Tusentals bilder släpps på torterade, döda fångar

4 december

Fler belägg för omfattningen av Assadregimens grymhet och brott framgår när en läcka med bilder på tusentals torterade och döda fångar offentliggörs. Materialet betecknas Damaskus-dossiern och innehåller över 33 000 bilder på fler än 10 000 döda fångar. Publiceringen är följden av ett stort internationellt journalistiskt samarbete inför ettårsdagen av regimens fall. 

President Sharaa i Vita huset, USA pausar sanktioner

10 november

USA förlänger sitt beslut att pausa de flesta av landets sanktioner mot Syrien i ytterligare 180 dagar. En rad sanktioner infördes 2019 inom ramen för Caesars Act. Sanktioner som kvarstår rör syrisk handel med Ryssland och Iran samt överföring av varor, teknik, programvara, pengar eller tjänster med ryskt eller iranskt ursprung. Det framgår efter övergångspresident Ahmed al-Sharaas historiska besök i Vita huset. Sharaa avfördes nyligen från USA:s sanktionlista där han stått sedan 2013 på grund av sina band till terrororganisationen al-Qaida och som ledare för islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Syrien ansluter sig också till den globala koalition mot terrorgruppen IS.

President Sharaa besöker Moskva

15 oktober

President Ahmed al-Sharaa besöker Moskva och säger sig vilja lägga om relationerna med Ryssland och omvärlden, och bryta landets långvariga isolering. Sharaa tas emot av president Vladimir Putin. Mötet är deras första sedan Syriens förre ledare Bashar al-Assad, en viktig allierad till Ryssland, avattes förra året. Inför pressen säger Sharaa inget om Damaskus förhoppning att få Assad utlämnad från Ryssland. Inte heller nämns frågan om en flottbas och en flygbas Ryssland förfogar över i Syrien. Putin nämner ländernas "särskilda relation" när tv-kamerorna är på.

Få kvinnor, många sunnimuslimska män väljs till parlament

5 oktober

Manliga sunnimuslimer utgör den överväldigande merparten av de 119 ledamöter som valts genom indirekta val till Syriens övergångsparlament. Endast en handfull kvinnor valdes och bara två ledamöter är kristna, uppger valkommissionen. 21 ledamöter från tre provinser där kurder och druser dominerar utses senare, då val inte kunde genomföras av säkerhetsskäl (se 23 augusti 2025). Förutom de 140 ledamöter som utses i indirekta val utser presidenten 70 ledamöter. 

Sharaa i FN, varnar för israeliska attacker

24 september

Israels upprepade attacker riskerar att utlösa nya kriser i Syrien och regionen, varnar Syriens övergångspresident Ahmed al-Sharaa i ett tal inför FN:s generalförsamling. Vidare säger Sharaa att Syrien är berett att efterleva eldupphöravtalet som ingicks med Israel efter oktoberkriget 1973, men som Israel för tillfället har förklarat ogiltigt. Sharaa är den förste syriske presidenten att delta i den årliga sammankomsten i New York sedan 1967.

Indirekta val hålls i oktober

21 september

Val till ett övergångsparlament ska hållas den 5 oktober, några veckor senare än som tidigare meddelats av den syriska övergångsregeringen. Det blir de första valen som genomförs sedan Bashar al-Assad avsattes i december 2024. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter ska väljas av lokala valråd, medan en tredjedel ska utses av övergångspresident Ahmed al-Sharaa. Det nya övergångsparlamentet ska sitta tills allmänna val till ett ordinarie parlamentet kan hållas.

Val skjuts fram i kurdiska och drusiska provinser

23 augusti

Processen att genomföra val till ett nytt övergångsparlament skjuts fram i två kurdiskdominerade provinser, Raqqa och Hasakeh,  samt i provinsen Suwayda där merparten av Syriens druser lever. En talesman för valkommissionen hänvisar till säkerhetsläget. Det kurdiska självstyret kritiserar beslutet som ett svepskäl att neka flera miljoner syrier möjligheten att rösta. Enligt talesmannen kommer platser att reserveras för ledamöter från de tre provinserna där val inte kan genomföras. Presidenten får utse en tredjedel av de 210 ledamöterna, övriga väljs av lokala så kallade elektorskollegier sammansatta av bland andra advokater, akademiker och lokala ledare (se 28 juli 2025). Spänningar råder mellan centralregeringen och kurderna om graden av självstyre medan Suwayda nyligen skakats av våld.

FN: Krigsförbrytelser vid våldsutbrott i alawitiska områden

14 augusti

FN anser att krigsförbrytelser sannolikt begicks av både  syriska säkerhetsstyrkor och beväpnade anhängare till den störtade presidenten Bashar al-Assad i våras (se 6 mars 2025). Våldsutbrottet i provinserna Tartus, Latakia och Hama krävde uppemot 1 400 liv, främst civila, varav många var alawiter. En FN-kommission har varit på plats och genomfört fler än 200 intervjuer med överlevande och andra vittnen. Kommissionen skriver att även om interimsregeringens styrkor försökte stoppa kränkningarna och skydda civila, så var de också skyldiga till avrättningar, tortyr och misshandel i flera byar där alawiter var i majoritet. Grupper trogna Assad dödade 238 medlemmar av armén och säkerhetsstyrkorna. FN-kommissionen finner inga bevis för att Syriens militära ledning beordrade attacker mot den alawitiska befolkningen. 

Syriens utrikesminister besöker Moskva och diskuterar samarbete

31 juli

Ryssland och Syrien är beredda att stärka banden och se över avtal som ingicks under den tidigare Assadregimen. Det framkommer när Syriens utrikesminister Asaad al-Shaibani besöker Moskva dit Bashar al-Assad flydde sedan hans regim föll i december 2024. En viktig fråga gäller två ryska militärbaser i Syrien,  dels örlogsbasen i Tartus, dels flygbasen i Hmeimim (även känd som Khmeimim). Rysslands gällande avtal om baserna gäller till 2066.  Shaibani är den högst uppsatte syriske politikern som besökt Moskva sedan regimskiftet. Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov säger att Moskva är redo att bistå Syriens återuppbyggnad efter inbördeskriget och att granska "avtal och kontrakt som ingicks under andra villkor".

Vapenvila efter våldsutbrott mellan druser och beduiner

19 juli

En vapenvila ingås mellan drusiska grupper och beduiner efter en veckas strider som uppges ha krävt över 1 100 människors liv i den sydsyriska provinsen Suwayda. Våldsvågen utlöstes efter flera kidnappningar och är den allvarligaste i provinsen sedan i april och maj då sammanstötningar mellan druser och syriska säkerhetsstyrkor krävde tiotals döda. Druserna och organisationen SOHR har anklagat regeringsstyrkor och regeringslojala miliser för att ta beduinernas parti och begå övergrepp på druser, inklusive summariska avrättningar. Av de dödade uppges över 700 vara stridande och civila druser, cirka 350 regeringssoldater och 21 beduiner. President Ahmed al-Sharaa som tillkännager vapenvilan upprepar ett löfte om att skydda den drusiska minoriteten. Hans uttalande kommer några timmar efter det att USA sagt sig ha fått regeringen och Israel att ingå en vapenvila – Israel har under veckan utfört flera flygräder mot syriska styrkor i Suwayda och även i Damaskus för att ”skydda” druserna, men landet vill också säkerställa en ickemilitäriserad zon nära israeliska gränsen.

USA häver terrorstämpel för syriska HTS

7 juli

USA häver terrorstämpeln för syriska Hayat Tahrir al-Sham (HTS),  som infördes mot den islamistiska rebellgruppen som följd av dess tidigare kopplingar till al-Qaida.  HTS var pådrivande i rebellalliansen som störtade Assadregimen i slutet av 2024. Beslutet tillkännages av USA:s utrikesminister Marco Rubio som hänvisar till president Trumps tidigare löfte att lätta på sanktionerna mot Syrien. HTS var av USA klassificerat som utländsk terrororganisation (FTO) för jihadistiska al-Nusrafronten. Enligt Rubio hänger beslutet samman med "den aviserade upplösningen av HTS och den syriska regeringens åtagande att bekämpa terrorism i alla dess former."

Över 20 döda i attentat mot ortodox kyrka

22 juni

Tjugofem människor dödas när en gärningsman öppnar eld i en grekisk-ortodox kyrka i utkanten av Damaskus och spränger sig sedan till döds. Över 60 människor skadas, uppger inrikesdepartementet. Myndigheterna tillskriver attentatet Islamiska staten (IS). Det är såvitt känt det första attentatet i sitt slag mot en kyrka sedan 2011, året det syriska inbördeskriget bröt ut enligt en observatörsgrupp. Två dagar senare tar den tämligen okända sunnimuslimska gruppen, Saraya Ansar al-Sunna, på sig dådet. Gruppen säger sig agera självständigt. Bedömare utesluter inte att det rör sig om utbrytare ur IS eller islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), den sistnämnda gruppen leder Syrien sedan Assadregimens fall.

USA:s Trump lovar sanktionslättnader efter möte med al-Sharaa

14 maj

USA:s president Donald Trump möter Syriens överångspresident Ahmed al-Sharaa under ett besök i Saudiarabien. Det är första gången på 25 år en amerikansk president och en syrisk president möts, förra gången var ett möte mellan president Bill Clinton och Syriens president Hafez al-Assad. Trump meddelar att USA ska häva alla sanktioner mot Syrien. USA vill på så vis uppmuntra Syrien att normalisera relationerna med Israel och förmå al-Sharaa att utvisa utländska jihadister och radikala palestinska grupper. För Syrien skulle beslutet innebära att utländska företag kan satsa i viktiga ekonomiska sektorer som bygg, energi och handel, och återställa Damaskus tillgång till det globala finansisystemet. Hur snabbt sanktionerna kan lättas är oklart eftersom Trump bara kan häva en del på egen hand, andra kräver beslut i kongressen.

Syrien med vid Världsbanken och IMF:s vårmöten

25 april

Syriens nye finansminister och centralbankschef deltar vid Världsbanken och Internationella valutafondens vårmöten 2025. Det är första gången på 20 år syriska företrädare är med, och ytterligare ett exempel på landets diplomatiska töväder. Qatar och Saudiarabien meddelar kort därefter att de ska betala Syriens upplupna skuld till Världsbanken om drygt 15 miljoner dollar. Det kan öppna upp för nya lån från Världsbanken.

Övergångsregering utses, shiamuslimer dominerar

29 mars

Syrien får provisorisk författning

13 mars

Syrien får en provisorisk författning som gäller i fem år. Där sägs att landets president måste vara muslim, och islamisk rättspraxis ska vara "den huvudsakliga källan" till lagstiftningen. Rättsväsendet ska vara oberoende. Presidenten får verkställande makt. En lagstiftande församling ska bildas, varav presidenten utser en tredjedel av ledamöterna, tills val kan hållas, kanske om fyra, fem år. Även kvinnors rättigheter samt press- och yttrandefrihet nämns. Enligt den nya författningen blir det förbjudet att "förneka, prisa, rättfärdiga eller förringa" den avsatta Assadregimens brott. Interimspresidenten Ahmed al-Sharaa som undertecknar dokumentet säger att han hoppas "förtryck ersätts med rättvisa".

Syriens övergångsstyre ingår avtal med kurderna

10 mars

Omvärlden fördömer våld i tidigare Assadfäste

9 mars

Strider, hämndaktioner och även massakrer på civila som krävt hundratals liv rapporteras från nordvästra Syrien. Uppgifterna om antalet döda går i sär. Men SOHR uppger att 973 civila dödats sedan den 6 mars. Våldet rasar främst i områden där alawaiter, den tidigare styrande minoriteten, bor. Den störtade presidenten Bashar al-Assad är alawait. Säkerhetsstyrkor och miliser som står den nya regeringen nära anklagas för övervåld. Flera hundra miliser på båda sidor har dödats. Våldet fördöms av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk, FN:s Syriensändebud Geir Pedersen, Arabförbundet, FN, USA, Storbritannien och andra regeringar, liksom ledare för tre stora kyrkosamfund i Syrien och de delvis sjävystrande kurderna. Syriens interimspresident Ahmed al-Sharaa lovar i ett tv-sänt tal att de skyldiga ska ställas till svars. En oberoende kommitté tillsätts för att utreda händelserna i provinserna Latakia och Tartus.  Flera dagar efter de första uppgifterna om massakrer rapporteras flera tusen alawiter ha sökt skydd på den ryska flygbasen Hmeimim.

Strider rasar i tidigare Assadfäste

6 mars

Strider som beskrivs som de "mest våldsamma" sedan diktatorn Bashar al-Assads fall i december rasar i Syrien. Säkerhetsstyrkor drabbar samman med väpnade anhängare till Assad i kuststaden Jableh och angränsande byar i provinsen Latakia, centrum för den shiamuslimska alawitiska minoriteten som Assad tillhör. Assadtrogna uppges ha dödat 16 medlemmar av säkherhetsstyrkorna däribland poliser vid bakhåll och angrepp mot vägspärrar. Fyra civila och 28 Assadtrogna har i sin tur dödats av säkerhetsstyrkorna, rapporterar SOHR. Under insatsen rapporteras säkerhetsstyrkorna ha gripit tidigare chefen för flygvapnets underrättelsetjänst, general Ibrahim Huweija, som beskylls för att ha gett order om tortyr och mord på motståndare till Assad, skriver den statliga nyhetsbyrån Sana.

EU lättar sanktioner för att stötta återhämtning

24 februari

EU lättar på sina sanktioner mot Syriens energisektor, transportsektor och banksektor för att stötta den ekonomiska återhämtningen efter Assadregimens fall och stabilisera landet. Flera banker och flygbolaget Syrian Arab Airlines omfattas av lättnaderna liksom centralbanken, uppger EU:s utrikesministrar. Likaså förlängs lättnader för transaktioner avsedda för humanitära ändamål och återuppbyggnad. Samtidigt kvarstår sanktioner mot bland annat kemiska vapen, vapen, produkter med dubbla användningsområden, programvara för avlyssning eller övervakning samt import och export av kulturföremål. Syriens nya ledare har  vädjat att sanktionerna ska lyftas. EU säger att sanktioner kan återinföras om Damaskus sviker löften om att respektera minoriteter och verka för demokratiska reformer.

FN: Syriens ekonomiska återhämtning kan ta 50 år

20 februari

Med nuvarande ekonomiska tillväxt dröjer det mer än 50 år innan Syrien når den ekonomiska nivå som rådde före inbördeksriget utbrott, uppger FN:s utvecklingsprogram UNDP.  Den fjorton år långa konflikten har raserat nästan fyra decenniers framsteg på det ekonomiska och social området liksom humankapitalet, ett samlingsbegrepp för människors utbildning, färdigheter och kompetenser. Enligt FN-organets färska studie "The Impact of the Conflict in Syrien" lever nio av tio syrier i fattigdom, en fjärdedel är arbetslösa medan bruttonationalprodukten (BNP) är mindre än hälften så stor som 2011. Studien beräknar att den årliga ekonomiska tillväxten under de senaste sju åren legat på 1,3 procent. "Utöver omedelbart humanitärt bistånd kräver Syriens återhämtning långsiktiga investeringar", säger UNDP:s chef Achim Steiner.

al-Sharaa blir övergångspresident

29 januari

Syriens de facto ledare Ahmed al-Sharaa utses till övergångspresident. Han fick i sin tur i uppdrag att bilda ett tillfälligt lagstiftande råd som ska styra landet tills en ny författning arbetats fram. Detta beslutades vid ett möte som samlar befälhavarna för de olika rebellgrupper, som anförda av Sharaas islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), tvingade bort Assadregimen från makten, rapporterar statliga nyhetsbyrån Sana.  Författningen, som antogs 2012 under Assad, upphävs. Likaså upplöses parlamentet, den syriska armén och säkerhetstjänsterna som var knutna till den tidigare regimen. Även det tidigare styrande Baathpartiet upplöses. Alla väpnade miliser som slogs mot Assadregimen ska också upplösas, däribland HTS. 

Ryska toppdiplomater möter Syriens nya ledare

28 januari

Ryska toppdiplomater besöker Damaskus för samtal med Syriens nya ledare. Det är det första mötet mellan parterna sedan Assadregimens kollaps i december. Moskva är angeläget om att säkra tillgång till en flottbas och en flygbas landet förfogar över  i Syrien. I den ryska delegationen ingår vice utrikesminister Michail Bogdanov, president Putins sändebud i Mellanöstern. Han säger senare till journalister att fler samtal krävs. Övergångsstyret i Damaskus uppger att samtalen också berörde "rättvisa" för de som föll offer för Assadregimens krigföring.  Kremls talesperson Dmitri Peskov ville senare inte kommentera uppgifter om att det syriska ledarskapet begärt att Ryssland utlämnar Assad och betalar skadestånd för sin krigföring i Syrien.

EU lovar miljoner i stöd till Syrien, syrier fortsätter återvända

17 januari

EU:s kommissionär för krishantering Hadja Lahbib lovar 235 miljoner euro i humanitär hjälp till Syrien och grannländerna. Löftet görs i samband med ett besök i Damaskus där hon träffar Syriens nya ledarskap. Lahbib är den högsta EU-företrädaren som besökt Syrien sedan Assadregimen avsattes i december. Stödet avser grundläggande behov som hälsovård, rent vatten och utbildning. Dagen efter meddelar FN:s flyktingorgan UNHCR att närmare 200 000 syrier har återvänt till landet sedan Assasdregimens kollaps. I ett inlägg på plattformen X skriver Filippo Grandi att han inom kort besöker Syrien och flera grannländer.

Tyska och franska utrikesministrar möter al-Sharaa

3 januari

Syriens de facto ledare Ahmed al-Sharaa tar emot Frankrikes utrikesminister Jean-Noel Barrot och Tysklands Annalena Baerbock. De två utrikesministrarna är de högsta företrädarna för något västland som besökt Damaskus sedan Assadregimen störtades i december.  Att Sharaa inte tar Baerbock i hand utan lägger i stället handen på bröstet skapar rubriker i Tyskland. Baerbock säger att hon inte förväntade sig ett vanligt handslag. "Europa vill  stödja [Syrien] men Europa kommer inte att finansiera islamistiska strukturer", säger hon efter mötet. Hon och Barrot betonar vikten av skydd för minoriteter och kvinnor. Barrot, som först inte ämnar ta Sharaa i hand gör det sedan den syriske ledaren envist räcker fram handen, säger senare att det uteblivna handslaget  inte var huvudfrågan för besöket. Han pekar i stället på frågor som riskerna med att Assadregimens kemiska vapen kommer på avvägar  och de tusentals IS-krigare som hålls i landet. 

Syriens nye ledare: Val kan dröja fyra år

29 december

Att skriva en ny grundlag kan ta upp till tre år medan "valprocessen kan ta fyra år", säger Syriens nye ledare  Ahmed al-Sharaa. "Vi behöver skriva om grundlagen", säger han. En folkräkning måste genomföras innan ett val hålls för att fastställa antalet röstberättigade, tillägger Sharaa i en intervju med saudiska statsägda TV-bolaget al-Arabiya. Sharaa leder den islamistiska gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) som störtade Bashir al-Assads regim och han är nu Syriens de facto ledare.

Ny försvarsminister, utrikesminister och minister för kvinnofrågor

21 december

Två "nära allierade" till ledaren för den islamistiska gruppen som störtade Bashar al-Assad har utsetts till försvarsminister och utrikesminister i Syriens övergångsregering. Asaad Hassan al-Shibani blir utrikesminister, skriver den officiella nyhetsybrån Sana medan Murhaf Abu Qasra utses till försvarsminister. Abu Qasra har lett den väpnade grenen av Hayat Tahrir al-Sham (HTS), gruppen som leds av Ahmed al-Sharaa. Enligt flera medier har de 14 regeringsmedlemmarna som hittills utsetts i övergångsregeringen nära band med Sharaa. Aisha Al-Dibs får ansvar för kvinnofrågor. Hon arbetade tidigare med en välgörenhetsorganisation i  provinsen Idlib och i syriska flyktingläger i Turkiet. Dibs är känd för sina humanitära insatser. Till TV-kanalen Al Jazeera säger Dibs senare att beslutet att inrätta ett kontor för kvinnofrågor var svar på frågan om kvinnors roll i det nya Syrien. Hennes kontor ska också ta fram en rapport om kvinnliga fångar som frigivits från fängelserna samt försöka få åtal väckta mot fängelseanställda som begick olika övergrepp.

USA slopar belöning för att gripa syrisk HTS-ledare

20 december

USA slopar en belöning på 10 miljoner dollar som utställts för att gripa  Ahmed al-Sharaa, Syriens nye ledare. Det uppger toppdiplomaten Barbara Leaf sedan hon och andra amerikanska tjänstemän fört samtal i  Damaskus med landets nya ledning. USA stämplade 2018 gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), som Sharaa leder, som en  terroristorganisation på grund av dess kopplingar till al-Qaida. HTS ledde blixtoffensiven som svepte bort Assadregimen. Leaf, som är expert på Mellanösternfrågor, säger att den  amerikanska delegationen fick "positiva budskap" under samtalen med Sharaa. Besöket var det första formella amerikanska diplomatbesöket  i Syrien sedan USA stängde sin ambassad 2012. 

Styrande milisgrupp beredd lägga ned väpnade gren

17 december

UNHCR: En miljon syrier tros återvända 2025

17 december

FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att inemot en miljon flyktingar kan återvända till Syrien under första halvan av 2025. Uppemot sex miljoner syrier lever utanför landet, främst i grannländerna. I en appell om stöd hoppas UNCHR  tillsammans med andra hjälporganisationer att givare ska skjuta till cirka 310 miljoner dollar för att tillgodose de återvändande flyktingarnas viktigaste behov. Summan omfattar också stöd till lokalsamhällen dit flyktingarna väntas samt befintliga internflyktingar. Syrien beräknas ha över sju miljoner internflyktingar. 

Avsatte Assad ville fortsätta kämpa

16 december

Syriens avsatte president Bashar al-Assad hävdar att han aldrig planerade att lämna landet eller övervägde att avgå. "Den enda utvägen var att fortsätta kampen mot terroristernas angrepp", säger Assad i vad som tros vara hans första offentliga uttalande sedan han störtades. Assad uppger att han stannade i Damaskus och utförde sina "plikter" fram till tidigt på morgonen den 8 december. "Medan terrorister invaderade Damaskus åkte jag till Latakia i samverkan med våra ryska allierade för att övervaka stridsoperationerna", skriver han på syriska presidentskapets konto på meddelandetjänsten Telegram. Framme vid den ryska flygbasen Hmeimim (även känd som Khmeimim) framgick att "våra styrkor dragit sig tillbaka från alla stridslinjer". När flygbasen så utsätts för intensiva drönarattacker beslutar Moskva om evakuering. Assad avvisar vidare att han sökt höga poster för personlig vinning. Uttalandet är daterat Moskva, den 16 december 2024.

Miliser ska "upplösas" och underordnas försvarsdepartementet

16 december

Ledaren för den islamistiska gruppen som störtade Bashar al-Assad säger att  milisgrupperna i Syrien ska "upplösas" och deras väpnade styrkor ska stå under försvarsdepartementet. "Alla ska stå under lagen", säger Ahmed al-Sharaa i ett uttalande på meddelandetjänsten Telegram. Sharaas grupp Hayat Tahrir al-Sham (HTS) ledde blixtoffensiven mot Assad. I samtal med företrädare för den drusiska minoriteten säger han att "Syrien måste förbli enat" och att det behövs "ett socialt kontrakt mellan staten och alla religioner för att garantera social rättvisa." För brittiska diplomater framhåller han att sanktionerna måste lyftas för att flyktingar ska kunna återvända, skriver HTS på Telegram. Han upprepar samma budskap vid en pressträff med flera utländska journalister.

FN:s Syriensändebud: Rättvisa, inte hämnd

15 december

En vecka efter att Assadregimen störtades uppmanar FN:s särskilda sändebud för Syrien att rättvisa, inte hämnd ska utkrävas av de ansvariga för övergreppen begågna under inbördeskriget. ”Vi måste naturligtvis se rättvisa [skipas] och ansvarsutkrävande för brott”, säger Geir Pedersen efter ankomsten till Damaskus. Han efterlyser också ”ökad, omedelbar” hjälp till det krigshärjade landet. Pedersen hoppas också att sanktionerna mot Syrien kan lyftas snabbt för att landet ska kunna byggas upp igen. Under besöket möter FN-diplomaten också Ahmed al-Sharaa (tidigare Abu Mohammed al-Julani) ledare för Hayat Tahrir al-Sham (HTS), den syriska islamiströrelse som styr landet. 

Fler kontakter tas med Syriens nya ledare

14 december

En vecka efter Assadregimens fall börjar omvärlden etablera kontakter med islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), som utgör Syriens nya ledarskap.  Utrikesministrarna i USA och Storbritannien uppger att deras länder haft "kontakt" med HTS, trots att gruppen ännu är terrorstämplad. Flera länder återöppnar sina ambassader i Damaskus, däribland Turkiet. I jordanska Aqaba möts diplomater och utrikesministrar från Turkiet, EU, USA samt Jordanien, Irak, Saudiarabien, Egypten, Libanon, Förenade arabemiraten, Bahrain och Qatar. De antar ett uttalande om att de stöder en fredlig övergång i Syrien där ”alla politiska och social krafter är företrädda”. FN:s Syriensändebud Geir Pedersen framhåller behovet av humanitärt bistånd samt att säkerställa ”att statliga institutioner inte kollapsar”. 

Övergångsstyret upphäver grundlagen, upplöser parlamentet

12 december

Baathpartiet avbryter all verksamhet

11 december

Baathpartiet avbryter tills vidare all verksamhet efter Assadregimens fall. Partiets egendom och pengar ska överföras till inrikesdepartmentet och finansdepartementet, meddelar partiledningen på partiets hemsida. Baathpartiet har dominerat syrisk politik i över 60 år. Vid ifrågasatta parlamentsval i juli vann partiet och dess stödpartier 74 procent av rösterna, vilket säkrade den störtade presidenten Assad fortsatt kontroll över parlamentet. Företrädare för Baathpartiet sade nyligen att det stöder övergångsregeringen som utsetts efter Assads fall.

Kurder förlorar kontroll över städer

11 december

Styrkor ledda av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS) har tagit full kontroll över staden Manbij i norra Syrien som tidigare hållits av kurdiskledda styrkor. HTS ledde blixtoffensiven som nyligen svepte bort Assadregimen från makten. USA, som stöder de kurdiskledda Syriens demokratiska styrkor (SDF), mäklade fram en  vapenvila som underlättade för SDF att dra sig tillbaka från området. Kurderna har också förlorat kontrollen över staden Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) i öster som de intog i förra veckan när Assadregimens styrkor drog sig tillbaka. 

Övergångsledare: Säkerhet och få hem flyktingar är prio

11 december

Ledaren för den nyutnämnda övergångsregeringen säger att en av dess främsta prioriteringar är "att återställa säkerhet och stabilitet." En annan är att "få tillbaka de miljontals syriska flyktingar som är utspridda runt om i världen", säger  Mohammed al-Bashir  till den italienska tidningen Corriere della Serra. "Min vädjan riktas till alla syrier utomlands: Syrien är nu ett fritt land... Kom tillbaka," säger han i den första intervjun med en västerländsk tidning sedan han utnämndes till premiärminister. Men Bashir påpekar att landet har "inga valutareserver" och den syriska valutan är nästan värdelös. 

Rebelledare lovar jaga ansvariga för tortyr, krigsförbrytelser

10 december

Ansvariga för tortyr och andra brott mot syriska folket under den avsatta Assadregimen kommer att hållas ansvariga för sina handlingar. En lista på misstänkta ska publiceras, uppger ledaren för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS) på meddelandetjänsten Telegram. "Vi kommer att erbjuda belöningar till alla som ger information om högre armé- och säkerhetsofficerare inblandade i krigsförbrytelser," säger HTS-ledaren Abu Mohammed al-Julani,  som numer använder sitt riktiga namn Ahmed al-Sharaa. De som flytt utomlands kommer också att efterforskas. Dagen innan meddelar HTS att  en amnesti ska utfärdas för värnpliktiga som tvingats tjänstgöra i Assadregimens militär.

Ledare utsedd för en övergångsregering

10 december

Mohmmed al-Bashir är utsedd att leda en övergångsregering fram till den 1 mars 2025, uppger han själv i ett TV-sänt tal. Övergångsregeringen väntas vara liten och ska säkerställa att offentliga tjänster kommer igång. En del myndigheter har uppmanat anställda och sjukvårdspersonal att återuppta arbetet. Bashir leder sedan tidigare regeringen i provinsen Idlib som kontrolleras av  islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS). FN:s Syriensändebud Geir Pedersen framhåller att HTS och andra väpnade grupper som svepte bort Assadregimen från makten har sänt "uppmuntrande budskap" till syrierna. Pedersen understryker att övergångslösningarna bör vara så breda som möjligt och omfatta även organisationer som HTS, som FN terrorstämplade för 13 år sedan.

Krav på besked om Assadfångars öde

10 december

Den syriska organisationen Vita hjälmarna sällar sig till en rad grupper som kräver besked om vad som hänt tusentals människor som fängslades av den störtade Assadregimen. Vita hjälmarna uppmanar Ryssland att pressa Assad, som beviljats asyl av Moskva, att lägga fram kartor över hemliga fängelser och listor på fångar, enligt ett uttalande som förmedlats via FN.  Sedan arabiska våren 2011 som utlöste inbördeskriget  fram till 2022 tros mer än 100 000 människor ha dött i syriska fängelser, uppger oppositionsgruppen SOHR. En FN-rapport uppskattar att regimen drev över 100 interneringsläger och fängelser samt ett okänt antal hemliga anläggningar. Vita hjälmarna har bistått nödställda i rebellkontrollerade områden.

Syriska regimen faller, Assad flyr till Moskva

8 december

Assadregimens över 50 år vid makten upphör då islamistledda rebeller intar huvudstaden Damaskus. De demoraliserade regeringsstyrkorna bjuder inget motstånd. Bashar al-Assad, president sedan 2000, uppges vara på flykt. Senare framkommer att han flugit till Moskva där han får asyl. Regimens fall är en ”seger för alla syrier”, säger Abu Mohammed al-Julani, ledare för Hayat Tahrir al-Sham (HTS) i ett tal i Umayyadmoskén. HTS är den viktigaste gruppen i den brokiga rebellallians som svept fram och intagit en rad städer under sin blixtoffensiv. Premiärminister Mohammed al-Jalali, tillsatt av Assad, säger han sitter kvar tills en maktöverlämning kan ske, något han diskuterat med HTS-ledaren Julani. Tusentals människor strömmar ut på gator och torg för att fira regimens fall. Assads presidentpalats plundras. Många tar sig till fängelser, däribland det ökända Saynada-fängelset där regimkritiker hållits fängslade under vidriga förhållanden och ofta utsatts för tortyr. 

Assadregimen mister kontrollen över staden Hama

5 december

Syriens armé medger att den förlorat kontrollen över den strategiska staden Hama. De senaste dagarna har hårda strider rasat kring staden. Rebellerna har brutit igenom regeringssidans linjer och rör sig mot stadens centrum. Regeringssidans förband omgrupperar utanför staden för att skydda civila och undvika strider i stadsmiljö, heter det i arméns uttalande. Beskedet är ett nytt bakslag för president Assads regim. Nyligen intog rebeller anförda av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och deras allierade Aleppo,  landets näst största stad. Provinsen Hama gränsar till kustregionen Latakia, som är en viktig bas för Assads folkliga stöd.

Regeringssidan på motoffensiv

4 december

Syriska regeringstyrkors motoffensiv ser inledningsvis ut att pressa tillbaka islamistledda rebeller som rycker fram mot staden Hama. Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och dess allierade har pressats tillbaka en mil från Hama, rapporterar oppositionsgruppen SOHR. Hårda strider utkämpas nordväst och nordost om staden.  Regeringssidan har understöd från stridsflyg.  Under rebellernas veckogamla offensiv har över 600 människor dödats, varav cirka 100 civila, uppger SOHR.  I provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) i öster har minst 16 människor dödats sedan regimstyrkor slagit tillbaka anfall från USA-stödda  kurdiskledda Syriens demokratiska styrkor (SDF), enligt SOHR.  SDF söker få kontroll över sju byar öster om floden Eufrat. Kontrollen i Dayr al-Zawr är delad mellan SDF öster om Eufrat. medan regimstyrkor samt iranskstödd milis kontrollerar området väster om floden. De sju byarna ligger nära en amerikansk bas invid naturgasfältet Conoco.

Rebeller rycker fram mot Hama

2 december

Islamistiska rebeller och deras allierade rycker fram mot den strategiskt viktiga staden Hama som hålls av Assadregimen. Striderna betecknas som de hårdaste sedan rebellerna anförda av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS)  inledde en överraskande offensiv i förra veckan. Rebellerna intog nyligen staden Aleppo utan att möta nämnvärt motstånd. Kring Hama har syriskt och ryskt stridsflyg utfört tiotals anfall, uppger oppositionsgruppen SOHR. Syriska regeringsstyrkor förbereder också en motoffensiv, skriver statliga nyhetsbyrån Sana. Samtidigt försöker en kurdiskledd allians, Syriens demokratiska styrkor (SDF), inrätta en humanitär korridor för att evakuera kurder från bland annat Aleppo och staden Tal Rifaat till självstyrande kurdiska områden i nordöst. Tal Rifaat kontrolleras nu av en turkiskstödd styrka. FN beräknar att 50 000 människor är på flykt och flera hundra, främst stridande, dödats sedan konflikten tog fart i november.

Rebeller fortsätter offensiv

1 december

Rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och dess allierade fortsätter sin offensiv och vinner mer terräng i nordvästra Syrien. Sedan staden Aleppo fallit i deras händer rör de sig söderut mot Hama-provinsen. Där försöker syriska regeringsstyrkor upprätta en försvarslinje och sägs ha fått förstärkning av shiamiliser från Irak samt soldater från Iran. Offensiven är den största på flera år.  Oppositionsgruppen SOHR beräknar att över 440 människor dödats varav omkring 60 civila. Rebellernas snabba frammarsch tillskrivs att både Iran och den libanesiska shiamuslimska milisen Hizbollah, båda allierade med Assadregimen, försvagats av israeliska attacker på senare tid.  Assadregeringen lovar en motoffensiv, och Ryssland fortsätter sina flygangrepp. Assad menar att offensiven är del av en komplott stödd av bland annat västländer för att ”rita om kartan” i Mellanöstern. Parallellt rapporterar SOHR att turkiskstödda styrkor tagit kontroll över staden Tal Rifaat och närliggande byar i nordväst där kurder utövar stort självstyre.

Rebeller kontrollerar merparten av Aleppo

30 november

Rebeller kontrollerar stora delar av Aleppo efter sin överraskande offensiv, uppger oppositionsgruppen SOHR. Syriens armé medger att rebellerna intagit stora delar av staden och tiotals armésoldater har dödats och sårats. Ryskt stridsflyg angriper Aleppo för första gången sedan 2016. TV-bilder från staden visar hur det brinner på flera platser och gatorna ligger mestadels öde. En del rebeller sågs fira och avlossa skottsalvor i luften, andra poserar bredvid en brinnande anslagstavla på president Assad. Enligt SOHR:s uppgifter har rebellerna fått stora förstärkningar och dessutom intagit tiotals städer och byar i norr. Organisationen säger att striderna i Aleppo krävt över 300 döda, varav över 180 från Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och allierade. USA säger att Syrien förlorade kontrollen över Aleppo eftersom Assadregimen förlitade sig för mycket på Iran och Ryssland, och vägrade gå med på en fredsprocess som FN:s säkerhetsråd skissade 2015.

Rebeller inleder blixtoffensiv mot Aleppo

27 november

Flera rebellgrupper däribland islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), rapporteras ha inlett en blixtoffensiv mot Aleppo, Syriens näst största stad. Assadregimen har haft kontroll över staden sedan 2016. Den återtogs då med stöd från regimens allierade Ryssland och Iran. Flera länder har terrorstämplat HTS, som haft kopplingar till terrornätverket al-Qaida. Gruppen kontrollerar sedan tidigare stora områden i Idlib-regionen i nordvästra Syrien liksom delar av de angränsande provinserna Aleppo, Hama och Latakia. Rebeller stödda av Turkiet sägs också delta i offensiven.

Frågor kvarstår om Syriens kemvapen

25 november

Det finns fortsatt många obesvarade frågor om Syriens misstänkta lager av  kemiska vapen och ämnen som kan användas för tillverkning av dessa vapen, konstaterar Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Av 26 utestående frågor som fanns 2014 om bland annat tillverkningsanställningar återstår 19,  uppger OPCW:s  chef Fernando Arias vid organisationens årsmöte i Haag. Tidigare har organisationen pekat ut syriska regimen för att ha använt kemvapen 2017 (se 27 januari 2023). Assadregimen förnekar alla anklagelser. Syrien fråntogs 2023 sin rösträtt i OPCW tills kraven på redovisning uppfyllts.

”Israelisk attack den dödligaste hittills”

21 november

Organisationen SOHR rapporterar att Israel utfört det hittills dödligaste luftangreppet mot Syrien sedan inbördeskriget bröt ut 2011. I attacken mot tre mål i staden Palmyra uppges minst 82 ”proiranska stridande” ha dödats, varav en del från Irak och Libanon. Israel har genomfört hundratals flygräder mot Syrien sedan 2011, främst mot militära mål och Irantrogna grupper. Attackerna har trappats upp sedan stridigheterna med Iranstödda Hizbollah i Libanon övergick i fullt krig i september.

Baathpartiet vinner parlamentsvalet

15 juli

Baathpartiet med stödpartier vinner 74 procent av rösterna i parlamentsvalet. President Bashar al-Assad behåller därmed full kontroll över den lagstiftande församlingen.

Kurder avvaktar med planerade val

6 juni

Kurdiska myndigheter som kontrollerar delar av norra Syrien beslutar att skjuta upp lokala val som planerats till den 11 juni "allra minst till i augusti". Tanken är att val ska genomföras i alla områden som är i kurdiska händer, men motståndet är stort, inte minst uppfattas hot från grannlandet Turkiet mot ett regionalt samhällsbygge som ses som utslag av kurdisk separatism. Även USA har uttryckt oro. Den syriska regimen är inte heller redo att ge upp områden där kurder utgör en majoritet av befolkningen, men kurderna har i praktiken makt över en fjärdedel av Syriens territorium sedan regeringsarmén flyttade sina styrkor till andra områden med rebellrörelser. Den kurdiska organisationen PYD, av Turkiet betraktad som en terrorgrupp, framhåller att det behövs val för att stärka demokrati och samhällstjänster för befolkningen.

Djup fattigdom efter 13 krigsår

25 maj

Mer än en fjärdedel av Syriens befolkning lever i djup fattigdom, drygt 13 år efter krigsutbrottet under den arabiska våren 2011. Bedömningen görs av Världsbanken i samband med två rapporter om det ekonomiska läget i landet. Före 2011 var djup fattigdom sällsynt i Syrien. Underlag till bedömningen att 5,7 miljoner syrier är extremt fattiga är tillståndet 2022, och det kan i själva verket enligt banken ha blivit ännu sämre till följd av jordbävningskatastrofen 2023. Vid ett givarmöte den 27 maj gör i synnerhet EU och dess medlemsländer utfästelser om att bekosta hjälp till Syriens befolkning, och till syriska flyktingar i grannländerna, under 2024 och 2025.

Våg av flyganfall speglar händelser i Gazaremsan

1 april

Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

FN-vädjan om hjälp till Syrien

22 mars

Det humanitära biståndet från omvärlden till Syrien tryter och brist på viktiga varor kan driva på flyktingströmmar, enligt en vädjan som görs av Adam Abdelmoula, biståndsamordare för FN på plats i landet. Under 2024 behövs 4,07 miljarder dollar för att nå 10,8 miljoner människor i Syrien med hjälp som FN-representanten beskriver som livsuppehållande. Sammantaget är det enligt FN 16,7 miljoner människor i Syrien som har behov av någon form av hjälp. Flera väpnade konflikter och klimatförändringar som yttrar sig i värmeböljor och vattenbrist gör det allt svårare att upprätthålla odling och boskapsskötsel så att livsmedelsbehoven ska kunna fyllas lokalt, lyder förklaringarna.

Kritik mot Turkiet för övergrepp i norra Syrien

29 februari

Turkiet bär ansvar för allvarliga brott mot liv och egendom som sker i norra Syrien, anser Human Rights Watch (HRW). Turkisk militär har det senaste årtiondet genomfört flera offensiver på syriska sidan om gränsen, där stora områden kontrolleras av en kurdiskt ledd förvaltning. I turkiska ögon är de kurdiska organisationerna terrorgrupper. Men det finns också syriska organisationer och miliser som agerar med turkiskt stöd, och de anklagas av HRW för godtyckliga gripanden, försvinnanden, tortyr och andra former av övergrepp som kan utgöra krigsförbrytelser. Turkiet tvingar enligt HRW också flyktingar att återvända att återvända till gränsområdet i Syrien. Människorättsgruppen kräver att Turkiet och dess lydmiliser släpper in oberoende granskare.

