Azerbajdzjan
Foto: Shutterstock/Ververidis Vasilis

Azerbajdzjan

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Den före detta sovjetrepubliken har ett kluvet förhållande till sin mäktiga granne Ryssland. Med Armenien i väster råder krigstillstånd på grund av enklaven Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat. Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • Oktober

    • Brittisk myndighet synar storshoppare

      Makan till en azerisk före detta bankchef är den första som lagförs i enlighet med Storbritanniens nya antikorruptionslag. Efter beslut i domstol måste hon förklara för myndigheten NCA, som bekämpar organiserad brottslighet, hur hon och maken skaffat sig sina tillgångar – en ny åtgärd mot penningtvätt kallad Unexplained Wealth Order (UWO). I Storbritannien har paret bland annat köpt fastigheter. Enligt BBC har kvinnan, som också är efterlyst i Azerbajdzjan, under en tioårsperiod spenderat 16 miljoner pund enbart på varuhuset Harrods i London. Maken avtjänar ett 15-årigt fängelsestraff för förskingring i hemlandet (se 14 oktober 2016).

    • September

    • Flygövning i omstridd enklav

      I den Armenienstödda utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach inleder de styrande en flygövning som omgivande Azerbajdzjan uppfattar som aggression. Det sker samtidigt som samtal planeras mellan ländernas utrikesministrar vid FN:s generalförsamling i New York. I den senaste skottväxlingen över gränsen, en vecka före övningen, ska två soldater ha dödats enligt vad den armeniska sidan uppger.

    • Augusti

    • Regimkritiker villkorligt frigiven

      Oppositionsledaren Ilgar Mammadov (İlqar Məmmədov) friges villkorligt efter fem år i fängelse. Han ges två års prövotid och reseförbud. Demokratiaktivisten hade väntats ställa upp i presidentval 2013, men greps i förväg och anklagades för uppvigling.

    • Avtal om Kaspiska havet

      De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.

    • Juli

    • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

      Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0