Azerbajdzjan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Den före detta sovjetrepubliken har ett kluvet förhållande till sin mäktiga granne Ryssland. Med Armenien i väster råder krigstillstånd på grund av enklaven Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat. Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Azerbajdzjan – Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. I dag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Yta: 86 600 km2 (2022)
Tid: svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder: Armenien, Georgien, Ryssland, Iran ¹
Huvudstad med antal invånare: Baku 2 341 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: Ganja 313 000, Sumqayit 310 000 (folkräkning 2009)
Högsta berg: Bazardjuzju (4 466 m ö h)
Viktiga floder: Kur

1. Turkiet (kort gräns mot Nachitjevan)

Källor

Azerbajdzjan – Befolkning och språk

Majoritetsbefolkningen i Azerbajdzjan kallas azerer, azerier eller azerbajdzjanturkar. De är ett turkisktalande folk av blandat ursprung. Azeriernas historiska bosättningsområde sträcker sig långt in i nordvästra Iran, nästan ända fram till den iranska huvudstaden Teheran, men den azeriska centralorten i Iran är staden Tabriz. Det bor många fler azerier – kanske 20 miljoner – i Iran än i det självständiga Azerbajdzjan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: azerer 92 %, lezginer 2 %, armenier, ryssar och talisher cirka 1,3 % vardera, övriga 2 % (folkräkning 2019)
Antal invånare: 10 145 212 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 122 (2020)
Andel invånare i städerna: 56 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 12,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 7,5 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,5 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 1,8 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 50,0 procent (2020)
Förväntad livslängd: 73 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 75 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 71 år (2019)
Språk: azerbajdzjanska är officiellt språk ¹

1. många minoritetsspråk talas också

Källor

Azerbajdzjan – Religion

Nästan alla azerier räknar sig som muslimer, även om långtifrån alla utövar sin religion. Omkring två tredjedelar är shiamuslimer och en tredjedel är sunniter. Staten håller, liksom under sovjettiden, religionsutövning och samfund under uppsikt.

Azerbajdzjan – Utbildning

När Azerbajdzjan löd under Tsarryssland var landet ett lärdomscentrum för rikets muslimer, men samtidigt var majoriteten av azerierna analfabeter. Under sovjettiden (1920–1991) ökade läs- och skrivkunnigheten från under 10 procent i mitten av 1920-talet till närmare 100 procent 1970.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 92,4 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 15 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 99,8 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 2,7 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,5 procent (2020)

Källor

Azerbajdzjan – Kultur

På azerisk mark skapades mellan 1000-talet och 1200-talet litterära klassiker på persiska, som Astronomi av Abul Hasan Shirvani och den romantiska verssamlingen Kamseh av Nizami Gəncəvi. Även azeriskan blev ett viktigt litteraturspråk under närmast följande århundraden, innan språket fick konkurrens från den osmanska turkiskan.

Azerbajdzjan – Sociala förhållanden

Den snabba ekonomiska tillväxten har lett till en gradvis höjning av levnadsstandarden för majoriteten av invånarna, men de sociala klyftorna är stora. Medan en liten klick har samlat stora rikedomar har många människor det fortsatt mycket svårt.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 18 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 96,0 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 96,1 procent (2019)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 3,5 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 166 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 17 procent (2020)

Källor

Azerbajdzjan – Seder och bruk

Även om de flesta azerier definierar sig som muslimer har 70 års sovjetstyre gjort att religionen har ganska liten påverkan på vardagslivet. Men inflytandet från islam märks ibland, bland annat genom en försiktighet med direkt fysisk kontakt mellan könen – åtminstone offentligt och mellan personer som inte är närmare bekanta. En rejäl handskakning är det normala sättet att hälsa på en azerier. En man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon ska räcka fram handen. Nästan alla formella kontakter förutsätter viss social islossning för att man ska få något gjort. Vänskaplig konversation om mat, fritidsintressen, familjen eller andra ofarliga ämnen banar väg för det verkliga ärendet.

Azerbajdzjan – Äldre historia

Alexander den store, romare, perser, araber, turkfolk, mongoler och ryssar har invaderat det område som idag utgör Azerbajdzjan. I början av 1800-talet delades landet mellan Iran och Tsarryssland. En kort period av självständighet följde efter tsarens fall, innan Azerbajdzjan invaderades av Röda armén och blev en sovjetrepublik 1920. I regionen upptäcktes tidigt oljefyndigheter.

Azerbajdzjan – Modern historia

Azerbajdzjan, som varit en sovjetrepublik sedan 1920, utropade sig självständigt kort före Sovjetunionens upplösning 1991. Efter två år tog förre kommunistledaren Heydar Aliyev (Heydər Əliyev) makten och styrde fram till 2003, då han ersattes av sin son Ilham Aliyev. Deras styre har varit auktoritärt och oppositionen har förtryckts. Konflikten med grannlandet Armenien om området Nagorno-Karabach har pågått sedan början av 1990-talet.