Löner och pensioner höjs

5 februari

Efter nästan 13 år av krig är Syriens ekonomi i fritt fall, med hög inflation. Försvarsmaktens personal, civilanställda i offentliga sektorn och pensionärer som arbetat i offentliga sektorn får nu 50 procents höjning av sina löner/pensioner, beslutar president Bashar al-Assad. (Ett år tidigare fördubblades deras ersättningar, men då tog regimen samtidigt bort bränslesubventioner.) Även minimilönerna inom den privata sektorn höjs genom presidentdekret. Sedan kriget bröt ut 2011 uppges valutan, det syriska pundet, ha tappat 99 procent av sitt värde. Hur långt löner och pensioner räcker i dag beror på om man följer officiell växlingskurs eller den kurs man kan få på gatan.

Västmakter anfaller Iranstödda grupper

2 februari

USA genomför flyganfall mot milisgrupper i Syrien och Irak som vedergällning för tre amerikanska soldaters död i Jordanien den 28 januari. Dödsoffer rapporteras, men uppgifterna om huruvida även civila dör är motstridiga. Dagen efter anfalls även huthirörelsen i Jemen. Sedan början på Gazakriget i oktober 2023, där USA har deklarerat stöd för Israels insatser efter terrordåd av den palestinska Hamasrörelsen, har amerikanska och allierade styrkor i regionen angripits minst 165 gånger. Olika väpnade grupper pekas ut, alla Iranstödda, men direkta stridshandlingar i Iran mellan USA och Iran har hittills inte rapporterats. Amerikanska och brittiska anfall mot huthierna i Jemen sker därför att huthirebeller angriper civil sjöfart i Röda havet med hänvisning till palestiniernas lidande.

Ett år efter skalv: höjda dödstal

2 februari

Inför årsdagen av jordbävningskatastrofen den 6 februari 2023 i norra Syrien och sydöstra Turkiet går Turkiets inrikesdepartement ut med reviderade dödstal. 53 537 människor omkom i Turkiet, uppger landets inrikesminister Regimen i Syrien har uppgett att 1 414 personer dog i regeringskontrollerat område, medan Turkietstödda lokala företrädare i norra Syrien har räknat till 4 537 dödsoffer i rebellkontrollerade delar av landet. Det skulle betyda att det sammanlagda totala dödstalet når 59 488. Det första, kraftiga skalvet med efterskalv raserade nästan 40 000 byggnader i Turkiet, där 691 000 hemlösa har fått nödboende i plåtcontainrar.

Fängelse för Assadtrogen milisledare

22 januari

Tolv års fängelse för brott mot mänskligheten och medhjälp till tortyr blir straffet för en man som lett en milisgrupp i Syrien. Domen faller i Nederländerna, där den 36-årige mannen sökte asyl 2020. Domstolen finner det styrkt att han lett gruppen Liwa al-Quds, som beskrivs som sympatisörer till Assadregimen. Både milis och offer i målet har palestinsk anknytning. Nederländerna hyser också domstolar inom FN-systemet, men domen uppges vara den första i en av landets egna domstolar som gäller övergrepp i Syrien.

Israel pekas ut för attack mot Iran i Syrien

20 januari

I en attack mot ett bostadshus i Damaskus som tillskrivs Israel dödas fem företrädare för Revolutionsgardet i Iran och minst ett halvt dussin andra personer, från olika arabländer. Revolutionsgardet är Irans verktyg för att stödja Assadregimen i Syrien och en av de dödade beskrivs som Irans spionchef på plats. Israel kommenterar sällan enskilda attacker men det är känt att landet agerar militärt mot den iranska regimens inblandning inte minst i Syrien. Irans president beskriver revolutionsgardisterna som martyrer med hög rang och förklarar att attacken inte kommer att förbli obesvarad.

Snart 14 år av krig, dödstalen har vänt uppåt

31 december

2023 blev ett dödligare år i Syrien än 2022 vad striderna i landet beträffar, uppger oppositionsgruppen SOHR. Minst 4 360 personer har fått sätta livet till under året. Talet inkluderar både civila och stridande. Det är drygt 500 fler än året innan enligt SOHR:s uppgifter. (Jämförelseåret 2022 var det minst dödliga sedan inbördeskrig bröt ut 2011.) Bland dödsoffren 2023 ingår nästan 550 kvinnor och barn. Fortfarande är många stridande parter inblandade i krigshändelser: regeringsarmén med stöd av ryska, iranska och libanesiska styrkor, sunnimuslimska jihadistgrupper, kurdiska styrkor med stöd av kristna milisgrupper och miliser som sympatiserar med Turkiet. Anfall från luften utförs av Israels försvarsmakt och av amerikanskt flyg.

FN:s matstöd till syrier upphör

4 december

FN:s livsmedelsprogram ställer in sina leveranser av matransoner till människor i olika delar av Syrien i januari 2024 till följd av att finansieringen tryter. Bara människor i akuta nödlägen kommer nu att kunna få sådan hjälp, meddelar WFP. Under året som gått har WFP fått dra ned på sina stödtgärder i Syrien stegvis eftersom det inte finns nog med pengar för insatser på bred front. Flera miljoner människor i landet är beroende av mathjälp utifrån. Många av de berörda är internflyktingar som har samlats i läger under år av inbördeskrig och militära interventioner utifrån.

FN-domstol beordrar stopp för tortyr

16 november

Internationella domstolen (ICJ) uppmanar regimen i Syrien vidta alla upptänkliga åtgärder för att förhindra tortyr och annan grym eller nedsättande behandling, eller straff. Bevisförstöring får inte heller förekomma. Uttalandet från FN-domstolen sker i ett mål som bygger på anklagelser mot regimen om tortyr mot fångar, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Nederländerna och Kanada har krävt interimsbeslut från domstolen om stopp för regimens övergrepp och att dess fängelser måste öppnas för inspektioner. De hänvisar till att Syrien bryter mot FN:s konvention mot tortyr. I en annan FN-domstol, Internationella brottmålsdomstolen (ICC), har inget mål mot Syrien kommit upp eftersom regeringen i Damaskus inte har godkänt domstolens grunddokument Romstadgan.

Arresteringsorder mot presidenten

15 november

Frankrike utfärdar en arresteringsorder för Syriens president Bashar al-Assad som anklagas för inblandning i brott mot mänskligheten i samband med attacker med kemiska vapen 2013. 

USA-styrkor i fler anfall

12 november

För tredje gången på tre veckor anfaller USA mål i Syrien som uppges ha anknytning till Iran (antingen till Irans officiella revolutionsgarde eller till Iranstödda organisationer). Sedan den 17 oktober har minst 45 angrepp mot amerikanska styrkor i Syrien och Irak rapporterats. I Syrien håller USA cirka 900 soldater, i Irak 2 500 med uppgiften att se till att jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) inte växer i styrka igen. Den senaste tidens angreppen ska dock ses mot bakgrund av situationen i Israel och Palestina, där Iranstödda Hamas utförde terrordåd mot Israel den 7 oktober, och Israel har svarat med bombningar av Gazaremsan. 

Kritiserade fältdomstolar avskaffas

1 september

Syriska statens militära fältdomstolar avskaffas, enligt dekret från president Bashar al-Assad med omedelbar verkan. Fältdomstolarna, som fått hård kritik för godtyckliga processer som lett till snabba avrättningar, inrättades 1968. På 1980-talet fick de också domsrätt över civilpersoner, ett av regimens svar på att det förekom protester mot förtrycket. Rättegångar i fältdomstolar har inte lämnat utrymme för en anklagads försvar och domarna har inte kunnat överklagas.

Protester mot höjda priser

16 augusti

Pensionerna och lönerna för offentliganställda, inte minst försvarsanställda, fördubblas och minimilönerna höjs. Det meddelar regeringen samtidigt som de statliga bensinsubventionerna avskaffas och subventionerna på eldningsolja minskas. Efter tolv år av inbördeskrig har Assadregimen, som är föremål för sanktioner från västvärlden, allt större problem med att få landets ekonomi att fungera. Inflationen skenar och valutans kurs mot dollarn (på den svarta växlingsmarknaden) vittnar om en ekonomi i djup kris. Protester börjar förekomma i regimkontrollerade områden, främst al-Suwayda som har drusisk befolkning. De tilltar under veckorna framåt september.  Bland annat fälls en staty av förre presidenten Hafiz al-Assad. Mer än två tredjedelar av befolkningen behöver nu någon form av hjälp, enligt FN. Internationellt bistånd till behövande syrier hindras inte av sanktionerna.

IS i anfallsvåg i östra Syrien

11 augusti

Terrorgruppen Islamiska staten (IS) hålls ansvarig för en attack mot en militärbuss som tros ha krävt minst 33 soldaters liv i Dayr al-Zawr i östra Syrien. Jihadisterna omringade bussen i ett ökenområde som var ett av deras fästen under de år då IS kontrollerade stora delar av norra Syrien och norra Irak. Under augusti månad har IS trappat upp sina attacker, enligt uppgifter som återges av SOHR. Emellertid har IS de senaste åren också tvingats byta ledare ungefär en gång i halvåret. Senast var i slutet av april då den turkiska säkerhetstjänsten MIT sade sig ha slagit ut den högste ledare som IS utsåg hösten 2022.

Tillspetsat läge kring hjälpbehov i nordväst

13 juli

Syriens regering beslutar att gränsövergången Bab al-Hawa, där bistånd körs in via Turkiet, hålls öppen i ett halvår till – men regimen kräver ”samordning”. Gränsövergångarna har i åratal gett upphov till dragkamp i FN:s säkerhetsråd, där Ryssland genom sin vetorätt bevakar Assadregimens intressen. Internflyktingar har trängts ihop i nordväst till följd av inbördeskriget och deras situation förvärrades av jordbävningskatastrofen i början av 2023. FN beräknar nu att drygt fyra miljoner människor behöver nödhjälp och når 2,7 miljoner av dessa, men befarar att ”samordning” kan leda till att hjälp kommer på avvägar: Landsänden är styrd av rebeller som är emot Assadstyret. Mindre gränsövergångar finns, men 85 procent av hjälpsändningarna tas in via Bab al-Hawa, väster om Aleppo.

BBC stoppas i Syrien

9 juli

Brittiska BBC får sin pressackreditering indragen i Syrien. Det betyder att BBC:s journalister inte får arbeta i landet. Assadregimen reagerar mot en granskning som genomförts av BBC:s arabiskspråkiga redaktion, som har synat handeln med drogen fenetyllin, också känd under namnet Captagon. Den liknar amfetamin och är starkt beroendeframkallande. De senaste åren har det gjorts stora beslag av drogen i Mellanöstern men också i Italien. Enligt BBC:s källor finns det kopplingar till högre skikt inom den syriska militären och till president Assads släkt.

FN-organ ska syna försvinnanden

29 juni

FN:s generalförsamling beslutar att inrätta en oberoende kommission med uppdraget att granska vad som hänt med människor som rapporterats försvunna under de år som gått sedan revolt och inbördeskrig bröt ut i Syrien 2011. Människorättsorganisationer hävdar att det kan röra sig om uppemot 100 000 personer. Få medlemsländer stöder Syriens protester vid FN-omröstningen. Bara 11 länder röstar emot medan 83 röstar för och 62 avstår.

Brottsanklagelser mot regimen når FN-domstol

12 juni

Anklagelser mot regimen i Syrien om händelser som kan utgöra brott mot internationella konventioner har nått Internationella domstolen (ICJ i engelsk förkortning). Rättsfallet är det första i en internationell tribunal med upphov i inbördeskriget sedan 2011. Nederländerna och Kanada har begärt att FN-domstolen utreder anklagelser om godtyckliga gripanden, tortyr, försvinnanden, sexuella övergrepp och bruk av kemiska vapen mot civila. I Haag, där ICJ har sitt säte, finns också Internationella brottmålsdomstolen (ICC), men ICC kan inte ta upp syriska fall eftersom Syrien inte har ratificerat ICC:s grunddokument som kallas Romstadgan. I vissa länder har däremot anklagelser mot enskilda personer från Syrien prövats.

Fond för ska bidra till säkerhet efter IS-jihadister

8 juni

USA utlovar drygt 148 miljoner dollar till vad som beskrivs som stabiliseringsinsatser i Irak och Syrien. Löftet utfärdas av utrikesminister Antony Blinken i samband med ett möte i Saudiarabien som hålls för att lägga grunden för en stabiliseringsfond. Målet är att samla in 601 miljoner dollar från deltagande länder till behov som syrier och irakier själva har uttryckt. USA och Saudiarabien uppmanar stater med god ekonomi att ta hem sina medborgare från läger i Syrien och Irak där anhängare till Islamiska staten med familjer finns kvar sedan IS-kalifatet besegrades. Storbritannien har lovat bidra med 109 miljoner dollar under loppet av fem år, utöver närmare 20 miljoner dollar till akuta humanitära insatser på kortare tid.

Turkiet bygger för flyktingar i Syrien

24 maj

Turkiet har börjat bygga bostäder för hemvändande syriska flyktingar. Efter flera offensiver i norra Syrien utförda av turkiska styrkor med allierade syriska rebeller kontrollerar Turkiet mark längs gränsen dit man vill förmå flyktingar att återvända, särskilt som attityderna mot flyktingar har skärpts i Turkiet. Frågan har också tyngd inför den förestående avgörande omgången i Turkiets presidentval. När projektet presenteras säger Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu, på plats utanför al-Ghandura i Jarabulusområdet, till medier att 240 000 nya bostäder ska byggas, vilket man hoppas ska kunna genomföras på tre år. Bistånd från Qatar finansierar byggandet. Turkiet hyser fler än tre miljoner syrier som flytt undan inbördeskrig sedan 2011. De flesta har tillfälligt skydd i Turkiet och EU bidrar till att finansiera deras tillvaro för att de inte ska söka sig vidare till EU-länder.

Syrien tillbaka i Arabförbundet

7 maj

Efter mer än tio års avstängning välkomnas Syrien tillbaka av Arabförbundet. Medlemsländernas utrikesministrar betonar i ett uttalande att de är redo att hjälpa till för att lösa konflikten i Syrien. Arabförbundets beslut är enhälligt men Qatar meddelar att landet inte kommer att normalisera relationerna med Syrien. Qatar uppger samtidigt att landet inte kommer att utgöra något hinder för Arabförbundets beslut. Två dagar senare meddelar Syrien och Saudiarabien att länderna normaliserar sina diplomatiska förbindelser. 

Regimen pekas ut som knarkfinansierad

24 april

EU inför sanktioner mot kusiner till president Bashar al-Assad som pekas ut som inblandade i smuggling av fenetyllin, som är narkotikaklassat och ibland går under varumärket Captagon. Olaglig handel med det centralstimulerande preparatet, som är besläktat med amfetamin, uppges vara en av regimens inkomstkällor. Bland dem som tjänar på hanteringen finns enligt nyhetsbyrån AFP också motståndare till regimen. I USA och Storbritannien råder sedan tidigare sanktioner mot presidentkusinerna. En av dem äger en fabrik i Syrien där preparatet tillverkas. Saudiarabien beskrivs som den största marknaden.

Skalven krävde över 50 000 liv

28 februari

Fler än 50 000 människor dog i de förödande jordbävningarna den 6 februari, rapporterar nyhetsbyrån AFP som har samlat in uppgifter från både Turkiet och Syrien. Källorna är dels officiella, båda ländernas regeringar, dels lokala organisationer som samarbetar med FN. Sammanräkningen innehåller också omkomna i rebellkontrollerade områden i Syrien. Uppröjningsarbete pågår, dessutom kan det fortfarande saknas bekräftelser i fall där dödsoffer inte fördes till sjukhus utan begravdes av anhöriga.

Dödsoffer vid israeliska anfall

19 februari

Israel genomför ett robotanfall mot stadsdelen Kafr Susa i Damaskus som hyser statliga inrättningar, bland annat syriska UD, och bostäder för regimens säkerhetsapparat. Oppositionsgruppen SOHR återger uppgifter om 15 döda, bland dem även civila. Under inbördeskriget har Israel riktat hundratals anfall mot den libanesiska shiarörelsen Hizbollah och regimen i Iran, som båda strider i Syrien på Assadregimens sida, men attackerna riktas sällan mot områden där det finns bostäder. Den 2 januari anföll Israel Damaskus internationella flygplats. Efter den attacken, då ett vapenlager fanns bland målen, rapporterades fyra dödsoffer.

IS pekas ut för överfall

17 februari

Ett bakhåll i ökentrakter utanför Homs som tillskrivs Islamiska staten (IS) kräver minst 53 liv, enligt statlig syrisk TV. Enligt sjukhuskällor är alla dödsoffer civila, utom drygt en handfull soldater. Oppositionsgruppen SOHR:s källor uppger att de civila överfölls när de var ute och letade efter tryffel. Attacken är den dödligaste som IS hålls ansvarigt för sedan jihadisterna stormade ett fängelse i Hasaka i januari 2022, då syftet ska ha varit att frita andra jihadister.

Miljardvädjan från FN till nödhjälp efter skalven

16 februari

FN vädjar om en miljard dollar till akut nödhjälp åt människor i Turkiet som överlevt de svåra skalven. Tanken är att pengarna ska räcka till insatser för 5,2 miljoner människor i tre månader: mat, vatten, läkemedel, hygien, tak över huvudet och utbildning. Enbart de syriska flyktingarna i turkiska provinser som berörs av katastrofen är 1,74 miljoner. FN har också vädjat om 397 miljoner dollar till drabbade i Syrien. Där är skadeläget än så länge mer oklart. FN har beräknat att omkring 7 miljoner barn är drabbade sammanlagt, i båda länderna. Ur FN:s centrala katastroffond har man hittills anslagit 50 miljoner dollar. Röda Korset har vädjat om 700 miljoner dollar till insatser i båda länderna. Det kommer också donationer från många håll. En ståljätte har exempelvis donerat 5 miljoner dollar till två enskilda organisationer.

Katastrofen skapar politiska öppningar

15 februari

Efter jordbävningskatastrofen har flera sunnimuslimska regimer i arabvärlden, som hållit avstånd till president Assad under inbördeskriget, agerat för att föra in hjälpsändningar. Från Förenade arabemiraten kom nästan 40 flygplanslaster med nödhjälp under drygt en vecka. Även Saudiarabien, en politisk motpol till Syrien, flög in viss hjälp. Egypten och Bahrain erbjöd bistånd. Grannlandet Jordanien, som har behållit diplomatiska relationer med Damaskus hela tiden, var ett av de första länderna som bidrog med nödhjälp.

Fler gränsövergångar från Turkiet ska öppnas

13 februari

Assadregimen har lovat FN att ytterligare två gränsövergångar ska öppnas så att katastrofhjälp ska kunna nå rebellhållna delar av nordvästra Syrien. Utöver vägen via Bab al-Hawa, som tagit skada av skalven, ska övergångarna Bab al-Salam och Bab al-Rai öppnas. Efter ett möte mellan president Assad och WHO:s chef Ghebreyesus i Damaskus talas det om en tremånadersperiod då lastbilskolonner ska kunna köras in från den turkiska sidan. För transporter över fronten inom Syrien har Assad också gett FN klartecken, men från rebellsidan saknas besked. Till Assadstyrda områden har det kommit nödhjälp från bland annat Förenade arabemiraten, Ryssland, Iran, Sudan och Hizbollahrörelsen i Libanon. FN befarar att 5,3 miljoner syrier har blivit hemlösa efter jordbävningarna.

Regimen lovar att hjälp ska nå fram

8 februari

I både rebell- och regeringskontrollerade områden i norra Syrien är följderna av jordbävningskatastrofen förödande. Regimen vädjar om internationell hjälp och landets FN-ambassadör har lovat att regeringen ska bidra till att hjälp når även rebellområden. I oppositionskontrollerade trakter har organisationen Vita hjälmarna en nyckelroll i akut hjälparbete. Vanligen körs bistånd till rebellstyrda Idlib in via Turkiet genom en överenskommelse i FN från 2014, men nu är vägar raserade. Redan under inbördeskriget har mycket av infrastrukturen förstörts, inte minst sjukhus och andra vårdinrättningar som bombats av regeringen och dess ryska allierade. De internationella sanktioner som upprätthålls mot Assadregimen gör det samtidigt svårare att nå fram med nödhjälp, enligt flera stora biståndsorganisationer. Ett givarmöte i EU-regi planeras till i mars. I EU:s biståndsmekanism deltar förutom medlemsländer åtta grannländer till EU, bland dem Norge. 

Internationell mobilisering för skalvdrabbade

6 februari

Gränsområdet mellan Turkiet och Syrien skakas av jordbävningar som kräver tusentals liv i båda länderna. Katastrofen sker nattetid och människor begravs i sina raserade hem. Epicentrum ligger vid miljonstaden Gaziantep nära Medelhavets östligaste hörn och två av skalven är de största i regionen på nästan 100 år. Räddningsarbetet försvåras av efterskalv, vinterväder och bränder längs gas- och oljeledningsnät som tagit skada. Turkiet vädjar om internationell hjälp. Israel och Ryssland finns bland stater som snabbt utlovar hjälp till både Turkiet och Syrien.

OPCW: Regimen använde klorgas

27 januari

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) beskyller det syriska flygvapnet för en klorgasattack den 7 april 2018 som krävde 43 liv. Slutsatsen dras i en rapport där det heter att minst två gasbehållare släpptes mot staden Duma från luften och att giftet spreds vid bostäder. Regimen var vid tillfället i färd med att försöka återta Duma som hölls av rebeller. Regeringen i Damaskus och dess allierade Ryssland har hävdat att anklagelserna var bluff, på amerikanskt initiativ. USA genomförde efteråt flyganfall mot syriska mål tillsammans med Storbritannien och Frankrike. OPCW:s utredare bygger sin uppfattning på bland annat provtagning i Duma och vittnesmål. Inspektörernas bedömning att klorgas kommit till användning har varit känd sedan 2018, men det ingick vid den tiden inte i OPCW:s uppdrag att peka ut någon ansvarig. Regimen nekar till anklagelserna.

Minst dödliga året sedan 2011

31 december

Kriget i Syrien har krävt minst 3 825 dödsoffer under 2022, uppger oppositionsgruppen SOHR. Det betyder att året varit det minst dödliga sedan revolten mot Assadregimen bröt ut under den arabiska våren 2011. Med stöd av sina källor inne i landet bedömer SOHR att 1 627 av dödsoffren var civila, bland dessa 321 barn. Drygt 200 personer dödades av kvarlämnade minor eller andra sprängämnen. Den väpnade konflikten präglas i dag av sporadiska strider och jihadistattacker utförda av Islamiska staten (IS), framför allt i landets östra delar, men dödstalen förblir anmärkningsvärda hos de stridande parterna enligt de uppgifter som nått SOHR: 627 personer i regeringsstyrkor, 217 i väpnade grupper som strider på Assadregimens sida, 387 hos SDF i norr (kurdiska styrkor och deras allierade) samt i runda tal 500 jihadister.  

Närmande mellan Turkiet och Syrien

28 december

Turkiets och Syriens försvarsministrar möts i Moskva för de första officiellt bekräftade högnivåsamtalen sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011. Turkiet hyser och stöder en rad syriska oppositionsgrupper, och det förekommer samarbete på marken i Syrien mellan turkisk militär och väpnade regimmotståndare. Så sent som 2017 kallade president Erdoğan Syriens president Bashar al-Assad för ”terrorist”. Ministermötet väcker nu oro i grupper som hittills har räknat med Turkiets stöd. Efter nyår, är den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu träffar paraplyorganisationen Syriska nationalrådets ledare Mahmut al-Maslat, säger Çavuşoğlu att Turkiet står fast vid sitt stöd för FN:s säkerhetsråds Syrienresolution 2254 från 2015 om eldupphör och en fredlig lösning.

Energikris stoppar sport och ger fyradagarsvecka

7 december

Alla idrottstävlingar ställs in i regeringskontrollerade områden på grund av energibrist. Stoppet varar åtminstone till årets slut, meddelar det syriska riksidrottsförbundets ordförande. Bristen på bränsle gör bland annat att fotbollslag inte kan resa till bortamatcher. Inom statliga arbetsplatser råder för närvarande fyradagarsvecka för att man ska spara el och drivmedel. Syriens största telekombolag har också flaggat för att delar av verksamheten ligger nere därför att man inte har bränsle till egna elgeneratorer.

El- och matbrist väcker protester

4 december

I Suwayda i söder, en stad kontrollerad av regimstyrkor, stormas en byggnad som brukas av provinsregeringen av en folkmassa som protesterar mot allt svårare levnadsomständigheter. Minst en demonstrant och en polis dödas. Sedan Assadregimen slog ned den revolt som utbröt under den arabiska våren 2011 är regimkritiska demonstrationer sällsynta, men brist på bland annat drivmedel och vissa matvaror råder. Skärpt elransonering har beslutats alldeles nyligen och FN beräknar att 90 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Terrorledare uppges dödad

30 november

Jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) uppger att dess ledare, irakiern Abu Hasan al-Hashimi al-Qurashi, har stupat i strid. Enligt amerikansk militär skedde det i en konfrontation mellan IS och rebellstyrkan Fria syriska armén i provinsen Daraa i södra Syrien i oktober. Det ska dessutom ha funnits koppling till samarbete mellan Assadregimen och Fria syriska armén. Daraa, som var centrum för upproret under den arabiska våren 2011, kontrolleras i dag huvudsakligen av regimen i Damaskus men det har slutits överenskommelser mellan regeringssidan och lokala grupper. När Fria syriska armén bildades hade avhoppare från regeringsarmén nyckelroll, men vilka som använder gruppens namn i dag är oklart. IS kungör en ny ledare: Abu al-Hussein al-Husseini al-Qurashi. Namnet röjer anspråk på anor från profeten Muhammeds stam Quraysh.

Turkiska flyganfall i Syrien och Irak

20 november

Turkiet genomför flygattacker mot kurdiska mål i både Irak och Syrien. Det sker en vecka efter ett bombdåd i centrala Istanbul, som enligt den turkiska ledningen utfördes av PKK-gerillan. I Irak angrips platser i bergen, där PKK har baser. I Syrien anfalls platser i nordöst, som Turkiet hävdar att den kurdiska milisen YPG gör bruk av i terrorverksamhet. Turkiska försvarsdepartementet uppger att 89 mål anfallits. Den syriska exilgruppen SOHR återger rapporter om att fler än 30 liv krävts i anfallen mot syriskt område. Bomben i Istanbul var med sex dödsoffer den dödligaste på flera år, men de utpekade kurdiska organisationerna förnekar ansvar. När president Erdoğan kommenterar flygräderna upprepar han en tidigare framförd avsikt att också gå in med marktrupper i Syrien, vilket i så fall skulle bli fjärde gången sedan 2016.

Sverige tar ut avståndet till kurdisk gerilla

31 oktober

Sveriges utbyte med det kurdiska regionala styret i norra Syrien ska begränsas till humanitära frågor, meddelar utrikesminister Tobias Billström. Regionen styrs sedan flera år av en förvaltning som domineras av den kurdiska organisationen PYD. Dess väpnade gren, milisen YPG, har i samarbete med västländer haft en nyckelroll i bekämpandet av jihadiströrelsen Islamiska staten (IS). Beskedet från Sveriges regering har anknytning till krav som Turkiet ställer för att godkänna en svensk ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Kraven bottnar i att YPG kopplas till den terrorklassade organisationen PKK, som strider för kurdiska intressen i Turkiet (se 28 juni och 12 augusti 2022).

Företag bötfälls för samarbete med IS

18 oktober

Cementkoncernen Lafarge har accepterat att betala böter i USA på 778 miljoner dollar för att ha gjort affärer med Islamiska staten (IS) och jihadistgruppen al-Nusrafronten i Syrien. Företaget betalade också beskyddarpengar till mottagare i terrorgruppernas närhet. Grunden för amerikanska böter är att jihadistgrupperna är terrorklassade. Lafarge, förut franskägt, togs 2015 över av en schweizisk koncern som ska ha varit ovetande om affärerna i Syrien. Även i Frankrike riskerar Lafarge rättsliga efterräkningar, i så fall för medhjälp till brott mot mänskligheten. Franska terrorlagar ger inga möjligheter att förhandla om en uppgörelse med rättsväsendet, som i USA.

Flyktingar drunknar utanför Syriens kust

23 september

Bara 20 personer räddas när ett fartyg med uppemot 150 migranter ombord sjunker i Medelhavet utanför staden Tartus. Ombord på fartyget som lagt ut från Libanons kust finns libaneser, som hoppas kunna ta sig till Europa undan ekonomiskt kaos i hemlandet, men också syrier och palestinier. Libanon har länge hyst palestinska flyktingar, syrier har tillkommit särskilt sedan inbördeskrig bröt ut 2011 och nu sällar sig landets egen befolkning till flyktingskarorna och båttragedierna i östra Medelhavet ökar. Bland de drunknade finns enligt FN även barn och äldre personer.

Fängelsedom mot ”Hamas slaktare” står sig

7 september

Ett beslut fattat i en överdomstol i Frankrike, kassationsdomstolen, innebär att den fällande domen mot president Bashar al-Assads farbror Rifaat inte kommer att rivas upp. Han är dömd till fyra års fängelse för bland annat penningtvätt och skattebrott; rättsfallet handlar inte minst om hur han agerat för att plundra den syriska statskassan. Rifaat al-Assad var vicepresident, men flydde från Syrien 1984 efter ett misslyckat kuppförsök. Själv har han hävdat att det finns gåvor från det saudiska kungahuset bakom hans stora förmögenhet. I Frankrike finns numer lagar som myndigheterna åberopar mot personer som misstänks ha tillskansat sig tillgångar orättmätigt i andra länder. Sedan den syriska regimen 1982 slog ned ett sunnimuslimskt uppror i staden Hama har Rifaat al-Assad öknamnet ”Hamas slaktare”. 85-åringen kommer sannolikt aldrig att avtjäna något straff, men hans tillgångar i Frankrike har tagits i beslag.

Kurdstyrkor i norr ger upp jakt på IS

12 augusti

Syriens demokratiska styrkor (SDF), som kontrollerar stora delar av norra Syrien och har stått för huvuddelen av de senaste årens insatser mot terrorgruppen Islamiska staten (IS), meddelar att dess samarbete med en USA-ledd allians avslutas. Det sker i protest mot att Turkiet genomför drönarattacker mot SDF och dessutom luftar planer på att angripa SDF i Manbij och Tall Rifaat. Turkiets militära agerande inne på syriskt område bottnar i att det är kurdiska styrkor, milisen YPG, som dominerar SDF. Turkiet betraktar väpnade kurdiska organisationer som terrorister, eftersom kurdiska motsvarigheter till YPG i Turkiet strider för oberoende.

Vardagskostnader stiger kraftigt

7 augusti

För tredje gången i år kommer bensinpriserna att höjas kraftigt, meddelar det departement som ansvarar för inrikes handel. Denna gång aviseras nästan 130 procents prisökning. Brist på bensin råder och importen är dyr eftersom det syriska pundet har fortsatt att sjunka i värde alltsedan den arabiska våren 2011 resulterade i krig. Andra varor som stigit kraftigt i år är bröd, socker, ris och gödningsämnen till lantbruket.

Utpekad IS-ledare dödas

12 juli

En man som pekas ut som Syrienchef i terrorgruppen Islamiska staten (IS) har dödats i en drönarattack i nordvästra Syrien, uppger det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon. Kvarvarande IS-anhängare och militanta grupper som samarbetar med rörelsen är fortfarande aktiva i området, och tros framför allt ligga bakom attacker mot kurdiska styrkor i norra Syrien.

Syrien erkänner utbrytarenklaver som självständiga

29 juni

Syrien erkänner som första stat i världen vid sidan av Ryssland de två separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Ukraina reagerar med att bryta de diplomatiska förbindelserna med Syrien, ett besked som lämnas av president Zelenskyj. Den syriska statsledningen, som har lyckats behålla makten i sitt eget land med hjälp av stöd från regeringen i Moskva, fattade liknande beslut 2018, då ryskdominerade utbrytarrepubliker i Georgien erkändes som självständiga.

Sverige lovar att inte bistå kurdisk gerilla

28 juni

Sverige och Finland har i ett samförståndsavtal med Turkiet lovat att inte stödja den kurdiska gerillan YPG i norra Syrien, som den turkiska regeringen betraktar som en terrorgrupp, och att inte upprätthålla vapenembargo mot Turkiet. Beskeden bottnar i förhandlingar om Sveriges och Finlands ansökningar om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det återstår fler prövostenar innan Nato utvidgas med fler medlemsländer i Norden, framför allt hur sådana fall ska hanteras där Turkiet anklagar enskilda personer för terrorbrott och begär att de ska utlämnas. YPG har en roll i det självstyre som kurder i Syrien är i färd med att inrätta.

Turkiet på väg in i Syrien igen

24 maj

Turkiet planerar att genomföra ännu en militär offensiv in på syriskt område, meddelar president Erdoğan. Syftet är att genomföra den ”säkerhetszon”, längs gränsen och tre mil in i Syrien, som den turkiska regeringen har siktat på tidigare. Offensiven blir om den genomförs Turkiets fjärde sedan 2016. Det är framför allt det kurddominerade självstyre som har uppstått på syriska sidan som oroar Erdoğan, eftersom han kopplar det till den terrorstämplade kurdiska gerillan PKK.

Barn dör i skottstrid i IS-läger

28 mars

När kurdiska vakter och IS-anhängare drabbar samman i det överfyllda lägret al-Hol finns barn både bland de döda och bland de skadade. Minst fem människor mister livet. Enligt de kurdiska styrkor som vaktar lägret, där merparten av invånarna beskrivs som makor och barn till IS-krigare, har IS-sympatisörerna tillgång till flera typer av vapen, bland annat raketgevär.

Murbygge på gränsen mellan Irak och Syrien

27 mars

Irak har börjat bygga en betongmur längs gränsen mot Syrien, uppger irakisk militär. Avsikten är att förhindra IS-anhängare från att ta sig över gränsen. Hela gränsen är mer än 60 mil lång, och den mur som byggs till att börja med är drygt en mil. Den löper mellan Sinjarområdet i den irakiska provinsen Nineve och södra Hasakaprovinsen i Syrien (i höjd med Mosul på den irakiska sidan och Aleppo på den syriska).

Emiraten öppnar för Assadregimen

18 mars

President Bashar al-Assad gör, såvitt känt, sin första resa till ett annat arabland sedan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011. Han tas emot i Abu Dhabi av Förenade arabemiraten, som har stött en del av de sunnimuslimska krafter som bekämpat regimen. Besöket ger signaler om att Assadregimen är på väg att släppas in i den arabiska gemenskapen igen, trots att kriget kantats av rapporter om brutal krigföring från regeringssidan, som anklagelser om bruk av kemiska vapen mot civila. Assads besök vittnar också om att emiraten inte undviker en ryskstödd regim trots att emiratiernas allierade USA visar ogillande, särskilt under pågående ryskt krig i Ukraina. Utbytet med Syrien tolkas också som att Förenade arabemiraten har för avsikt att ta större plats på den regionala arenan än tidigare.

Rysk rekrytering av legosoldater till Ukraina

15 mars

Oppositionsgruppen SOHR rapporterar att Ryssland rekryterar legosoldater från Syrien till den ryska invasion i Ukraina som inleddes den 24 februari. En anledning kan vara att det i Syrien finns regerings- och milissoldater med erfarenhet av närstrid inne i städer, där ukrainare antas ha en fördel mot ryska soldater som inte känner till platserna. Sedan 2015 har Ryssland, särskilt med flygstridskrafter, hjälpt Syriens president al-Assad att hålla sig kvar vid makten. Syriska frivilliga lovas nu en månadslön på motsvarande 11 000 kronor i Ukraina (betydligt mer än i hemlandet), och fasta belopp betalas ut om de såras eller stupar.

IS har ny ledare

10 mars

Terrorgruppen Islamiska staten (IS) har en ny ledare. IS bekräftar uppgifterna om att Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi har dödats (se 2 februari) och namnger efterträdaren som Abu Hasan al-Hashimi al-Qurayshi. Gruppen har pretentioner på att han ska erkännas som kalif och ledare för all världens muslimer. Inte mycket är känt om vem den nye ledaren är.

IS-mamma döms för krigsbrott

4 mars

Inom ramen för de rättsliga prövningar som sker i flera länder mot anhängare till Islamiska staten (IS) faller en dom i Stockholms tingsrätt. En mamma som reste till i Syrien med sina barn fälls för att ha låtit sin son, då tolv år, rekryteras som barnsoldat av IS. Pojken dog 16 år gammal. Mamman döms för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott till sex års fängelse.

Regimkritiker tar nya tag

5 februari

Oppositionsgrupper som verkar i exil gör ett nytt försök att samarbeta mot regimen. I takt med att Assadregimen, med rysk militär hjälp, återtagit områden där väpnade rebellrörelser av olika schatteringar varit starka, har den brokiga opposition som försökt tala för politiska lösningar utan våld blivit akterseglad. Regimkritiker som är spridda i olika länder samlas nu i Qatar för att enas om rekommendationer för att motståndet ska få vind i seglen.

USA: IS ledare dör vid räd

2 februari

Amerikanska specialstyrkor genomför en helikopterräd mot en plats i nordvästra Syrien. Insatsen är riktad mot terrornätverket IS ledare, som gått under namnet Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi (se 31 oktober 2019). Enligt president Biden spränger sig IS-ledaren vid räden. Organisationen Vita hjälmarna, som fungerar som räddningstjänst, räknar till 13 döda, bland dem barn och kvinnor, vid ett tvåvåningshus i Atimah i Idlibprovinsen där det förekommit strid. Även SOHR har uppgifter om 13 döda. Antalet kvinnor och barn varierar. Enligt SOHR är insatsen den största amerikanska i trakten sedan den förre IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi dödades 2019.

Barn i stormat fängelse

20 januari

Närmare 850 minderåriga finns i ett fängelse som stormas av beväpnade män som beskrivs som en terrorcell med koppling till IS. Fängelset i al-Hasaka i nordöstra Syrien hyser flera tusen tillfångatagna jihadister och vaktas av kurdiskt ledda styrkor. Ett försök att frita fångar pågår och kantas av skottlossning. Under de sex dagar då belägringen pågår krävs minst 180 liv.

Livstids fängelse för regimens brott

13 januari

En domstol i tyska Koblenz dömer en syrier, tidigare överste, till livstids fängelse för brott mot mänskligheten. En följd av rättegången är att det har slagits fast att den syriska regimen har begått brott mot de egna medborgarna. Anwar Raslan kopplas till tortyr mot fler än 4 000 fångar i Assadregimens fängelse al-Khatib i Damaskus, men också till dussintals mord och sexuella övergrepp mot fångar. Anklagelserna mot Raslan går ut på att han var officer i säkerhetstjänsten 2011 och ansvarig för fängelset, när regimen slog ned protester under den arabiska upprorsvåren. Senare sökte han själv asyl i Tyskland. 50 överlevande har vittnat inför domstolen.

Israel planerar för fler Golanbosättare

26 december

Israels regering godkänner en plan på att fördubbla den israeliska befolkningen på Golanhöjderna, som Israel intog från Syrien 1967. Israelisk lag infördes 1981, men merparten av omvärlden anser att området är under ockupation. 2019 deklarerade däremot USA:s dåvarande president Donald Trump att han såg området som israeliskt. I dag lever där minst 25 000 israeler, judiska bosättare som är fler än de druser som bott där sedan tidigare och inte har israeliskt medborgarskap (till skillnad från druser i Israel).

IS-anhängare dömd för folkmord

30 november

En anhängare till Islamiska staten (IS) fälls i domstol i Frankfurt för folkmord riktat mot den yazidiska minoriteten i Irak. Straffet för irakiern, som bland annat döms för att ha förslavat och låtit en yazidisk femåring dö, blir livstids fängelse. Han är enligt etermediebolaget BBC den förste med band till IS som döms för folkmord mot yazidier. Dessutom döms han för brott mot mänskligheten, krigsbrott och människohandel. Som IS-medlem har mannen varit aktiv i både Syrien och Irak. Hans tyska fru dömdes i oktober till tio års fängelse.

