Azerbajdzjan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Den före detta sovjetrepubliken har ett kluvet förhållande till sin mäktiga granne Ryssland. Med Armenien i väster råder krigstillstånd på grund av enklaven Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat. Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Azerbajdzjan – Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Yta
86 600 km2 (2020)
Tid
svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder
Armenien, Georgien, Ryssland, Iran 1
Huvudstad med antal invånare
Baku ca 2 100 000 (2012)
Övriga större städer
Ganja 313 000, Sumqayit 310 000 (folkräkning 2009)
Högsta berg
Bazardjuzju (4 466 m ö h)
Viktiga floder
Kur
1. Turkiet (kort gräns mot Nachitjevan)

Källor

Azerbajdzjan – Befolkning och språk

Majoritetsbefolkningen i Azerbajdzjan kallas azerer, azerier eller azerbajdzjanturkar. De är ett turkisktalande folk av blandat ursprung. Azeriernas historiska bosättningsområde sträcker sig långt in i nordvästra Iran, nästan ända fram till den iranska huvudstaden Teheran, men den azeriska centralorten i Iran är staden Tabriz. Det bor många fler azerier – kanske 20 miljoner – i Iran än i det självständiga Azerbajdzjan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
azerer 92 %, lezginer 2 %, armenier, ryssar och talisher cirka 1,3 % vardera, övriga 2 % (folkräkning 2019)
Antal invånare
10 023 318 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
120 (2018)
Andel invånare i städerna
55,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
16,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
73 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2018)
Förväntad livslängd för män
70 år (2018)
Språk
azerbajdzjanska är officiellt språk 1
1. många minoritetsspråk talas också

Källor

Azerbajdzjan – Religion

Nästan alla azerier räknar sig som muslimer, även om långtifrån alla utövar sin religion. Omkring 70 procent är shiamuslimer och 30 procent sunniter. Azerbajdzjans shiamuslimer tillämpar inte den stränga form av shia som styr livet i Iran. Att dricka alkohol är till exempel tillåtet, och kvinnor behöver inte använda slöja.

Azerbajdzjan – Utbildning

När Azerbajdzjan löd under Tsarryssland var landet ett lärdomscentrum för rikets muslimer, men samtidigt var majoriteten av azerierna analfabeter. Under sovjettiden (1920–1991) ökade läs- och skrivkunnigheten från under 10 procent i mitten av 1920-talet till närmare 100 procent 1970.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
93,7 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
15 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,2 procent (2016)

Källor

Azerbajdzjan – Kultur

På azerisk mark skapades mellan 1000-talet och 1200-talet litterära klassiker på persiska, som Astronomi av Abul Hasan Shirvani och den romantiska verssamlingen Kamseh av Nizami Gəncəvi. Även azeriskan blev ett viktigt litteraturspråk under närmast följande århundraden, innan språket fick konkurrens från den osmanska turkiskan.

Azerbajdzjan – Arbetsmarknad

Azerbajdzjans snabba ekonomiska utveckling, tack vare produktionen av olja och gas, har genererat nya jobb för ekonomin i stort, men mindre än en procent av landets arbetskraft är verksam direkt i olje- och gasutvinning. 

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
14,2 procent (2019)

Källor

Azerbajdzjan – Sociala förhållanden

Den snabba ekonomiska tillväxten har lett till en gradvis höjning av levnadsstandarden för majoriteten av invånarna, men de sociala klyftorna är stora. Medan en liten klick har samlat stora rikedomar har många människor det fortsatt mycket svårt.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
19 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
84,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
92,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
268 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
17 procent (2018)

Källor

Azerbajdzjan – Seder och bruk

Även om de flesta azerier definierar sig som muslimer har 70 års sovjetstyre gjort att religionen har ganska liten påverkan på vardagslivet. Men inflytandet från islam märks ibland, bland annat genom en försiktighet med direkt fysisk kontakt mellan könen – åtminstone offentligt och mellan personer som inte är närmare bekanta. En rejäl handskakning är det normala sättet att hälsa på en azerier. En man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon ska räcka fram handen. Nästan alla formella kontakter förutsätter viss social islossning för att man ska få något gjort. Vänskaplig konversation om mat, fritidsintressen, familjen eller andra ofarliga ämnen banar väg för det verkliga ärendet.

Azerbajdzjan – Äldre historia

Alexander den store, romare, perser, araber, turkfolk, mongoler och ryssar har invaderat det område som idag utgör Azerbajdzjan. I början av 1800-talet delades landet mellan Iran och Tsarryssland. En kort period av självständighet följde efter tsarens fall, innan Azerbajdzjan invaderades av Röda armén och blev en sovjetrepublik 1920. I regionen upptäcktes tidigt oljefyndigheter.

