Azerbajdzjan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Landet styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat. Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff. Till sin mäktiga granne Ryssland har Azerbajdzjan ett kluvet förhållande.

Azerbajdzjan – Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. I dag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Yta
86 600 km2 (2022)
Tid
svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder
Armenien, Georgien, Ryssland, Iran 1
Huvudstad med antal invånare
Baku 2 341 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Ganja 313 000, Sumqayit 310 000 (folkräkning 2009)
Högsta berg
Bazardjuzju (4 466 m ö h)
Viktiga floder
Kur
1. Turkiet (kort gräns mot Nachitjevan)

Azerbajdzjan – Befolkning och språk

Majoritetsbefolkningen i Azerbajdzjan kallas azerer, azerier eller azerbajdzjanturkar. De är ett turkisktalande folk av blandat ursprung. Azeriernas historiska bosättningsområde sträcker sig långt in i nordvästra Iran, nästan ända fram till den iranska huvudstaden Teheran, men den azeriska centralorten i Iran är staden Tabriz. Det bor många fler azerier – kanske 20 miljoner – i Iran än i det självständiga Azerbajdzjan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
azerer 92 %, lezginer 2 %, armenier, ryssar och talisher cirka 1,3 % vardera, övriga 2 % (folkräkning 2019)
Antal invånare
10 175 016 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
122 (2020)
Andel invånare i städerna
57 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
12,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,5 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,4 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,5 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,7 procent (2022)
Förväntad livslängd
69 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2021)
Förväntad livslängd för män
66 år (2021)
Språk
azerbajdzjanska är officiellt språk 1
1. många minoritetsspråk talas också

Azerbajdzjan – Religion

Nästan alla azerier räknar sig som muslimer, även om långtifrån alla utövar sin religion. Omkring två tredjedelar är shiamuslimer och en tredjedel är sunniter. Staten håller, liksom under sovjettiden, religionsutövning och samfund under uppsikt. 

Azerbajdzjan – Utbildning

När Azerbajdzjan löd under Tsarryssland var landet ett lärdomscentrum för rikets muslimer, men samtidigt var majoriteten av azerierna analfabeter. Under sovjettiden (1920–1991) ökade läs- och skrivkunnigheten från under 10 procent i mitten av 1920-talet till närmare 100 procent 1970.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan
92,4 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
15 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,0 procent (2022)

Azerbajdzjan – Sociala förhållanden

Den snabba ekonomiska tillväxten har lett till en gradvis höjning av levnadsstandarden för majoriteten av invånarna, men de sociala klyftorna är stora. Medan en liten klick har samlat stora rikedomar har många människor det fortsatt mycket svårt.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
96 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
96,1 procent (2019)
Spädbarnsdödlighet
17 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,6 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
191 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
18 procent (2022)

Azerbajdzjan – Kultur

På azerisk mark skapades mellan 1000-talet och 1200-talet litterära klassiker på persiska, som Astronomi av Abul Hasan Shirvani och den romantiska verssamlingen Kamseh av Nizami Gəncəvi. Även azeriskan blev ett viktigt litteraturspråk under närmast följande århundraden, innan språket fick konkurrens från den osmanska turkiskan.

Azerbajdzjan – Seder och bruk

Även om de flesta azerier definierar sig som muslimer har 70 års sovjetstyre gjort att religionen har ganska liten påverkan på vardagslivet. Men inflytandet från islam märks ibland, bland annat genom en försiktighet med direkt fysisk kontakt mellan könen – åtminstone offentligt och mellan personer som inte är närmare bekanta. En rejäl handskakning är det normala sättet att hälsa på en azerier. En man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon ska räcka fram handen. Nästan alla formella kontakter förutsätter viss social islossning för att man ska få något gjort. Vänskaplig konversation om mat, fritidsintressen, familjen eller andra ofarliga ämnen banar väg för det verkliga ärendet.

Azerbajdzjan – Äldre historia

Alexander den store, romare, perser, araber, turkfolk, mongoler och ryssar har invaderat det område som idag utgör Azerbajdzjan. I början av 1800-talet delades landet mellan Iran och Tsarryssland. En kort period av självständighet följde efter tsarens fall, innan Azerbajdzjan invaderades av Röda armén och blev en sovjetrepublik 1920. I regionen upptäcktes tidigt oljefyndigheter.