Protest mot rekrytering av barnsoldater

28 november

I Qamishli i nordöst hålls en demonstration. Protesten är riktad mot att tonåringar rekryteras som stridande till de kurdiska styrkorna YPG och YPJ (vars förband består av kvinnliga soldater). Anhöriga hävdar att flickor tvingas ta till vapen. Under inbördeskriget i Syrien har i princip alla stridande parter anklagats för att utnyttja barn som soldater. I en FN-rapport, publicerad i maj 2021, hävdades att YPG och allierade styrkor rekryterat minst 400 unga mellan juli 2018 och juni 2020. I juni 2019 skrev kurdiska myndigheter och FN under en gemensam handlingsplan, men FN-källor uppger att rekryteringen av barnsoldater har fortsatt ändå.

Mufti får lämna över makt till religionsråd

16 november

Syriens regeringsutnämnda stormufti pensioneras, och ingen ny kommer att utses. Posten som högsta muslimska auktoritet avskaffas genom ett dekret från president Bashar al-Assad. Muftins befogenheter överförs till ett råd som sorterar under religionsdepartementet, som också ansvarar för landets helgedomar. Frågor som gäller det religiösa året, exempelvis när fastemånaden inleds, ska också beslutas av rådet. (Rent praktiskt avgörs en sådan sak av när nymånen kan siktas.)

Vacciner mot pandemin till Syrien

14 november

Kina donerar en halv miljon doser av vaccin mot covid-19 till Syrien, där andelen vaccinerade är en av de lägsta i världen. Veckan innan har regimen i Damaskus tagit emot 1,3 miljoner doser av kinesiskt vaccin som köpts in via det internationella samarbetet Covax. Det är två kinesiska vacciner som förekommer i leveranserna: Sinopharm och Sinovac. Också vaccinering som sker i kurdiskt kontrollerade nordöstra Syrien kommer till stånd med vacciner som når in i landet via regimen i Damaskus. Den rebellkontrollerade provinsen Idlib i nordväst har försetts med vaccin via Covax, inte fullt 700 000 doser. Antalet smittade i Syrien i den senaste vågen av pandemin stiger snabbt, enligt varningar från FN.

Mordvåg i läger fortsätter

13 november

Tre irakiska medborgare mördas i lägret al-Hol i norra Syrien, som hyser framför allt anhöriga till IS-anhängare. Enligt uppgifter till SOHR har 78 personer dött i våldshändelser i lägret i år, varav 58 irakier. En del kvinnor av olika nationaliteter har tillåtits återvända hem med sina barn från något av de IS-relaterade lägren al-Hol och Roj. al-Hol beräknas ännu hysa 62 000 personer, cirka hälften från Irak. Den regionala kurdiska förvaltningen håller IS-anhängare ansvariga för våldet (se 30 mars 2021).

Tragiskt facit över sprängmedel i Syrien

10 november

Syrien har tagit täten i en topplista där ingen vill befinna sig: förra året, 2020, var Syrien det land där flest människor dödades eller skadades av minor eller kvarlämnad ammunition: 2 729 personer, enligt organisationen Landmine Monitor, som med FN-stöd publicerar årsstatistik alltsedan 1999. I hela världen registrerades minst 7 073 personskador, varav 2 492 med dödlig utgång. Minst tolv stater tillverkade personminor 2020, bland dem USA, Ryssland, Kina, Nordkorea, Indien och Pakistan. 164 länder har anslutit sig till en konvention mot minor kallad Ottawafördraget och få regeringsstyrkor använder personminor, men därutöver förekommer det ”improviserade” (egentillverkade) sprängladdningar hos många väpnade grupper.

Soldater dör i sällsynt Damaskusdåd

20 oktober

Minst 14 människor mister livet i ett attentat mot en militärbuss i Damaskus, där två bomber detonerar när bussen passerar under Presidentbron. Passagerarna är soldater och dådet är det värsta i huvudstaden på flera år. Samma dag rapporteras minst tolv dödsoffer i samband med artilleribeskjutning i den rebellhållna nordvästra delen av Syrien. I provinsen Hama dör dessutom sex regimtrogna miliskrigare i en detonation vid ett vapenlager. I sydöstra Syrien, nära gränsen mot Irak, sker samma kväll ett anfall mot militärbasen Tanf som hyser en mindre amerikansk styrka som är kvar i området sedan insatserna mot Islamiska staten; Iran tillskrivs denna attack mot amerikaner på syrisk mark.

Avrättade för bränder i naturen

20 oktober

24 personer som dömts för att med uppsåt ha startat skogs- eller markbränder avrättas. Justitiedepartementet ger inga detaljer om vilka de dödsdömda är, men uppger att händelserna inträffade 2020 och jämställer dem med terrordåd. Sammanlagt ska 187 bränder ha registrerats i provinserna Latakia, Homs och Tartus den sensommaren. Tre liv krävdes och stora markarealer förstördes, enligt vad syriska medier rapporterade under perioden. Elva personer döms till livstids straffarbete och några till tidsbegränsade straff.

Israeliska anfall mot Iranstödda styrkor

14 oktober

Minst nio dödsoffer krävs när Israel anfaller vad som uppges vara iranska positioner i centrala Syrien, där iranierna strider på regeringssidan. Två veckor senare uppger SOHR att Israel angriper en vapentransport nära Damaskus. I det fallet säger rapporterna att det är Iran och den libanesiska Hizbollahrörelsen som fraktar vapen, och att minst fem milismän mister livet när Israel slår till. Israel medger sällan enskilda attacker på syriskt område, även om det förekommer många sådana rapporter, men tillstår öppet sin beslutsamhet att hindra Iran från att skaffa sig fästen i Syrien (se 31 december 2020 och 13 januari 2021).

Höga dödstal i FN:s lägsta-beräkningar

25 september

Minst 350 209 personer fick sätta livet till under de första tio åren av inbördeskrig i Syrien, uppger FN. Det är första gången sedan 2014 som världsorganisationen officiellt anger ett samlat dödstal. FN slutade publicera beräkningar därför att det var så svårt att undersöka uppgifterna; den sammanställning som offentliggörs nu omfattar enbart säkerställda dödsoffer mellan mars 2011 och mars 2021. FN tror att det verkliga dödstalet är betydligt högre; tidigare i år framhöll FN-företrädare att tiotusentals människor saknas efter att ha försvunnit under krigsåren. Oppositionsgruppen SOHR, som verkar från Storbritannien men har ett välutvecklat nätverk av källor inne i Syrien, uppdaterade nyligen sina beräkningar av dödstalet till över 606 000.

Rebeller evakueras från Daraa

24 augusti

Rebeller börjar evakueras norrut från Daraa efter en månad av strider som beskrivs som de svåraste i södern sedan Assadregimen återtog kontrollen i provinsen 2018 (se 29 juli 2021). En vapenvila mellan regeringsarmé och rebeller har uppnåtts genom rysk medling. Bland annat har artilleribeskjutning förekommit i striderna, då regimen försökt skärpa sin kontroll över en del av provinshuvudstaden Daraa där Assadmotståndare kunde blir kvar 2018. Liksom vid händelseutvecklingen då, tycks man nu ha kommit överens om att rebeller ska bussas till norra Syrien. Enligt SOHR förväntas de rebeller som blir kvar i Daraa överlämna sina vapen till regeringssidan. FN-organisationen Ocha uppger att nästan 40 000 personer, varav fler än hälften barn, nu är registrerade som nya internflyktingar i Daraa.

Arnous andra regering klar

10 augusti

En ny regering ledd av premiärminister Arnous godkänns genom dekret från president Bashar al-Assad. Få ändringar har gjorts i ministerlistan. Alla som suttit på de tyngsta posterna blir kvar.

Våldsutbrott i Daraa

29 juli

I Daraa i söder sker sammanstötningar som enligt SOHR är de allvarligaste på tre år (sedan regimen återtog kontroll över merparten av provinsen). Bland annat förekommer artilleribeskjutning på flera platser. 19 dödsoffer rapporteras, flertalet stridande på regimsidan men också flera barn. Daraa var den plats där revolten mot Assadregimen bröt ut 2011. Staden hölls av rebeller fram till 2018, då regeringsarmén intog den med rysk hjälp. Armén har fortfarande inte full kontroll, och det sker återkommande mord och attentat i provinsen (se 16 mars 2021).

Belgien hämtar hem IS-anhöriga

17 juli

Tio barn och sex mammor från Belgien har fått lämna Rojlägret i nordöstra Syrien, en av de platser där anhöriga till IS-jihadister har samlats upp sedan ”kalifatets” fall. Åtgärden bottnar i att Belgien fattat beslut om att sörja för alla belgiska barn under tolv år. Gruppen har flugits till hemlandet, men först har blodprover tagits för att fastställa släktskapet och därmed bekräfta barnens medborgarskap. Tre mammor med sju barn har tackat nej. Mammorna kan räkna med att bli gripna och barnen omhändertas efter hemkomsten. Sammanlagt tros omkring 400 belgiska medborgare ha lockats till Syrien eller Irak under de krigsår då IS byggde ut sitt välde där.

USA anfaller proiranska grupper i två länder

27 juni

USA genomför anfall mot flera Iranstödda väpnade grupper vid gränsen mellan Irak och Syrien. Utvalda mål finns i båda länderna och minst sju döda rapporteras. Försvarshögkvarteret Pentagon beskriver anfallen som svar på upprepade attacker mot amerikaner stationerade i Irak. Regeringen i Bagdad fördömer USA:s agerande och förklarar att man vill slippa se irakisk mark som arena för uppgörelser mellan andra parter. Liknande anfall som USA genomförde i östra Syrien i februari 2021 krävde fler än 20 liv.

Oroligheter utanför Manbij

2 juni

Sex arabiska demonstranter rapporteras ha skjutits ihjäl under loppet av ett par dygn i Manbijområdet, som styrs av kurddominerade krafter. Det är också områdets kurdiska säkerhetsstyrkor, Asayish, som ska ha avlossat de dödade skotten. Ett krav på att invånarna ska göra värnplikt, som har rått i flera år, uppges ha utlöst protesterna.

SOHR: En halv miljon döda i inbördeskriget

1 juni

Tio år av inbördeskrig har krävt nästan en halv miljon liv, enligt den regimkritiska organisationen SOHR. Det nya tal SOHR anger är 494 438 döda, en ökning med fler än 105 000 fall som beskrivs som bekräftade. SOHR arbetar från London men har strävat efter att dokumentera oklara fall med hjälp av sitt nätverk i Syrien. Framför allt handlar det om människor som miste livet under de första krigsåren, fram till 2015. Därmed ska kriget ha krävt totalt bortåt 160 000 civila liv. Närmare 70 000 av den halva miljonen döda betecknas som jihadister med anknytning till extremiströrelser som Islamiska staten eller al-Qaida, medan gruppen ”övriga rebeller” omfattar 80 000 personer. Regeringsstyrkorna och miliser som strider för Assaregimen ska enligt SOHR ha förlorat uppemot 170 000 man. Bland de återstående dödsoffren finns bland annat ryska soldater.

Presidentval utan utmanare

26 maj

Syrien håller presidentval. Valet har dekorerats med två motkandidater, men antas varken vara fritt eller rättvist. Systemet är skapat för att inte äventyra sittande presidenten Bashar al-Assads fortsatta maktinnehav (se 3 maj). När  parlamentets talman summerar valet heter det att Assad fått 95,1 procent av rösterna och att 87,6 procent av de röstberättigade gått till valurnorna. Abdallah Sallum Abdallah ges 1,5 procent av rösterna och Mahmud Ahmad Marai 3,3 procent.

Irakiska IS-familjer till hemlandet med eskort

25 maj

Omkring 300 irakier med förmodad anknytning till islamiska staten (IS) lämnar lägret al-Hol i Syrien och körs mot Mosul i Irak med eskort av irakisk militär. Det är den första repatrieringen från lägret av irakiska familjer, och deras hemkomst väcker oro i Mosul, som i tre år var det viktigaste fästet i IS brutala ”kalifat”. Familjerna placeras till att börja med i ett läger som ligger söder om Mosul. Enligt FN är nästan hälften av de personer som finns kvar i al-Hol från Irak. Människorättsaktivister i Irak säger att oron för lägerinvånarna bottnar i att man inte vet vad de haft för inblandning i IS verksamhet, eller om den saken alls granskas.

Kurdisk gerillaledare dödad

17 maj

Turkiets president uppger att turkiska styrkor har dödat en kurdisk befälhavare. Kurden, känd under namnet Sofi Nurettin, ska ha lett PKK-gerillans styrkor i Syrien, men dödats vid en turkisk offensiv in på irakisk mark. Turkiet tillskriver PKK-befälet ansvaret för att den kurdiska gerillan tagit livet av 13 turkiska medborgare i norra Irak.

Två får ställa upp mot presidenten

3 maj

Bara tre kandidater, inklusive sittande presidenten Bashar al-Assad, får klartecken för att ställa upp i presidentvalet den 26 maj. 48 andra som anmält intresse har fått nej, meddelar författningsdomstolen. En tidigare minister, Abdallah Sallum Abdallah, kandiderar liksom Mahmud Ahmad Marai, som leder ett litet parti som tolereras av regimen.

Vaccin till rebellhållna Idlib

21 april

Idlibprovinsen i nordvästra Syrien som kontrolleras av rebellgrupper får sina första leveranser av vaccin mot covid-19. Via WHO:s inköpsmekanism Covax kommer 54 000 doser av Astra Zeneca-tillverkning som körs in från Turkiet. Vaccinationerna ska börja i maj. Vårdpersonal ska prioriteras liksom äldre med hälsotillstånd som medför att de tillhör riskgrupper. Den 22 april får också regimen in drygt 200 000 doser Astravaccin. WHO uppger att över 900 000 doser har öronmärkts för Syrien i den första vaccinationsfasen i områden som kontrolleras av regeringen eller av den kurdiskt ledda regionala förvaltningen i norr.

Regimen polisanmäls i Sverige

19 april

Fyra enskilda organisationer i Sverige polisanmäler företrädare för den syriska regimen för attacker med kemiska vapen 2013 och 2017. President Bashar al-Assad är en av de personer som polisanmäls. Enligt anmälarna har attacker utförts med sarin, som är förbjudet i en internationell konvention mot kemiska vapen. Som mål för attacker anges Ghuta 2013 och Khan Shaykhun 2017. Organisationerna som anmäler hoppas att en brottsutredning ska inledas och att svenska myndigheter genom en europeisk arresteringsorder ska se till att de brottsmisstänkta kan gripas om de sätter sin fot i Europa. Liknande anmälningar mot regimen har gjorts i Tyskland och Frankrike.

Presidentval i slutet av maj

18 april

Nästa presidentval ska hållas den 26 maj, meddelar parlamentets talman. Ingenting tyder på att någon med verklig chans att utmana sittande presidenten Bashar al-Assad kommer att ges möjlighet att ställa upp. Kandidater måste ha bott kontinuerligt i Syrien i minst tio år vilket automatiskt utesluter regimkritiker som tvingats i exil. Kandidater måste också ha stöd av minst 35 ledamöter av parlamentet, som domineras av presidentens parti Baath. Presidentvalet blir det andra sedan inbördeskriget bröt ut 2011.

Centralbankens chef byts ut, pundet devalveras

13 april

Centralbankens chef Hazem Karfoul får sparken. Under de tre år han varit chef för banken har Syrien sjunkit allt djupare ner i krigsekonomi, trots att Assadregimen får stöd av Iran på olika sätt och trots att rysk militärt stöd har gjort att regimen åter har kontroll över många omtvistade delar av landet. Det syriska pundet har under krigsåren rasat i värde och drivit upp inflationen, vilket gjort det svårt för syrier att få pengarna att räcka till livets nödtorft. Nyligen begränsades bankuttag och en del andra transaktioner, samtidigt med vissa andra åtgärder, som importförbud, för att hindra folk från att hamstra dollar. Två dagar efter det att bankchefen sparkats devalveras det syriska pundet så att dess kurs närmar sig värdet gentemot dollarn på svarta marknaden.

OPCW: Regimen använde giftgas 2018

12 april

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har dragit slutsatsen att en helikopter tillhörig det syriska flygvapnet släppte minst en klorgasbomb över den rebellkontrollerade staden Saraqib söder om Aleppo i februari 2018. Prover har analyserats och vittnen har intervjuats av OPCW:s utredare. Det är andra gången sedan OPCW:s uppdrag utökades med befogenhet att ta ställning i skuldfrågan som regimen hålls ansvarig. Tidigare har organisationen pekat ut regimen för användning av kemvapen 2017 (se 9 juli 2020). Assadregimen förnekar alla anklagelser. Den 21 april röstar en majoritet av medlemsländerna i OPCW för att frånta Syrien rösträtt i organisationen tills regimen uppfyller kraven på redovisning av kemvapen och tillverkningsanläggningar.

IS kidnappar civila

6 april

IS-jihadister kidnappar 19 personer från en by i Hamaprovinsen. Bland dem finns elva civila om tros ha varit ute i ett stäppområde för att leta efter tryffel. De övriga som förs bort är poliser.  Händelsen ska ha inträffat i samband med en kraftmätning mellan IS och regimstyrkor.

Misstänkta IS-medlemmar grips i al-Hol

30 mars

De kurdiskdominerade SDF-styrkorna meddelar att de har gripit 53 misstänkta IS-medlemmar i lägret al-Hol, som hyser anhöriga till jihadister och andra med förmodad anknytning till Islamiska staten. Fler än 40 personer har fått sätta livet till i en mordvåg som rapporterats från lägret sedan årets början (se 2 mars). Fem av de gripna misstänks ha lett slumrande IS-celler i lägret. Mobiltelefoner och datorer har tagits i beslag. al-Hol hyser människor från många länder, men de flesta av de gripna uppges vara syriska eller irakiska medborgare.

FN: Hjälpbehoven ökar

30 mars

Inför ett internationellt givarmöte, en tvådagars videokonferens med deltagande av fler än 50 länder och 30 organisationer, uppger FN att det behövs över tio miljarder dollar 2021 till bistånd i Syrien och till flyktingar som befinner sig i grannländer. Löften om totalt 6,4 miljarder dollar ges under konferensen. Tyskland utlovar två miljarder dollar, USA 600 miljoner, Storbritannien 280 miljoner. Enligt FN behövs insatser för 24 miljoner människor, fyra miljoner fler än förra året. Behoven har vuxit trots att kriget har minskat i intensitet. Coronapandemin har bidragit till större behov.

Terrorister spåras i internationellt samarbete

25 mars

En militärbas som USA har tillgång till i Jordanien hyser ett samarbetsprojekt mellan cirka 30 länder. Avsikten är att samla bevis mot jihadister som kan användas i rättsprocesser, rapporterar den franska tidningen Le Monde. Underrättelseutbytet, kallat Gallant Phoenix, inleddes 2016. Medverkande rapporterar misstänkt aktivitet på internet, uppgifter om fysiska spår efter attacker och information om jihadisters tillhörigheter som tagits i beslag vid gripanden. Uppgiftslämnare är framför allt Iraks armé, kurdiska styrkor, Natoallierade och länder som deltagit i den militära alliansen mot terrorgruppen Islamiska staten (IS).

Soldater dödas i bakhåll

16 mars

I provinsen Daraa i södra Syrien dödas 21 soldater i regeringsstyrkor vid ett bakhåll mot en militär buss. Attacken tillskrivs ”terrorister”. Det var i Daraa som revolten mot Assadregimen bröt ut 2011. Rebeller höll trakten till 2018, då regeringen med ryskt stöd fick kontroll igen. Enligt SOHR har regeringsarmén ännu inte grepp om hela provinsen.

Krav på rättslig prövning av legosoldater

15 mars

Tre enskilda organisationer går till domstol i Moskva för att få en prövning av säkerhetsföretaget Wagner, som rekryterar legosoldater till krigshärdar. Wagner är ett privat företag men har enligt ihärdiga källor band till den ryska statsledningen. Syftet med stämningen är att tvinga ryska staten att genomföra brottsutredningar mot legosoldater som pekas ut för krigsförbrytelser. Fallet organisationerna vill ha prövat gäller tortyr mot en syrisk man, troligen desertör från regeringsarmén, som halshöggs 2017. Bakom stämningen står ryska Memorial, Syriska centret för medier och yttrandefrihet samt franska Internationella federationen för mänskliga rättigheter (Fidh). Inbördeskriget i Syrien har utvecklats till regimens fördel sedan Ryssland engagerade sig militärt på regimsidan 2015.

Tio år med inbördeskrig

15 mars

Tio år har gått sedan en folklig revolt skakade Syrien och möttes med våld från regimen. Det var början till inbördeskrig, räknat från den 15 mars 2011 då protester mot Assadstyret blev landsomfattande och samordnade. Exilorganisationen SOHR har räknat till 388 652 dödsoffer under tio krigsår. Drygt 117 000 civila, varav 22 000 barn, ingår i den summeringen. Regeringen i Damaskus kontrollerar nu cirka 60 procent av landets yta; tack vare militärt bistånd från Ryssland och Iran har regimen återtagit mark i flera år. Men mer än halva den befolkning Syrien hade före kriget är på flykt, inom eller utanför landets gränser. Cirka 200 000 människor saknas. Enligt SOHR kan över 100 000 ha mist livet i regimens fängelser och häkten där det förekommer tortyr.

Pandemin tilltar, men presidentval planeras

8 mars

President Bashar al-Assad och hans fru Asma har bekräftad covid-19, men båda har lindriga symtom enligt presidentkansliet. Syriska Röda Halvmånen har rapporterat att antalet sjukdomsfall stiger brant sedan mitten av februari, men omfattningen är osäker eftersom testkapaciteten är begränsad och sjukvården är i dåligt skick efter tio år av inbördeskrig. Regeringssidan har bekräftat drygt tusen dödsfall (se 2 februari). I regeringskontrollerade områden har vaccinering av sjukvårdspersonal inletts efter vaccinleveranser från ”ett vänligt sinnat land”. (I februari rapporterades att Israel finansierar ett antal vaccindoser till Syrien i utbyte mot att en kvinna med israeliskt medborgarskap får lämna landet.) Oppositionen förhandlar separat med internationella givare om vacciner. Presidentparet ska hålla sig i isolerat hemmet i några veckor. Någon gång under våren ska presidentval äga rum, men trots att det folkliga missnöjet ser ut att öka i takt med att ekonomin försämras, och trots att regimkritiker manar till bojkott, väntas valet bara bli en procedur i syfte att förlänga Bashar al-Assads maktinnehav.

Lägerinvånare mördas i sina tält

2 mars

Läkare utan gränser ställer in sitt arbete i lägret al-Hol efter det att en av organisationens medarbetare blivit mördad i sitt tält den 24 februari. Enligt en av de kurder som ansvarar för lägret har det inträffat minst 31 mord där sedan årsskiftet, varav 25 med skjutvapen och flera just i de boendes tält (se 21 januari). Framför allt irakier har fått sätta livet till. Lägret, där de flesta av invånarna har anknytning till IS-jihadister, beskrivs på alla sätt som en olämplig miljö, inte minst för barn. En brand i lägret i slutet av februari krävde sex liv, varav fem barn.

Rymling hos IS får nej i brittiska HD

26 februari

Shamima Begum från London, som rymde till jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) i Syrien när hon var 15 år, får inte återvända till Storbritannien för att driva sina krav på brittiskt medborgarskap. Inrikesministerns beslut att frånta henne passet innebar enligt en enhällig högsta domstol ingen kränkning av hennes rättigheter. HD har kommit fram till att säkerhetsskäl väger tungt (se 16 juli 2020).

USA-anfall mot Iranstödda styrkor

25 februari

USA genomför flyganfall mot Irantrogna miliser i östra Syrien, vid gränsen mot Irak. SOHR återger uppgifter om att minst 22 proiranska rebeller mist livet. Attacken, den första sedan Joe Biden tillträdde som president, är ett svar på återkommande raketbeskjutning mot amerikansk personal i Irak, som Iran med allierade miliser hålls ansvariga för. I Irak försöker både USA och Iran aktivt påverka den politiska utvecklingen. I Syrien stöder Iran grupper som strider på Assadregimens sida. Iran förnekar att dess regeringsarmé skulle finnas på plats, men SOHR hävdar att det finns omkring 15 000 man under vapen från Iran, Afghanistan och Pakistan som har rekryterats till östra Syrien av Iran.

Fängelse för regimens brott

24 februari

En syrisk medborgare fälls i tysk domstol för att ha medverkat i brott mot mänskligheten. Mannen döms till fyra och ett halvt års fängelse av domstolen i Koblenz. När han var underrättelseofficer i Syrien 2011, under den arabiska våren, var han med om att fängsla demonstranter som mötte ett grymt öde i Assadregimens händer. Senare flydde mannen till Tyskland och fick asyl där. Domen tros vara den första mot en person som deltagit i regimens övergrepp. I ett annat brottmål som pågår i Tyskland riskerar en syrier livstid för mord, tortyr och våldtäkter i ett av Assadregimens fängelser.

FN: Bristen på mat växer

13 februari

FN:s livsmedelsprogram (WFP) varnar för matbrist. 12,4 miljoner människor i Syrien, ungefär 60 procent av befolkningen, bedöms ha svårt att få tag i tillräckligt med mat, enligt WFP som bygger sina beräkningar på data från slutet av 2020. I maj 2020 bedömde FN-organisationen att 9,3 miljoner människor i Syrien var i den situationen. Priserna på matvaror har stigit dramatiskt under krigsåren.

IS-bakhåll mot regimstyrkor

8 februari

Minst 26 personer, bland dem sju soldater i syriska armén, dör när Islamiska staten (IS) genomför ett bakhåll mot en fordonskolonn. Enligt SOHR sker överfallet i Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) i öster när regimstyrkor (regeringsarmén och Assadtrogen milis) letar efter IS-celler som gjort sig skyldiga till en rad anfall den senaste tiden (se 30 december 2020). Elva IS-jihadister ska nu själva ha fått sätta livet till. FN har beräknat att IS fortfarande har omkring 10 000 man under vapen. Ökentrakter i östra Syrien gör det möjligt för IS-celler att hålla sig gömda, men de flesta av anhängarna tros befinna sig på irakiskt område.

Sverige på FN:s ”skamlista” över läger

8 februari

Sverige är ett av 57 länder som får brev om att eländiga förhållanden råder i lägren al-Hol och Roj. Breven kommer från FN:s särskilda sändebud Fionnuala Ní Aoláin. I lägren, som är uppsamlingsplatser för personer med familjeanknytning till IS-jihadister, finns medborgare från alla de 57 länderna. De flesta av sammanlagt fler än 60 000 personer är kvinnor och barn. Hemländerna uppmanas av FN-sändebudet att repatriera lägerinvånarna (se 1 februari och 21 januari).

HRW: Gripna syrier tvingades till Turkiet

3 februari

Fler än 60 syriska medborgare som greps 2019 av turkiska styrkor eller proturkisk milis har förts över gränsen till Turkiet. Det var olagligt, framhåller Human Rights Watch. De syriska medborgarna, bland dem både araber och kurder, anklagas för att ha band till kurdiska organisationer som Turkiet ser som terrorgrupper. Gripandena gjordes när Turkiet gick in i Syrien för att upprätta en buffertzon längs gränsen. I själva verket kan det ha varit uppemot 200 personer som tvingades till Turkiet, enligt HRW, som säger sig kunna bevisa 63 fall. Minst fem ska ha dömts till livstids fängelse utan möjlighet att bli benådad. Våldsnivån är fortsatt hög i de områden Turkiet och dess allierade intog. Mord, kidnappningar och fastighetsbeslag här till de händelser som rapporterats de senaste månaderna.

Oro för bristande insatser mot covid-19

2 februari

Biståndsorganisationer varnar för att regimen i Syrien inte vill medverka till att människor i olika delar av landet ska få tillgång till vaccin mot coronapandemin. Regeringen har anslutit sig till Covax, en upphandlingsmekanism som ska förse fattiga länder med vaccin till framför allt sjukvårdspersonal. Men regimen har gjort uttalanden som ger vid handen att områden som regeringen inte har kontroll över inte kommer att inkluderas i vaccinationskampanjer. Human Rights Watch vill därför sätta internationellt tryck på regimen så att biståndsorganisationer och material släpps in. Assadregimen har rapporterat knappt tusen dödsfall, den kurdiskt dominerade landsänden 300 döda och från rebellkontrollerade områden i nordväst finns uppgifter om 400 dödsfall. Men alla tal tros vara kraftigt i underkant. Bakom Covax står WHO och vaccinalliansen Gavi, en organisation där bland andra FN-organisationer, givarländer och Bill och Melinda Gates stiftelse deltar.

Färre IS-barn repatrierades

1 februari

Omkring 27 500 barn som är anhöriga till utländska IS-jihadister väntar på att få komma till sina hemländer, uppger Rädda Barnen som framhåller att förhållandena i lägren i Syrien förvärras (se även 21 januari). Bara cirka 200 barn fick resa från Syrien till sitt, eller föräldrarnas, hemland under 2020, att jämföra med 685 året innan. Coronapandemin minskade möjligheterna att ordna transporter för barnen och deras föräldrar.

Häften av barnen utan skola

24 januari

Fler än hälften av barnen i Syrien går miste om skolundervisning, beräknar FN:s barnfond Unicef. En tredjedel av landets skolor har antingen raserats under inbördeskriget eller hamnat under rebellkontroll. Under 2020 kunde Unicef bekräfta 52 attacker mot utbildningssystemet, viket betyder att skolor och skolpersonal sammanlagt har utsatts för nästan 700 attacker sedan inbördeskriget bröt ut 2011.

Mordvåg i läger för IS-anknutna

21 januari

I al-Hol, ett omstritt läger för IS-relaterade personer, har tolv mord inträffat på två veckor. Fortfarande finns över 60 000 personer i lägret, varav cirka 80 procent är kvinnor och barn med koppling till jihadister. Trots vädjanden från de kurdiska myndigheter som administrerar lägret har hemländer bara tagit emot en mindre del av de människor som hamnat i lägret sedan IS-väldet krossades. FN hyser oro för säkerhetsläget för dem som är kvar liksom för anställda i biståndsorganisationer som verkar i lägren. De tolv som mist livet i mordvågen efter nyår var syriska eller irakiska medborgare.

Iran indirekt mål för israeliska anfall

13 januari

För fjärde gången på två veckor rapporteras Israel ha utfört en våg av flygattacker mot mål i östligaste Syrien. Bland målen finns både militära installationer och förråd. SOHR återger uppgifter om att sammanlagt minst 57 personer (soldater i den syriska regeringsarmén och medlemmar av Iranstödda miliser som strider på Assadregimens sida) mist livet. I området opererar bland andra libanesiska Hizbollah och Fatimidbrigaden, som består av afghaner. Under 2020 räknade SOHR till 39 israeliska anfall inne i Syrien mot sammanlagt 135 mål, bland dem posteringar, militärförråd och fordon. Minst 217 personer ska ha fått sätta livet till i anfallen 2020, merparten milismän i allians med Iran (se även 31 december 2020).

Cirka 50 israeliska anfall 2020

31 december

I en årsrapport från den israeliska försvarsmakten, som omfattar händelser fram till den 20 december, framgår att Israel genomförde militära angrepp mot cirka 50 mål i Syrien under 2020. Israel kommenterar sällan detaljer eller enskilda anfall, men det är väl känt, också genom uttalanden av israeliska politiker, att det framför allt handlar om mål med misstänkt koppling till Iran och den hjälp den syriska regimen får av de styrande i Teheran. Även den libanesiska shiagerillan Hizbollah, som också deltar i det syriska inbördeskriget på Assadregimens sida, anfalls.

IS-kommando slår till mot soldatbuss

30 december

Vid ett bakhåll mot en buss i östra Syrien dödas 37 soldater, bland dem åtta befäl. Islamiska staten (IS) tar på sig ansvaret. IS propagandaavdelning uppger att de som färdades i bussen var alawiter, trosfränder till president Bashar al-Assad. Sunniextremister som IS betraktar alawiter som kättare. SOHR betecknar överfallet som en av de våldsammaste händelserna sedan IS jagades bort från sitt ”kalifat”.

Bilbomb i buffertzon

10 december

I den buffertzon som Turkiet kontrollerar på syriska sidan om ländernas gemensamma gräns mister 16 personer livet när en bilbomb detonerar vid en vägspärr i Ras al-Ain. Bland dödsoffren finns förutom två civilpersoner tre turkiska militärer och medlemmar av en milis som strider för Turkiets intressen i området. Buffertzonen sträcker sig tolv mil längs gränsen, från Ras al-Ain till Tal Abyad, och där sker återkommande bombdåd. Innan Turkiet och dess allierade intog zonen förra året kontrollerades den huvudsakligen av kurdiska styrkor. SOHR rapporterar också att nio syrier, militärt utbildade av Iran, har dödats av en av IS "slumrande terrorceller" i al-Mayadin i östra Syrien.

Minst dödliga året sedan 2011

9 december

År 2020 ser ut att bli det minst dödliga sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011. SOHR anger konfliktens samlade dödstal till 387 000. I början av året, när SOHR senast offentliggjorde en beräkning, löd den på drygt 380 000. Bland dem som mist livet finns enligt den vanligtvis välinformerade organisationen 117 000 civila, varav 22 000 barn. Den libanesiska Hizbollahrörelsen, som strider på Assadregimens sida, tros ha förlorat 1 700 man. För jihadiströrelserna, främst Islamiska staten (IS) och Hayat Tahrir al-Sham, räknar SOHR med 67 500 döda. De kurdiskt dominerade SDF-styrkorna ska ha förlorat 12 500 soldater i strid, bland dem också en del kvinnor. Enligt FN är 5,5 miljoner syrier registrerade som flyktingar utomlands, medan 6,7 miljoner är kvar i Syrien som internflyktingar.

Bilbomber och minfält skördar offer

24 november

Närmare 30 människor mister livet när sprängämnen detonerar i separata händelser på tre ställen nära turkiska gränsen. I Ain Isa dödas 21 medlemmar av en turkiskstödd milis när de tar sig igenom ett minfält som lagts ut av styrkor under kurdisk ledning, enligt SOHR. I Afrin och nära al-Bab detonerar bilbomber. Båda platserna kontrolleras av Turkiet och har utsatts för dåd tidigare (se 28 april 2020 och 6 oktober 2020). I vissa fall tros det vara jihadister med anknytning till Islamiska staten (IS) som finns kvar i området och utför attentat.

Flyganfall mot proiransk milis

21 november

Iranstödd milis i östligaste Syrien, nära gränsen till Irak, anfalls. Enligt SOHR är det troligen israeliskt stridsflyg som angriper tio av milisens ställningar i området. 14 milismän mister livet, varav åtta uppges vara irakier och sex afghaner. Den proiranska milisen rapporteras röra sig i närheten av gränsen, på platser som tidigare hölls av jihadisterna i Islamiska staten (IS) innan den sunniextremistiska rörelsen drevs bort från sina fästen. Under den följande veckan sker flyganfall mot fler mål vid östgränsen och mot Damaskus utkanter. Israel pekas ut även för dessa anfall som sammanlagt kräver minst ett 30-tal liv.

Iranier bland dödsoffer i israeliska anfall

18 november

Israeliska armén uppger att iranska och syriska ställningar i Syrien har angripits och att det skett som svar på att sprängladdningar hittats nära israelisk militär på Golanhöjderna. Cirka tio dödsoffer rapporteras av SOHR, varav fem iranska. Golan är syrisk mark som Israel håller ockuperad sedan 1967, israeler har också flyttat in i området sedan ockupationen inleddes. Israel genomför återkommande anfall mot militära mål i Syrien, särskilt sådana som kopplas till Irans inblandning i det syriska inbördeskriget, men det är sällan den israeliska försvarsmakten bekräftar eller kommenterar insatserna. I detta fall anklagar Israel Iran för att ha förmått syrier att placera ut sprängladdningarna på Golan.

Bashar al-Assads utrikesminister avlider

16 november

Utrikesminister Walid al-Muallim, som också är biträdande premiärminister, avlider. Han har hört till president Bashar al-Assads förtrogna och haft ministerposter genom flera regeringsombildningar. Han var sunnimuslim och medlem av regeringspartiet Baath, blev minister efter en lång diplomatkarriär och uppmärksammades på senare år för skarpa antivästliga uttalanden. Alltsedan den arabiska våren utbröt 2011 var han föremål för amerikanska sanktioner. Biträdande ministern Faisal al-Miqdad träder några dagar efter dödsfallet in som ny utrikesminister.

Familjer får lämna fruktat läger

16 november

Fler än 500 personer, syriska medborgare varav många med anknytning till förmodade medlemmar av Islamiska staten (IS), tillåts lämna det fruktade lägret al-Hol. Enligt den kurdiske lägerchefen är det 515 personer från 120 familjer som återvänder till sina hemtrakter i provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) vid gränsen till Irak. Omkring 6 000 syrier har fått lämna lägret efter uppgörelser med syriska klaner (se 15 oktober). Av de utländska medborgare som finns kvar i lägret är de flesta irakier. De kurdiska styrande i området har beklagat både Iraks och andra länders ovilja att ta emot sina egna medborgare.

Flyganfall mot Turkiets “redskap” i Syrienkriget

26 oktober

Ett träningsläger tillhörigt rebellalliansen Faylaq al-Sham, som är lierad med Turkiet, anfalls av ryskt stridsflyg. SOHR återger uppgifter om att 78 rebeller mist livet. Anfallet i Idlib sker trots att det ska råda vapenvila mellan Turkiet och Ryssland (se 6 mars 2020). Faylaq al-Sham opererar i norra Syrien och har deltagit i Turkiets tre offensiver på syrisk mark sedan 2016, som varit riktade mot att kurder skapat sig självstyre där. Från rebellalliansen tros legosoldater dessutom ha rekryterats till både Libyen och Azerbajdzjan, där Turkiet stöder parter i pågående konflikter. Eftersom Ryssland stöder motståndarsidan i båda länderna tror konfliktanalytiker att avsikten med att anfalla rebeller i Syrien kan ha varit att skicka en varning till Turkiet. Det ryska anfallet mot Faylaq al-Sham utlöser hämndattacker mot områden som Assadregimen håller och minst 15 dödsoffer rapporteras där under det följande dygnet.

Bilbomb dödar religiös ledare

22 oktober

Adnan al-Afiyuni, sunnimuslimsk mufti i Damaskus, dör när hans bil sprängs av en bomb. Muftin har samarbetat med Assadregimen och enligt SOHR haft en viktig roll när försoningsavtal slutits med rebellgrupper runt huvudstaden under inbördeskriget.  I och omkring Damaskus har bombdåd varit ganska sällsynta sedan regimen drev bort rebeller från fästen i och omkring huvudstaden 2018.

Syriska IS-fångar får halvtidsfrigivning

15 oktober

I det kurdiskt förvaltade området i nordöst friges 631 syriska fångar med anknytning till jihadiströrelsen Islamiska staten (IS). De som släpps har avtjänat minst hälften av sina straff, dömda på anklagelser om terrorbrott, och omfattas av en överenskommelse om amnesti som slutits med arabiska klanledare i området (se 5 oktober). Fler kommer att friges.

HRW kräver sanktioner mot befäl

15 oktober

Attacker mot civila mål i Idlib som utförts av syrisk och/eller rysk militär var krigsförbrytelser och kan ha utgjort brott mot mänskligheten, hävdar Human Rights Watch (HRW) i en rapport om 46 krigshändelser mellan april 2019 och mars 2020 som krävde minst 224 civila liv. Organisationen anser att sanktioner bör riktas mot militära befälhavare som bar ansvar för anfallen (se 4 mars och 6 mars 2020 samt 7 juli 2020). En vapenvila som slöts i Idlib i mars har minskat striderna.

Katastrofläge efter bränder

13 oktober

Stora åkerarealer har eldhärjats längs kusten och inåt Homs i det torra och heta vädret. Flera dödsoffer har krävts i bränderna och cirka 25 000 människor har enligt FN tvingats lämna sina hem. President Bashar al-Assad utlyser nationellt katastrofläge och utlovar hjälp, särskilt till odlare vars skördar har gått förlorade.

Misstänkta för IS-brott prövas i USA

7 oktober

Två tidigare IS-medlemmar som vuxit upp i London ställs inför rätta i USA, anklagade för bestialiska mord på västerlänningar i Irak och Syrien, bland dem fyra amerikaner. De två, som har flugits över från Irak, misstänks ha tillhört en grupp som begick kidnappningar och halshuggningar som visades upp på nätforum av IS i propagandasyfte. Gruppen, vars förmodade ledare dog i ett drönaranfall 2016, har omtalats som ”The Beatles” på grund av sin brittiska engelska.

Hårda strider vid IS-tillhåll

7 oktober

I två ökenområden har det den senaste månaden skett strider mellan styrkor som strider för Assadregimen och IS-krigare. Enligt uppgifter till exilorganisationen SOHR har striderna krävt minst 90 liv. Ryskt stridsflyg har slagit till mot IS motståndsfickor.