Azerbajdzjan – Modern historia

Azerbajdzjan, som varit en sovjetrepublik sedan 1920, utropade sig självständigt kort före Sovjetunionens upplösning 1991. Efter två år tog förre kommunistledaren Heydar Aliyev (Heydər Əliyev) makten och styrde fram till 2003, då han ersattes av sin son Ilham Aliyev. Deras styre har varit auktoritärt och oppositionen har förtryckts. Konflikten med grannlandet Armenien om området Nagorno-Karabach har pågått sedan början av 1990-talet.

Azerbajdzjan – Politiskt system

Enligt författningen är Azerbajdzjan en demokrati, men i praktiken är landet en hårdför diktatur. Presidenten har möjlighet att låta sig väljas om så länge han lever, och parlamentet har svagt inflytande. Oppositionen har svårt att göra sig hörd och kan i stort sett bara verka utomparlamentariskt, även det med mycket stora svårigheter.

Azerbajdzjan – Demokrati och rättigheter

Azerbajdzjan är en hårdför diktatur där regimkritiker förföljs och kan dömas till långa fängelsestraff. Korruptionen är utbredd.

Azerbajdzjan – Aktuell politik

Den azerbjdzjanska regimen under İlham Aliyev (Əliyev) förblir ytterst auktoritär och visar inga tecken till att mjukna, trots upprepade protester från en rad internationella organisationer. Efter hårt kritiserade parlamentsval 2015 och 2020 har regimen fortsatt att fängsla oppositionella och tysta kritiska medier.

Fakta – politik

Officiellt namn
Azərbaycan Respublikası/ Republiken Azerbajdzjan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president İlham Aliyev (Əliyev) (2003–)
Regeringschef
premiärminister Ali Asadov (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nya Azerbajdzjan 70, Medborgerlig solidaritet 3, övriga partier 7 (1 vardera), oberoende kandidater 41, vakanta 4 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nya Azerbajdzjan 69, Medborgerlig solidariet 2, Folkfronten 1, övriga 9 (1 vardera), partilösa kandidater 43, vakant 1 (2015)
Valdeltagande
46,8 % i parlamentsvalet 2020, 74,5 % i presidentvalet 2018
Kommande val
presidentval 2025, parlamentsval 2025
1. Val till vakanta platser ska hållas senare.

Källor

Azerbajdzjan – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken formas av närheten till den store grannen i norr, Ryssland, och till Iran som Azerbajdzjan delar en lång kulturell och religiös historia med. Samtidigt försöker Azerbajdzjan gå en balansgång mellan öst och väst och har utvecklat goda relationer med USA, Israel och Kina. Banden till Turkiet är starka.

Fakta – försvar

Armén
66 950 man (2017)
Flygvapnet
7 900 man (2017)
Flottan
2 200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,0 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
11,3 procent (2019)

Källor

Azerbajdzjan – Ekonomisk översikt

Från att ha varit fattigt och nergånget har Azerbajdzjan de senaste decennierna utvecklats snabbt genom exploateringen av landets olja och naturgas. Beroendet av oljeexporten har dock gjort ekonomin känslig för svängningar i oljepriset. Det ekonomiska systemet hämmas samtidigt av korruption och brist på insyn.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 721 US dollar (2018)
Total BNP
46 940 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
5,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
4,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
35,2 procent (2018)
Inflation
2,6 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
18,8 procent (2018)
Utlandsskuld
15 254 miljoner US dollar (2017)
Valuta
manat
Varuexport
20 794 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
10 952 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
6 051 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
69 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
olja och gas, maskiner, bomull, livsmedel
Största handelspartner
Italien, Frankrike, USA, Turkiet, Ryssland, Kina, Tyskland

Källor

Azerbajdzjan – Naturtillgångar, energi och miljö

Azerbajdzjan är rikt på naturtillgångar, främst olja och gas. Utvinningen sker framför allt i Kaspiska havet. På senare år har produktionen av olja minskat medan utvinningen av naturgas ökar. Energiutvinningen bidrar liksom orenade avlopp till miljöskador.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 502 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2202 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
37 620 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,9 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
2,3 procent (2015)

Källor

Azerbajdzjan – Jordbruk och fiske

Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har rasat sedan självständigheten men jordbruket sysselsätter fortfarande mer än en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
5,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
57,7 procent (2016)

Källor

Azerbajdzjan – Industri

Oljebranschen dominerar industrisektorn. En stor del av tillverkningsindustrin har varit knuten till oljan, till exempel fabriker som gör utrustning till oljeindustrin liksom petrokemisk industri och verkstadsindustri.