2025

• Maj

• Regeringskoalitionen störst, men får inte majoritet

  18 maj

  Demokratiska alliansen ledd av det borgerliga Socialdemokratiska partiet blir störst i parlamentet efter nyvalet, men får inte egen majoritet. Alliansen samlar strax över 32 procent av rösterna och 89 av de 230 mandaten. ”Folket ville ha denna regering och denne premiärminister,” konstaterar Luís Montenegro vars regering avgick i mars sedan han förlorat en förtroendeomröstning. Långvariga rivalen Socialistpartiet backar kraftigt till cirka 23 procent, partiets sämsta resultat på många år. Det motsvarar 58 mandat, ett tapp på 20 platser, och partiledaren Pedro Nuno Santos meddelar sin avgång. Ytterhögerpartiet Chega går fram och blir jämnstort med Socialistpartiet med 58 mandat eller drygt 22 procent av rösterna. Det är en ökning med åtta mandat och fyra procentenheter jämfört med valet för ett år sedan. Företagsvänliga Liberalt initiativ får 5,5 procent (9 mandat), Fri får 4 procent (6 mandat), kommunister och miljöpartister i PCP-PEV får 3,1 procent (3 mandat), Vänsterblocket 2 procent (1 mandat), djurrättspartiet PAN 1,9 procent och 1 mandat, och det regionala partiet Tillsammans för folket (JPP) baserat på ön Madeira får 1 mandat. Fyra mandat återstår att fördela, bland utlandsrösterna. Valdeltagandet ökade med fyra procentenheter till 64 procent.

• April

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Portugal, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Nyval i maj

  13 mars

  President Marcelo Rebelo de Sousa utlyser nyval till den 18 maj, landets tredje parlamentsval på lika många år. Valet tvingas fram sedan premiärminister Luís Montenegro förlorat en förtroendeomröstning som utlöstes över frågor om kontrakt hans familjeägda konsultbolag vunnit. Montenegro nekar till några oegentligheter. Presidenten uppmanar i ett TV-tal partierna att inrikta den stundande valkampanjen på frågor som berör portugisernas vardag som ekonomin och sjukvården.

• Regeringen förlorar förtroendeomröstning, nyval lurar

  11 mars

  Portugals koalitionsregering förlorar en förtroendeomröstning utlyst efter anklagelser om att premiärminister Luís Montenegro hade en intressekonflikt som rör ett familjeägt konsultföretag, ägd av hans fru och barn, som har många offentliga uppdrag. Montenegro meddelar sin avgång efter omröstningen. Försök att avvärja omröstningen genom att tillsätta en parlamentarisk utredning misslyckas. Både Socialistpartiet (PS), det största oppositionspartiet, och ytterhögerpartiet Chega röstar för att fälla regeringen som saknar egen majoritet. Röstsiffrorna utfaller 142 mot 88, och ingen ledamot avstår. President Marcelo Rebelo de Sousa måste nu bestämma sig om att eventuellt utlysa nyval. Tänkbara valdatum är den 11 maj eller 18 maj. Det skulle bli tredje valet på lika många år. Montenegro, som inte suttit ens ett år på posten, har nyligen sagt att han avser att kandidera på nytt.

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.