 40 000 invånare, är sedan 1990-talet närmast en spökstad. Kalbajar, som azerier tvingades lämna på 1990-talet, ska nu utrymmas på armeniska civila och soldater. I Kalbajar ses husbränder som anläggs för att in- eller återflyttande azerier inte ska ha glädje av byggnaderna.

    • Eldupphör med armeniska förluster

      Armenien och Azerbajdzjan undertecknar, med Ryssland som mellanhand, ett eldupphöravtal efter sex veckor av strider i och kring Nagorno-Karabach, utbrytarenklaven i Azerbajdzjan som har armenisk befolkning. Azerbajdzjan behåller all mark som intagits och armenierna lovar att dra sig tillbaka också från en del närliggande områden. Närmare 2 000 ryska soldater placeras ut för att bevaka frontavsnitt och krigsfångar ska utväxlas. Enligt den azeriske presidenten Ilham Aliyev ska även Turkiet ha en fredsbevarande roll. Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan beskriver uppgörelsen som ”otroligt smärtsam”. I enklaven säger ledare för de etniska armenierna att huvudorten Stepanakert var på väg att falla, och att fortsatt krig skulle ha förvärrat läget för dem. Men upprörda demonstranter i Armeniens huvudstad Jerevan reagerar med att storma parlamentet, misshandla talmannen och plundra premiärministerkansliet.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0