Bilbomb i stad under turkisk kontroll

6 oktober

I staden al-Bab fyra mil nordost om Aleppo dör närmare 20 människor och uppemot 80 skadas när en bilbomb sprängs nära en busstation. Minst 13 av dödsoffren är civila. Området är ett av flera nära gränsen där Turkiet eller allierade miliser har kontroll till följd av tre turkiska militäroffensiver in på syriskt område sedan 2016. Islamiska staten (IS) höll staden tidigare, som del i jihadiströrelsens ”kalifat”, och sedan Turkiettrogen milis intog al-Bab 2017 har flera attentat utförts där. De turkiska offensiverna har dock framför allt haft syftet att minska kurdernas inflytande i norra Syrien, och Turkiet tenderar att hålla kurderna ansvariga för händelser som sker där.

Syrier får lämna anhörigläger

5 oktober

Syriska medborgare kommer att få lämna det överbefolkade lägret al-Hol, som hyser anhöriga till IS-jihadister. Beskedet ges av en av ledarna för Syriens demokratiska råd (SDC), den politiska organisation som dominerar det kurdiskt ledda styret i området. Enligt FN-organisationen Ocha är nästan hälften av de drygt 60 000 personer som lever i lägret syrier. De flesta är kvinnor och barn. FN uppgav i juli 2020 att cirka 4 000 tillåtits lämna lägret under det gångna året. Det har skett efter uppgörelser med arabiska klaner som avkrävts säkerhetsgarantier. Utländska medborgare (irakier utgör den största gruppen) kommer däremot att bli kvar i al-Hol så länge det inte finns uppgörelser med deras hemländer. Syriska IS-medlemmar som sitter i kurdiska fängelser friges inte.

USA utökar sanktioner

30 september

USA inför sanktioner mot centralbankschefen Hazem Karfoul och 16 andra personer eller inrättningar i Syrien. Alltsedan 2011, då en revolt under den "arabiska våren" slogs ned brutalt av Assadregimen, har såväl USA och EU som vissa arabländer genom olika former av sanktioner försökt begränsa det syriska ledarskiktets handlingsfrihet, bland annat vapenköp (se 17 juni).

Spänt mellan ryssar och amerikaner i Syrien

18 september

USA ska, efter att tidigare ha dragit ned på militär personal och utrustning i nordöstra Syrien (se främst 22 februari 2019), både tillföra soldater och öka sin flygpatrullering över amerikaner på marken. Dessutom utökas närvaron med radar och stridsfordon, heter det i ett uttalande från Centcom, den amerikanska försvarsmaktens centralkommando. I antal räknat är ökningen inte stor, det är den omvända hållningen som väcker intresse. Den senaste tiden har det skett flera incidenter mellan ryska och amerikanska enheter i Syrien, bland annat en krock på marken i augusti då sju amerikaner skadades. USA har personal kvar i Syrien framför allt för att skydda oljekällor som kontrolleras av det kurddominerade styret i nordost mot att tas över av Assadregimen eller av jihadister.

Nederländerna agerar mot Assad

18 september

Nederländerna drar igång ett agerande gentemot Syrien som syftar till att Assadregimen ska ställas till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det sker med stöd av en FN-konvention mot tortyr och som en reaktion mot att försök att få en prövning i Internationella brottmålsdomstolen har stoppats genom veto i FN:s säkerhetsråd. Fallet kan, som en tvist mellan länderna, komma att ända i en FN-domstol, i så fall troligen Internationella domstolen i Haag.

Drönare mot jihadistledare

15 september

En tunisisk jihadistledare mister livet i Idlibprovinsen vid ett drönaranfall mot hans fordon som tros ha utförts av USA. Tunisiern, namngiven som Sayyaf al-Tunsi, ska ha haft en ledande roll i gruppen Hurras al-Din, som är mindre än rebellrörelsen Hayat Tahrir al-Sham men konkurrerar med den om inflytande i Idlib, enligt SOHR.

Irakier dör i flyganfall

3 september

I östra Syrien rapporteras 16 döda efter vad som förmodas vara israeliska flyganfall. Dödsoffren beskrivs som irakiska milismän med Iransympatier och därför stridande på Assadregimens sida i Syrien. Anfallen sker vid städerna al-Mayadin och Abu Kamal vid irakiska gränsen. Dagen innan ska syriskt luftvärn ha lyckats hindra israeliska robotar från att nå en syrisk flygbas.

Israeliska anfall kräver liv

31 augusti

Israel anfaller militära mål på två platser i södra Syrien. Enligt senare uppgifter från SOHR mister elva människor livet, bland dem sju allierade utländska milismän; de senare tros ha tillhört den libanesiska shiarörelsen Hizbollah som strider i Syrien på regimens sida. Israel har genomfört hundratals angrepp mot mål i Syrien sedan inbördeskriget bröt ut 2011, men bekräftar eller kommenterar sällan insatserna (se 6 februari och 5 maj ).

Arnous bildar regering

25 augusti

Hussein Arnous, som redan är tillförordnad på premiärministerposten, får presidentens uppdrag att bilda regering (se 11 juni). Arnous hör hemma i Idlibprovinsen, som till stor del kontrolleras av jihadistgrupper. Han är en av de personer i den syriska statsledningen som sedan tidigare är föremål för sanktioner från västmakter. Den 30 augusti godkänns regeringen formellt genom dekret från presidenten. Ministrar som har nyckelposter blir kvar på sina uppdrag. Tre av 29 ministrar är kvinnor. Regeringens mandat räcker formellt till presidentvalet 2021. 

Attack mot ledning lägger landet i mörker

24 augusti

Elförsörjningen i hela Syrien slås ut av en explosion i en gasledning som misstänks vara orsakad av ett terrordåd. Händelsen inträffar i Damaskusområdet. Efter några timmar har en del av eldistributionen kunnat återstartas så att vitala samhällsfunktioner kan hållas igång.

Vatten i kranen? Alla parter är inblandade

22 augusti

Ett avtal sluts om vattenresurser i nordöst, efter förhandlingar som vittnar om hur stormakternas inblandning i inbördeskriget påverkar befolkningen ända ned på vardaglig detaljnivå. I oktober 2019, när turkiska armén med allierade syriska rebellstyrkor intog mark på syriska sidan om gränsen, fick de kontroll över ett vattenverk som försörjer staden al-Hasaka. Avbrotten har sedan dess varit många och i början av augusti ställdes staden, som är kurdiskt styrd, återigen utan vatten. Lokala kurdiska myndigheter svarade med att kapa elen till den nu turkiskt styrda markremsan vid gränsen. Kurderna anklagar Turkiet för utpressning, med vattnet till civila som medel. Nu rapporteras en uppgörelse mellan parterna, och den ska ha nåtts genom medling av rysk personal, som i sin tur befinner sig i landet för att stödja Assadregimen i Damaskus. (Regimen vill för sin del återta kontrollen över både den turkiskt styrda gränszonen och de områden där kurderna kommit åt att bygga upp en egen regional förvaltning.)

Coronadödsfall i hela landet

21 augusti

De rebellkontrollerade områdena i Idlibprovinsen rapporterar sitt första bekräftade dödsfall i virussjukdomen covid-19. I nordöstra Syrien som styrs av en kurdiskt ledd administration har 17 dödsoffer bekräftats, medan 82 dödsoffer är kända i delar av landet där Assadregimen har behållit eller återtagit kontrollen. Det verkliga antalet dödsoffer befaras vara betydligt högre eftersom inbördeskriget har lett till stora brister i sjukvården över hela landet.

Rysk general dödad

18 augusti

En rysk generalmajor dödas i nordöstra Syrien när en sprängladdning detonerar intill den fordonkolonn han färdas i. Ryska styrkor har flera tusen man på plats i Syrien som stöd för Assadregimen, men det är framför allt flyginsatser mot rebeller i Idlibprovinsen som drar till sig uppmärksamhet.

Avtal om oljefält stärker SDF

3 augusti

Turkiet stormar mot ett avtal om modernisering av oljefält i nordöstra Syrien, som nyligen slutits mellan de kurddominerade SDF-styrkorna och ett nybildat amerikanskt bolag, Delta Crescent Energy. SDF kontrollerar de tre fälten, vilket Assadregimen ser som stöld och som en kränkning av Syriens nationella suveränitet. Turkiet, som för sin del alltid ser med irritation på kurdisk verksamhet, även i grannländerna, betraktar avtalet som ett stöd till terrorism. Även SDF rapporteras vara i en vansklig position på grund av försämrade förbindelser med klaner i området; en anledning till det är att SDF tar ut unga i trakten till militärtjänst. Både SDF-styrkorna som vaktar oljefälten och det amerikanska bolaget riskerar att bli måltavlor för angrepp, exempelvis från terrorceller med anknytning till Islamiska staten (IS). 

Två av tre avstod från att rösta

21 juli

Som väntat har regeringspartiet Baath och dess samarbetspartner tagit hem en betryggande seger i parlamentsvalet. Tillsammans med kandidater på en lista kallad Nationell enighet vann Baath 177 av 250 mandat, enligt valkommissionen. Bara 33 procent av de röstberättigade deltog, mot 57 procent i parlamentsvalet 2016.

Val till Assadtroget parlament

19 juli

Parlamentsval genomförs i cirka 70 procent av landet, där Assadregeringen har kontroll. Det är ett större område än förra gången det hölls val; det finns denna gång vallokaler i områden som har återtagits av regimen. Bland de cirka 2 000 kandidater som tillåts ställa upp finns affärsmän som är föremål för sanktioner i västländer, som Khalid al-Zubaydi, mannen bakom en anläggning för lyxturism nära Damaskus flygplats. Kandidaterna tävlar om 250 platser. Valdatum har ändrats flera gånger med hänvisning till covid-19-pandemin (se 7 maj). Landet är i en skenande ekonomisk kris och har enorma behov av återuppbyggnad. Löften från kandidaterna om återställd välfärd efter nio krigsår kan löna sig, men ingen verklig opposition mot regimen kan väntas göra sig gällande. Syrier som flytt landet under krigsåren har inte möjlighet att rösta och regimkritiker i exil avfärdar valet som en fars.

Brittisk bakläxa för indraget pass

16 juli

En brittisk domstol beslutar att 20-åriga Shamima Begum från London, som rymde till Islamiska staten (IS) när hon var 15 år, får rätt att återvända till Storbritannien för att driva sina krav på brittiskt medborgarskap. Hon finns i ett läger i Syrien för IS-jihadisters anhöriga, men hennes pass har dragits in av brittiska inrikesdepartementet eftersom hon klassats som en säkerhetsrisk (se 19 februari 2019). Nu har The Court of Appeal (Appellationsdomstolen) kommit fram till att hon knappast har möjlighet att driva sitt ärende juridiskt utan att befinna sig i Storbritannien. Eftersom ett antal IS-krigare har fått sina brittiska pass indragna kan fallet få principiell betydelse. Inrikesdepartementet söker prövningstillstånd för att försöka få domen uppriven och meddelar den 31 juli att frågan kommer att prövas i Högsta domstolen. 

FN-hjälp via Turkiet begränsas

11 juli

FN:s säkerhetsråd antar en resolution om humanitära hjälpsändningar till Syrien, men bara genom en gränsövergång från Turkiet, under ett år framåt. Sådana hjälpsändningar har skett via Turkiet sedan 2014, men en dragkamp i FN leder nu till att leveranser via en av gränsövergångarna stoppas, på rysk begäran. 

OPCW varnar Syrien

9 juli

En överväldigande majoritet de 41 medlemsländer som ingår i styrelsen för Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) röstar för att ge Syrien en varning mot bakgrund av att OPCW:s experter kommit fram till att regimen använt både sarin och klorgas vid krigföring 2017 (se 8 april 2020). Bara Ryssland, Kina och Iran röstar emot, medan nio länder avstår. Syrien förväntas nu deklararera alla anläggningar där gaser har producerats och lagrats, dessutom ska regimens kvarvarande kemiska vapen deklareras. Beslut om åtgärder, beroende på hur Assadregimen reagerar, kan komma när alla 193 länder i OPCW samlas till årsmöte i november. OPCW fortsätter att utreda rapporter om händelser i Syrien.

FN-utredare: Flagranta krigsbrott i Idlib

7 juli

Både styrkor på regeringssidan och deras jihadistmotståndare har begått flagranta krigsförbrytelser under striderna om Idlib, hävdar FN-utredare när deras rapport offentliggörs (se även 6 april). Flera hundra människor har dött och närmare en miljon flytt till följd av striderna. Idlib har varit inbördeskrigets huvudsakliga arena alltsedan Assadregimen, efter att först ha tvingat rebellgrupper från hela landet mot nordväst, trappade upp sina insatser i syfte att återta hela landet. De oberoende FN-granskarnas rapport täcker perioden november 2019 till juni 2020. Förutom urskillningslösa flyg- och artillerianfall rapporterar de om godtyckliga gripanden, tortyr och plundring.

IS anklagas för amfetaminsmuggling

1 juli

Ett jätteparti amfetamin, 84 miljoner tabletter (14 ton), har hittats i containrar från Syrien som ankommit till hamnen i Salerno, strax söder om Neapel. Italiensk polis hävdar att det är Islamiska staten (IS) som ligger bakom smugglingsförsöket i syfte att finansiera terrorism. Tanken ska ha varit att sälja knarket i Europa, förmodligen med hjälp av europeiska ligor. Två veckor tidigare hittades hasch och amfetamin av samma typ från Syrien i Salerno.  

Givarländer utlovar bistånd

30 juni

Vid ett möte mellan givarländer utlovas 6,9 miljarder euro till humanitära insatser med upphov i det syriska inbördeskriget, meddelar EU som tillsammans med FN kallat till mötet. Enligt biståndsorganisationer har kriget och den vacklande syriska ekonomin lett till att det blir allt svårare och dyrare för människor som befinner sig i krigsområdena att skaffa sig bland annat livsmedel.

Presidentfamilj ansatt från flera håll

17 juni

Centralbanken i Syrien devalverar landets valuta med 44 procent samma dag som USA utökar sina sanktioner mot statsledningen. För första gången riktas sanktioner mot president Bashar al-Assads fru Asma, jämte 38 andra personer. Den nya lagen, The Caesar Act, har uppkallats efter kodnamnet på en person som avslöjat övergrepp i Syrien och riktar främst in sig på personer som handlar med bränsle och byggvaror. I Frankrike får en 82-årig farbror, och tidigare maktrival, till presidenten samtidigt en dom på fyra års fängelse för penningtvätt. Han döms för att ha använt pengar som förskingrats från den syriska statskassan till att skaffa sig fastigheter i Frankrike. Farbrodern Rifaat al-Assad lever i exil efter att ha gjort sig osams med familjen genom alltför långtgående maktambitioner för egen del, men han har kallats "Hamas slaktare" sedan en revolt mot regimen slogs ned brutalt i Hama 1982.

Avtal mellan kurdiska organisationer

16 juni

En överenskommelse om samarbete sluts av två rivaliserande kurdiska organisationer: Kurdiska nationalrådet, som ingår en syrisk oppositionsallians som har stöd av Turkiet, och PYD, som dominerar de kurdiska områdena i norra Syrien politiskt och militärt. Mindre kurdiska partier fick sina kontor stängda av PYD 2017 och har anklagat PYD för att motarbeta sina kritiker. Kontoren har nyligen öppnats igen och förhandlingar mellan grupperingarna har skett efter påtryckningar från USA. Washington, som har stött de kurdiska ansträngningarna för att driva ut Islamiska staten (IS), vill se kurdisk enighet för att kunna minska sin egen närvaro i Syrien. För PYD skulle en vinst med avtalet kunna bli att få delta i FN-ledda samtal om Syriens framtid.

Valutabyte i rebellområden

15 juni

Mot bakgrund av den syriska valutans ras har den förvaltning som jihadistgrupper i nordvästra Syrien inrättat övergått till att använda Turkiets valuta, uppger en lokal företrädare för nyhetsbyrån AFP. Redan i maj började rebellgrupperna betala ut löner i turkiska pengar, och prislistor som kan ses i rebellstyrda samhällen har också bytt valuta. FN har rapporterat att en stor värdetransport med turkiska pengar fördes in i Idlibprovinsen den 11 juni. 

Premiärministern byts ut

11 juni

Premiärminister Imad Khamis får sparken av president Bashar al-Assad, efter fyra år. Tillförordnad på posten blir nu Hussein Arnous, som haft ministerposten som ansvarig för vattenresurser. Khamis får kritik för hur regeringen har skött Syriens ekonomi, som vacklar på inbördeskrigets tionde år.

Protester i drusisk stad

9 juni

I tre dagar har demonstrationer rapporterats från staden al-Suwaida i södra Syrien. Befolkningen där är till övervägande delen drusisk och kräver bättre levnadsvillkor.  Demonstranterna har enligt SOHR genomfört protester med samma slagord som användes över hela arabvärlden under protestvåren 2011: "Folket önskar regimens fall". Över nio år av inbördeskrig har fått det syriska pundet att rasa i värde och priserna på livsmedel har ökat. 

Flyganfall återupptas i nordväst

2 juni

Ryskt stridsflyg angriper rebellmål i nordvästra Syrien, där det annars har rått flera månaders uppehåll i flyganfallen (se 6 mars och 10 maj). Även libanesiska Hizbollah och iranska Revolutionsgardet uppges ha förstärkt sina styrkor i nordväst. Assadregimen och dess allierade tros ha för avsikt att öka pressen på rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham, som tillsammans med andra rebeller ännu kontrollerar ungefär halva Idlibprovinsen och mindre markområden i angränsande provinser. Men också Turkiet har stärkt sin närvaro, med artilleriförband. Enligt analytiker kan syftet vara att ta kontroll över mark som Assadmotståndare förlorar, och utöka eller i varje fall befästa den turkiska "säkerhetszonen" på syriskt område. I maj var antalet civila dödsoffer 71, det lägsta sedan det syriska inbördeskriget bröt ut för över nio år sedan, men en regional upptrappning av kriget ser ut att stå för dörren.

Reseförbud för presidentens kusin

21 maj

Rami Makhlouf, affärsman och kusin till president Bashar al-Assad, beläggs med reseförbud av justitiedepartementet. Syriska myndigheter hävdar att hans telekomföretag Syriatel är skyldigt staten motsvarande 1,8 miljarder kronor för licenser. Konflikten mellan Makhlouf och regimen (se 24 december 2019) har den senaste förts med allt öppnare anklagelser.

Uppflammande strider i nordväst

10 maj

Sedan presidenterna Putin och Erdoğan, som stöder varsin sida i det syriska inbördeskriget, gjorde upp om vapenvila (se 6 mars 2020) har färre blodiga krigshändelser skett i nordväst. Men nu mister nästan 50 personer (regeringssoldater och rebeller) livet i ett våldsutbrott i Sahl al-Ghab, där en rebellgrupp uppges ha anknytning till al-Qaida. Syriska och ryska stridsflygplan syns sällan till (till följd av vapenvilan), men anklagelserna har inte tystnat om att regeringssidan angrep civila mål under offensiver mot Idlib 2019 och 2020. Amnesty International säger sig ha dokumenterat 18 anfall under det gångna året som borde klassas som krigsbrott, eftersom de riktades mot skolor och vårdinrättningar (se även 6 april 2020). 

Skärpt ransonering av drivmedel

10 maj

Bilar med kraftig motor kommer inte längre att få tankas till subventionerat pris, och varken företag eller privatpersoner ska få subventionerat bränsle till mer än en bil.  Subventionerna minskar också på de drivmedel som tillåts. Priset för en extra dunk (20 liter) stiger med 80 procent, från 5 000 till 9 000 syriska pund. Under inbördeskriget har regimen försökt minska konsumtionen av både hushållsgas och drivmedel i flera steg (se 15 april 2019). Före kriget producerade Syrien 400 000 fat råolja per dag. Nu är utvinningen ner på 24 000 fat, uppger oljeministern, och det täcker bara en sjättedel av det inhemska behovet. En betydande del av Syriens oljefält ligger i en landsdel som kontrolleras av kurdiskt dominerade styrkor sedan Islamiska staten drevs bort från oljekällor och städer i nordöst.

Val flyttas till juli

7 maj

Det syriska parlamentsvalet får ännu en gång ändrat datum (se 14 mars). Målet är nu att valet ska kunna genomföras den 19 juli. Dödsfall i virussjukdomen covid-19 har rapporterats både från områden som regimen kontrollerar och från nordvästra Syrien, som lyder under ett kurdiskt dominerat styre. Parlamentsvalet kommer bara att genomföras i områden som Assadregeringen behärskar. Det blir tredje gången sedan inbördeskriget bröt ut 2011.

Israel: Iran målet för anfall i Syrien

5 maj

Både irakier och iranier finns enligt SOHR bland de 14 dödade när en plats i öknen utanför staden Mayadin angrips. Kort dessförinnan har syriskt luftvärn lyckats stoppa anfall från Israel i norra Syrien. Israel har under det syriska inbördeskriget genomfört mängder av anfall mot mål i Syrien, ofta riktade mot Assadregimens allierade från andra länder, som libanesiska Hizbollah. Israels försvarsminister Naftali Bennett säger (utan att bekräfta den enskilda händelsen) att anfallen kommer att fortsätta tills Iran lämnar Syrien.

HRW: IS använde klyfta som massgrav

4 maj

I en klyfta i landskapet norr om staden al-Raqqa kan det finnas kvarlevor efter människor som mördats av Islamiska staten (IS), hävdar organisationen Human Rights Watch. En video som uppges vara inspelad 2014 visar jihadister som kastar ned lik i djupet. HRW-företrädare har filmat platsen med drönare efter det att kurdledda styrkor drev bort IS. HRW kräver nu att den minst 50 meter djupa klyftan säkras, att bevis samlas in och att kvarlevor identifieras. Sedan förra året är det syriska rebeller som samarbetar med Turkiet som kontrollerar området. Fler än 20 massgravar har hittats i tidigare IS-områden. När det gäller klyftan tror HRW att människor kan ha blivit dumpade där också efter IS fall. 

Poliser mördas i Daraa

4 maj

Nio poliser kidnappas och dödas vid ett överfall mot en myndighetsbyggnad i södra Syrien. Det hände i Daraa, där upproret mot Assadregimen bröt ut 2011. Vem som utförde attacken är oklart, men misstankarna tar två riktningar: antingen inhemska rebeller, som blev kvar i trakten när regeringssidan återtog Daraa 2018, eller anhängare till IS, som tros ha gömställen i öknen sedan rörelsens "kalifat" krossades.

IS-kvinna inför rätta i Tyskland

4 maj

I Hamburg inleds en rättegång mot en tysk-tunisisk kvinna, som levt i Islamiska statens "kalifat" i Syrien och misstänks för bland annat brott mot mänskligheten, slavhandel och medlemskap i terrorgrupp. Kvinnan återvände till Tyskland med sina barn efter att ha varit gift två gånger i IS-samhället. Hennes andre make, en tysk-ghanansk rappare som framträdde i IS blodiga propagandafilmer, dödades i en flygräd 2018. Kvinnan greps hösten 2019 efter ett avslöjande av en libanesisk journalist. I Tyskland prövas fallet som ett av flera där yazidiska flickor tvingats till slaveri hos IS (se 24 april) och kvinnan döms den 2 oktober till tre och ett halvt års fängelse.

Tankbil sprängs i Afrin

28 april

I staden Afrin, som kontrolleras av rebellstyrkor som samarbetar med turkisk militär, detonerar en tankbil och närmare 50 människor mister livet. Det sker vid en marknad där folk gör inköp inför kvällens måltider under den pågående fastemånaden ramadan. Händelsen är en av de allvarligaste i Afrin sedan turkiska armén och dess allierade syriska rebeller intog staden i mars 2018 efter en markoffensiv på syriskt område. Afrin hade dessförinnan stått under kontroll av kurdiska styrkor. Turkiet beskyller den kurdiska YPG-milisen som drevs ut ur staden med omgivningar under offensiven 2018. FN riktar i stället, i mitten av maj, misstankar mot både IS-celler och andra terrorgupper som anklagas för att dra fördel av coronapandemin och iscensätta bland annat bombdåd på olika håll.

Coronaåtgärder förkortar läsåret

26 april

Läsåret är över för fler än fyra miljoner elever i regeringskontrollerade delar av Syrien. Skolorna stängdes i mitten av mars inför hotet om spridning av coronasmitta, och distansundervisning via internet låter sig knappast genomföras i ett krigshärjat land. Nu kommer bara gymnasie- och högstadieelever att få avsluta terminen med examensskrivningar som vanligt. Yngre elever flyttas rakt upp i nästa årskurs, meddelar regeringen.

IS-brott prövas i Tyskland

24 april

En man med bakgrund i Islamiska staten (IS) ställs inför rätta i Frankfurt i Tyskland anklagad för brott mot mänskligheten, krigsbrott och slavhandel. Mannen är irakier och tros ha haft ledande positioner inom IS i både Irak och Syrien. Han och hans tyska fru, som också är misstänkt för mord, ska enligt åtalet ha köpt en yazidisk kvinna och dennas dotter som slavar 2015. Mor och barn, kidnappade från sin hemort Sinjar i Irak, såldes flera gånger på IS slavmarknader. När de hamnat i det irakisk-tyska parets våld fördes de till al-Falluja, där barnet dog av törst. Rättegången mot kvinnan inleddes i Tyskland i april 2019. Mannen greps i Grekland månaden efter och lämnades ut till Tyskland. Den yazidiska mamman har vittnat om hur hon och hennes dotter behandlades. 

Fängelsechef inför rätta

22 april

En rättegång inleds i tyska Koblenz mot två syrier, bland dem en man som pekas ut som ansvarig för mord, tortyr och våldtäkter mot oppositionella i det ökända fängelset al-Khatib i Syrien under inbördeskrigets första år. Det är första gången en företrädare för Assadregimen prövas för brott mot mänskligheten. Mannen sökte asyl i Tyskland, men råkade hamna på en plats där regimens mångårige kritiker Anwar al-Bunni, som också hade flytt landet, kände igen honom. Rättegången väntas pågå i flera månader och den utpekade fängelsechefen riskerar livstid.

Coronasmitta i kurdstyrt område

17 april

Det första dödsfallet i covid-19 rapporteras från det kurdstyrda området i nordöstra Syrien. Dödsfallet ska ha inträffat i Qamishli redan den 2 april och varit känt av FN-företrädare, men den kurdiska adminstrationen hävdar att informationen inte fördes vidare. På regimkontrollerad mark rapporterades de första dödsfallen i mars. 

OPCW pekar ut Assadstyrkor

8 april

Utredare från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) pekar uttryckligen ut Assadregimen som ansvarig för tre attacker med kemvapen 2017, då gifterna sarin och klorgas brukades mot samhället al-Latamina. Utpekandet är följden av att OPCW har fått utökad befogenhet; tidigare hade inspektörerna bara rätt att dra slutser om att kemvapen hade kommit till användning, inte vem som var skyldig (se 28 november 2019). Den nya utredargruppen har granskat bland annat spillror, symtom och ögonvittnesskildringar från de angripna platserna. Den syriska regeringen avfärdar OPCW:s slutsatser som osanna och missvisande.

Ryssland undgår FN-kritik

6 april

En FN-kommission som sedan hösten granskat attacker mot civila mål som vårdinrättningar (se 1 augusti 2019) pekar inte uttalat ut de ryska styrkor som strider på Assadregimens sida. Det framgår av en sammanfattning som överlämnats till länderna i FN:s säkerhetsråd, även om själva rapporten är hemlig. FN:s granskare har inte kunnat besöka platserna eftersom den syriska regimen har motarbetat utredningen. Koordinater för platser som anfallits hade överlämnats av FN till stridande parter just för att skydda civila mål mot angrepp. En rad länder och organisationer kräver att anfall mot civila mål ska betraktas som krigsbrott. 

Strider ersätts av ouppklarade mord

1 april

Under mars månad miste 103 civilpersoner livet i inbördeskriget, uppger SOHR. Det är det lägsta civila dödstalet sedan kriget bröt ut 2011, för precis nio år sedan. Ungefär hälften ska enligt uppgifter till SOHR ha dödats vid flyg- eller artilleriattacker som utfördes av Assadregimen. Dessutom dödades civila av bland annat kvarlämnad ammunition. En vapenvila som slöts i början av månaden mellan regeringssidan och jihadistgrupper (se 6 mars) har minskat striderna i den oroliga Idlibprovinsen, men det sker samtidigt oförklarade händelser som SOHR beskriver som mystiska mord.

Assad vidtar åtgärder mot pandemi

25 mars

Assadregimen inför nattligt utegångsförbud i Damaskus för att motverka coronapandemin. Butiker, marknader och kollektivtrafik är stängda. Det första dödsfallet i virussjukdomen covid-19 bekräftas först några dagar senare, men det antas ha inträffat betydligt fler, särskilt med tanke på att regimen har stort utbyte med Iran som är ett av de värst drabbade länderna. 

Små möjligheter att bekämpa coronasmitta

22 mars

Syriens första dödsfall i sjukdomen covid-19 bekräftas. Farhågorna för spridning av det nya coronaviruset är störst där det pågår krig: i Idlibprovinsen. Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit initiativ till provtagning, men resurser för intensivvård saknas. Även i de kurdiskt styrda områdena i norr, där tiotusentals människor med anknytning till Islamiska staten (IS) finns i läger, har sjukhusen brist på utrustning.

Tionde året med inbördeskrig

15 mars

Det syriska inbördeskriget går in på sitt tionde år. Nio år av krig har krävt minst 384 000 liv, enligt beräkningar gjorda av den Londonbaserade oppositionsgruppen SOHR. Fler än 116 000 av dödsoffren var civilpersoner. FN:s barnfond Unicef (som började samla in uppgifter 2014) beräknar att 4,8 miljoner barn har fötts in i en krigstillvaro, och cirka 9 000 har mist livet eller skadats, medan en miljon syriska barn har fötts som flyktingar. Bashar al-Assads regim har med hjälp av sina utländska allierade (främst Ryssland och den libanesiska shiarörelsen Hizbollah) återtagit så mycket mark att regeringen bedöms kontrollera 70 procent av landets yta. Men städer och byar, skolor och vårdinrättningar ligger i ruiner och lantbruk och andra verksamheter i stora områden har slagits ut.

Virushot flyttar val

14 mars

Parlamentsvalet flyttas till den 20 maj med hänvisning till risken för spridning av coronasmitta, meddelar presidentkansliet (se 3 mars). Syrien har inte rapporterat något fall av virussjukdomen covid-19, men kollektiva böner vid moskéer i regeringskontrollerade områden har ställts in, även lunchbönen på fredagar. Skolor ska hållas stängda till början av april. I rebellhållna Idlib har lokala myndigheter stängt skolorna, men bara i en vecka. I kurdiskt kontrollerade områden är skolorna stängda tills vidare.

Avtal mellan Erdoğan och Putin om vapenvila

6 mars

En vapenvila träder i kraft i nordvästra Syrien mellan turkiska styrkor å ena sidan och ryskstödda syriska regeringsstyrkor å andra sidan. Presidenterna Erdoğan och Putin har enats om att fronterna ska frysas, en säkerhetskorridor ska inrättas längs motorvägen M4 i Idlibprovinsen och hjälpsändningar till civila ska släppas fram. Den 15 mars ska turkiska och ryska styrkor börja patrullera tillsammans längs motorvägen. Det har förekommit flera vapenvilor i Idlib tidigare, men den här gången är det två regeringsarméer som har bekrigat varandra, och Turkiet har förlorat så många soldater under de senaste veckorna att striderna väckt missnöje hos den turkiska allmänheten.

Svår förödelse i Idlib

4 mars

Månader av krigshändelser i nordvästra Syrien har lett till mycket stor förödelse. Regeringssidan, stödd av ryskt stridsflyg, har sedan tidigare anklagats för att angripa vårdinrättningar och skolor (se 1 augusti 2019). Nu är en tredjedel av alla byggnader i Idlibprovinsen raserade eller illa åtgångna, att döma av satellitbilder på samhällen och läger som analyserats av forskare med anknytning till Harvard Humanitarian Inititive i samarbete med organisationerna Save the Children (Rädda Barnen) och World Vision. En rapport från FN:s människorättsråd, offentiggjord den 2 mars, ger vid handen att Assadregimen avsikligt riktat krigshandlingar mot civila mål för att skrämma befolkningen på flykt och underlätta en återerövring av områden som hållits av rebeller.

Val i april

3 mars

Parlamentsval ska genomföras i regeringskontrollerade områden den 13 april, meddelar Assadregimen. Det är tredje gången under snart nio år av inbördeskrig som ett sådant val hålls. 2016 tog det styrande Baathpartiet och dess allierade hem merparten av de 250 platserna, men valet vann inte internationellt erkännande som fritt och rättvist.

Turkiet går till nya anfall i Syrien

1 mars

Turkiet skjuter ned två syriska stridsflygplan och riktar ett drönaranfall mot en kolonn med syriska militärfordon i Idlibprovinsen. 19 syriska soldater mister livet, enligt uppgifter som inhämtas av SOHR. Syriska styrkor ska för sin del ha lyckats skjuta ned tre turkiska drönare och Assadregeringens ryska allierade säger sig inte kunna garantera säkerheten för turkiskt flyg över Syrien. Turkiet betonar att man inte är ute efter en militär konfrontation med Ryssland i Syrien, men just det är vad omvärlden (inte minst EU) fruktar. 

Upptrappning mellan syriska och turkiska styrkor

27 februari

Syriska regeringsstyrkor anfaller turkiska soldater i den syriska Idlibprovinsen. Minst 33 turkar mister livet. Turkiet svarar med att beskjuta Assadstyrkornas ställningar, med ett okänt antal döda som följd. Ryska styrkor på Assadsidan säger sig inte ha varit inblandade. Med händelserna inräknade har över 50 turkiska soldater mist livet under den senaste månaden vid strider på syriska sidan om gränsen. Assadregeringen är där på väg att återta Idlibprovinsen från jihadistmiliser, men strider också mot rebellstyrkor som har stöd från Turkiet. 

Aleppos flygplats öppnas

19 februari

Assadregimen gör ett propagandanummer av att storstaden Aleppos flygplats återöppnas. Det sker med en direktsändning i TV från den första civila flygningen till staden från huvudstaden Damaskus på åtta år.

FN: Alarmerande flyktingtal

17 februari

Sedan början av december har 900 000 människor satt sig i rörelse för att undkomma strider i nordvästra Syrien, enligt Mark Lowcock, som leder FN:s humanitära insatser. Strömmen av flyktingar tilltar dramatiskt, medan regeringsarmén stödd av ryskt flyg anfaller rebeller och jihadistgrupper. Vintervädret i området söder om gränsen mot Turkiet medför svåra umbäranden för de civila. Barn till utsatta flyktingar har frusit ihjäl. En talesman för FN:s generalsekreterare har tidigare uppgett att 72 sjukvårdsinrättningar i Idlib och Aleppo har slutat fungera. Enligt SOHR har den senaste tidens strider har lett till att Assadregimen nu behärskar alla mindre städer och byar runt Aleppo, för första gången sedan 2012.

Tillspetsat läge mellan Syrien och Turkiet

10 februari

Läget spetsas till mellan Assadregimen och Turkiet i norra Syrien. Fem turkiska soldater mister livet i Idlib till följd av artilleribeskjutning från syriska regeringsstyrkor. Det får Turkiet att angripa en mängd syriska positioner och hävda att drygt 100 regeringssoldater neutraliserats, samtidigt som bland annat några stridsfordon slagits ut. Den skärpta konflikten ökar också spänningarna mellan Turkiet och Ryssland, som agerar i området på Assadregimens sida (se 3 februari). FN-organisationen Ocha skriver upp det totala antalet flyktingar den senaste tiden, från båda provinserna Idlib och Aleppo, till cirka 690 000. 

Strider i både söder och norr

6 februari

Israel genomför flygräder mot flera mål söder om Damaskus där man uppger att det finns iransk närvaro. Räderna kräver 23 liv, "syriska och utländska stridande" enligt SOHR. Israel gör återkommande anfall mot platser i Syrien, där Iran och libanesiska Hizbollah har styrkor som bistår Assadregimen (se 4 september 2018 och 20 november 2019). I norra Syrien gör Assadstyrkorna samtidigt nya landvinningar i sin offensiv mot rebeller i Idlib. Regeringsarmén är på väg att inta den strategiskt belägna staden Saraqib. Turkiet uppmanar samtidigt Ryssland att sätta stopp för Assadregimens offensiv, som genererar flyktingströmmar mot turkiska gränsen.

Över en halv miljon på flykt från Idlib

4 februari

Assadregimens offensiv mot de sista rebellfästena, i Idlibprovinsen, har (räknat från den 1 december) lett till att 520 000 människor är på flykt. Beräkningen görs av FN-organisationen Ocha, som också uppger att 80 procent av flyktingarna är kvinnor och barn. Flyktingvågen, som sker under vintertemperaturer, är en av de största under de snart nio krigsåren. Sammantaget har mer än hälften av Syriens befolkning på 20 miljoner före kriget blivit flyktingar, antingen inom landet eller i andra länder.

Turkiet och Syrien i strid

3 februari

Syriens regeringsarmé anfaller turkisk trupp i Idlibprovinsen i norra Syrien och åtta turkar mister livet. Turkiet har tolv observationsposter i trakten till följd av en uppgörelse med Ryssland, och en kort stund innan ska en stor kolonn av turkiska militärfordon ha setts i trakten. Turkiet svarar med raketer och minst 13 syriska soldater dör, enligt uppgift till SOHR.  Med över 20 döda tros striderna vara de dödligaste mellan länderna sedan Turkiet gick in med trupp i Syrien 2016. Turkiet och Ryssland (Assadregimens allierade) är oense om huruvida Turkiet har lämnat information i förväg om truppförflyttningen. Dagen innan har syriska och ryska styrkor tillsammans anfallit rebeller i Idlib, enligt SOHR med 14 civila dödsoffer som följd.

Regimen återtar strategisk stad

29 januari

Assadregimens styrkor intar den strategiskt belägna staden Maarrat al-Numan som ligger längs motorvägen mellan Damaskus och Aleppo. Staden i Idlibprovinsen har ända sedan 2012 varit i Assadmotståndares händer. Rebeller och jihadister som inte lyckats hålla stånd lämnar nu staden, vars civila befolkning redan är på flykt efter månader av bombardemang.

Turkiet bygger hus i Syrien

26 januari

Turkiet har börjat bygga bostäder på syriskt område för syrier som är på flykt inom landet, uppger president Erdoğan. Det ska inte bli tältläger utan riktiga hus och de uppförs nära turkiska gränsen, säger han som tidigare har gjort klart att Turkiet inte vill ta emot fler flyktingar. Enligt den turkiska biståndsorganisationen IHH, som har räknat till 450 000 människor som har flytt mot turkiska gränsen de senaste fem månaderna, byggs 10 000 bostäder i en by i Idlib. Den främsta anledningen till flyktingvågen är att det i Idlibprovinsen fortfarande finns rebellfickor som anfalls av Assadregimens styrkor med ryska allierade (se 18 oktober  och 17 december 2019).

Hög dödlighet i IS-läger

16 januari

Under 2019 dog över 500 personer i det överfyllda lägret al-Hol, som är den största uppsamlingsplatsen för människor som haft anknytning till Islamiska staten. Hjälparbetare i kurdiska Röda halvmånen räknar till 517 avlidna, varav 371 barn. Omkring 68 000 människor befinner sig i lägret i nordöstra Syrien där tillvaron präglas av undernäring, kyla och dåliga sanitära förhållanden. De flesta är syriska eller irakiska medborgare, men där finns ännu personer från många länder. Små barn som fötts medan familjerna levt med IS saknar i allmänhet pass, men FN uppmanar föräldrarnas hemländer att åtminstone undsätta barnen.

Skuggdiplomati i Berlin

16 januari

Företrädare för flera av Syriens folkgrupper har träffats i Berlin för att dryfta vägar till fred. Sunnimuslimska klanledare (av vilka vissa har egna miliser) och alawiter med band till Assadregimen har varit på plats liksom druser, kristna och kurder, bland dem också en yazidisk ledare. Somliga lever i exil, andra har rest in direkt från Damaskus, noterar brittiska BBC som beskriver mötesdeltagarna som företrädare för "den tysta majoritet som vill ha fred". Mötena arrangeras av exilsyrier i Tyskland, som ses som ett förhållandevis neutralt land i Syrienkonflikten, med stöd av andra EU-länder. Inspirerade av ett liknande dokument från tiden vid första världskriget samlades initiativtagarna 2017 bakom ett dokument som de kallade "Riktlinjer för syrisk samlevnad": principer som ska kunna accepteras av alla syrier oavsett religion och etnisk tillhörighet.   

Anfall mot Idlib trots vapenvila

15 januari

Regeringsstyrkor flyganfaller platser i Idlib, trots att en vapenvila proklamerats några dagar tidigare av ryska och turkiska medlare. Flyganfallen, som även ryska stridsflygplan rapporteras delta i, riktas mot bland annat en marknad och ett industriområde. De följs av markstrider och dagen efter uppger SOHR att minst 18 människor mist livet. Ett dygn senare rapporteras att nästan 40 stridande fått sätta livet till söder om Maarrat al-Numan. Nästan lika många regeringssoldater som rebeller ska ha dödats.