Azerbajdzjan – Demokrati och rättigheter

Azerbajdzjan är en hårdför diktatur där regimkritiker förföljs och kan dömas till långa fängelsestraff. Korruptionen är utbredd.

Azerbajdzjan – Inrikespolitik och författning

Enligt författningen är republiken Azerbajdzjan en demokrati, men i praktiken är landet en hårdför diktatur. President İlham Aliyev sitter vid makten sedan 2003 och kan låta sig väljas om så länge han lever. Parlamentet har svagt inflytande. Oppositionen kan i stort sett bara verka utomparlamentariskt, med mycket stora svårigheter.

Fakta – politik

Officiellt namn: Azərbaycan Respublikası/ Republiken Azerbajdzjan
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president İlham Aliyev (Əliyev) (2003–)
Regeringschef: premiärminister Ali Asadov (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Nya Azerbajdzjan 70, Medborgerlig solidaritet 3, övriga partier 7 (1 vardera), oberoende kandidater 41, vakanta 4 (2020) ¹
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Nya Azerbajdzjan 69, Medborgerlig solidariet 2, Folkfronten 1, övriga 9 (1 vardera), partilösa kandidater 43, vakant 1 (2015)
Valdeltagande: 46,8 procent i parlamentsvalet 2020, 74,5 procent i presidentvalet 2018
Kommande val: presidentval 2025, parlamentsval 2025

1. Val till vakanta platser ska hållas senare.

Källor

Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är ett litet bergsområde i Azerbajdzjan som det enligt folkrätten också tillhör, men i praktiken fungerar området som en självständig stat under beskydd av Armenien. I krig 1991–1994 tog armenierna kontroll över betydande delar av Azerbajdzjan. 2020 återtog azerierna viktig mark i och omkring Nagorno-Karabach.

Azerbajdzjan – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken formas av närheten till den store grannen i norr, Ryssland, och till Iran som Azerbajdzjan delar en lång kulturell och religiös historia med. Samtidigt försöker Azerbajdzjan gå en balansgång mellan öst och väst och har utvecklat goda relationer med USA, Israel och Kina. Banden till Turkiet är starka.

Fakta – försvar

Armén: 56 850 man (2020)
Flygvapnet: 7 900 man (2017)
Flottan: 2 200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 5,4 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 12,7 procent (2020)

Källor

Azerbajdzjan – Ekonomisk översikt

Från att ha varit fattigt och nergånget har Azerbajdzjan de senaste decennierna utvecklats snabbt genom exploateringen av landets olja och naturgas. Beroendet av oljeexporten har dock gjort ekonomin känslig för svängningar i oljepriset. Det ekonomiska systemet hämmas samtidigt av korruption och brist på insyn.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 5 388 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 3,7 procent (2022)
Total BNP: 42 607 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 5,9 procent (2021)
Industrins andel av BNP: 48,4 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP: 37,6 procent (2021)
Inflation: 12,2 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 26,4 procent (2021)
Utlandsskuld: 15 812 miljoner US dollar (2020)
Valuta: manat
Varuexport: 22 207 miljoner US dollar (2021)
Varuimport: 11 706 miljoner US dollar (2021)
Bytesbalans: -0,2 miljarder US dollar (2020)
Varuhandeln i andel av BNP: 62 procent (2021)
Viktigaste exportvaror: olja och gas, maskiner, bomull, livsmedel
Största handelspartner: Italien, Frankrike, USA, Turkiet, Ryssland, Kina, Tyskland
Bistånd per person: 12 US dollar (2019)

Källor

Azerbajdzjan – Naturtillgångar, energi och miljö

Azerbajdzjan är rikt på naturtillgångar, främst olja och gas. Utvinningen sker framför allt i Kaspiska havet. På senare år har produktionen av olja minskat medan utvinningen av naturgas ökar. Energiutvinningen bidrar liksom orenade avlopp till miljöskador.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 502 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 2202 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 35 510 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,5 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 1,6 procent (2019)

Källor

Azerbajdzjan – Jordbruk och fiske

Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har rasat sedan självständigheten men jordbruket sysselsätter fortfarande mer än en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 5,9 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk: 57,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 13,7 procent (2020)

Källor

Azerbajdzjan – Industri

Oljebranschen dominerar industrisektorn. En stor del av tillverkningsindustrin har varit knuten till oljan, till exempel fabriker som gör utrustning till oljeindustrin liksom petrokemisk industri och verkstadsindustri.