Azerbajdzjan – Modern historia

Azerbajdzjan, som varit en sovjetrepublik sedan 1920, utropade sig självständigt kort före Sovjetunionens upplösning 1991. Efter två år tog förre kommunistledaren Heydar Aliyev (Heydər Əliyev) makten och styrde fram till 2003, då han ersattes av sin son Ilham Aliyev. Deras styre har varit auktoritärt och oppositionen har förtryckts. Konflikten med grannlandet Armenien om området Nagorno-Karabach har pågått sedan början av 1990-talet.

Azerbajdzjan – Demokrati och rättigheter

Azerbajdzjan är en hårdför diktatur där regimkritiker förföljs och kan dömas till långa fängelsestraff. Korruptionen är utbredd.

Azerbajdzjan – Inrikespolitik och författning

Enligt författningen är republiken Azerbajdzjan en demokrati, men i praktiken är landet en hårdför diktatur. President İlham Aliyev sitter vid makten sedan 2003 och kan låta sig väljas om så länge han lever. Parlamentet har svagt inflytande. Oppositionen kan i stort sett bara verka utomparlamentariskt, med mycket stora svårigheter.  

Fakta – politik

Officiellt namn
Azərbaycan Respublikası/ Republiken Azerbajdzjan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president İlham Aliyev (Əliyev) (2003–)
Regeringschef
premiärminister Ali Asadov (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nya Azerbajdzjan 70, Medborgerlig solidaritet 3, övriga partier 7 (1 vardera), oberoende kandidater 41, vakanta 4 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nya Azerbajdzjan 69, Medborgerlig solidariet 2, Folkfronten 1, övriga 9 (1 vardera), partilösa kandidater 43, vakant 1 (2015)
Valdeltagande
46,8 procent i parlamentsvalet 2020, 74,5 procent i presidentvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2025; presidentval 2032
1. Val till vakanta platser ska hållas senare.

Azerbajdzjan – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken formas av närheten till den store grannen i norr, Ryssland, och till Iran som Azerbajdzjan delar en lång kulturell och religiös historia med. Samtidigt försöker Azerbajdzjan gå en balansgång mellan öst och väst och har utvecklat goda relationer med USA, Israel och Kina. Banden till Turkiet är starka.

Fakta – försvar

Armén
44 500 man (2022)
Flygvapnet
8 650 man (2022)
Flottan
1 750 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
5,27 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
14,2 procent (2021)

Azerbajdzjan – Ekonomisk översikt

Från att ha varit fattigt och nergånget har Azerbajdzjan de senaste decennierna utvecklats snabbt genom exploateringen av landets olja och naturgas. Beroendet av oljeexporten har dock gjort ekonomin känslig för svängningar i oljepriset. Det ekonomiska systemet hämmas samtidigt av korruption och brist på insyn.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
7 737 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,6 procent (2022)
Total BNP
78 721 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
4,8 procent (2022)
Industrins andel av BNP
55,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
32,2 procent (2022)
Inflation
12,2 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
20,7 procent (2022)
Utlandsskuld
14 645 miljoner US dollar (2021)
Valuta
manat
Varuexport
41 794 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
14 399 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
8,3 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
71 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
olja och gas, maskiner, bomull, livsmedel
Största handelspartner
Italien, Frankrike, USA, Turkiet, Ryssland, Kina, Tyskland
Mottaget bistånd per invånare
1 US dollar (2021)

Azerbajdzjan – Naturtillgångar, energi och miljö

Azerbajdzjan är rikt på naturtillgångar, främst olja och gas. Utvinningen sker framför allt i Kaspiska havet. På senare år har produktionen av olja minskat medan utvinningen av naturgas ökar. Energiutvinningen bidrar liksom orenade avlopp till miljöskador.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 502 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
2 202 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
55,35 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
5,48 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
34 305 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
15 733 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Azerbajdzjan – Jordbruk och fiske

Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har rasat sedan självständigheten men jordbruket sysselsätter fortfarande mer än en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
4,8 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
57,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
13,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
55,9 procent (2022)

Azerbajdzjan – Industri

Oljebranschen dominerar industrisektorn. En stor del av tillverkningsindustrin har varit knuten till oljan, till exempel fabriker som gör utrustning till oljeindustrin liksom petrokemisk industri och verkstadsindustri.