Krigets samlade dödstal: 380 000

4 januari

Inbördeskriget, som bröt ut i södra Syrien i mars 2011, har rasat i snart nio år. Enligt rapporter till SOHR har kriget nu sammanlagt krävt fler än 380 000 människors liv, varav över 115 000 civila. Omkring 22 000 barn och 13 000 kvinnor har fått sätta livet till. I dödstalen ingår, såvitt SOHR känner till, 67 000 jihadister; i de uppgifterna inräknas framför allt IS-anhängare och medlemmar av gruppen Hayat Tahrir al-Sham. Statistiken omfattar inte människor som är försvunna efter att ha kidnappats av någon av de krigförande parterna, och inte heller personer som tros ha dött av tortyr i Assadregimens fängelser (enligt SOHR:s bedömning cirka 88 000 personer totalt). 13 miljoner syrier är på flykt, antingen inom landet eller utomlands.

Nästan 3 500 civila dödsoffer 2019

31 december

2019 blev det minst dödliga sedan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011, enligt uppgifter som återges av SOHR. Sammanlagt 11 215 dödsoffer har rapporterats varav 3 473 civila, och bland dessa fanns 1 021 barn. 

Upptrappat läge mellan USA och miliser

29 december

USA anfaller bland annat vapenlager i västra Irak och östra Syrien som kopplas till en proiransk milisgrupp. Anfallen motiveras med att det har skett raketangrepp två dagar tidigare mot en bas i Kirkuk i Irak där både amerikansk och irakisk personal tjänstgör. En anställd i ett företag som arbetade för USA:s krigsmakt har mist livet. Fler än 20 milismän dödas vid de amerikanska tillslagen, enligt den större shiitiska och Teheranstödda samlingsmilisen al-Hashd al-Shaabi, som formellt utgör en del av Iraks försvarsmakt.

Regimen ingriper mot affärsmagnat

24 december

Syriska myndigheter beslagtar tillgångar för landets rikaste affärsman Rami Makhlouf, som enligt tidigare rapporter har placerats i husarrest. Makhlouf är illa sedd, men har tidigare vårdat sin förmögenhet genom att hålla sig väl med Assadregimen, inte minst under krigsåren. Analytiker sätter åtgärderna mot honom i samband med Syriens vacklande ekonomi. Internationella sanktioner mot regimen har bland annat lett till brist på utländsk valuta.

Veto i FN stoppar nödhjälp

20 december

Ryssland och Kina lägger in veto mot en FN-resolution som skulle ha möjliggjort leveranser av nödhjälp till cirka fyra miljoner människor i norra Syrien i ett år framåt, via turkiska och iranska gränsen. Den 10 januari 2020 antar FN:s säkerhetsråd en bantad resolution, som sträcker sig ett halvår framåt. Den medger bara nödhjälpsleveranser via gränsövergångar som Assadregimen kontrollerar: hjälpflödet via en gränspassage från Irak till kurdkontollerat område i Syrien stryps.

Flyktingvåg från Idlib under anfall

17 december

Minst 23 civila får enligt SOHR sätta livet till när regeringssidan anfaller byar i Idlibregionen, där de sista oppositionsfästena finns. I Idlib sker enligt SOHR dagliga anfall eller sammanstötningar, och cirka 250 civila har mist livet sedan det kom besked från Assadregimens ryska allierade om att vapenvila ska råda (se 30 augusti). Den 27 december uppger Ocha, FN:s samordnare av humanitärt arbete, att 235 000 människor har tagit till flykten mot turkiska gränsen under loppet av två veckor. De flesta är på flykt från staden Ma'arrat al-Nu'man som hålls belägrad medan regeringsstyrkor strider mot jihadistgrupperingar. 

Korruptionsmål mot presidentens farbror

9 december

En farbror till president Bashar al-Assad ställs inför rätta i Frankrike, anklagad för att ha byggt upp ett privat imperium med pengar från den syriska statskassan. Utredningen om bland annat skattebrott och penningtvätt har pågått sedan 2014. Rifaat al-Assad är känd under öknamnet "Hamas slaktare", eftersom han också pekas ut för att ha lett de statliga styrkor som slog ned ett sunnimuslimskt uppror 1982. Han lever i exil sedan 1984, då han iscensatte en misslyckad kupp mot sin bror, Syriens dåvarande president Hafiz al-Assad.

OPCW får pengar till stärkt befogenhet

28 november

106 medlemsstater i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) röstar för att godkänna organisationens budget för 2020. Det sker trots att Ryssland har motarbetat finansieringen av en personalstyrka som ska kunna identifiera de ansvariga för kemvapenattacker. Hittills har OPCW bara haft möjlighet att undersöka om kemvapen har använts, och vilka ämnen som kan ha förekommit (vilket har skett i Syrien). I praktiken betyder budgetbeslutet att OPCW kommer att kunna göra bruk av sina nya, stärkta befogenheter. Ryssland, Kina och Syrien finns bland 19 länder som röstar emot.

Israel anfaller mål nära Damaskus

20 november

Israel bekräftar att flyganfall har genomförts mot "terrormål" nära Damaskus, där kraftiga detonationer har hörts. SOHR återger uppgiften om 23 döda, varav de flesta beskrivs som stridande från utlandet. Dagen innan har raketanfall skett mot Israel från syriskt område och israeliska försvarsmakten håller Iran ansvarigt. Israel har genomfört hundratals flyg- eller robotanfall mot Syrien sedan det syriska inbördeskriget började 2011, men kommenterar sällan anfallen. Vanligen riktas de antingen mot iranska posteringar eller mot libanesiska Hizbollah, som liksom Iran deltar i kriget på Assadregimens sida.

Bilbomb och kravaller i stad nära gräns

16 november

En bilbomb detonerar nordost om Aleppo, vid en busstation i staden al-Bab som kontrolleras av styrkor som är på Turkiets sida i Syrien. 19 människor dör, varav 13 civila, och över 30 skadas. Dagen efter utbryter kravaller mellan demonstranter och polis som har för avsikt att lämna över en misstänkt till Turkiet. Proturkiska styrkor erövrade al-Bab från IS "kalifat" 2017, och det har skett en mängd  våldshändelser i staden sedan dess. Turkiet hävdar nu att det är en kurd som har utfört bilbombsattentatet, medan lokala källor pekar ut en tidigare IS-medlem.

Turkiet deporterar IS-medlemmar

11 november

Turkiet börjar deportera IS-medlemmar till deras hemländer. Bland de första är en tysk, en dansk och en amerikansk jihadist, men det framgår inte om de har gripits i Turkiet eller i Syrien. I samband med att Turkiet aviserade sina planer på deporteringar en vecka tidigare sade landets inrikesminister att Turkiet har närmare 1 200 IS-anhängare i förvar, och att 287 har gripits sedan turkiska styrkor inledde sin senaste offensiv i norra Syrien. Turkiet har kritiserat västländer för att inte ta itu med medborgare som anslutit sig till IS, i synnerhet Storbritannien som fråntagit över 100 jihadister deras brittiska medborgarskap. Frankrike framhåller att det sedan 2014 finns ett avtal med Turkiet, enligt vilket ett antal franska IS-anhängare har skickats hem.

Nya IS-ledare med anspråksfulla namn

31 oktober

IS bekräftar via egna propagandakanaler att både rörelsens ledare och dess talesman dött (se 27 oktober). Den nye ledaren uppges heta Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi, medan Abu Hamza al-Qurayshi namnges som talesman. Namnen signalerar släktskap med profeten Muhammed, den nya IS-ledningen gör därmed anspråk på att vara legitim i andra muslimers ögon. Senare, i januari 2020, kommer nya bud: En turkmen från Tal Afar i norra Irak pekas ut som ny IS-ledare. Enligt vad källor i spionorganisationer uppger för den brittiska tidningen The Guardian heter mannen Amir Muhammad Abd al-Rahman al-Mawli al-Salbi. (Senare blir IS ledare också efterlyst av USA med det namnet.) Under IS skräckvälde ska mannen ha haft en ledande roll i de grymheter som den yazidiska minoriteten utsattes för. 

Strider mellan regeringsarméer

29 oktober

Sex syriska soldater mister livet i konfrontationer mellan Syriens och Turkiets regeringsstyrkor. Striderna är de första mellan regeringsarméerna sedan Turkiet gick till offensiv inne på syriskt område (se 9 oktober och 13 oktober).

IS-ledaren dör i samband med USA-räd

27 oktober

Abu Bakr al-Baghdadi, ledaren för jihadistnätverket IS som utropade ett kalifat i Irak och Syrien, spränger sig med ett bombbälte för att undkomma en amerikansk specialstyrka i nordvästra Syrien. Han tar barn med sig i döden. Enligt USA kan hans identitet bekräftas med gentest. Händelsen väcker ändå många frågor: Hur har IS-ledaren kunnat förflytta sig genom norra Syrien, där alla möjliga parter i kriget spanar och har vägspärrar, till ett gömställe i Idlibprovinsen? Hur vet USA exakt var han finns? Hur kan den amerikanska räden, med åtta helikoptrar, genomföras genom luftrummet i norra Syrien? Kurdiska företrädare uppger att räden har förberetts en tid men försenats av Turkiets militäroffensiv. I en separat räd nära staden Jarabulus dödas Abu al-Hasan al-Muhajir, talesman för IS, enligt de kurdiskledda SDF-styrkorna i samarbete med amerikansk militär.

USA bevakar oljekällor

26 oktober

Samtidigt som USA har dragit tillbaka annan militär personal från norra Syrien har amerikanerna börjat föra in trupp från Irak till syriskt område. Syftet är enligt en militär amerikansk källa att skydda oljekällor så att dessa inte tas över av IS eller någon annan aktör (se 14 februari 2018). Positioner nära oljeutvinningen förstärks i samarbete med de kurdiskt dominerade SDF-styrkorna, heter det.

Trump upphäver USA-sanktioner

23 oktober

USA:s president Donald Trump återtar de sanktioner han införde mot Turkiet den 14 oktober. Anledningen till sanktionerna var Turkiets militära offensiv mot kurderna i Syrien, men Trump bedömer att Turkiet nu har uppfyllt en vapenvila som utlovades tre dagar senare. Såväl kongressledamöter som militära ledare i USA kritiserar skarpt Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska styrkor från Syrien som har stött landets kurder. 

Rysk och turkisk patrullering i norra Syrien

22 oktober

Turkiets och Rysslands presidenter gör upp om gemensam patrullering av Syriens gränsområde i norr, längs gränsen mot Turkiet. De kräver att den kurdiska YPG-milisen ska dras tillbaka så att den inte befinner sig närmare gränsen än tre mil. Överenskommelsen innebär att turkiska styrkor blir kvar inne på syrisk mark, samtidigt som den syriska regeringsarmén – på vars sida Ryssland agerar – är tillbaka i områden den inte har hållit på flera år. Det framgår inte om Turkiet kommer att göra allvar av sina planer på att förflytta syriska flyktingar till gränszonen. Vad som ska gälla i gränsstaden Qamishli, som har stor kurdisk befolkning, är också oklart.

Ökad flyktingvåg under offensiv

18 oktober

FN beräknar att 166 000 människor har nödgats fly sina hem i nordöstra Syrien under den vecka som gått sedan Turkiet inledde en offensiv över gränsen. Den syriska exilorganisationen SOHR har publicerat betydligt högre tal, uppemot 300 000. FN:s livsmedelsprogram WFP gör förberedelser för mathjälp till över en halv miljon människor under oktober. Uppgifter om hur många liv som krävts under striderna är svåra att granska, men SOHR anger sina beräkningar: 114 civila, 250 soldater ur de kurdisk-arabiska SDF-styrkorna och 190 rebeller ur syriska styrkor som agerar marktrupper för Turkiets räkning.

Kort vapenvila med krav på kurdisk reträtt

17 oktober

USA:s vicepresident Pence och utrikesminister Pompeo offentliggör en uppgörelse med Turkiet om tillfälligt eldupphör: SDF-milisen i Syrien, som domineras av kurder, får fem dygn på sig att dra sig tillbaka från områden där turkisk militär är på väg in. Från kurdiskt håll välkomnas ett stopp för stridshandlingarna, men avtalet ses också som att USA nu ger Turkiet klartecken för att ockupera en del av Syrien. I staden Afrin tar ryska styrkor över en bas som amerikansk militär har utrymt, vilket får symbolisk betydelse – inte minst i amerikansk debatt om den kraftmätning mellan stormakter som också äger rum inom ramen för kriget i Syrien.

Upptrappad osämja mellan Natoländer

14 oktober

USA inför ekonomiska sanktioner mot Turkiet och kräver stopp för den militära offensiven in på syriskt område. Sanktionerna riktar sig mot ett par departement och flera ministrar. Dessutom twittrar president Trump att USA:s tullar på turkiskt stål ska höjas till 50 procent och att förhandlingar om ett stort handelsavtal mellan USA och Turkiet fryses.

Syriska armén mot gränsen till Turkiet

13 oktober

Turkiets offensiv in i områden i Syrien som kontrollerats av kurder orsakar växande flyktingströmmar. FN-organisationen Ocha räknar till 130 000 flyktingar. Syriens regeringsarmé sätter enheter i rullning mot turkiska gränsen efter en uppgörelse med de kurdledda styrkorna, SDF. USA meddelar att i stort sett alla kvarvarande amerikanska militärer som befunnit sig i norra Syrien för samarbete med kurderna dras tillbaka. En betydande del av de markstyrkor som strider för Turkiet utgörs av syriska rebeller, som under inbördeskriget har bekämpat Assadregimen. Dessa legosoldater anklagas nu för krigsbrott mot kurder, bland annat mord på en ung kvinnlig politiker. Närmare 800 anhöriga till IS-jihadister rapporteras ha lyckats utnyttja oredan under offensiven till att lämna läger där de hållits internerade.

Turkisk offensiv mot norra Syrien inledd

9 oktober

Turkiska styrkor har gått över gränsen, in i norra Syrien, kungör Turkiets president Erdoğan. Samhällen och kurdiska posteringar längs gränsen utsätts för flyg- och artillerianfall, som följs av marktrupper. Dödsoffer, såväl civila som militära, rapporteras redan första dagen, och den internationella kritiken mot Turkiet blir skarp. Det är Turkiets tredje militära offensiv in i Syrien sedan 2016.

USA tar över viktiga IS-fångar

9 oktober

Före den turkiska offensiven i Syrien har USA tagit över två notoriska IS-fångar från de kurdiska styrkorna. Båda har ingått i en grupp brittiska jihadister som gått under namnet ”The Beatles” och gjort sig skyldiga till bestialiska mord. Bland annat anklagas de för att ha halshuggit en amerikansk journalist, James Foley, 2012. President Trump bekräftar övertagandet av fångarna men berättar inte var de kommer att hållas fängslade.

Trump-besked väcker oro och kan skapa utrymme för IS

7 oktober

Inför Turkiets planer på en inmarsch i norra Syrien för att på egen hand etablera en buffertzon dit syriska flyktingar ska återföras, tolkas ett besked från president Trump om amerikanskt trupptillbakadragande som att USA ger grönt ljus för en turkisk aktion (jämför 7 augusti). Kurderna i Syrien, som med amerikanskt stöd har bekämpat jihadiströrelsen IS, ser beskedet som ett svek. Eftersom det är kurdisk milis som fängslar och lagför IS-medlemmar, väcker hotet om en invasion – då kurderna skulle förflytta stridande enheter mot norr för att bekämpa den turkiska militären – farhågor för att IS ska lyckas utnyttja tillfället och återuppstå som terrorgrupp, med internationell räckvidd (se 16 september). Trump varnar Turkiet för att gå för långt, men bemöter kritiken med att ansvaret för att hantera IS ligger på Turkiet och på jihadisternas hemländer.

Författningsförsamling bildad

23 september

FN meddelar att en kommitté nu har bildats som ska skriva en ny författning för Syrien, med både regimen och företrädare för oppositionen. Av 150 medlemmar har 50 tillsatts av Assadregimen, 50 av oppositionen och 50 av FN. Den kurdiska administration som kontrollerar nordöstra Syrien har beklagat sig över att den inte får delta, även om det finns kurder bland de ledamöter som valts ut. Tillfrågad expertis har måttliga förväntningar på att arbetet ska lyckas, särskilt som regimen alltsedan idén lyftes fram på en konferens i början av 2018 har flyttat fram sina positioner militärt och återtagit kontrollen över stora delar av landet.

IS-ledare manar till att befria fångar

16 september

IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi må vara störtad från sin ställning som självutropad kalif, men han uppmanar rörelsens anhängare att befria jihadister och anhöriga som hålls fängslade i Syrien och Irak. Ljudupptagningen publiceras av IS propagandaorgan. I Irak har drygt 500 utländska medborgare dömts till stränga straff för anknytning till IS, men myndigheterna uppger inte hur många IS-trogna som är fängslade sammanlagt. Kurdiska myndigheter som driver läger i norra Syrien räknar med att enbart de kvinnor och barn som är utländska medborgare uppgår till 12 000, från 40 länder. Röda Korset har varnat för att det råder ”apokalyptiska” förhållanden i lägren och uppmanar hemländerna att se till att IS-krigares familjer hämtas hem.

Amnesti med oklar omfattning

15 september

President Bashar al-Assad utfärdar en amnesti som friger en del fångar och kortar straffen för andra. Bland dem som omfattas finns personer som dömts i enlighet med en lag mot terrorism från 2012. Dödsstraff ersätts för somliga av livstid med straffarbete, medan livstidsdömda får sina straff tidsbegränsade till 20 år. Det är oklart hur många som släpps och hur många som får kortade straff. Vid en liknande amnesti 2014 hävdade oppositionella SOHR att regimen kraftigt överdrev hur många som gavs strafflindring.

Jihadister dödade i USA-anfall i Idlib

31 augusti

Minst 40 personer dödas i en amerikansk attack i Idlib, enligt USA:s försvarsdepartement riktad mot al-Qaida-ledare. SOHR bekräftar att ett robotanfall genomförts mot ett möte som ledare för en rad allierade jihadistgrupper höll nära staden Idlib.

Vapenvila utlyst i Idlib

30 augusti

Ryssland tillkännager att regeringssidan gått med på en ensidig vapenvila i Idlib från och med den 31 augusti. Eldupphör ska nu iakttas efter den framryckning på marken som inleddes ett par veckor tidigare, med omfattande civila offer som följd. Trots det rapporteras även under september att ryskt stridsflyg genomför anfall i Idlib.

Regimen inrättar korridor från Idlib

22 augusti

Syriens regering meddelar att en humanitär korridor har öppnats för civilpersoner som vill lämna rebellhållna områden i Idlib. Så har regimen gjort också vid tidigare tillfällen då den har varit i färd med militära offensiver för att återta mark från rebeller, i andra landsändar. De som lämnar Idlib via korridoren hamnar i regeringskontrollerat område, där många befarar att de ska gripas eller tvingas göra militärtjänst. Dagen innan har syriska armén tagit full kontroll över Khan Shaykhun, vilket också har skurit av vägarna norrut för soldaterna på en närbelägen turkisk postering.

Turkiska arméfordon hejdas i Syrien

19 augusti

En turkisk militärkolonn med 50 fordon på väg mot Khan Shaykhun i Idlibprovinsen stoppas av syriska flygvapnet genom att vägen framför fordonen anfalls (så att turkiska armén slipper göra förluster, däremot ska attacken ha krävt tre syriska rebellers liv). Avsikten med att skicka turkisk militär mot Khan Shaykhun är oklar, men Turkiet kan tänkas vilja bromsa den syriska regimens expansion i Idlib – kanske för att den kan utlösa en ny ström av flyktingar mot Turkiet.

Armén på väg ta över omstridd stad

18 augusti

Intensiva strider rapporteras av SOHR när regeringsarméns markstyrkor tar sig in i Khan Shaykhun i Idlibprovinsen för första gången sedan de förlorade kontroll över staden 2014. Bataljerna uppges ha krävt omkring 90 liv bland de stridande. Regeringssidan har angripit staden från norr och från väster för att omringa den och ta kontroll över motorvägen genom Idlib som bland annat förbinder storstäderna Damaskus i söder och Aleppo i norr. Den största jihadistgruppen Hay’at Tahrir al-Sham har försökt hejda regeringsstyrkorna genom att utföra självmordsattentat.

Markstyrka in i södra Idlb

11 augusti

Regeringsstyrkor intar en landsortsstad i Idlibs södra utkant. Det uppges vara arméns första insats med marktrupper sedan våren, då anfall från luften trappades upp mot jihadisthållna områden i provinsen.

Buffertzon mellan kurder och Turkiet

7 augusti

Turkiet och USA gör upp om att det ska inrättas en buffertzon i norra Syrien och att zonen ska samordnas från turkisk mark. Den flera mil breda zon det är fråga om här ska sträcka sig mellan turkiska gränsen och områden i Syrien som är under kurdisk kontroll – alltså en annan buffertzon än den som har planerats i Idlib (mellan syriska armén och rebellgrupper, se 1 augusti). De kurdiskt dominerade SDF-styrkorna i norra Syrien, som samarbetat med USA mot extremiströrelsen IS, har oroats av besked från Washington om att amerikanska styrkor dras tillbaka. Kurderna fruktar att det då skulle bli fritt fram för Turkiet att ännu en gång, liksom 2016 och 2018, gå över gränsen till Syrien och slå till mot kurdiska områden.

Rapport: Runt 15 000 aktiva IS-krigare

6 augusti

Kvarvarande anhängare till Islamiska staten (IS) har lyckats samla sig till attacker mot styrkor som håller deras tidigare ”kalifat” i Syrien och Irak, enligt en försvarsinspektörsrapport i USA. Rapporten granskar följderna av att amerikanska styrkor till stor del har dragits tillbaka. IS tvingades bort med militärt amerikanskt stöd i båda länderna, men de styrkor som tog över (i Syrien framför allt kurdiska enheter) har svårt att behålla kontrollen långsiktigt och samordna sitt agerande mot IS, heter det. IS utför mord, bakhåll och bombdåd. I rapporten beräknas antalet IS-jihadister i Syren och Irak till mellan 14 000 och 18 000, varav 3 000 tillresta från andra länder.

Nytt försök med vapenvila i Idlib

1 augusti

Syriens regering samtycker till vapenvila i en buffertzon i Idlib, på villkor att zonen övervakas av turkisk och rysk trupp och att jihadiststyrkor lämnar zonen. En sådan överenskommelse rapporterades i september, men den misslyckades. Området som skulle skyddas av buffertzonen har i stället utsatts för återkommande anfall av Assadregimen och ryska styrkor, särskilt sedan våren. Drygt tre månader av flyganfall mot mål i Idlib har drivit över 400 000 människor på flykt, enligt FN-organisationen Ocha. SOHR, som samlar in lokala rapporter om krigshändelserna, räknar till minst 780 dödade civila. Den största jihadistgruppen i Idlib, Hayat Tahrir al-Sham, avvisar alla krav på reträtt från buffertzonen. Redan den 5 augusti återupptar Assadregimen sina anfall mot Idlib. 

FN synar anfall mot civila mål

1 augusti

FN kommer att utreda flera attacker i nordvästra Syrien som riktats mot civila mål och mot anläggningar som verkar med FN-stöd, meddelar generalsekreteraren. Beslutet irriterar Ryssland vars biträdande FN-ambassadör kallar rapporter om att sådana anfall utförts av ryska styrkor eller syriska regeringsstyrkor för ”fake news”.  Den 13 september meddelar generalsekreteraren att FN särskilt ska granska anfall som utförts mot sjukhus, som har försökt förebygga militära attacker genom att lämna information (koordinater) som visar var de är belägna. 

Våldsdåd bland IS-anhängare i läger

29 juli

Flera månader efter det att IS ”kalifat” upplöstes håller anhängare fast vid jihadiströrelsens metoder i lägret al-Hol i norra Syrien: de kurdiska vakterna knivhuggs, biståndsarbetare utsätts för stenkastning och IS svarta flagga hissas. I enbart det största lägret finns fortfarande ungefär 70 000 personer med IS-anknytning. Enligt kurdiska myndigheter hyser de olika lägren där IS-krigares anhöriga samlats upp också 4 000 kvinnor från andra länder och deras cirka 8 000 barn (se 10 maj och 15 maj 2019).

Förslag: ”Nürnbergrättegångar” för IS

29 juli

I ett år har den brittiske advokaten Karim Khan, på FN-organet Unitads uppdrag och med en stab på närmare 80 personer, rest runt i Irak för att samla in bevis och vittnesmål om brott som begåtts av Islamiska staten (IS). Utredarna har bland annat undersökt dödsoffer i massgravar, synat videofilmer och granskat dokument från IS-kalifatets egen byråkrati. Khan anser att det borde inrättas en tribunal som tar upp brotten, i stil med Nürnbergrättegångarna mot nazistledare efter andra världskriget (se 3 juni 2019). I Irak döms IS-anhängare nu dagligen, somliga till döden, men offren och vittnesmålen om brottsliga gärningar tas inte upp – för fällande dom räcker det med medlemskap i terrorgrupp. Khan tror att en tribunal, liksom efter nazismen, skulle bidra till att minska dragningskraften hos den våldsförhärligande rörelsen.

Flyganfall mot grönsaksmarknad

22 juli

Omkring 50 dödsoffer, nästan alla civila, krävs vid flyganfall i nordvästra Syrien. Merparten av offren är människor som befinner sig på en grönsaksmarknad i Maarrat al-Numan i Idlibprovinsen. Enligt SOHR utförs anfall av både ryska plan och Assadregimens flygvapen, men från rysk sida förnekas inblandning.

Sabotage mot regimen

21 juli

Ett godståg lastat med fosfat spårar ur och börjar brinna vid ett bombdåd i centrala Syrien. Ingen tar på sig ansvar för dådet, men det ingår i vad som ser ut som ett mönster av sabotage riktade mot Assadregimen. Bara en vecka tidigare har en gasledning i Homs skadats. 2018 fick ett ryskt företag 50 års koncession på utvinning av fosfat i närheten av Palmyra.

Britter stoppar iransk olja till Syrien

4 juli

En råoljetanker med last från Iran bordas och tas i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar. Lasten är på väg till regimen i Syrien. Iran kallar aktionen mot fartyget, som är registrerat i Panama, för ett piratdåd och kallar till sig den brittiske ambassadören för att protestera. Ingripandet mot fartyget ska ha påkallats av USA, men den rättsliga grunden för brittiskt agerande är EU:s sanktioner mot Assadstyret i Syrien, inte USA:s sanktioner mot Iran.

Intensiva israeliska anfall

1 juli

Israel har under natten genomfört anfall mot mål nära Damaskus och Homs. Robotarna har krävt 15 liv enligt SOHR, som också uppger att målen är militära ställningar som brukas av Hizbollah i det syriska inbördeskriget (se September 2018). En luftvärnsrobot, rysktillverkad och avfyrad av syriska regeringsstyrkor, missar sitt israeliska mål och slår ned på Cypern, inte långt från Nicosia. Den händelsen uppmärksammas inte minst som tecken på att Syrienkriget medför risker även för civilflyg till och från Cypern.

Anfall mot Idlib träffar ambulanser

26 juni

Två sjukvårdare från hjälporganisationen Vita hjälmarna finns bland nio civila dödsoffer i Idlibprovinsen. Deras ambulans träffas vid ett flyganfall i Khan Shaykhun utfört av Assadregimen och dess ryska allierade, rapporterar SOHR. Dagen innan har Mark Lowcock, undergeneralsekreterare i FN, konfronterat Ryssland i FN:s säkerhetsråd och begärt en förklaring till att minst 23 sjukhus och kliniker träffats sedan de ryskstödda regimstyrkorna inledde intensiva anfall mot Idlibprovinsen i april. 

Hönor till trakter härjade av krig

19 juni

Syriens regering ska förse familjer i krigshärjade landsbygder med gratis fjäderfä och foder för motsvarande cirka 20 miljoner kronor. Det blir 15 hönor och 50 kilo foder per familj. Regeringen utlovar även stöd till bevattning och djurhållning, bland annat vacciner. Före krigsutbrottet var en fjärdedel av den syriska arbetskraften sysselsatt inom lantbruket. 2019 – när kriget i huvudsak har ebbat ut, utom i nordväst – hade antalet lantarbetare halverats, enligt en statlig rapport.

Försvinnanden i krig ökar

11 juni

Syrien är ett av de länder där flest försvinnanden sker. På kuwaitiskt initiativ har FN:s säkerhetsråd nu antagit sin första resolution om personer som försvunnit under väpnade konflikter. Internationella rödakorskommittén (ICRC) uppger att antalet har ökat på senare år. Förra året tillkom 45 000 namn på försvunna i världen som människorättsorganisationer försöker spåra. 10 000 syriska namn finns på listan.

USA ringar in Assadvänlig affärsman

11 juni

USA inför sanktioner mot affärsmannen Samer Foz, som anklagas för att genom sitt företagsimperium berika den syriske presidentens familj. Han ska också ha trotsat amerikanska sanktioner genom oljeleveranser från Iran till Syrien. 2018 blev han majoritetsägare i ett lyxhotell i Damaskus som har kunnat hålla öppet trots krigsåren sedan 2011. Bland sina gäster har hotellet FN-personal, vilket väckt frågor om hur FN:s pengar används.

FN varnar för flyktingvåg från Idlib

10 juni

Assadregimen och dess ryska allierade anfaller flera platser i Idlibprovinsen. Sju barn finns bland 25 civila dödsoffer enligt oppositionella SOHR. Sammanlagt har organisationen fått rapporter om 360 dödade civila sedan slutet av april. FN, som räknat upp antalet internflyktingar under perioden till 270 000, varnar för en ny flyktingkatastrof, även om analytiker inte tror att regeringssidan är på väg att genomföra en offensiv i full skala mot de rörelser som kontrollerar Idlib.

”Revolutionens målvakt” stupar

8 juni

Fotbollsmålvakten Abd al-Basit al-Sarut avlider, sårad i strid mot regeringsstyrkor i Idlib. Idrottsmannen, som förr ingick i ungdomslandslaget, blev protestsångare i hemstaden Homs under den arabiska våren 2011. När Assadregimen slog ned på demonstrationerna valde han att ta till vapen. Han ingick i en styrka som strider mot regimen under namnet Jaysh al-Izza. Målvakten är också känd från en dokumentär om kriget. 

Tribunal mot IS på dagordningen

3 juni

Sveriges regering håller ett internationellt möte för att dryfta hur en tribunal för att pröva misstänkta för brott begångna av IS skulle kunna genomföras (se 20 maj). I mötet på tjänstemannanivå deltar bland andra flera västländer och FN. Samma dag börjar IS-anhöriga som är syriska medborgare lämna det stora lägret al-Hol, där de har samlats sedan kurdiska styrkor intog IS sista fäste Baghuz. De förs med chartrade bussar till sina hemorter. Lägret hyser över 70 000 personer, främst kvinnor och barn som levt i IS-kontrollerat område.

Kriminalteknik på önskelista för IS-mål

20 maj

Rättegångar pågår i det kurdiska självstyret mot syriska och irakiska medborgare som anklagas för att ha varit medlemmar av IS. En domare, en kvinna som tjänstgör i den kurdiska domstolen för terrormål i Qamishli, säger till Sveriges Radio att det har hittats bevis i form av ljud och bild i beslagtagna telefoner. Däremot saknar det kurdiska rättsväsendet kriminaltekniska resurser för exempelvis DNA-analys.  För IS-medlemmar som rört sig i både Syrien och Irak kan en rättegång i Qamishli vara att föredra: där tillämpas till skillnad från i Irak inte dödsstraff. 

Svenska barn hämtade från IS-läger

15 maj

Sju barn med svenskt medborgarskap, vars föräldrar levt i Syrien som medlemmar av Islamiska staten (IS), landar i Göteborg efter att ha hämtats ut via Irak. Föräldrarna – svensk mor och norsk far – uppges vara döda. Inget generellt beslut har fattats om vad som ska ske med svenska barn till IS-anhängare i Syrien och Irak. Efter IS sammanbrott tros det finnas 60–80 svenska barn i läger på kurdkontrollerat område i Syrien.

IS-kazakier transporteras hem

10 maj

Kazakstans tillförordnade president uppger för medier att 231 kazakier med anknytning till Islamiska staten (IS) har transporterats till hemlandet från Syrien de senaste dagarna.  156 av dem är barn, flertalet under sex år. 18 är föräldralösa. I januari uppgavs att 47 kazakiska medborgare hade återförts hem. Det är oklart vad som händer med dem efter hemkomsten. I IS propaganda har det genom åren förekommit videor som visat hur kazakiska barn tränats till krigare.

Inställt bistånd på grund av strider

8 maj

Minst 16 biståndsorganisationer med anknytning till FN stoppar sitt arbete i nordvästra Syrien. Anfall från regeringsarmén och dess ryska allierade gör arbetet för farligt, uppger FN:s samordnare i OHCR. Bland annat ställer livsmedelsprogrammet WFP in matleveranser till i byar och småstäder med nästan 50 000 invånare. Minst 15 vårdinrättningar och 16 skolor rapporteras ha träffats av bombardemang sedan regeringssidans offensiv mot rebeller i södra Idlib inleddes i slutet av april.

Kurder och allierade i framtidsmöte

3 maj

Kurder och araber som är allierade i norra Syrien, och har utökat sitt territorium genom att driva ut IS, håller en framtidskonferens i staden Ain Isa. Målet är att hitta gemensamma positioner i förhandlingar med Assadregimen. Alliansen SDF pressas dels av motstånd från Turkiet i norr mot att kurder får inflytande, dels av besked från Washington om att amerikansk militär personal som stött SDF ska tas hem. Regimen i Damaskus kräver nu att de områden SDF kontrollerar ska återföras under den syriska centralregeringens styre, medan kurderna kräver formellt erkännande för sin regionala förvaltning.

Regimen pressar rebeller Idlib

1 maj

Den syriska regimen och dess allierade ryska styrkor har en tid trappat upp sina anfall mot rebellkontrollerade områden i nordväst: det är rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham som styr stora delar av landsänden. Enligt Ocha, som samordnar FN:s humanitära insatser, har anfallen lett till att nästan 140 000 människor från norra Hama och södra Idlib satt sig i rörelse för att hitta säkrare trakter sedan i februari. Till följd av en överenskommelse mellan Ryssland och Turkiet (som stöder vissa rebeller) har Idlib besparats en storskalig offensiv från regeringssidan (se 17 september 2018), men omkring 200 civila liv har krävts sedan i februari, enligt FN.

Barn till IS-medlemmar flygs hem

30 april

Fler än 80 barn till tadzjiker som anslutit sig till IS har hämtas med flyg från Irak, meddelar Tadzjikistans utrikesdepartement. Barnen är tadzjikiska medborgare (se 11 mars). Tadzjikiska myndigheter har tidigare uppgett att fler än 1 000 tadzjiker anslutit sig till terrorgruppen i Syrien eller Irak, bland dem Gulmurod Halimov som ledde inrikesdepartementets specialstyrkor innan han via en video 2015 offentliggjorde att han låtit sig rekryteras av IS. I Irak är 43 tadzjikiska kvinnor dömda för terrorrelaterade brott.

IS-ledaren manar till terrordåd

29 april

IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi ­– som 2014 utropade ett kalifat i Mosul i Irak – framträder i en video på internet som bedöms vara äkta. Videon innehåller referenser till aktuella händelser, i synnerhet rörelsens nederlag i fästet Baghuz i Syrien. Det är fem år sedan al-Baghdadi visade sig på liknande sätt och han manar nu sympatisörer till att fortsätta begå terrordåd, som hämnd. Terrorgruppen har också tagit på sig samordnade bombdåd mot kristna i Sri Lanka den 21 april, på påskdagen.

Höga dödstal vid räder mot al-Raqqa

25 april

Fler än 1 600 civila miste livet under USA-ledda flyg- och artillerianfall som utfördes mot Islamiska statens fäste al-Raqqa 2017, enligt vittnesuppgifter som återges av Amnesty International. Tillsammans med organisationen Airwars har Amnesty granskat 200 mål för attackerna och kunnat identifiera omkring 1 000 av dödsoffren. De länder som deltog i offensiven mot staden har uppgett att 180 civila liv krävdes. Anfallen utfördes till stöd för marktrupper från SDF, de lokala kurdisk-arabiska styrkorna, som drev ut IS ur al-Raqqa.

Skärpt bensinransonering

15 april

Privatbilister i regimkontrollerade områden får från och med nu inte köpa mer än 20 liter bensin på fem dagar till subventionerat pris. För taxiförare medges 20 liter på två dagar. Köerna vid bensinstationer är långa, och många råkar ut för att bensinen är slut när de kommer fram. De skärpta ransoneringsreglerna är en följd av handelssanktioner som västländer upprätthåller mot Assadregimen. Regeringen kontrollerar ungefär två tredjedelar av Syriens yta, men inte de viktigaste oljefälten i nordost.

Trump godtar ockuperade Golan som israeliskt

25 mars

USA:s president Trump erkänner Golanhöjderna, intagna från Syrien i krig 1967, som israeliskt område. Därmed bryter Trump, liksom i sitt Jerusalembeslut den 6 december 2017 mot en mångårig amerikansk linje. Protester kommer från andra länder, i synnerhet Syrien. Kritiken handlar inte bara om Mellanöstern, utan om att USA avviker från en grundprincip i folkrätten – som Washington dessutom brukar bygga sin egen utrikespolitik på: att en stat inte får ta mark från en annan med våld. När Irak invaderade Kuwait 1990 och när Ryssland annekterade Krim 2014 åberopade USA den princip som Trump nu åsidosätter. Trump och hans närmaste politikerkrets har en tid visat öppet stöd för israelisk Golankontroll, vilket har uppfattats som ett sätt att stötta premiärminister Netanyahu inför Israels förestående val.

IS sista fäste har fallit

23 mars

SDF, de kurdiskarabiska styrkorna i norra Syrien, hissar sina gula flagga i det sista IS-fästet Baghuz och deklarerar att slutstriden mot jihadiströrelsen är över. Det betyder inte att alla IS-krigare har avväpnats eller stupat – på mindre platser längs gränsen mellan Irak och Syrien antar man att det finns spridda skaror – men IS kontrollerar inte längre någon del av sitt tidigare ”kalifat”.

Regimen har siktet inställt på norra Syrien

18 mars

Syriens regering kommer att återta de kurdiskt styrda områdena i norr och rebellkontrollerade Idlibprovinsen på samma sätt som regeringsarmén har återerövrat alla andra delar av landet, deklarerar försvarsminister Ali Abdullah Ayyub. Med hans ordval heter det att områdena ”befrias”, men ministern säger också att det kan ske ”genom våld eller försoning”.

Stora behov av flyktinghjälp – skepsis hos givarländer

14 mars

FN och EU håller ett givarmöte för flyktingar från kriget i Syrien – det sjunde sedan kriget bröt ut 2011. FN bedömer nu att det behövs 5,5 miljarder dollar till omkring 5,6 miljoner syrier som befinner sig i grannländer, medan 3,3 miljarder dollar ska gå till insatser för människor som lever under svåra omständigheter i Syrien. Löftena sträcker sig inte så långt, sammanlagt utlovar deltagarna 7 miljarder dollar. Flera  länder betonar att biståndspengar inte får användas så att de stärker Assadregimen. Givarländer vill ställa villkor för att bidra till återuppbyggnad och, inte minst, kräva att ansvariga för övergrepp inte går ostraffade. Vid förra givarmötet, 2018, utlovades 3,4 miljarder dollar till insatser inne i Syrien, men bara 65 procent av de löftena uppfylldes.

FN-vädjan för barn i IS-familjer

11 mars

FN:s barnfond Unicef vädjar om att barn till IS-medlemmar inte ska betraktas som terrorister. Unicef beräknar att det finns omkring 3 000 barn med påbrå från minst 43 länder enbart i det största lägret i östra Syrien, al-Hol (al-Hawl). Därutöver finns ännu fler barn från syriska och irakiska jihadistfamiljer som det blir en utmaning att integrera på plats (se 7 februari och 1 mars).

Daraa: Protest i repris mot regimen

10 mars

I Daraa i söder, den syriska revoltens vagga 2011, håller en staty föreställande den förre ledaren Hafiz al-Assad på att resas igen – åtta år efter det att demonstranter rev ner den. Regimen säkrade sitt återtagande av Daraa sommaren 2018. Demonstranter har nu ännu en gång protesterat mot statyn. Hafiz al-Assad styrde landet med järnhand i tre årtionden. När han avled 2000 lämnade han republiken i arv till sin son Bashar.

Britter anger dödstal efter räder mot IS

7 mars

Brittiska flygvapnet, RAF, deltar i den USA-ledda allians som bekämpar IS i Syrien och Irak, och brittiska myndigheter beräknar att RAF:s räder har krävt drygt 4 000 jihadisters liv. Summeringen gäller räder utförda mellan september 2014 och januari 2019. Tre fjärdedelar av dödsoffren har enligt dessa uppgifter krävts i Irak. Brittiska försvarsdepartementet säger sig bara känna till ett civilt dödsoffer, men bistånds- och forskningsorganisationen Action on Armed Violence (AOAV) som har fått ut uppgifterna framhåller att civila dödstal underrapporteras. RAF har anfallit omkring 1 000 mål i IS-fästena Mosul och Raqqa under krigsåren, och militärens analys av effekterna sker mestadels genom fotografering från luften.

Assadgranskning begärs hos ICC

7 mars

Jurister som företräder 28 syriska flyktingar i Jordanien begär att Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) utreder fall där den syriska regimen anklagas för brott mot mänskligheten under inbördeskriget. Syrien har inte skrivit under dokument som godkänner ICC, men det har Jordanien, och gruppen har tagit intryck av hur rohingyaflyktingar i Bangladesh försöker hitta ett sätt att ställa regimen i Burma till svars för förföljelser. EU-länder utökade den 4 mars sanktionerna mot Syrien med ytterligare sju ministrars namn (se även 19 februari).

Tillfällig oljeimport tillåts

4 mars

Staten tillåter företag, till exempel fabriksägare, att importera olja för att täcka sin förbrukning i tre månader. Egentligen brukar privat direktimport av olja och oljeprodukter inte vara tillåten, men nu är syriska staten föremål för sanktioner, som gör att det är brist på eldningsolja inte minst för uppvärmning. Även där det säljs hushållsgas är köerna långa. Kriget har raserat mycket av landets infrastruktur, och de största olje- och gasfälten i nordöst ligger utanför regeringens kontroll.

Inspektörer bekräftar klorgas i Duma

1 mars

Inspektörer från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har kommit fram till att kemvapen användes mot rebeller i Duma 2018. Två gastuber som tros ha innehållit klorgas landade enligt inspektörernas slutsatser i ett flerfamiljshus den 7 april. Vittnen uppgav efter händelsen att minst 43 människor hade mist livet. Den USA-ledda alliansen anklagade regeringssidan och gick till angrepp mot militära installationer (se 21 april och 6 juli 2018). OPCW säger ingenting i skuldfrågan, eftersom det inte ingick i organisationens mandat vid den tiden. Däremot avvisar OPCW efter kemisk analys regimens påstående att gift kan ha kommit från en rebellkontrollerad anläggning i närheten.

Slutstrid mot IS i Baghuz

1 mars

De kurdiskarabiska styrkorna i SDF inleder vad som beskrivs som slutstriden mot IS-anhängare i det sista fästet Baghuz. Det har gjorts uppehåll i anfallen för att släppa ut civila. Framför allt har anhöriga till jihadister – kvinnor och barn, med tydliga tecken på undernäring – tagit sig ut och förts till uppsamlingsläger (se 7 februari).

Samordnare föreslår nytt Syrienforum

28 februari

I mars går Syrienkriget in på sitt nionde år. De stater som är mest engagerade bör inrätta ett nytt, gemensamt forum för att hantera konflikten, föreslår FN:s nye Syriensamordnare Geir Pedersen. Från Ryssland, som har hjälpt Assadregimen att återta mycket av landet på slagfältet, kommer ett svar som är välvilligt formulerat, men trycker på behovet av stabilisering. Ryssland har också det diplomatiska initiativet genom den så kallade Astanagruppen med Iran och Turkiet, som ställt FN:s fredsansträngningar i skuggan, medan USA:s regering har markerat minskat intresse.

Svenskt nej till IS-krigare

24 februari

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige inte kommer att bistå IS-krigare med svenskt medborgarskap som vill återvända hem. Hur svenska myndigheter ska göra med barn till IS-anhängare är inte beslutat (se 7 februari och 19 februari).

200 amerikaner stannar kvar

22 februari

USA kommer att ha kvar cirka 200 försvarsanställda i Syrien efter det trupptillbakadragande som aviserats av president Trump, meddelar Vita huset. Uppemot 2 000 amerikaner ska ha tagits hem tillslutet av april. De kvarvarande ska enligt beskeden, som inte är detaljerade, ha fredsbevarande uppgifter (se 1 november 2018 och 6 januari 2019).

Jihadistmaka nekas hemresa till London

19 februari

Storbritannien ställer frågan om nära anhöriga till IS-krigare på sin spets genom att dra in medborgarskapet för Shamima Begum, 19 år. 2015 lämnade hon och två andra tonårsflickor London för att ansluta sig till IS och det ”kalifat” rörelsen var i färd med att upprätta i Syrien och Irak. Sedan IS bekämpats befinner Begum sig i ett läger i Syrien med sitt spädbarn; barnet avlider i mars. Begum och hennes jihadstmake från Nederländerna har tidigare, under åren med IS, förlorat två barn. I mars framkommer att också andra IS-kvinnor som hamnat i läger i Syrien med sina barn har fått sina pass indragna, och frågan om vad som ska hända med barnen är inte löst. Män som begått grova brott i IS namn har också förlorat sitt brittiska medborgarskap, bland dem två som ingått i en ökänd kvartett jihadister (se 8 februari 2018).

Syrier i Sverige polisanmäler regimen

19 februari

Nio syrier som utsatts för övergrepp av syriska myndigheter polisanmäler, med hjälp av människorättsorganisationer, namngivna chefer inom Syriens säkerhetstjänster. Anmälan lämnas in i Sverige med hopp om att det ska leda till internationella arresteringsorder och rättegångar. I flera länder pågår sådana brottsutredningar. Initiativen bottnar i att Ryssland och Kina använder sin vetorätt i FN för att skydda Assadregimen mot granskningar inom FN:s ram. I Tyskland och Frankrike har tre misstänkta gripits. 2018 utfärdade tyska myndigheter också en arresteringsorder mot Jamil Hasan, general inom syriska flygvapnet som sedan tidigare är föremål för sanktioner i västländer.

IS flyr och SDF vill att hemländer tar emot jihadisterna

7 februari

Män, kvinnor och barn är på flykt från det sista IS-hållna området i östra Syrien. I Baghuz vid floden Eufrat överlämnar de sig till de kurdiskledda SDF-styrkorna, som också förhandlar med IS om att få tillfångatagna SDF-soldater frigivna. Det skulle kunna leda till att IS-jihadister ges fri lejd till Idlib, där det ännu finns områden som regeringssidan inte har återtagit från rebellgrupper. SDF för annars IS-krigare och deras familjer till fångläger i norra Syrien och har i månader tryckt på för att få hemländerna att ta emot dem. 

I krigets spår: dödliga husras

2 februari

Fyra barn finns bland minst elva döda när ett femvåningshus i Aleppo som är demolerat av kriget rasar samman. Ett barn dras fram levande. Stadsdelen Saladin hölls tidigare av rebeller och bombades hårt av regeringssidan som tog tillbaka kvarteren i slutet av 2016.

Domstol: Assadregimen ansvarig för reporterdöd

31 januari

Syriska staten bär ansvar för krigskorrespondenten Marie Colvins död 2012, har en domstol i USA kommit fram till. Domstolen godkänner skadeståndskrav från anhöriga på över 300 miljoner dollar. Colvin och den franske fotografen Rémi Ochlik dödades vid ett artillerianfall i Homs som utfördes av regeringsarmén. Enligt domstolen, som betraktar dödsfallen som utomrättsliga avrättningar, spårade regimen journalisters rapportering före anfallet.

USA-sanktioner mot miliser

24 januari

USA inför sanktioner mot två shiamiliser som rekryterats till Syrienkriget av Irans mäktiga revolutionsgarde. Den ena styrkan (Fatimidbrigaden) består av afghaner, den andra (Zaynabidbrigaden) av pakistanier. ”Regimen i Iran utnyttjar flyktinggrupper och använder dem som mänskliga sköldar i Syrien”, säger finansminister Steven Mnuchin. Sanktionerna syftar till att försvåra pengaöverföringar till miliserna via det internationella banksystemet. Brigaderna är uppkallade efter personer i islams tidiga historia: profetens dotter Fatima och dotterdotter Zaynab.

Dödligt IS-dåd i Manbij

16 januari

IS tar på sig ett självmordsattentat i Manbij som kräver fyra amerikaners liv. Civila från orten finns också bland totalt minst 18 dödsoffer. Manbij ligger nära turkiska gränsen och var till nyligen kontrollerat av kurdiska styrkor, lierade med USA. Enligt USA:s försvarshögkvarter är attentatet det dödligaste för amerikansk del sedan samarbetet med de kurdiska styrkorna började 2014. När president Trump meddelade att USA:s soldater ska tas hem motiverade han beslutet med att striderna mot IS är över (se 19  och 28 december 2018).

Trump föreslår buffertzon

13 januari

President Trump hotar via Twitter med ekonomisk förödelse om Turkiet angriper de kurdiska styrkorna när USA:s soldater lämnat Syrien. Trump manar samtidigt kurderna att inte provocera Turkiet. I början av året har utrikesminister Pompeo varnat Turkiet för att ”slakta” kurder. Trump vill se en tre mil bred buffertzon mellan turkiska och kurdiska styrkor, men anger inte vem som inrätta den och bevaka den eller var zonen ska vara belägen. Svaret från president Erdoğan blir att Turkiet ska inrätta en säkerhetszon. Och den ska ligga på syriska sidan om gränsen – regimen i Damaskus jämställer det för sin del med turkisk ockupation. Turkiet har efterfrågat en flygförbudszon utmed gränsen nästan sedan det syriska inbördeskriget började 2011.

USA bromsar Syrienreträtt

6 januari

President Trumps besked från den 19 december om att de amerikanska markstyrkorna ska lämna Syrien mildras. De dras tillbaka när USA kan konstatera att IS har besegrats fullständigt, meddelar säkerhetsrådgivaren John Bolton. Utrikesminister Mike Pompeo skickas ut på en rundresa till åtta huvudstäder i Mellanöstern för att förtydliga USA:s avsikter och dryfta regionala frågor (se 19 och 20 december 2018).

Lägre dödstal, mobiliserade återgår till civilt liv

31 december

Konflikten i Syrien krävde 19 666 liv under 2018, enligt SOHR. Cirka 6 350 av dödsoffren var civila, men dödstalen är de lägsta sedan inbördeskriget bröt ut 2011 och kan ses som tecken på att kriget är på väg att ta slut i takt med att Assadregimen återtar kontrollen över fler delar av landet. Regeringsarmén har också i flera steg hemförlovat militär personal som varit mobiliserad under kriget. Enligt SOHR håller regimen drygt 60 procent av landets yta.

Kurder ger upp strategisk stad

28 december

Syriens armé hissar sin flagga i staden Manbij nära turkiska gränsen som hållits av kurdiska styrkor med stöd av USA. De kurdiska styrkorna har gått med på att överlämna staden till regeringsarmén hellre än att utsättas för den nya offensiv som Turkiet hotar med. Enligt beskeden i Manbij ska president Assads styrkor inte placeras i själva staden.

Oro och protester mot Trumpbeslut

20 december

USA:s försvarsminister Jim Mattis avgår i protest mot Trumps beslut att ta hem marktrupperna från Syrien. Samma besked kommer efter ett par dagar från Brett McGurk, som företrätt USA i den allians som bekämpar IS. Även Israel oroas eftersom reträtten befaras skapa ett vakuum som Iran kan använda till att stärka sin närvaro i Syrien. Men framför allt kommer protester och anklagelser om svek från de kurdiska styrkor som haft en framträdande roll i krigsinsatserna mot IS.

USA:s markstyrkor kallas hem

19 december

President Trump ger besked om att USA:s marktrupper ska tas hem. Soldaterna har bistått kurdisk-arabiska styrkor som bekämpar IS och Trump betraktar de striderna som avklarade. I praktiken har de 2 000 amerikanerna samtidigt utgjort skydd för kurderna, som annars hotas av anfall både från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen – båda motsätter sig det självstyre kurderna är i färd med att bygga upp i norra Syrien. Risken att skada amerikaner kan antas avhålla både Turkiet och Ryssland från att angripa kurdiska styrkor. Trumps beslut väcker oro, särskilt som Turkiet har hotat med en ny offensiv mot den kurdiska YPG-milisen i Syrien. USA har också godkänt en stor vapenaffär med Turkiet, som får köpa amerikanska robotar.

Försiktigt hemvändande från Jordanien

3 december

Omkring 28 000 syrier har återvänt hem från flyktingtillvaro i Jordanien sedan gränsen mellan länderna öppnades igen i mitten av oktober. FN räknar med att hemvändandet ökar under 2019, eftersom striderna har minskat. Totalt i grannländerna har FN registrerat 5,6 miljoner syriska flyktingar. Inne i Syrien finns samtidigt 6,6 miljoner internflyktingar, och det antalet har till och med ökat trots att krigsläget nu är mindre dramatiskt. Det är alla folkomflyttningar mot framför allt Idlib som skett till följd av regeringsoffensiverna som har ökat flyktingtalen.

Ny minister på sanktionslista

26 november

En tredjedel av ministrarna i Bashar al-Assads regering byts ut. Inrikesminister Muhammad al-Shaar ersätts av Muhammad Khalid al-Rahmun, som har varit chef för en av statens säkerhetstjänster och finns uppsatt på USA:s sanktionslista sedan förra året.

Motstridigt om klorgas i Aleppo

25 november

En misstänkt klorgasattack i Aleppo ger drygt hundra personer andningsbesvär. Assadregimen och jihadister anklagar varandra för att ha utfört attacken. Själva staden kontrolleras av Syriens regering, vars ryska allierade genomför flyganfall mot ett rebellfäste väster om Aleppo med hänvisning till klorgasbruket.

Fångutväxling, men oroligt i buffertzon

24 november

En fångutväxling sker mellan regeringen och rebellstyrkor nära staden al-Bab utanför Aleppo. Tio fångar från vardera sidan överlämnas, enligt SOHR. Turkiska källor beskriver fångutväxlingen som ett förtroendeskapande pilotprojekt. Samma dag finns en lärare och fyra elever bland dödsoffren vid artilleribeskjutning nära en skola i den planerade buffertzonen mellan regeringsarmén och rebeller i Idlib, där vapenstillestånd inte vill infinna sig.

Radiosatiriker mördas

23 november

Aktivisten Raed Fares, känd för att ha drivit satirkanalen Radio Fresh FM, skjuts ihjäl tillsammans med en kamrat i Idlib. En överlevande kollega berättar att de utsattes för ett bakhåll. Radiokanalen gjorde sig känd för att häckla både Bashar al-Assads regim och trångsynta fundamentalistgrupper.

Proturkiska styrkor i Afrin strider inbördes

18 november

I enklaven Afrin i norr, där syriska milisgrupper har stridit på Turkiets sida mot kurdiska styrkor, har Turkiets sympatisörer råkat i luven på varandra. 25 döda rapporteras när grupperna gör upp inbördes om inflytandet. Enligt SOHR är det ett nytt fenomen, som väcker stor oro bland civila. De turkiska styrkor som patrullerar Afrin utlyser nattligt utegångsförbud (se 19 januari, 19 mars och 15 juli).

Milstolpe i USA:s Israelstöd i FN

16 november

USA röstar för första gången emot en årlig resolution i FN som fördömer Israels ockupation av de syriska Golanhöjderna 1967. Ockupationen har aldrig haft internationellt stöd, och även USA har riktat mild kritik mot Israel. Fram till nu har USA alltid lagt ner sin röst i stället för att ge Israel stöd i omröstningen. 

Palestinier åter till läger

6 november

Palestinska flyktingar ska förmås att återvända till Yarmuklägret i södra Damaskus, som har härjats svårt under inbördeskriget. Innan kriget bröt ut 2011 hyste Yarmuk 160 000 palestinier, som var flyktingar från orostiderna då Israel grundades 1948. Från Yarmuk flydde de flesta igen 2012 och Islamiska staten (IS) intog Yarmuk 2015, men i maj 2018 kastade regeringsarmén ut jihadisterna. Assadregimens biträdande utrikesminister uppger nu att regeringen planerar att flytta tillbaka palestinierna till spökstaden. Ministern öppnar för FN eller Palestinska myndigheten att bygga upp skolor med mera.

Manbij patrulleras av turkar och amerikaner

1 november

Turkiska och amerikanska styrkor börjar gemensamt patrullera staden Manbij i norra Syrien, tre mil från turkiska gränsen. Manbij har tidigare kontrollerats av en kurdisk milis, YPG, som har amerikanskt stöd men ses som terrorister av Turkiet (se 15 juli).

Oppositionen lägger fram fredsplan

29 oktober

Representationer för syriska oppositionsgrupper, som varit samlade i Rom på katolsk inbjudan, presenterar en egen ”färdplan för fred” med tankar om hur val ska hållas och flyktingar kunna återvända när inbördeskriget är över. De närmaste veckorna ska de redogöra för sin plan inför stormakterna som är inblandade i Syrienkriget.

IS-offensiv – och motoffensiv

28 oktober

Islamiska staten (IS) återerövrar Baghuz i östra Syrien som hållits av den kurdiskarabiska milisen SDF, och kommer över vapen och fordon. Bygden ligger nära irakiska gränsen. IS, som är pressat i Syrien, tros vilja föra över sina återstående styrkor till västra Irak, där det ännu finns IS-fästen. Bakom de nya attackerna anas också avsikter att försöka inta energianläggningar i Irak. Under de år då IS lade under sig stora delar av Syrien och Irak skaffade sig rörelsen inkomster genom att sälja olja. Den 3 november reagerar Irak på den nya händelseutvecklingen med en offensiv för att stoppa IS på sin sida om gränsen. I offensiven deltar både irakiska regeringsstyrkor och milis som strider för Irans intressen – bland annat att hålla vägar mellan Irak och Syrien öppna för iranskt stöd till Assadregimen i Syrien.

Stormakter manövrerar ut FN

27 oktober

Ett toppmöte mellan Turkiet, Ryssland, Frankrike och Tyskland i Istanbul avslutas med en maning om att vapenvilan i Idlib måste bli varaktig. Dagen innan har sju civila rapporterats dödade vid artilleribeskjutning från regeringssidan. Syriens FN-ambassadör har deklarerat att regeringen ser buffertzonen i Idlib som en tillfällig lösning och att regeringen till slut kommer att återta kontrollen. Toppmötet i Istanbul framhåller att en kommitté som ska arbeta med författningsfrågor måste bildas före årets slut. Syriens regering har avfärdat förslag från FN-medlaren de Mistura.

FN-sändebud lämnar uppdraget

17 oktober

Den svenskitalienske diplomaten Staffan de Mistura meddelar att han lämnar uppdraget som FN:s Syriensändebud. Han har varit den tredje på posten efter FN-veteranerna Kofi Annan och Lakhdar Brahimi, och FN:s försök att uppnå fred i Syrien går trögt. de Mistura avslutar sitt uppdrag med att försöka få Assadregimen att godta inrättandet av en efterkrigskommission, som ska ta fram en ny författning och grunda för val. Även norrmannen Jan Egeland, som har lett de humanitära insatserna, lämnar sitt uppdrag. de Misturas efterträdare blir  diplomaten Geir Pedersen, som var inblandad i israelers och palestiniers fredsförhandlingar på 1990-talet.

Jihadister bromsar reträtt i Idlib

16 oktober

Överenskommelsen om en buffertzon i Idlibprovinsen ska genomföras trots att alla rebellstyrkor inte har dragit tillbaka sina vapen, meddelar Rysslands regering. Zonen är tänkt att skilja regimsidans styrkor, som har ryskt stöd, från rebellgrupper varav vissa stöds av Turkiet. Enligt det ryskturkiska avtalet skulle buffertzonen ha tömts på  tunga vapen den 15 oktober (se 1 augusti och 17 september). 

Viktig gränsövergång öppnad

15 oktober

Den viktigaste gränsövergången mellan Syrien och Jordanien öppnas igen. Övergången via samhället Nasib har varit stängd sedan 2015. Jordanien valde att stänga gränsen sedan rebeller intagit den syriska sidan. Sommaren 2018 återtog Assadregimen Nasib, men trots alla offensiver i olika områden under året kontrollerar regimen bara häften av Syriens övergångar till andra länder (se 30 september). Två månader efter öppningen i Nasib, i december, inleder FN-organisationer en jätteinsats då nödhjälp förs in över gränsen till 650 000 människor i Syrien.

Ny lag skärper statens religionskontroll

13 oktober

President Bashar al-Assad undertecknar en ny lag som ger staten starkare kontroll över muslimska samfund. För muftin, den högste auktoriteten, införs en treårig mandatperiod. Ministeriet med ansvar för religionsfrågor ges överinseende över bland annat religiösa skolor och religionsutbud i medierna. Församlingsledare måste ha tillstånd för att få delta i exempelvis konferenser. Syrien har sunnimuslimsk befolkningsmajoritet medan presidenten tillhör alawiterna, som står närmare shiitisk islam. Under inbördeskriget har motståndet mot regeringen till stor del bestått av radikala sunnitiska grupper. 

Över 11 000 civila dödsoffer i stormakters flyganfall

30 september

Sedan Ryssland inledde sina flyganfall i Syrien för precis tre år sedan har 18 000 människor fått sätta livet till, hävdar SOHR. Nästan hälften av dödsoffren var civila, resten stridande i olika rebell- eller jihadistgrupper. Drygt 5 200 stred för IS. Vid 19 skolor, 20 vårdinrättningar och ett dussin marknader säger sig räddningsorganisationen Vita hjälmarna ha bistått civila efter ryska flyganfall. Amerikanska flyganfall riktade mot IS har pågått ett år längre, sedan 2014. I de anfallen ska minst 3 300 civila ha dött, enligt SOHR.

FN patrullerar vid Golanhöjderna igen

30 september

En gränsövergång mellan Israel och Syrien är på väg att öppnas sedan FN:s observatörsstyrka Undof kunnat återuppta sin patrullering vid Golanhöjderna. Undof placerades i området 1974 för att övervaka en stilleståndslinje mellan Syrien och Israel, som ockuperar Golanhöjderna. Observatörerna drog sig tillbaka 2014 när al-Qaida-anknutna rebeller, motståndare till Assadregimen, tog kontroll nära separationslinjen. Assadregimen har under offensiverna 2018 återtagit området från rebellerna. Gränsövergången har tidigare framför allt använts av druser bosatta i Israel.

Buffertzon ska minska civilt lidande i Idlib

17 september

En överenskommelse mellan Turkiets och Rysslands presidenter väcker hopp om att de civilas lidande i Idlibprovinsen ska begränsas: Syriens regering kommer inte att genomföra någon storoffensiv mot Idlib (se 1 augusti och 4 september). Erdoğan och Putin har gjort upp om att det ska inrättas en demilitariserad zon, uppemot ett par mil bred, mellan rebellområden och områden som kontrolleras av Assadregimen (som Ryssland stöder). Turkiska och ryska trupper ska övervaka zonen, som ska fungera från den 15 oktober. 

Ryskt plan nedskjutet av misstag

17 september

Syriskt luftvärn skjuter av misstag ner ett ryskt militärflygplan med 15 personer ombord som är på väg till den flygbas Ryssland disponerar i Syrien. Israeliskt stridsflyg anfaller samtidigt syriska mål, och Ryssland hävdar efteråt att Israel använt det ryska planet som "sköld". Ryssland förstärker efter händelsen skyddet för sina plan. Syriens luftvärn förstärks med nya robotar, och störning av satellitnavigering, ombordradar och kommunikation ska riktas mot militärflyg som anfaller mål i Syrien. Det medför att syrierna lättare kommer att känna igen ryska plan – men också israeliska, som de strävar efter att skjuta ned.

Regeringen håller lokalval

16 september

I regeringskontrollerade områden genomförs en process som kallas lokalval, trots att nästan bara kandidater från regeringspartiet Baath finns på valsedlarna. Öppettiderna i vallokalerna förlängs med flera timmar, enligt statliga medier därför att intresset från väljarna är stort. Senast ett liknande val genomfördes var i slutet av 2011, när inbördeskriget hade rasat i nio månader. 2016 hölls parlamentsval och 2014 lät Bashar al-Assad sig väljas om som president.

Nästan 365 000 döda under inbördeskriget

13 september

Oppositionsgruppen SOHR skriver upp det totala dödstalet sedan inbördeskriget började i mars 2011 till 364 792 personer. Antalet civila motsvarar nästan en tredjedel av dödsoffren: 111 000, varav fler än 20 000 barn.

Turkisk operation i Assadfäste

12 september

Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har opererat inne i Syrien och gripit en terrormisstänkt man i staden Latakia, som kontrollerats av Assadregimen under hela inbördeskriget. Mannen anklagas för ett bombdåd 2013 i staden Reyhanlı på turkiska sidan om gränsen som krävde över 50 liv. Turkiet har pekat ut den syriska regimen för dådet. Den syriska regeringen nekar till anklagelserna.

Israel bekräftar anfall mot Syrien

4 september

Israeliska stridskrafter har utfört mer an 200 anfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år, bekräftar en israelisk militärkälla för nyhetsbyrån AFP. De flesta av målen har enligt källan anknytning till iranska Revolutionsgardet, som är involverat i Syrienkriget på Assadregimens sida.  Omkring 800 robotar och bomber har brukats.

Internflyktingar ökar i nordöst

4 september

Fem barn ur en och samma familj rapporteras dödade efter ryska anfall mot rebellgrupper i Idlib, där den syriska regimen och dess allierade snart väntas dra igång en stor offensiv (se 1 augusti). Sedan rebeller med anhöriga – tiotusentals människor – tvingats från sina enklaver i andra delar av landet till rebellkontrollerade Idlib är många orter överbefolkade. En kaotisk situation befaras vid en offensiv.  Det finns inget annat oppositionskontrollerat område kvar dit folk kan fly från Idlib.

Sista Assadmotståndet i söder knäcks

30 augusti

Assadregimen har nu så gott som total kontroll i söder, även i anslutning till de av Israel ockuperade Golanhöjderna. IS har tagit fler än 30 drusiska kvinnor och barn som gisslan från al-Suwayda veckan innan och använder dem som förhandlingsbrickor, rapporterar flera medier. När motståndet brutits i söder bedöms regimen ha kontroll över 60 procent av Syriens territorium. Den kurdiskarabiska alliansen SDF håller en fjärdedel i norr/nordöst, medan en flora av rebellgrupper håller Idlib i nordväst. Dessutom har Turkiet ännu trupp i Syrien. Om Bashar al-Assad nu ska kunna rikta nästa offensiv mot Idlib avgörs av hur hans ryska och iranska allierade ställer sig till att delta.

Nytt försvarsavtal Syrien-Iran

27 augusti

Assadregeringen i Damaskus och Irans regering har slutit ett avtal om fortsatt militärt samarbete. Avtalet offentliggörs i samband med att Irans försvarsminister Amar Hatami besöker Syrien. Enligt besked till flera nyhetsmedier innebär det bland annat att personal från Iran, som tituleras rådgivare, ska fortsätta tjänstgöra i Syrien. Till Beirutkanalen al-Mayadin säger Hatami också att avtalet omfattar återuppbyggnad av Syriens försvarsindustri. Reaktionen från Israel – som undviker att bli direkt part i kriget men genomför flyganfall mot förmodad vapenproduktion och vapenleveranser i Syrien – blir skarp ett par dagar senare: Varken hot eller överenskommelser kommer att avskräcka Israel från att hindra Iran att förse Syrien med militära styrkor och vapenteknik, inskärper premiärminister Benjamin Netanyahu.

Budskap tros komma från IS-ledaren

23 augusti

Islamiska staten offentliggör en ljudupptagning där någon som uppges vara terrorgruppens ledare manar sina anhängare att fortsätta strida. Expertis anser att det verkar vara Abu Bakr al-Baghdadi. Talaren nämner aktuella händelser, bland annat en pastor som Turkiet håller fängslad. Flera gånger sedan IS drevs bort från städer och viktiga fästen i Syrien och Irak har det påståtts att ledaren dödats, men det har inte kunnat beläggas. FN-rapportörer hävdar att det finns mellan 20 000 och 30 000 IS-krigare kvar i gränstrakterna mellan Syrien och Irak (se 25 juli).

Allierade fyller på USA:s Syrienkonto

16 augusti

Saudiarabien utlovar 100 miljoner dollar till USA för stabiliseringsinsatser i Syrien. Pengarna ska användas i områden som befriats från Islamiska staten (IS), skriver det amerikanska utrikesdepartementet. Sammanlagt får USA enligt Reuters ihop cirka 300 miljoner från allierade länder, bland dem Förenade arabemiraten och EU-länder som Tyskland, Frankrike och Danmark. Därefter meddelar USA att 230 miljoner dollar, som avsatts för insatser i Syrien, nu dirigeras om till andra, icke specificerade projekt.

Många dödsoffer i rebellfästen

11 augusti

Över 50 civila, bland dem närmare 30 barn, dör i bombningar mot rebellfästen i nordvästra Syrien, enligt uppgifter till SOHR. Merparten av offren ska ha krävts i den rebellhållna staden Urum al-Kubra i Aleppoprovinsen, andra i Idlib. Enligt SOHR är det oklart om stridshandlingarna i Aleppo utförts av regeringsstyrkorna, medan anfall i Idlib tillskrivs regimens ryska allierade. Dagen efter rapporteras 39 civila och tre rebeller dödade vid explosioner i den rebellhållna staden Sarmada i Idlib. 

Krigsskador för hisnande belopp

8 augusti

Över sju år av inbördeskrig har vållat sakskador som värderas till mer än 388 miljarder US-dollar av sakkunniga. Omkring 50 experter har varit samlade i Libanon för att beräkna kostnaderna för FN:s ekonomiska och sociala kommission för Västafrika (Escwa). I den summa de kommit fram till ingår inga mänskliga förluster, inte heller kompetensförluster som blivit följden av stora folkomflyttningar.

Kommunval inför återuppbyggnad

8 augusti

Lokala val planeras i regeringskontrollerade områden för första gången sedan inbördeskriget bröt ut 2011. Närmare 35|000 kandidater har registrerat sig inför valen den 18 september, säger chefen för valmyndigheten till den regimtrogna tidningen al-Watan. 18 478 platser ska tillsättas i kommunala fullmäktigeförsamlingar, som med nya regler får mer ansvar inför den återuppbyggnad av landet som kommer att behövas. I flera omstridda provinser har inga kandidater registrerats. Personer i områden helt utanför regeringens kontroll ska enligt statens nyhetsbyrå Sana kunna registrera sig som kandidater vid särskilda kontor i Hama.

Chef för statligt vapenlabb dödad

4 augusti

Chefen för en statlig forskningsanläggning med anknytning till vapenproduktion har mist livet i en explosion riktad mot hans bil, som också dödade hans chaufför. Generalen Aziz Asbar ledde en verksamhet i Masyaf i Hamaprovinsen, som Israel har genomfört flyganfall mot två gånger inom loppet av ett år, enligt SOHR. Påståenden om att regimen tillverkat nervgiftet sarin vid anläggningen har förnekats av den syriska regeringen.

Syrier har fått vård i Israel

3 augusti

Ett fältsjukhus i norra Israel där sjuka och skadade från Syrien fått läkarvård har stängts, meddelar israeliska armén. Sedan fältsjukhuset öppnades 2017 har omkring 6 800 syrier fått vård vid endagsbesök på andra sidan gränsen. Verksamheten har bekostats av en amerikansk biståndsorganisation, Friend Ships. Utöver fältsjukhusets patienter har 3 500 syriska civila behandlats på vårdinrättningar i Israel sedan 2013. Dessutom har 1 300 syriska barn endagsbehandlats vid specialistkliniker.

HRW: Kurdstyrkor rekryterar unga

3 augusti

De kurdiska YPG-styrkorna rekryterar barnsoldater i läger där det har samlats internflyktingar, hävdar Human Rights Watch (HRW). Uppgifterna bygger på samtal med familjer i tre läger i nordöstra Syrien. Enligt HRW är det inte fråga om tvångsrekrytering, däremot omständigheter som utsätter familjerna för prövningar. Företrädare för den regionala kurdisk-arabiska alliansen lovar att påståendena ska utredas. Folkrätten förbjuder väpnade organisationer att rekrytera unga under 18 år, och fall där barn under 15 år beväpnas räknas som krigsförbrytelser.

Rebeller i Idlib går ihop

1 augusti

En handfull rebellgrupper i provinsen Idlib kungör, inför hotet om en offensiv från syriska regeringsstyrkor, att de ska samarbeta och kalla sig Nationella befrielsefronten. Jihadistalliansen Hayat Tahrir al- Sham, som haft kopplingar till terrornätverket al-Qaida och tros vara den dominerande väpnade gruppen i Idlib, står utanför samarbetet. Av de fyra ”nedtrappningszoner” som 2017 proklamerades efter förhandlingar där Ryssland, Iran och Turkiet deltog är Idlib den sista med rebellfästen av betydelse. I takt med att de tre andra zonerna intagits av regeringssidan har rebeller med anhöriga bussats till Idlib.

Dussintals döda i IS-dåd

25 juli

Enligt statliga medier har IS genomfört flera samordnade självmordsbombningar och andra attentat i och omkring staden al-Suwayda i sydväst. Omkring 220 människor har dödats, såväl civila som regeringssoldater och ett mindre antal jihadister, enligt SOHR.  Attackerna är de mest omfattande från IS i Syrien på flera månader (se 23 augusti och 28 oktober 2018).

Syriskt stridsflyg nedskjutet av Israel

24 juli

Ett syriskt attackflygplan har skjutits ned efter att det kommit omkring två kilometer in på israeliskt luftrum över södra Golanhöjderna, meddelar den israeliska militären. En syrisk militär källa hävdar dock att planet deltog i bombningar av IS-soldater  och befann sig på syriskt område. Enligt Israels premiärminister Netanyahu kränkte planet ett demilitariseringsavtal mellan länderna från 1974.

Israel evakuerar räddningsarbetare

22 juli

Över 400 personer, räddningsarbetare som tillhör den syriska organisationen Vita hjälmarna och anhöriga till dessa, evakueras av Israel. Syrierna förs ut via Golanhöjderna till Jordanien på begäran av flera europeiska länder samt USA. Vita hjälmarna har bistått nödställda i rebellkontrollerade områden i Syrien, men hotas nu av regeringsarméns framryckning i söder. Räddningsarbetarna får möjlighet att flytta till Storbritannien, Tyskland och Kanada som har erbjudit sig att ta emot dem.

Belägrade av rebeller evakueras

19 juli

Cirka 6 900 människor evakueras från shiasamhällena al-Fu'a och Kafriya i Idlib-provinsen och förs till regimkontrollerat område i Aleppotrakten, mot att regeringen friger 1 500 civila och rebeller från statliga fängelser. De regimvänliga byarna har i tre år varit omringade av jihadisterna i Hayat Tahrir al-Sham, sunnimuslimska motståndare till regeringen i Damaskus. Byarna tros ha varit de två sista belägrade i Syrien; på andra håll i landet är det främst regeringssidan som har använt sig av belägringar.

Kurder lämnar Manbij

15 juli

De sista kurdiska gerillakrigarna lämnar Manbij i norr som del i en överenskommelse för att undvika en konfrontation mellan turkisk trupp och USA-stödda styrkor. Turkiet har efter att ha intagit enklaven Afrin i vintras hotat att gå vidare mot Manbij, som hålls av SDF, en USA-stödd allians av kurdiska och arabiska styrkor. 2016 ledde kurdiska YPG en offensiv för att kasta ut terrorgruppen IS ur staden.

Symbolisk flagga hissas i Daraa

12 juli

Regeringsarmén hissar Syriens flagga i södra Daraa. Handlingen har symbolvärde eftersom Daraa var upprorets vagga under den arabiska våren 2011. Den USA-stödda alliansen i nordöst hålls samtidigt ansvarig för ett flyganfall mot byn al-Susa öster om floden Eufrat. Byn nära gränsen mot Irak ligger i ett område där IS fortfarande har kontroll. 54 dödsoffer, varav minst 28 civila, rapporteras enligt BBC.

Gräns öppnas efter rebellförluster

6 juli

Rebeller i återstående rebellfästen i provinsen Daraa gör upp med regeringsstyrkorna om att lämna ifrån sig sina tyngre vapen (se 23 juni). De som vägrar tvingas lämna provinsen med sina familjer och ge sig iväg norrut mot Idlib. Genom att rebellerna ger upp gränsövergången Nasib mot Jordanien, efter tre år, återfår Assadregimen också en viktig handelsväg. Regimen har nu kontroll över hälften av Syriens gränsövergångar till grannländerna, bland dessa samtliga vid libanesiska gränsen. Alla hamnar vid Medelhavet hålls av regimen.

OPCW: Spår av klorgas i Duma

6 juli

Organisationen för förbud mot kemvapen (OPCW) meddelar sina slutsatser av fältarbete i Duma, där inspektörer under våren samlade in miljöprover och gjorde intervjuer. OPCW har inte funnit spår av nervgiftet sarin i Duma, däremot finns det tecken på att klorgas använts. Motståndare till Assadregimen har hävdat att regeringsstyrkor utsatte civila i Duma för klorgas.  

Kemvapenmandat utökas

27 juni

Organisationen för förbud mot kemiska vapen får utökade befogenheter: i framtiden ska OPCW inte bara analysera misstänkt användning av kemiska vapen utan också identifiera vilka krafter som gjort bruk av gifterna. Ett brittiskt förslag antas med 84 röster mot 24 när organisationens medlemsländer är samlade till en specialsession. Ryssland, som regelmässigt protesterar när anklagelser riktas mot Assadregimen, beskriver OPCW som ”ett sjunkande Titanic”. Bakom det brittiska förslaget finns inte bara kemvapenattacker i Syrien och Irak utan också attentaten med nervgift mot en rysk tidigare spion på brittisk mark och mot en nordkorean i Malaysia.

Regimen på offensiven söderut

23 juni

Ryska styrkor lierade med Assadregimen bombar rebellkontrollerade områden i söder. Efter ett avtal om nedtrappning som slöts 2017 har de avhållit sig från att bomba södern, bland annat provinsen Daraa. Men nu siktar regeringssidan på att återta södern, där revolten mot regimen började 2011. När offensiven pågått i nästan två veckor återger SOHR uppgifter om fler än 130 dödade civila och omkring 150 stridande, medan FN uppger att 270 000 människor är på flykt. USA uppges ha gjort klart för oppositionsgrupper att de inte kan vänta sig amerikanskt stöd. Till flyktingar som söker sig mot gränstrakter sänder Jordanien och Israel humanitär hjälp, men grannländerna öppnar inte sina gränser för de flyende.

FN granskar belägring av östra Ghuta

20 juni

Styrkor som stridit för regeringen kan ha gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten under belägringen av Östra Ghuta utanför Damaskus. Belägringen pågick under fem år och är enligt FN den längsta i modern tid. En FN-kommission som undersökt läget säger att regeringens allierade vägrade ge mat och mediciner till invånarna som tvingades välja mellan att ge upp eller svälta ihjäl. Även rebellgrupper som Jaysh al-Islam, Ahrar al-Sham och Hayat Tahrir al-Sham kritiseras för brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat genom tortyr och urskillningslös beskjutning av Damaskus.

Israel anklagas för attack mot milisbas i öst

17 juni

Minst 52 medlemmar av en irakisk milisgrupp, al-Hashd al-Shaabi (Folklig mobilisering), dödas vid en attack mot gruppens bas i östra Syrien nära gränsen till Irak. al-Hashd al-Shaabi, som bekämpat Islamiska staten i både Syrien och Irak, består huvudsakligen av shiamuslimer som tränats av Iran. Gruppen har kommit i konflikt med USA-stödda kurddominerade styrkor som behärskar delar av östra Syrien. Dess närvaro ses inte heller med blida ögon av Israel som lovat att förhindra att Iran och landets allierade etablerar sig i Syrien. Både al-Hashd al-Shaabi och den syriska regeringen anklagar USA för attacken. Amerikanska regeringsföreträdare förnekar att USA varit inblandat och indikerar att anfallet utfördes av i israeliskt flyg. Israel avböjer att kommentera uppgifterna. 

Okända attacker med giftgas synade

13 juni

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) drar slutsatsen att gifterna sarin och klorgas användes i attacker mot samhället al-Lataminah i nordväst i mars 2017. Det var före det uppmärksammade anfallet mot Khan Shaykhun i april samma år, där man trott att sarin användes första gången i det syriska inbördeskriget. Slutsatsen bygger på miljöprover, vittnesmål och epidemiologisk analys. Att beskedet dröjt beror enligt OPCW på att det funnits mycket material att granska.

Rekordmånga på flykt inom landet

11 juni

FN uppger att antalet internflyktingar nått en ny rekordnivå. Under årets fyra första månader flydde 920 000 syrier sina hem, vilket är den högsta siffran hittills under kriget. Därmed uppgår det totala antalet internflyktingar till 6,2 miljoner enligt FN:s uppgifter.

Färre civila dödsoffer i kriget

1 juni

I maj miste 244 civilpersoner livet i krigshändelser, uppger SOHR. Det gör månaden till den minst dödliga för civila sedan inbördeskriget bröt ut 2011. Assadregimens styrkor och anfall utförda av dess ryska allierade orsakade nästan 100 av dödsoffren, medan närmare 40 dog i flyganfall utförda av den USA-ledda alliansen. Läget vid fronterna har lugnat sig sedan regeringssidan tömt områden runt Damaskus på stridande.

Syrien erkänner ryskstödda republiker

29 maj

Syriens regering erkänner de ryskstödda utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien som självständiga stater. Georgien, som separatisterna brutit sig loss från, bryter i protest de diplomatiska förbindelserna med regeringen i Damaskus.

Damaskus helt återtaget av armén

21 maj

Regeringsarmén uppger att den nu har full kontroll över huvudstaden Damaskus med omgivningar – en milstolpe efter över sju års inbördeskrig. De sista IS-styrkorna har drivits ut ur flyktinglägret Yarmuk och intilliggande al-Hajar al-Aswad och lämnat områdena med anhöriga: 1 600 personer i 32 bussar, enligt SOHR.

Vården illa utsatt under kriget

18 maj

Kriget har eskalerat på ett skakande sätt under 2018, enligt FN. Fler sjukhus och vårdinrättningar har skadats av stridshandlingar under årets första månader än under hela 2017. Panos Moumtzis, FN:s sändebud i humanitära frågor, uppger att 79 vårdinrättningar träffades från nyår till den 4 maj, med 89 dödsoffer som följd – personal och patienter. Närmare hälften av årets angrepp mot vården har skett i Ghuta utanför Damaskus.

OPCW: Klorgas i attack mot Saraqib

16 maj

Det är sannolikt att klorgas användes i en attack mot Saraqib – rebellkontrollerat område öster om Idlib – den 4 februari, har Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) kommit fram till. I enlighet med sitt mandat gör OPCW inget uttalande i skuldfrågan. Assadregimen säger sig aldrig ha gjort bruk av kemvapen, men utsända från OPCW och FN som nu har avslutat ett gemensamt fältarbete säger enligt BBC att de är övertygade om att regeringssidan har använt nervgiftet sarin och klorgas vid minst fyra tillfällen. 

Upptrappat läge mellan Iran och Israel

10 maj

Sedan 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna, som Israel ockuperar, anfaller Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar. Målen är militär infrastruktur som Iran har byggt upp för att bistå Assadregimen. Israels stridsinsats är den mest omfattande på flera år och den största hittills som är riktad mot Iran. Israel bekräftar räderna och förklarar att syftet är att hindra Iran från att etablera sig militärt i Syrien så att det kan hota Israel. Bedömare tror att varken Iran eller Israel vill att konflikten ska trappas upp ytterligare.

Rebellreträtt i Hama och Homs

7 maj

Rebeller med civila anhöriga lämnar fickor av landet som de kontrollerat i provinserna Hama och Homs. I 60 bussar förs de norrut, antingen mot islamiststyrda Idlib eller mot rebellområdet Jarabulus i Aleppoprovinsen. Det sker efter en vapenvila mellan rebellföreträdare och Assadregimen, som därmed tar tillbaka ännu en trakt, nu i centrala Syrien.

Ny marklag väcker ramaskri

4 maj

Människorättsaktivister kritiserar en ny lag, känd som ”dekret 10”. Lagen ger staten rätt att ta över privatägd mark och använda den för stadsbyggnad. Markägarna – i många fall personer på flykt till följd av inbördeskriget – kan få kompensation i form av aktier i byggprojekten, men deras tillstånd inhämtas inte. Det kan också vara svårt att bevisa sin äganderätt på grund av bristande fastighetsregister. Lagen innebär att en lokal bestämmelse för Damaskus från 2012, ”dekret 66”, utvidgas till att gälla i hela landet. Internationella organisationer som Amnesty och Human Rights Watch protesterar.

Gravar öppnas för kemvapeninspektörer

3 maj

I arbetet med att klarlägga om stridsgaser användes i Duma den 7 april planerar experter från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att öppna gravar för att ta prover på kvarlevor av döda. Inspektörernas högste chef Ahmet Üzümcü säger till Financial Times att OPCW hittills har kunnat ta ett hundratal miljöprover under sina två veckor på plats.

Södra Damaskus rensas på rebeller

29 april

Assadregimens utrensning av rebellgrupper har nått södra Damaskus. Rebeller i minst fyra fästen har gått med på att förflyttas till områden i nordvästra Syrien som är rebellkontrollerade. Den 10 maj, när evakueringarna genomförts, uppger SOHR att Damaskusområdet för första gången sedan 2011 är tömt på rebeller, sånär som en IS-ficka i det palestinska flyktinglägret Yarmuk och samhället al-Hajar al-Aswad.

Givarländer håller igen

25 april

Vid ett stort internationellt givarmöte i Bryssel utlovas totalt 4,4 miljarder dollar till Syriens civila 2018. Enligt FN behövs mer än det dubbla, till akuta insatser för syrier som är kvar i hemlandet och flyktingar som tagit sig till grannländer. Drygt sex miljoner beräknas nu vara på flykt inom landet och fem miljoner utomlands. Antalet biståndsbehövande beräknas till 13 miljoner totalt, inräknat personer som inte har gett sig iväg från sina hemorter.

Prover insamlade i Duma

21 april

Inspektörer från OPCW har efter en veckas väntan i Damaskus tillåtits besöka Duma för att undersöka anklagelser om att regeringsarmén använt kemvapen där. Farhågor för att regimen städat undan spår av förbjudna vapen har avfärdats från ryskt håll med att man måste röja minor för att experterna ska kunna släppas in. Syriska myndigheter har däremot arrangerat besök för medier, då vårdpersonal framhållit att andningsbesvär som tolkats som gasförgiftning kan ha vållats av rök, skräp och damm – förstörelse som åstadkoms av konventionella vapen. Den 6 juli meddelar inspektörerna sina slutsatser: de har hittat spår av klorgas i området (se 20 mars och 10 april).

Nytt steg i offensiv mot rebellområden

21 april

Regeringssidan "betar av" rebellhållna områden systematiskt. Rebeller har nu börjat lämna flera samhällen i Östra Qalamun omkring sex mil nordost om Damaskus. Där, liksom tidigare i Östra Ghuta, finns nu avtal mellan rebeller och den ryskstödda Assadregimen. Cirka 3 200 personer – rebeller med anhöriga – ska bussas till provinserna Aleppo och Idlib. 5 000 personer har på liknande villkor lämnat den närbelägna staden Dumayr. 

Sålde sarinkomponent till Syrien

18 april

Tre företag hotas av rättsliga åtgärder för att ha levererat isopropanol till Syrien, meddelar finansdepartementet i Belgien. Ämnet kan användas till rengörings- och lösningsmedel, men också till giftgasen sarin. Exporten bryter mot Syriensanktioner och innehållet hade enligt myndigheterna inte tulldeklarerats. 

Västländer anfaller utpekade kemvapenmål

14 april

USA, Storbritannien och Frankrike angriper Assadregimen med kryssningsrobotar och stridsflygplan. Anfallen riktas mot en forskningsanläggning och en vapendepå i Damaskus utkant och ett lager väster om Homs, platser som enligt de tre västländerna kan kopplas till kemvapen. Ryssland, som nyttjar en flygbas och en marinbas i Syrien, har varnats och uppger att det inte finns rysk personal eller utrustning nära målen. Enligt USA:s försvarsminister Jim Mattis är de tre anfallande ländernas insats dubbelt så stor som den som genomfördes mot Shayratbasen ett år tidigare efter rapporter om användning av giftgasen sarin i Khan Shaykhun.

FN-utredning stoppad genom veto

10 april

FN:s säkerhetsråd lyckas inte enas om att utreda om kemvapen använts i Östra Ghuta. Ryssland stoppar ett amerikanskt förslag genom veto; det är tolfte gången Moskva använder vetorätten för att blockera ett FN-agerande gentemot Syrien. Assadregimen nekar till anklagelser om klorgas.  Sedan början av 2014, när utredare överfölls på väg till Kafr Zayta i Hamaprovinsen, har Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) inte kunnat granska kemvapenanklagelser utanför Damaskus.

Sista Ghuta-enklaven ger upp

8 april

Rebellgruppen Jaysh al-Islam har till sist godtagit att 8 000 rebeller med 40 000 anhöriga ska lämna Duma och köras till Jarabulus i norr – enligt AFP ungefär lika många som tidigare fått fri lejd ur andra enklaver i Östra Ghuta (se 23 mars och 31 mars). De som vägrar ska få stanna. Rysk militärpolis, inte syriska regeringsstyrkor, ska upprätthålla ordningen. Fem års belägring av rebellfästen öster om Damaskus är över, men regeringssidans offensiv mot dem, som inleddes den 18 februari, har krävt cirka 1 600 civila liv totalt. Den 14 april deklarerar Syriens armé att alla regimfientliga styrkor har lämnat Östra Ghuta.

Massförflyttning av rebeller

31 mars

Nästan 45 500 människor, rebeller med familjer, har under påskveckan bussats ut från enklaver som hållits av islamistgruppen Faylaq al-Rahman, enligt statens nyhetsbyrå Sana. Regeringen har återtagit 95 procent av Östra Ghuta. Under hela mars månad, då evakuering från olika rebellfickor i området pågått, har enligt regeringsmedier sammanlagt 143 000 personer lämnat området – merparten civila som tagit sig ut i takt med att rebellernas grepp om enklaverna släppt.

Trump aviserar USA-reträtt

29 mars

USA:s 2 000 soldater ska tas hem från Syrien ”… alltså, ganska snart”, säger Donald Trump inför industriarbetare i Ohio utan att ange slutdatum. Främsta syftet med insatsen har varit att bekämpa IS och det är nästan klart, förklarar Trump och låter förstå att gulfstater som Saudiarabien borde stå för fortsatta insatser. Enligt Washington Post bromsar Trump också finansiellt stöd till stabiliseringsfonder för Syrien, pengar avsedda att hindra IS från att bygga upp slagkraft igen. Flera av presidentens rådgivare befarar att Iran och Ryssland stärker sitt inflytande om USA avslutar sitt stöd till den kurdiskarabiska allians som utgör motvikt till Assadregimen.  

Evakuering från enklaver tar fart

23 mars

Rebeller med familjer lämnar Harasta i 30 bussar i riktning mot Idlib. Harasta i Östra Ghuta har kontrollerats av gruppen Ahrar al-Sham. Samtidigt har en annan grupp, Faylaq al-Rahman, utlyst vapenvila i södra delen av Östra Ghuta och dagen efter börjar bussar rulla även därifrån. Bland dem som förflyttas finns dessutom Hayat Tahrir al-Sham, anhängare till al-Qaida som har stridit jämte Faylaq al-Rahman mot den syriska regimen. En tredje rebellenklav i Ghuta, staden Duma, kontrolleras av gruppen Jaysh al-Islam. Även där pågår förhandlingar och förflyttningen av rebeller sker ett par veckor senare (se 18 mars och 8 april).

Israel förklarar räd i Syrien 2007

21 mars

Israel har för första gången offentliggjort uppgifter om en flygräd mot Syrien i september 2007. Målet i ett ökenområde i Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) var enligt Israel en kärnkraftsreaktor under byggnad, något som aldrig har bekräftats av Assadregimen. FN:s atomenergiorgan IAEA bedömde några år efter anfallet att där sannolikt fanns en kärnenergianläggning och att Nordkorea hade del i projektet. 1981 genomförde Israel en liknande räd mot Irak. Båda nämns nu som exempel på händelser i närområdet som Israel kommer att ingripa mot även i fortsättningen.

Svårt syna anklagelser om kemvapen

20 mars

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har stora svårigheter med att få möjlighet att undersöka misstänkt användning av kemvapen. OPCW:s utredare har hittills kunnat granska 70 fall sedan 2014, av totalt 370 där anklagelser förekommer om att någon form av gift använts som stridsgas, uppger chefen Ahmet Üzümcü.

Höga dödstal i och utanför Damaskus

20 mars

Ett av de dödligaste rebellanfallen på länge mot huvudstaden Damaskus kräver 44 liv när en granat slår ned på en affärsgata, uppger den statliga nyhetsbyrån Sana. Samtidigt rapporteras många civila ha dött i anfall utförda av regimen. I Arbin, en stad i Östra Ghuta, har 15 barn och två kvinnor som sökt skydd i en skolas källare dödats under bombanfall, rapporterar SOHR.

Fler på EU:s sanktionslista

19 mars

EU inför sanktioner mot fyra personer som pekas ut som ansvariga för att civilpersoner utsatts för kemiska vapen från Assadregimens sida. Sammanlagt har sanktioner i form av reseförbud och frysta tillgångar införts mot 261 personer på regimsidan under de sju år då kriget rasat, skriver AFP.

Avgörande dagar i Afrin och Östra Ghuta

18 mars

Täta flyktingströmmar rör sig både från Afrin i norr och från Östra Ghuta öster om Damaskus. Turkiska styrkor och deras syriska rebellallierade har pressat den kurdiska YPG-milisen på reträtt och tagit över staden Afrin. 1 500 kurder har stupat och 250 000 civila har gett sig av, enligt SOHR, och plundring av butiker och bostäder rapporteras. I Östra Ghuta har tre olika rebellenklaver isolerats av framryckande regeringsstyrkor och förhandlingar pågår; rebellerna får antingen ge sig iväg mot Idlib eller stanna och agera lydmilis till regeringen. Samtidigt söker sig tiotusentals flyktingar om dagen till regeringskontrollerat område. President Bashar al-Assad publicerar bilder från ett besök hos regeringssoldater, men det framgår inte exakt var.

Sju år av krig, halva folket på flykt

15 mars

Inbördeskriget går in på sitt åttonde år. Brittiskbaserade SOHR, med ett nätverk av rapportörer inne i Syrien, har uppdaterat sina beräkningar av hur många som mist livet: 353 395 personer sedan den 15 mars 2011. Mer än halva befolkningen, som var 20 miljoner före kriget, är på flykt inom landet eller i andra länder. I norr pågår Turkiets offensiv mot kurddominerat område sedan januari. Öster om Damaskus är Assads regeringsarmé på frammarsch mot rebellgrupper. Där rapporteras 1 220 civila dödsoffer sammanlagt under offensiven mot Östra Ghuta, som redan tidigare var belägrat. 

Regimen anklagas för övergrepp av FN-utredare

15 mars

FN-utredare anklagar regeringsarmén och allierade miliser för att systematiskt använda våldtäkter och annat sexuellt våld mot civila. Regeringen har inte gett utredarna inresetillstånd, i stället har de genomfört över 450 intervjuer med bland andra våldsoffer, vittnen och vårdpersonal. Övergrepp som begåtts av Islamiska staten (IS) har dokumenterats separat av kommissionen.

Rebeller isoleras, förs till Idlib

12 mars

Regeringssidans offensiv mot Östra Ghuta är på väg att isolera tre krympande områden som kontrolleras av rebellgrupper. Enligt SOHR förhandlar rebellerna med regeringen. Där finns – finns förutom hundratusentals civila ­– krigare från olika väpnade grupper, bland dem Jaish al-Islam och Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Rebellgrupperna har hittills sagt nej till evakuering, men nu rapporteras en busslast jihadister med anhöriga vara på väg till till provinsen Idlib i nordväst, där det finns HTS-fästen.

Kurder förlorar stad vid gränsen

8 mars

Turkiska styrkor och deras allierade syriska rebeller intar staden Jandairis som hållits av kurdiska styrkor. Staden, som ligger vid gränsen mot Turkiet och i den omstridda enklaven Afrin, har anfallits av turkiskt stridsflyg och förödelsen rapporteras vara stor.  Den 16 mars träffas det största sjukhuset i Afrin av bombardemang. Turkiska Röda halvmånen bekräftar händelsen men anger inget dödstal. SOHR uppger att 16 civila dödas, bland dem två gravida kvinnor.

Rysk flygkrasch vid bas

6 mars

Ett ryskt transportflygplan kraschar vid landning på en flygbas i nordvästra Syrien, nära Medelhavet. Alla de 39 personerna ombord omkommer, enligt ryska försvarsdepartementet.  Preliminärt misstänks ett tekniskt fel.

Intensiva strider vid två fronter

4 mars

I enklaven Afrin i norr dödas minst 36 stridande i turkiska flyganfall, enligt SOHR personer som stridit på kurdernas sida mot den turkiska offensiven. Även Turkiet gör förluster: ett par dagar tidigare har åtta soldater stupat på en enda dag. Inom ramen för ”Operation olivkvist” har Turkiet också fört specialstyrkor till området, sannolikt en förberedelse för närstrider i stadsmiljö. Öster om Damaskus, där Assadregimen flyttar fram sina positioner i Östra Ghuta, rapporterar SOHR 34 nya civila dödsoffer på en dag, bland dem elva barn. Regimen uppges ha intagit en fjärdedel av det område som varit rebellkontrollerat.

Svårt nå fram med hjälp till civila

1 mars

40 lastbilar med förnödenheter avsedda för områden i det belägrade Östra Ghuta har stått lastade i dagar, men kan inte köras in eftersom striderna fortsätter och Assadregimen inte ger klartecken, säger FN:s undergeneralsekreterare för humanitära frågor. Inte heller har sjuka och skadade kunnat evakueras trots säkerhetsrådets resolution om 30 dagars eldupphör. Damaskus och Moskva anklagar rebeller i enklaven för att hålla civila som gisslan. I Afrin i norr har, för första gången sedan Turkiets offensiv inleddes i januari, 29 lastbilar med nödhjälp nått fram.

FN-läcka: Nordkorea hjälper Assadregimen

28 februari

Nordkorea har hjälpt Syrien genom att sälja utrustning som kan användas till att tillverka kemvapen, hävdar FN-experter som granskar om sanktioner mot Nordkorea efterlevs. Omkring 40 leveranser genomfördes mellan 2012 och 2017 via bulvanföretag, skriver brittiska BBC, vars medarbetare har läst rapporten.  Det förekommer också rapporter om att nordkoreansk vapenexpertis setts vid syriska anläggningar.

Femtimmarsstopp i regimens anfall

26 februari

Ryssland och Assadregimen fattar ett ensidigt beslut, utan att fästa avseende vid den nyss antagna FN-resolutionen om en månads vapenvila (se 24 februari). De inför, med början dagen efter, fem timmars dagligt stopp för anfallen mot rebellfästen, framför allt i Östra Ghuta. Stridsuppehållen ska göra det möjligt för civila att ge sig av, anför de.

FN manar till månadslång vapenvila

24 februari

FN:s säkerhetsråd enas om en resolution som uppmanar till en månads vapenvila på belägrade platser så att invånarna ska kunna få mat och sjukvård. Men anfallen mot rebellenklaven Östra Ghuta utanför Damaskus fortsätter. Över 500 civila, bland dem 130 barn, har enligt SOHR mist livet under den senaste veckans bombardemang. Ryssland, som tidigare stoppat elva FN-resolutioner mot Syrien genom veto, pressas av andra länder att förmå Assadregimen att respektera vapenvilan. Dagen efter FN-beslutet rapporterar Syrian American Medical Society, som stöder ett sjukhus i Östra Ghuta, att kliniken tar emot patienter med symtom på skador av klorgas.

Syrienkurdisk ledare gripen

24 februari

Salih Muslim, tidigare ordförande i det Syrienkurdiska partiet PYD, grips på turkisk begäran på ett hotell i Prag. Turkiet, som anklagar honom för terrordåd, säger att han kommer att begäras utlämnad, och reagerar med missnöje när han släpps efter ett par dagar. PYD är YPG-milisens politiska gren. 

Trögt för turkisk offensiv i Afrin

20 februari

Efter en månads offensiv mot Afrin i Syrien är Turkiets president ganska ensam om att beskriva ”Operation olivkvist” som en framgång.  32 turkiska soldater har fått sätta livet till, Turkiets relationer med andra Natoländer är spända och intressegrupper i Turkiet protesterar. Enligt SOHR har turkarna intagit 25 byar. Närmare hundra civila har dödats, liksom ett par hundra kurdiska milismän och ungefär lika många syrier som strider på Turkiets sida. 

Markstyrkor samlas vid Östra Ghuta

19 februari

FN manar till ett omedelbart stopp för bombardemangen mot rebellenklaven Östra Ghuta, där man enligt SOHR räknar till ”minst 100” döda civila på en enda dag. Det är oppositionens sista fäste i Damaskustrakten. Både SOHR och tidningen al-Watan rapporterar att det pågår förhandlingar om en evakuering av jihadister från Östra Ghuta, men bombanfallen tolkas som att regimstyrkorna förbereder sig för en markoffensiv.

Ryssar döda i flyganfall

14 februari

Ryssland bekräftar för första gången icke-militära förluster i Syrien, personal som inte tjänstgjort inom statliga styrkor. Det framkommer att ryska medborgare mist livet när den USA-ledda alliansen anfallit ett gasfält på östra sidan om floden Eufrat en vecka tidigare. 15 ryssar, anställda vid det ryska säkerhetsföretaget Wagner, har enligt nyhetskällor dött när ett vapenförråd sprängts. Ryska UD anger antalet dödsoffer till ”troligen fem”. Andra källor ger högre tal, men det kan röra sig om att flera händelser krävt ryska liv. Assadregimen antas anlita legosoldater för att säkra olje- och gasanläggningar öster om Eufrat, i provinsen Dayr al-Zawr, där regeringsmotståndarna i kurdisk-arabiska SDF samtidigt får USA-alliansens stöd för att hålla sina ställningar. 

Konfrontation mellan Israel och Iran

10 februari

Ett israeliskt stridsflygplan störtar efter att ha utfört anfall mot ”iranska mål”. Israel uppger att besättningen oskadliggjorde en iransk drönare i israeliskt luftrum och besköts från Syrien, men kraschade i hemlandet, där piloterna också sköt ut sig. Iran förnekar uppgifterna om drönaren. Israel angriper dagen efter en mängd positioner i Syrien. Enligt nyhetsmedier är det första gången Israel medger så omfattande insatser sedan Syrienkriget bröt ut 2011. Premiärminister Netanyahu säger att Iran inte kommer att tillåtas etablera sig militärt i Syrien.

Intensiva anfall mot belägrade

9 februari

Efter fyra dagar av flyganfall mot belägrade Östra Ghuta är antalet dödsoffer för regeringssidans offensiv uppe i nästan 230, enligt SOHR. En läkare på plats säger till nyhetsbyrån AFP att bombardemangen är de värsta i området sedan kriget bröt ut 2011. 

Ökänd IS-cell sprängd

8 februari

Kurdiska milismän har gripit två britter i 30-årsåldern som misstänks vara IS-krigare, rapporterar The New York Times. De har ingått i en grupp på fyra Londonbor som kallats ”The Beatles” och gjort sig kända för stor hänsynslöshet. Enligt amerikanska källor har IS-cellen halshuggit minst 27 personer från västländer som tagits som gisslan. Ingen i terrorcellen är nu på fri fot: Ledaren, känd som Jihadi John, dödades i ett anfall mot staden al-Raqqa 2015, den fjärde greps i Turkiet samma år.

FN vädjar om vapenvila

6 februari

Efter nya räder mot Östra Ghuta utanför Damaskus räknar SOHR till uppemot 80 civila dödsoffer; den blodigaste dagen sedan ett försök att uppnå lokal vapenvila gick om intet sex veckor tidigare och regeringssidan trappade upp sina anfall. Paulo Pinheiro, som leder en FN-kommission som granskar människorättsläget i Syrien sedan 2011, vädjar om en månadslång vapenvila och framhåller att anfallen inte rimmar med det avtal från 2017 som skulle ge Östra Ghuta en säkerhetszon till skydd för civila. FN-kommissionen, som i höstas gav Assadregeringen skulden för sarinanfallet i Khan Shaykhun, synar nu påståenden om att klorgas används.

Turkiet förstärker i Idlib

5 februari

Turkisk militär inrättar sin fjärde postering i Idlibprovinsen, där jihadistgruppen Hay’at Tahrir al-Sham har fästen. Det sker ett par dagar efter det att jihadisterna skjutit ned ett ryskt stridsflygplan som hämnd för ryska bombningar i Idlib. Turkiska armén går in i enlighet med förra årets Syriensamtal i Astana. Där enades Turkiet med Ryssland och Iran om att inrätta zoner för att trappa ned kriget i Idlib, staden Homs, Daraa i söder och stor-Damaskus.

Täta anfall mot Östra Ghuta

5 februari

Närmare 30 civila dör i ett dussintal flyg- och artillerianfall mot rebellkontrollerade Östra Ghuta, rapporterar SOHR. Östra Ghuta är ett av de områden där krigsinsatserna ska trappas ned enligt ett avtal som slöts med Ryssland, Iran och Turkiet förra året. USA hävdar att det skett sex misstänkta klorgasattacker på en månad mot rebellområden, bland dem Östra Ghuta. Stormakterna är fortsatt oense om hur FN ska granska rapporter om kemvapen.

Flyktvåg från Idlib och Hama

31 januari

Striderna mellan regeringsstyrkor och rebeller i provinserna Idlib och Hama har drivit fler än 270 000 människor på flykt sedan december, rapporterar Ursula Müller, biträdande generalsekreterare med ansvar för humanitära frågor, till FN:s säkerhetsråd. Sedan slutet av 2017 genomför regeringsstyrkor, med ryskt stöd, offensiver mot regimmotståndare i båda provinserna.

Kurdisk vädjan till Assad obesvarad

30 januari

I Afrin har tio dagar av turkisk offensiv skördat minst 55 civilpersoners och 78 kurdiska stridandes liv, enligt vad SOHR rapporterar, och de syriska rebeller som stöder Turkiet tros ha förlorat ungefär lika många man som kurderna. Turkiet medger samtidigt att sju soldater har stupat. Striderna har ännu inte nått själva staden Afrin, men de kurdiska styrande i regionen har sett sig tvungna att begära att gränsen mot Turkiet och luftrummet skyddas av Assadregimen, samma regering som kurderna själva söker oberoende från. Assadregimen har nöjt sig med att fördöma Turkiets ”brutala aggression”.

Assadmotståndare saknas i Sotji

30 januari

I ryska Sotji inleds en Syrienkonferens, men viktiga aktörer har tackat nej till att delta. Den största oppositionella paraplyorganisationen SNC uteblir liksom företrädare för det område i norra Syrien där kurderna har inrättat en form av självstyre. Kurderna tackar nej mot bakgrund av den offensiv som Turkiet bedriver mot den kurdiska enklaven Afrin. SNC anser att Assadregimen och dess främsta uppbackare inte är öppna för verkliga förhandlingar utan vill bekräfta Bashar al-Assads maktanspråk. FN-medlaren Staffan de Mistura är på plats trots, eller på grund av, farhågor för att Ryssland, Iran och Turkiet genom sina Syrieninitiativ underminerar FN:s fredssträvanden.

Ovilliga parter på FN-möte

25 januari

Förhandlingsmöte i FN:s regi, en process som efter åtta misslyckade rundor i Genève har flyttats till Wien. Medlaren Staffan de Mistura försöker få Assadregimen och oppositionsföreträdare att diskutera författningsfrågor; frågor om val anses ännu svårare. Assad har med rysk militär hjälp återtagit delar av landet och har måttligt intresse av att göra upp så länge styrkorna flyttar fram sina positioner, säger Firas Modad vid riskanalysföretaget IHS Markit. Inget genombrott rapporteras från Genève, och inte heller den Syrienkonferens som Ryssland planerar i Sotji några dagar senare ser ut att få alla parter till förhandlingsbordet.

Partnerskap mot kemvapen

24 januari

24 av 29 länder samlade i Paris annonserar ett ”partnerskap mot straffrihet”. De vill se sanktioner mot ansvariga för kemvapenbruk och förbinder sig att utbyta information om misstänkta för attacker i Syrien och på andra håll. Frankrike har inför mötet fattat beslut om sanktioner mot syriska, franska, libanesiska och kinesiska företag som ska ha hjälpt Assadregimen med förbjudna vapen. Dagarna före mötet har en misstänkt klorgasattack utförts mot en rebellenklav öster om Damaskus.

Framryckning mot Afrin

23 januari

Medan de turkiska anfallen på syriska sidan om gränsen intensifieras hamstrar Afrins befolkning mat och mediciner. Turkiska styrkor säger sig ha intagit 15 samhällen och förlorat en soldat. SOHR rapporterar att 22 civila dödats av turkisk eld och två av kurdisk. 54 stridande syrier ska enligt SOHR ha fått sätta livet till under offensivens tre första dagar, bland dem 19 rebeller som sympatiserar med Turkiet och 26 kurder. Natoländer uttrycker oro och manar till återhållsamhet, men Turkiet säger att Manbij blir nästa mål när man tagit kontroll över Afrin.

Turkisk offensiv mot YPG

19 januari

Turkiet inleder en offensiv från Hatayprovinsen mot kurdmilisen YPG i Afrin i norra Syrien. Artilleribeskjutning följs av flyganfall och efter par dagar av markstyrkor med pansarfordon. Turkiet öppnar därmed en ny front i Syrien, där Natoländerna Turkiet och USA har olika intressen; USA stöder YPG:s insatser mot IS-jihadister.  YPG kontrollerar en del av gränsen även öster om Afrin och Turkiets premiärminister säger att ett mål är att inrätta en tre mil bred buffertzon vid gränsen. 

Öppen insats för USA

18 januari

USA har flera mål med sin militära närvaro i Syrien, deklarerar utrikesminister Rex Tillerson. Man vill hindra IS från att återuppstå, men också vara en motvikt mot Assadregimen och Irans inflytande tills ett nytt inhemskt syriskt styre kan ta form. USA, som nu patrullerar östra Syrien med stridsflyg och har 2 000 man på marken, har inte satt någon tidsgräns för sin insats. Det är enligt Tillerson en lärdom från misslyckandet i Irak, där USA tog hem sina styrkor 2011 bara för att dra i gång en ny truppinsats 2014.

Kurdisk-arabisk gränsstyrka inrättas

14 januari

Den USA-ledda allians som stöder kurdisk-arabiska styrkor i norra Syrien meddelar att 230 soldater är under utbildning för att bli gränsvakter. Målet är att inom några år inrätta en regional styrka på 30 000 man som ska bevaka gränsområdet mot Turkiet. Turkiska regeringen, som ser i synnerhet kurdiska organisationer som är inblandade som terrorister, luftar besk kritik och hotar med att angripa de kurdiskt dominerade städerna Afrin och Manbij. Regimen i Syrien reagerar med att kalla dem som ansluter sig "förrädare".

Mordanklagelse efter författares död

13 januari

Författaren Munir Darwish, 80, har avlidit efter att ha blivit påkörd. Han var en av grundarna till en Kairobaserad oppositionsgrupp som uppfattats som tolererad av Assadregeringen. Tongivande oppositionella tror att Darwish blev mördad, eftersom hans tillstånd efter påkörningen inte beskrevs som livshotande.

Anfall mot rebellenklav

9 januari

I flyganfall mot rebellenklaven Östra Ghuta nära Damaskus dödas minst 24 personer, varav fyra barn, rapporterar SOHR. Det sker samtidigt som FN:s nye undergeneralsekreterare för humanitära frågor Mark Lowcock gör sitt första Syrienbesök för att dryfta bistånd till civila. Regeringssidans belägring av enklaven, som pågått sedan 2013, har skapat svåra umbäranden för cirka 400 000 invånare.

Flera angrepp mot Idlib

7 januari

Sammanlagt dödas ett 40-tal människor i en explosion och i flygangrepp mot den oppositionskontrollerade staden Idlib. Bland de döda finns enligt SOHR minst 21 civila. Explosionen inträffar nära ett islamistiskt rebellfäste. Även utanför Idlib angrips mål, bland dem staden Jarjanaz. Samma dag uppger regeringen att den säkrat kontrollen över en militärbas utanför Damaskus.

Nytt år, nya räder

2 januari

Anfall mot rebellkontrollerade områden sker i Östra Ghuta och Misraba utanför Damaskus, liksom i provinsen Idlib i nordväst. Omkring 30 civila dödsoffer rapporteras. Kriget har skördat fler än 340 000 människors liv och tvingat miljontals på flykt sedan det bröt ut 2011.

Sjuka evakuerade från enklav

29 december

Från rebellenklaven Östra Ghuta utanför Damaskus har svårt sjuka patienter evakuerats. Sammanlagt har 29 patienter, varav 17 barn, hämtats ut av syriska hjälparbetare, men FN har en lista på närmare 500 sjuka som behöver bättre vård än de kan få i enklaven, som är belägrad av regeringsstyrkor. Rebellerna har som motprestation frigett 29 fångar. Uppgörelsen ifrågasätts av bland andra flyktingsamordnaren Jan Egeland med motiveringen att sjuka, inte minst barn, används som brickor i ett förhandlingsspel.

Regeringsoffensiv i nordväst

29 december

Regeringssidan, understödd av ryskt stridsflyg, ser ut att genomföra en offensiv mot rebellstyrkor i Idlibprovinsen. Oppositionella SOHR rapporterar att 66 personer, varav minst 19 civila, mist livet i flygattacker på bara något dygn. Idlib är nu den enda provins som står helt utanför Assadregeringens kontroll.

Misstro mot Sotjikonferens

22 december

En fredskonferens om Syrien ska hållas i Sotji i slutet av januari, meddelar Ryssland, Iran och Turkiet. Omkring 40 oppositionsgrupper tackar snart nej; Ryssland lägger ingen press på Assadregeringen om att nå en politisk uppgörelse, skriver grupperna i ett gemensamt uttalande.

Sunni-samhälle bombas

20 december

I Idlib-provinsen i nordväst mister 19 personer, bland dem många barn, livet vid flyganfall mot en rebellkontrollerad stad. Enligt oppositionella SOHR, som förmedlar uppgifterna, var det sannolikt ryska plan som bombade Maar Shurin. Samhället har sunnimuslimsk befolkning och uppges vara ett fäste för en väpnad grupp med tidigare anknytning till al-Qaida.

FN-bistånd till rebellområden

19 december

FN:s säkerhetsråd röstar för att fortsätta transporterna av bistånd via Turkiet och Jordanien till rebellkontrollerade områden i ett år. Ryssland, Kina och Bolivia lägger ned sina röster. Ryssland hävdar att behovet har minskat och vill att leveranserna ska dras ned gradvis.

FN-förhandlingar resultatlösa

14 december

FN:s åttonde försök att få till fredsförhandlingar avslutas, enligt medlaren Staffan de Mistura utan att några verkliga förhandlingar mellan Assadregeringen och oppositionen ägt rum.

Vapenleveranser utan tillstånd

14 december

Vapen tillverkade i Europa har hittats hos IS-styrkor, hävdar organisationen Conflict Armament Research (CAR). Det handlar enligt CAR om vapen som sålts till USA och Saudiarabien men senare, mestadels utan tillstånd från exportländerna, förts vidare till syriska oppositionsstyrkor. IS har därefter lyckats komma över vapnen, bland annat pansarskott.

Putin aviserar nedtrappning

11 december

President Putin besöker den ryska flygbasen i Syrien och säger att de ryska styrkorna ska börja dras tillbaka. Fem dagar tidigare har han hävdat att "båda floden Eufrats stränder" har rensats från IS-fästen. Eufrat rinner från Turkiet, genom Syrien och vidare söderut genom Irak och IS-jihadisterna har kontrollerat en rad syriska samhällen längs floden. Enligt oppositionsgruppen Syriska människorättsobservatoriet finns det kvar "fickor" i öster där IS gör motstånd.

Pris till flykting i Sverige

4 december

Mohamad Al Jounde, syrisk flykting som bor i Sverige, tar emot Barnens internationella fredspris. 16-åringen och hans familj har organiserat skolundervisning i ett flyktingläger i Libanon. Priset delas ut av stiftelsen Kids Rights. Prisutdelare i Haag är Nobelpristagaren Malala Yousafzai, som själv har fått utmärkelsen tidigare.

Lokala val i norr

1 december

I kurdiskt dominerade områden i norr genomförs kommunval. Det är andra steget av tre i en process som ska hävda det självstyre i praktiken som uppstått under krigsåren. I januari planeras val till ett regionalt parlament. Syriens regering ogillar planerna, men har signalerat beredskap att diskutera någon form av självstyre. Kurderna, som beräknas utgöra 15 procent av Syriens befolkning, säger att även andra minoriteters intressen tillgodoses.

Fredssamtal förlängs

30 november

Fredssamtalen i Genève förlängs till den 15 december. Regeringssidan har infunnit sig, men vägrar diskutera ett av motståndarnas huvudkrav: att Bashar al-Assad inte kan leda ett framtida Syrien. FN-medlaren Staffan de Mistura konstaterar att det finns gott om andra frågor som måste lösas, bland dem behovet av en ny författning och FN-övervakade val.  Flera länder har aviserat vilja att bidra till återuppbyggnaden efter kriget. 

FN-samtal i Genève

28 november

FN öppnar nya fredssamtal i Genève. Syriska oppositionsgrupper har bildat en gemensam förhandlingsdelegation, men det är in i det sista osäkert om regeringen kommer att delta. Assadregimen har stärkt sina positioner på marken med hjälp av Rysslands militära insatser, som började 2015, och väntas visa liten kompromissvilja. Regeringssidan, som pressar både inhemska motståndare och jihadisterna i IS, beräknas kontrollera cirka 55 procent av landets yta, framför allt de mest befolkade områdena.

Drygt 1 700 amerikaner i Syrien

27 november

USA:s försvarshögkvarter utlovar större öppenhet om militära insatser i utlandet. Beskeden om truppernas storlek har varit otydliga, men en kvartalsrapport visar att USA den 30 september hade 1 720 man på plats i Syrien, fler än vad som tidigare uppgetts. I Syrien stöder USA motståndare till Assadregimen och bekämpar Islamiska staten (IS). Betydligt fler amerikaner tjänstgör i Afghanistan och Irak.

Flyganfall utanför Damaskus

26 november

I Östra Ghuta nära Damaskus angriper regeringssidan rebeller med flyganfall och artilleri, detta trots att området omfattas av avtal med bland andra Ryssland om att stridsinsatserna ska trappas ned.  Enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) dör minst 23 civila. SOHR hävdar att man kan verifiera att totalt minst 340 000 människor fått sätta livet till sedan inbördeskriget började 2011.

Putin spår eftergifter från alla

22 november

För att det ska kunna bli fred i Syrien krävs "eftergifter från alla parter, också den syriska regeringen", säger Vladimir Putin i Ryssland när han dryftat läget med presidentkollegerna Erdogan från Turkiet och Rohani från Iran. Putin ser ingen motsättning mellan deras gemensamma Syrieninitiativ och FN:s pågående fredsmäklande.

Många drar i trådarna

21 november

President Bashar al-Assad tas emot i ryska Sotji, där president Vladimir Putin planerar för toppmöte om Syrien dagen efter med presidenterna Erdogan från Turkiet och Rohani från Iran. Medan Ryssland, Iran och Turkiet "knådar" sitt trepartsinitiativ sker en separat utveckling knuten till FN:s Syriensamtal: 140 syriska oppositionella samlas i Saudiarabien, där Staffan de Mistura, som leder FN-samtalen, hoppas att oppositionen ska kunna enas bakom en gemensam förhandlingsdelegation. FN-organisationen Ocha, som samordnar humanitära insatser, rapporterar att 13,1 miljoner syrier behöver bistånd, trots att kriget har mattats av.  Hos 5,6 miljoner syrier är behoven enligt Ocha akuta.

FN-mandat löper ut

17 november

Sista dagen för FN:s och OPCW:s experter med ansvar för att undersöka användning av kemiska vapen i Syrienkriget. Den gemensamma kommissionen JIM inrättades 2015 och fick förlängt mandat 2016. Nu är osämjan djup i säkerhetsrådet mellan USA och Ryssland när det gäller kommissionens slutsats att Assadregimen gjorde bruk av nervgiftet sarin i Khan Shaykhun. JIM har tidigare kommit fram till att regimen använt klorgas och IS-jihadister senapsgas. Ryssland använder sin vetorätt i säkerhetsrådet till att stoppa förlängning av JIM:s uppdrag.

Amnesty: Krigsbrott vid belägringar

13 november

Regeringsarméns långa belägringar, med bombardemang mot den egna befolkningen, som föregått lokala "försoningsuppgörelser" utgör brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, skriver Amnesty som har analyserat fyra fall där lokala avtal slöts mellan augusti 2016 och mars 2017. Även oppositionsgrupper gör sig skyldiga till krigsbrott genom att belägra civila, enligt människorättsorganisationen. 

Flyganfall mot marknad i norr

13 november

Flera flyganfall utförs mot staden al-Atarib i västra Aleppoprovinsen. Anfallen ska ha krävt uppemot 60 liv vid stadens marknad och det finns barn bland dödsoffren. Uppgiftslämnarna pekar ut antingen syriska flygvapnet eller Assadregimens ryska allierade som ansvariga. al-Atarib ligger i en zon där krigshandlingarna ska trappas ned, enligt en tidigare uppgörelse mellan Ryssland, Iran och Turkiet.

Trump och Putin dryftar Syrien

11 november

USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladmir Putin träffas i samband med ett Asientoppmöte. I ett uttalande från dem heter det att det "inte finns någon militär lösning" i Syrien. Men de betonar att IS ska bekämpas. Alla stridande parter manas att delta i FN-förhandlingar om Syrien i Genève, där nästa omgång förestår den 28 november.

Sista striden mot IS i stadsmiljö

9 november

Islamiska staten (IS) har drivits ut ur Albu Kamal i provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor), tillkännager regeringsarmén.  Men striderna fortsätter, med bakslag för armén, i närmare två veckor till innan armén lyckas fördriva IS från staden. Samhället har beskrivits som IS sista fäste i stadsmiljö i Syrien.

Klimattoppmöte utan Syrien

8 november

Syrien får ingen inbjudan till det klimattoppmöte som ska hållas i Paris i december, meddelar Frankrikes utrikesdepartement.  Vid klimatförhandlingar i Tyskland har syriska företrädare kommit med beskedet att landet ska ansluta sig till det internationella Parisavtalet om att hålla nere den globala uppvärmningen. Därmed skulle USA, som är på väg att lämna uppgörelsen, bli det enda land som ställer sig utanför.

Ännu ett IS-fäste faller

2 november

Regeringsarmén uppger att den har intagit staden Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) vid floden Eufrat. Lejonparten av den osmanska staden från 1800-talet har varit i Islamiska statens händer sedan 2014.

Rysk kritik mot FN-utredare

2 november

I rapporten där FN och expertis från OPCW ger Syriens regering ansvaret för sarinanvändningen i Khan Shaykhun i april drar utredarna fel slutsatser, hävdar Ryssland. Att det förekom sarin är styrkt, men Ryssland anser att giftet redan fanns på platsen och att ansvaret ska sökas på rebellsidan. 

Exilorganisation säger nej till möte

1 november

En syrisk paraplyorganisation i exil, SNC, avfärdar inbjudan från Moskva till ett möte i Sotji den 18 november med Bashar al-Assads regering och andra parter i det pågående kriget. Rysslands, Irans och Turkiets fredsinitiativ, som pågår parallellt med FN-ledda möten, avfärdas som ”skrattretande”. FN-medlaren Staffan de Mistura har kallat till en ny samtalsrunda i Genève den 28 november.

Möte med många parter planeras

31 oktober

Ryssland, Turkiet och Iran utfäster sig att försöka samla Syriens regering och dess motparter till en konferens. En inbjudan till ett möte i Sotji den 18 november har sänts till 33 syriska organisationer, meddelar ryska UD. Både Ryssland och Iran stöder Assad-regeringen medan Turkiet stöder vissa rebellstyrkor.

FN: Assad-styrkor använde sarin

26 oktober

FN-experter som granskat händelserna i Khan Shaykhun den 4 april offentliggör sin slutsats: de har kommit fram till att det var regeringssidan som gjorde bruk av giftgasen sarin. Enligt FN-uppgifter dog 83 personer. Rapporten ökar pressen på president Bashar al-Assad.

Ryskt veto mot förlängd granskning

24 oktober

Ryssland lägger in veto i FN:s säkerhetsråd mot att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes i Khan Shaykhun.  Det uppges vara nionde gången Ryssland genom veto stoppar ett FN-agerande som skulle kunna få negativa konsekvenser för regimen i Syrien.

För kort vapenvila, säger FN

21 oktober

Den "humanitära vapenvilan" inleds och ska enligt Ryssland iakttas i elva timmar per dag i tre dagar. Men strider fortsätter i delar av staden och det syns tills vidare inga tecken på att invånare ger sig iväg. FN:s medlare Staffan de Mistura säger att elva timmars vapenvila per dygn är för lite för de humanitära insatser som fordras.

Nästan 500 dödade i Aleppo

21 oktober

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon säger att Syriens och Rysslands bombningar i Aleppo har krävt nästan 500 liv och att matförråden i staden troligen tar slut inom en vecka. Omkring 2 000 människor har skadats och mer än en fjärdedel av dödsoffren är enligt FN barn.

FN ska utreda krigsbrott

21 oktober

FN:s människorättsråd tillsätter en utredning om eventuella krigsförbrytelser i Syrien. En resolution föreslagen av Storbritannien riktar svidande kritik mot al-Assads regim och dess allierade Ryssland. Den ryske delegaten beskriver kritiken som "patetisk", men FN:s människorättskommissarie Zeid Rada al-Hussein talar om bombningarna av Aleppo som "förbrytelser av historiska proportioner". FN ska också utreda bombanfallet mot en hjälpkolonn i Syrien i september. 

Turkiet bombar kurder

20 oktober

Turkiskt flyg anfaller USA-allierade miliser norr om Aleppo, inklusive den kurdiska YPG-gerillan. Enligt turkiska militären dödas mellan 160 och 200 kurder, medan Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter anger betydligt lägre siffror. Den kurdiska politiska ledningen i Syrien vädjar till FN, USA och Ryssland att pressa Turkiet till att stoppa attackerna.

Flyktingar utsatta i Idlib

18 oktober

800 000 internflyktingar lever under mycket svåra omständigheter i cirka 400 läger i Idlibprovinsen, uppger turkiska Röda Halvmånen. Idlib har de senaste månaderna kontrollerats av en rebellgrupp som haft anknytning till al-Qaida. Turkisk militär har börjat agera i provinsen och hjälpsändningar över gränsen sker i samarbete med FN, men säkerhetsläget hindrar hjälpen på många håll.

Slutstrid i al-Raqqa

17 oktober

En allians av kurdiska och arabiska miliser med USA-stöd säger sig efter fyra månaders belägring och strider kontrollera staden al-Raqqa, som varit bas för jihadiströrelsen IS expansion i Syrien och Irak. Sjukhuset och ett torg där IS hållit offentliga avrättningar intas, slutligen också en idrottsarena där några dussin jihadister fortsatt att göra motstånd. Syriska IS-krigare och deras familjer har fått lämna staden, men inte jihadister från utlandet, uppger den kurdisk-arabiska alliansen.

Evakuering från al-Raqqa

14 oktober

Jihadister som stridit för Islamiska staten (IS) i staden al-Raqqa ska få lämna staden enligt en uppgörelse som förhandlats fram av klanledare. Stadens fall till USA-ledda styrkor närmar sig, men omkring 500 IS-krigare uppges hålla cirka 400 civila som gisslan. För att minska risken för de civila i en blodig slutstrid ska jihadister kunna lämna staden, till IS-kontrollerat område. Utländska jihadisters framtid är inte avgjord.

Mutade väpnade grupper

6 oktober

Det franska cementföretaget Lafarge har enligt en offentlig utredning betalat mutor till väpnade grupper för att skydda sin personal i Syrien. En av grupperna är Islamiska staten (IS). Bolaget ska ha köpt olja från platser i norr där IS kontrollerat produktionen. Lafarge har velat behålla sin verksamhet inför den återuppbyggnad Syrien kommer att behöva. Anställda uppger att de tvingats arbeta trots riskerna.

Ryssland skaffar luftvärn

5 oktober

Ryssland meddelar att ett luftvärn i form av S-300-missiler håller på att placeras ut på den ryska basen i Tartus i Syrien. En amerikansk talesman meddelar att USA följer utvecklingen noga men att det är svårt att förstå vad missilerna ska användas till då inga av de rebeller som Ryssland bekämpar i Syrien har tillgång till flyg. Moskva uppger också att två krigsfartyg ska sändas tillbaka till Medelhavet för att stötta det ryska stridsflyget i Syrien.

Intensiva strider rasar

5 oktober

Inbördeskriget har nått sin högsta våldsnivå sedan slaget om storstaden Aleppo 2016, uppger Internationella rödakorskommittén. Framför allt är striderna hårda vid al-Raqqa och Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) där insatser pågår för att driva bort Islamiska staten (IS). Civila flyr och tio sjukhus i hela landet har skadats bara under de senaste tio dagarna.

Spår av sarin i by i norr

4 oktober

Organisationen OPCW, som verkar för ett förbud mot kemiska vapen, uppger att nervgasen sarin användes i norra Syrien i mars 2017, flera dagar före den dödliga och mer uppmärksammade attacken i Khan Shaykhun. Enligt OPCW-chefen Ahmet Üzümcü har prover tagna vid byn Latamneh visat spår av sarin. Inga dödsfall har rapporterats från byn. Sammanlagt undersöker OPCW 45 misstänkta kemvapenattacker sedan mitten av 2016.

Många nya dödsoffer

29 september

Efter en vecka av omfattande bombningar mot östra delen av Aleppo har minst 170 människor mist livet. Flyganfall har bland annat riktats mot de två största sjukhusen i området. Bombningarna fördöms bland andra av FN och USA hotar att ställa in alla samtal med Ryssland om ett slut på konflikten om inte de ryska planen upphör med sina bombningar. Moskva ignorerar varningen och meddelar att flyganfallen fortsätter.

Redo tala om kurdisk autonomi

26 september

Syriens regering är beredd att förhandla om självstyre för kurderna, säger utrikesminister Walid al-Muallim. Uttalandet beskrivs som det första i den riktningen från regeringen. Före kriget utgjorde kurderna ungefär 15 procent av Syriens befolkning. Utrikesministern kritiserade samtidigt irakiska kurders beslut att hålla en folkomröstning om självständighet i norra Irak.

Klartecken för deportation

22 september

En domstol i Grekland beslutar att två syrier, som fått avslag på asylansökan, kan tvingas att återvända till Turkiet som de passerade på väg från hemlandet. Beslutet öppnar dörren för deportation i flera hundra fall där syrier inte bedöms ha flyktingskäl.

IS-ledares öde utreds

18 september

USA försöker fortfarande få klarhet i om Islamiska statens (IS) högste ledare Abu Bakr al-Baghdadi är vid liv. Jihadistledaren har flera gånger rapporterats dödad efter krigshändelser, bland annat vid ett ryskt anfall mot ett möte mellan IS-befäl. Nu granskas en inspelning av Abu Bakr al-Baghdadi som påstås vara nygjord.

Anfall mot misstänkt kemvapenfabrik

7 september

Israel flyganfaller, från libanesiskt luftrum, en anläggning nära Masyaf mellan staden Hama och en hamn som nyttjas av ryska flottan. Den syriska regimen har anklagats för att framställa kemvapen på platsen. Minst två dödsoffer rapporteras efter angreppet.

FN: Syriska flygvapnet använde sarin

6 september

FN:s utredare säger nu officiellt att de har bevis för att syriska flygvapnet använde giftgasen sarin vid anfallet mot Khan Shaykhun den 4 april, som krävde minst 83 människors liv. Utredarna ger regeringssidan ansvar för ytterligare 23 attacker sedan 2013 där kemvapen använts.

al-Raqqas stadskärna intagen

1 september

En rebellallians med amerikanskt stöd uppger att den har tagit full kontroll över al-Raqqas gamla stadskärna, men i staden finns fortfarande ett IS-högkvarter och cirka 25 000 civila. IS intog staden 2014 och gjorde den till jihadiströrelsens huvudstad.

Vill utreda försvinnanden

30 augusti

En oberoende utredning bör göras så snart som möjligt av vad som hänt med försvunna personer och av massgravar som påträffas, framhåller Human Rights Watch. Inga beräkningar av antalet försvunna under kriget finns, och fortfarande har ingen utomstående organisation tillgång till fångläger hos de krigförande parterna.

Turkiet och YPG drabbar samman

28 augusti

USA manar båda sidor till besinning sedan strider utbrutit mellan turkiska trupper och kurdisk YPG-milis utanför Jarablus. Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien. Armén talar om dödade kurdiska "terrorister", medan lokala talespersoner beskriver offren som civila kurder. Enligt den turkiska regeringen är avsikten med attackerna i norra Syrien att hindra kurdiska YPG att skapa en korridor genom hela landet, från irakiska gränsen till Medelhavet. Striderna försätter USA i ett besvärligt läge då Washington är allierat både med Natobrodern Turkiet och med YPG som USA betraktar som den mest användbara kraften i kampen mot IS. I Washington kommenterar en talesman för försvarshögkvarteret Pentagon att det är "oacceptabelt" att turkiska styrkor drabbar samman med USA:s kurdiska allierade i Syrien. Men den turkiska offensiven fortsätter trots kritiken allt djupare in på syrisk mark.

Hemvändarvåg till Aleppo

14 augusti

Fler än 600 000 flyktingar har återvänt hem sedan årets början, de flesta till Aleppo, uppger Internationella migrationsorganisationen (IOM). 84 procent av dem har varit internflyktingar, resten har varit i grannländer. Många tycker att säkerhetsläget förbättrats, andra tar sig hem för att se till släktingar och tillgångar.

FN-veteran avgår i protest

13 augusti

En FN-kommission som samlar in material om kränkningar av de mänskliga rättigheterna har tillräckligt med bevis för att ställa president Bashar al-Assad inför rätta, hävdar Carla del Ponte i intervjuer. Hon, som har erfarenhet som åklagare i FN-tribunalen för det forna Jugoslavien, har tillsammans med de två andra i kommissionen tryckt på FN för att det ska bli en rättsprocess. Hon lämnar Syrienkommissionen den 18 september, i frustration.

IS-reträtt i Homsprovinsen

28 juli

Syriska regeringsstyrkor har börjat ta sig in i staden al-Sukhna, det sista IS-fästet i Homsprovinsen. IS-styrkorna i området drar sig tillbaka. al-Sukhna ligger sju mil nordost om den antika ruinstaden Palmyra. Regeringssidan är på offensiven med ryskt stöd i det stora ökenområdet i öster som skiljer Damaskus från städer vid floden Eufrat.

Poliovaccin till barn

26 juli

Världshälsoorganisationen (WHO) har levererat mer än en halv miljon doser poliovaccin till Dayr al-Zawr och Qamishli. Där ska man genomföra en vaccinationskampanj riktad till barn under fem år.

Ryska militärpoliser patrullerar

24 juli

Ryska militärpoliser har börjat patrullera två områden, ett i sydväst och ett i Östra Ghuta nära Damaskus. Östra Ghuta, där rebeller länge varit inringade av regeringsarmén, är en av fyra zoner i en fredsplan som Ryssland, Iran och Turkiet samlats bakom (se 4 maj 2017). I slutet av juli levererar FN nödhjälp till människor i Östra Ghuta som levt under belägring i fem år.

EU utökar sanktioner

17 juli

EU utökar listan på syriska regimföreträdare (militärer och forskare) som beläggs med sanktioner med 16 namn, till 255. Motivet är utveckling och bruk av kemvapen. Sanktionerna innebär reseförbud och frysta tillgångar. Det finns en rad andra sanktioner mot regimen i kraft, bland annat stopp för köp av material som kan användas i krigföring.

Höga dödstal redovisas

16 juli

Oppositionsgruppen Syriska människorättsobservatoriet säger sig ha identifierat totalt 331 765 dödade sedan upproret bröt ut våren 2011. Av dessa var 99 617 civila (18 243 barn och 11 427 kvinnor inräknade).  Uppgifter om stridande som stupat fördelar observatoriet på tre kategorier: 116 774 på regeringssidan (inklusive krigare från den libanesiska Hizbollahrörelsen), 57 000 rebeller (araber och kurder som motsätter sig Assadregimen) och 58 000 jihadister (sympatisörer till IS och al-Qaida, många tillresta från andra länder).

Vapenvila träder i kraft i sydväst

9 juli

En vapenvila träder i kraft i sydvästra Syrien i regionerna Daraa, Quneitra och Sweida. Vapenvilan är ett resultat av flera månaders hemliga förhandlingar mellan ryska och amerikanska diplomater och tjänstemän. Vapenvilan tillkännages efter presidenterna Trump och Putins första träff, under G20-mötet i Hamburg i Tyskland 7 till 9 juli. Jordanien stöder initiativet.

USA-stödda styrkor når Raqqas stadsmur

4 juli

De USA-stödda styrkorna i Syrien har brutit igenom den mur som omger den gamla delen av Raqqa, terrororganisationen IS "huvudstad", enligt uppgift från den amerikanska militären.

Sarin användes i attack

30 juni

En FN-utredning bekräftar att den gas som användes i attacken i april i Idlibprovinsen var sarin (se April 2017). Experter vid Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och FN ska nu genomföra en utredning för att avgöra om syriska regeringsstyrkor låg bakom attacken.

"IS har lämnat Aleppo"

30 juni

Islamiska staten är inte längre närvarande i provinsen Aleppo, enligt en uppgift från Rami Abdel Rahman, chef för människorättsorganisationen Syrian Observatory for Human Rights. IS, som funnits i Aleppo i fyra år, har dragit sig tillbaka från byarna och städerna i takt med att regeringsstyrkor har avancerat.

Varning från USA

27 juni

Vita huset utfärdar en varning till president Bashar al-Assad efter det att tecken uppmärksammats som tyder på att den syriska regimen förbereder ännu en attack med kemiska vapen. USA hotar med att Assad och hans militär kommer att få betala ett ”högt pris” om man åter använder kemiska vapen. 

Frankrike prioriterar ned att störta Assad

22 juni

Frankrikes nye president Emmanuel Macron säger att högsta prioritet i Syrien är att bekämpa jihadister, inte att avsätta president Assad. ”Ingen har visat mig en legitim efterträdare”, säger Macron till flera europeiska tidningar. Uttalandet möts med skarp kritik från den syriska oppositionen.

Nya fredssamtal planeras

19 juni

Nästa runda fredssamtal i Astana ska hållas den 4–5 juli, uppger Ryssland och Kazakstan. Samtalen skulle ha hållits under juni men har skjutits upp på grund av oenighet om de säkerhetszoner som beslutades om i maj. FN-sändebudet di Mistura har sagt att en sjunde samtalsrunda i Genève ska inledas den 10 juli.

USA skjuter ned militärplan

18 juni

Ett amerikanskt stridsflygplan skjuter ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa, där Syriens demokratiska styrkor (SDF) stridit mot IS som ett led i försöken att återta Raqqa. Det är första gången som den USA-ledda alliansen skjuter ned ett syriskt plan, och Damaskus varnar att det kan får ”farliga återverkningar”.  Ryssland är också starkt kritiskt och säger att den direkta telefonlinje som upprättades i oktober 2015 mellan USA och Ryssland nu ska brytas. Syftet med linjen var att undvika att av misstag anfalla varandra.

Polio sprids i norr

9 juni

Nya fall av sjukdomen polio har upptäckts. Inom ett par veckor bekräftar Världshälsoorganisationen (WHO) 17 fall, nästan alla i trakten av Mayadin. Medicintidskriften The Lancet rapporterar att krigförande parter angrep sjukhus, kliniker eller sjukvårdspersonal mer än 400 gånger under loppet av ett år, från slutet av 2015 till slutet av 2016.

USA beväpnar kurdiska styrkor

30 maj

USA har börjat leverera vapen till kurdiska styrkor som strider mot IS i norra Syrien, bekräftar försvarshögkvarteret Pentagon. Vapenleveranserna, som sker inför en offensiv mot IS viktigaste kvarvarande fäste al-Raqqa, upprör grannlandet Turkiet, som också är en av USA:s allierade i Nato.

Evakuering från Damaskus

29 maj

Sista steget genomförs i evakueringen av flera tusen regeringsmotståndare och civila från Damaskus. Rebellerna med familjer får fri lejd till områden i norra Syrien som hålls av oppositionen.  Regeringssidan kontrollerar nu huvudstaden så när som på en handfull stadsdelar.

Karta för Aleppos återuppbyggnad

26 maj

Den världsarvsklassade staden Aleppo, som återerövrades av regeringsstyrkor i slutet av 2016, är svårt härjad av kriget. I Cottbus i Tyskland har expertis framställt en detaljerad karta över staden och dess historiska pärlor som kan komma till bruk den dag en återuppbyggnad kan ta fart. 

Evakuering från Homs

20 maj

I staden Homs avslutas en evakuering av rebeller och deras anhöriga, sammanlagt cirka 15|000 personer. De ges fri lejd till rebellkontrollerat område. Ryska soldater ska sörja för säkerheten i kvarter som de lämnar.

Författningsfrågor ”på bordet”

18 maj

Vid FN-ledda samtal i Schweiz har företrädare för Syriens regering och opposition enats om att bilda grupper som ska dryfta författningsfrågor. Det beskrivs som en första konkret framgång i de trögrörliga förhandlingarna.

Allians intar damm

10 maj

En allians av kurdiska och arabiska styrkor som strider med stöd av USA rapporteras ha intagit staden Tabqa och en närbelägen damm som hållits av IS.

Ny ledare för SNC

6 maj

Oppositionsgrupperingen Syriska Nationella koalitionen (SNC), som har sin bas i exil, utser en känd dissident till sin nye ledare: 77-årige Riad Seif. Under sina många år som parlamentsledamot var Seif en av de få som vågade kritisera regeringen öppet. Seif satt fängslad i åtta år efter millennieskiftet för att ha ordnat rundabordssamtal om människorättsfrågor i sitt hem. Han efterträder Anas al-Abdeh som valdes till alliansens ledare i mars 2016.

Säkerhetszoner ska inrättas

4 maj

Ryssland, Iran och Turkiet skriver under en uppgörelse om att inrätta fyra säkerhetszoner, i regioner som regimen inte kontrollerar. Det är ett konkret resultat av den senaste samtalsrundan i Kazakstan. Enligt överenskommelsen ska eld upphör råda i zonerna och inga flyganfall får genomföras där. Invånarna i zonerna ska få snabb humanitär hjälp och flyktingar ska tillåtas att återvända. Zonerna ska enligt planen vara upprättade den 4 juni. Den första zonen omfattar hela Idlib-provinsen samt delar av provinserna Latakia, Aleppo och Homs; den andra zonen utgörs av vissa områden i den norra delen av Homs-regionen, den tredje omfattar delar av Östra Ghuta utanför Damaskus; den fjärde består av delar av Daraa och Quneitra-provinserna i södra Syrien. Zonerna omfattar även områden som kontrolleras av regimen. Avtalet har varken undertecknats av den syriska regeringen eller rebellerna. 

"Regeringen trappar upp kemattacker"

1 maj

Människorättsorganisationen Human Rights Watch hävdar att Syriens regering har använt dödlig nervgas i fyra attacker på senare tid, däribland den uppmärksammade attacken mot byn Khan Shaykhun i april. Enligt HRW har regeringen trappat upp antalet attacker med klorin och satt in missiler fyllda med klorin även vid strider runt huvudstaden. "Under de senaste sex månaderna har regeringen använt krigsflygplan, helikoptrar och markstyrkor för att utföra attacker med klorin och nervgasen sarin i Damaskus, Hama, Idlib och Aleppo, skriver HRW i en rapport. 

"Israeliskt anfall mot flygplats"

27 april

Syrien anklagar Israel för att ha avfyrat flera missiler och därmed ha orsakat en stor explosion nära Damaskus flygplats. Israel kommenterar som vanligt inte uppgifter om israeliska anfall mot mål i Syrien. Ryssland uttalar sig fördömande och manar Israel till återhållsamhet.

Turkiska styrkor i gränsstrider med YPG

26 april

Spänningen ökar längs Syriens gräns mot Turkiet efter att 28 människor dödats i en turkisk bombräd i nordöstra Syrien. Målet för attacken var den kurdiska gerillan YPG. Dagen därpå utbryter strider över gränsen mellan turkiska styrkor och gerillaenheter.

USA anfaller militärbas

7 april

Som en följd av nervgasattacken mot byn Khan Shaykhun några dagar tidigare beordrar USA:s president Donald Trump ett anfall mot Syrien. 59 kryssningsrobotar avfyras från fartyg i Medelhavet mot den militärbas varifrån attacken ska ha utgått. Det är första gången under kriget som USA anfaller den syriska regimens ställningar. Enligt det amerikanska försvarsdepartementet informerades Ryssland i förväg om attacken. Trump uppmanar "alla civiliserade nationer" att hjälpa till att sätta stopp för kriget. Rysslands president Putin fördömer anfallet.

Över 86 döda i gasattack

4 april

Minst 86 människor, varav 30 barn, dödas vid en giftgasattack mot den rebellkontrollerade byn Khan Shaykhun i Idlib-provinsen. Enligt vittnen anfalls sedan kliniker där de över 160 skadade vårdas. Regeringen förnekar att den genomfört någon gasattack. Ryssland uppger att gasen släpptes ut när syriska plan bombade ett av rebellernas militära förråd i staden och träffade behållare med kemikalier. Den ryska versionen avfärdas av en rebelledare som säger att det tydligt syntes att gasen släppts ut från regeringens plan, och en internationell vapenexpert säger att gas inte kan spridas på det sätt som Ryssland hävdar.

USA ändrar ståndpunkt om Assad

30 mars

USA meddelar att landet söker en ny strategi i Syrienkriget och medger för första gången öppet att president Assads avgång inte längre är det viktigaste målet. I ett samtal med en grupp journalister i Washington säger USA:s FN-ambassadör Nikki Haley att USA nu kommer att arbeta tillsammans med makter som Turkiet och Ryssland för att få en politisk lösning till stånd.

”Israel slog ut syrisk missil”

20 mars

En militär källa i Israel uppger att Syrien under helgen har avfyrat en missil mot Israel som ska ha slagits ut av Israels missilförsvar. 

Ryssland tränar kurder

20 mars

En talesman för den kurdiska YPG-milisen uppger att ett avtal slutits med Ryssland om träning av milisens soldater. Enligt talesmannen finns ryska instruktörer redan på plats i kurdkontrollerade områden. 

Konfrontation med Israel

17 mars

Syriens armé säger sig ha skjutit ned ett israeliskt plan som anföll mål i närheten av staden Palmyra. Israel medger att landets flygvapen genomfört en räd i närheten av Palmyra men förnekar att något plan ska ha blivit nedskjutet. Under kriget har Israel vid flera tillfällen anfallit mål i Syrien för att stoppa vapentransporter till den libanesiska rörelsen Hezbollah, men det hör till ovanligheterna att Israel bekräftar att en räd ägt rum. Konfrontationen vid Palmyra är de allvarligaste mellan Israel och Syrien sedan kriget startade. I en kommentar varnar Israels försvarsminister Syrien för att anfalla israeliskt flyg igen och säger att om det händer kommer Israel kommer att förgöra landets luftförsvar ”utan minsta tvekan”. President Assad säger i en kommentar att landet måste försvara sina gränser och att Ryssland kan hjälpa Syrien att stoppa anfall från Israels sida. I Moskva kallas Israels ambassadör upp till UD för att diskutera det som hänt.

Samtal utan oppositionen

14 mars

En tredje samtalsrunda om Syriens framtid hålls i Kazakstans huvudstad Astana men denna gång är oppositionen inte representerad med hänvisning till brott mot vapenvilan från regeringen sida. 

Mer än 320 000 dödsfall konstaterade

13 mars

SOHR uppger att organistionen nu dokumenterat drygt 320 000 dödsfall till följd av kriget. Mer än 96 000 av de dödade är civila, varav drygt 17 000 barn. FN meddelar att 4,9 miljoner syrier har flytt utomlands medan 6,6 miljoner blivit internflyktingar. 

Dubbelattentat mot shiamuslimer

11 mars

Minst 74 människor mister livet i ett dubbelattentat riktad mot besökare vid Syriens viktigaste shiamuslimska helgedom söder om Damaskus. En buss med pilgrimer sprängs av en vägbomb i gamla stan i Damaskus. Övriga offer dödas av en självmordsbombare. Bland offren finns 43 irakiska pilgrimer och 8 barn.

USA stärker militär närvaro

9 mars

USA meddelar att 400 marinkårssoldater ska skickas till Syrien för att bistå den koalition av rebeller och kurder som avancerar mot Raqqa för att återerövra staden från Islamiska staten.

Dödsoffer trots vapenvila

5 mars

Enligt SOHR dödas 135 människor under vapenvilans första vecka. Siffran gäller de områden som omfattas av vapenvila; utanför dessa är dödssiffran betydligt högre: 552.

Försiktig optimism i Genève

3 mars

En första samtalsrunda avslutas vid nya förhandlingar i Genève. FN:s sändebud Staffan de Mistura uppger att parterna nu har enats om en ”agenda” för att försöka få ett slut på konflikten, och oppositionen säger att denna omgång varit ”mer positiv” än tidigare förhandlingsförsök. Ytterligare en samtalsrunda planeras med start den 23 mars.

Kemvapensanktioner stoppas

28 februari

Ryssland och Kina stoppar med sina veton en resolution gällande Syrien i FN:s säkerhetsråd. Resolutionen skulle ha medfört sanktioner mot elva högt uppsatta syrier, mest militärer, samt tio organ som ansågs vara knutna till kemvapenattacker mot rebellområden 2014 och 2015.

IS drivs från fäste i norr

24 februari

Turkiet meddelar att turkiska styrkor och rebeller allierade med Turkiet har tagit kontroll över staden al-Bab vid gränsen till Turkiet i norra Syrien. al-Bab var IS sista fäste i provinsen Aleppo.

Nytt resultatslöst fredssamtal

15 februari

Ett nytt möte om situationen i Syrien genomförs i Kazakstan med representanter för rebellerna och regeringen. Liksom i januari är det Ryssland, Turkiet och Iran som står som värdar. Samtalen, som förs via ombud, leder inte till några praktiska resultat.

Massavrättningar genom hängning

7 februari

Amnesty International anklagar den syriska regimen för att under en femårsperiod ha avrättat uppemot 13 000 personer genom hängning i det ökända Saydnaya-fängelset några mil norr om Damaskus. Amnesty uppger att organisationen har fått fram uppgifterna genom att intervjua 84 vittnen, däribland vakter, fångar och domare. Regeringen avvisar uppgifterna som ”komplett falska”. 

Nya försök till fredssamtal

23 januari

Ett nytt försök görs för att få igång en dialog mellan regeringen och rebellerna. Parterna samlas i Kazakstans huvudstad Astana med Ryssland, Iran och Turkiet som medlare. De mest extrema rebellgrupperna, IS och Jabhat Fatah al-Sham, är inte med. Samtalen ska avhandla tre frågor: vapenvila, humanitär hjälp och fångar. Samtalen pågår i två dagar och avslutas utan några konkreta framsteg.

Turkisk omsvängning om Assad

20 januari

Turkiet säger för första gången öppet att det är orealistiskt att fortsätta insistera på att president Assad ska ställas utanför en lösning av den syriska konflikten. Ryssland och Turkiet är allierade i försöken att få till stånd en fredsuppgörelse men har under kriget stått på varsin sida i konflikten. Ryssland stöder Assad medan Turkiet från början krävt Assads avgång. Under 2016 kom tecken på att den turkiska inställningen var under omprövning.

Datum för fredssamtal

11 januari

Ryssland meddelar att fredssamtal kommer att inledas i Kazakstans huvudstad Astana den 23 januari. Samtalen är bland annat ämnade att förstärka den bräckliga vapenvila som ingicks i slutet av december.

Ryssland tar hem styrkor

6 januari

Moskva meddelar att den ryska militären börjat skala ned sin närvaro i Syrien. Enligt en talesman för militären ska en grupp krigsfartyg med hangarfartyget Admiral Kuznetsov nu dra sig tillbaka från området.

Vapnen tystnar vid nyår

30 december

Ryssland och Turkiet förhandlar fram en landsomfattande vapenvila som godtas av den syriska regeringen och merparten av rebellerna. Vapenvilan omfattar dock inte IS, den al-Qaidaanknutna gruppen Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) eller den kurdiska milisen YPG. Vapenvilan träder i kraft natten till nyårsafton och respekteras i stort sett de första dagarna med undantag för attacker mot de uteslutna grupperna. Under nyårsaftonen ställer sig FN:s säkerhetsråd bakom vapenvilan och rysk-turkiska planer på att anordna fredssamtal i Kazakstans i januari.

FN inleder granskning av krigsbrott

22 december

FN:s generalförsamling röstar för att sätta upp en kommitté som granska anklagelser om krigsbrott begångna under kriget i Syrien. Syftet är att ställa dem som gjort sig skyldiga till sådana brott inför rätta. Resolutionen som lades fram av Liechtenstein stöddes av USA och andra västländer medan Ryssland, Syrien och Kina röstade emot.

Evakuering av civila

15 december

När det blivit tillräckligt lugnt i östra Aleppo inleder Röda halvmånen och andra hjälporganisationer en evakuering av invånarna. De förs i första hand till Idlib-provinsen längre österut. Omkring 50 000 människor är instängda i den lilla del av staden som rebellerna fortfarande behärskar.

Avgörande nära i Aleppo

13 december

Rebellerna håller den 13 december endast ett par kvarter i sydöstra delen av staden. Över hundratusen personer har flytt undan striderna och FN har slagit larm om att ett hundratal män som flytt från rebellkontrollerat område till regeringssidan kan ha försvunnit. Organisationen säger att den oroar sig för vad som hänt männen med tanke på att den syriska regeringen gjort sig känd för att godtyckliga gripanden, tortyr och försvinnanden. På kvällen den 13:e december uttalar sig Ryssland och säger att striden är över och en vapenvila inleds. En plan för att evakuera invånarna utarbetas. På onsdagen återupptas dock striderna.

USA skickar fler soldater

12 december

USA:s försvarsminister Ashton Carter meddelar att USA sänder 200 soldater till Syrien för att hjälpa kurdiska och arabiska rebeller att återta staden Raqqa från Islamiska staten. Sedan tidigare befinner sig 300 amerikanska soldater i Syrien med samma uppdrag.

IS återerövrar Palmyra

11 december

Islamiska staten återerövrar tillfälligt staden Palmyra som regeringssidan hållit sedan april 2016. IS kontrollerar därefter staden fram till början av mars 2017 då den åter faller i regeringens händer.

Regeringssidan vinner mark i Aleppo

7 december

Syriska regeringsstyrkor fortsätter sitt avancemang i den rebellkontrollerade östra delen av staden Aleppo. Regeringssidan rapporteras nu ha återtagit tre fjärdedelar av de områden som har hållits av rebellerna.

Veto mot vapenvila

5 december

Ryssland och Kina stoppar en resolution i FN:s säkerhetsråd som uppmanar till en sju dagar lång vapenvila i Aleppo.

Offensiv i Idlib

4 december

Regeringssidans beskjutning av mål i provinsen Idlib intensifieras med många dödsoffer som följd.

Aleppo helt i regeringens händer

1 december

Efter att de sista invånarna i östra Aleppo evakuerats förklarar den syriska armén att den nu har full kontroll över staden. Meddelandet utlöser glädjescener i västra delen av Aleppo som stått under regeringens kontroll under hela kriget. Företrädare för rebellerna medger att förlusten av Aleppo är ett hårt slag för dem.

Massflykt från östra Aleppo

30 november

SOHR rapporterar att över 50 000 civila har lämnat den rebellkontrollerade östra delen av Aleppo de senaste fyra dagarna.

Regeringen återerövrar delar av nordöstra Aleppo

28 november

Regeringens styrkor avancerar i Aleppo och den 28 november har regeringen återtagit de nordöstra delarna av staden. Tiotusentals civila flyr. En del ger sig av till kurddominerade områden i norr, andra till västra Aleppo och ytterligare andra söker skydd i rebellkontrollerade områden i söder. Förlusten av nordöstra Aleppo är ett hårt slag för rebellerna som haft kontrollen där sedan 2012.

Fler bomber mot Aleppo

19 november

Bombattackerna mot östra Aleppo trappas upp. Skolor och sjukhus drabbas och omvärlden fördömer attackerna i kraftiga ordalag. Under bara några dagar dödas över 100 människor. Organisationen Vita hjälmarna som arbetar för att rädda människor ur ruinerna säger att bombningarna saknar motstycke hittills under kriget.

Ny regeringsoffensiv i Aleppo

15 november

Efter en månads uppehåll återupptar regeringen sitt bombardemang av östra Aleppo. Samtidigt meddelar Ryssland at man inlett en större operation till stöd för regeringen, och att attackflyg för första gången utgått från det ryska hangarfartyg som har stationerats i östra Medelhavet. Ryska plan ska ha anfallit mål i Idlib och i Homs.

Fler namn på sanktionslista

14 november

EU lägger ytterligare 17 högt uppsatta syriska tjänstemän samt centralbankschefen till sin sanktionslista, som nu omfattar över 230 syriska individer samt 69 företag eller organisationer.

Bakslag för rebeller

12 november

Regeringsstyrkor återtar de områden som rebellerna erövrat sedan de inledde en offensiv mot västra i Aleppo i slutet av oktober.

Anklagelser om kemvapen

11 november

Det internationella övervakningsorganet för kemiska vapen, OPCW, anklagar både Syrien och IS för att ha använt kemiska vapen. OPCW säger också att den redogörelse som Syrien lämnade över sina kemvapenlager 2013 var ofullständig.

Återerövring av Raqqa inledd

6 november

Syriens demokratiska styrkor (SDF), som består av kurdiska YPG samt mindre arabiska och turkmenska grupper, meddelar att de inlett en militär operation för att återta staden Raqqa som är högkvarter i Syrien för den extremistiska islamistgruppen IS. SDF stöds av USA som har förmått Turkiet, samt de grupper som är allierade med Turkiet, att inte delta i operationen.

Halvt dygns vapenvila i Aleppo

4 november

Ryssland genomför en tio timmar lång vapenvila i Aleppo och upprättar åtta korridorer för evakuering av invånarna i den kringskurna rebellkontrollerade östra delen av staden. När vapenvilan löper ut vid sjutiden på kvällen har inte en enda person använt korridorerna för att lämna Aleppo. 

Ryskt bombstopp

18 oktober

Redan två dagar före den utlysta vapenvilan i Aleppo avbryter ryskt och syriskt flyg sina bombningar av staden. Ryssland anklagar däremot belgiskt flyg för att ha dödat sex civila i en bombräd i Alepporegionen, vilket Belgiens regering genast förnekar. Den ryska ambassadören i Bryssel kallas till det belgiska utrikesdepartementet för att ta emot en protest. (18/10)

Kort vapenvila utlyses för Aleppo

17 oktober

Ryska militärledningen säger att de ryska och syriska regeringsstyrkorna ska iaktta åtta timmars "humanitär" vapenvila i Aleppo den 20 oktober. Avsikten är att ge civila och rebeller möjlighet att ta sig ut ur östra Aleppo och att man ska kunna evakuera skadade. FN och EU välkomnar beskedet men säger att mycket längre vapenvila skulle behövas så att humanitärt bistånd kan föras in i staden. Samtidigt säger EU:s utrikesministrar att den senaste tidens bombanfall mot östra Aleppo, med avsiktlig beskjutning av bland annat sjukhus och skolor, kan röra sig om krigsbrott. De säger att utvidgade sanktioner mot den syriska regimen är att vänta, men säger inget om straffåtgärder mot Ryssland.

Ny förlust för IS

16 oktober

Turkiskstödda rebeller erövrar staden Dabiq i norra Syrien från IS. Staden har stor ideologisk betydelse för den extrema jihadistgruppen. Enligt en sunnimuslimsk profetia ska den slutliga striden med de otrogna stå i Dabiq på den yttersta dagen. Efter en rad andra motgångar har IS nu förlorat 16 procent av det territorium som rörelsen kontrollerade vid årets början.

Ny dialog USA-Ryssland

13 oktober

Bara tio dagar efter att USA avbrutit dialogen med Moskva på grund av de ryska bombningarna av Aleppo beslutar stormakterna att hålla nya samtal för att försöka lösa situationen i Syrien. Samtalen äger rum 15-16 oktober i Lausanne och London. Även Saudiarabien och Iran deltar. Enligt USA:s utrikesminister John Kerry diskuteras några nya idéer men inga detaljer tillkännages. Samtidigt som stormakterna förhandlar i Europa fortsätter bombningarna av östra Aleppo.

Ryskt veto i säkerhetsrådet

8 oktober

Ryssland stoppar med sitt veto en resolution i FN:s säkerhetsråd som kräver ett stopp för bombningarna i Aleppo. Förslaget vinner gehör hos 11 av de 15 medlemmarna. Kina som annars brukar stå på samma sida som Ryssland i fråga om Syrien lägger ned sin röst. Senare samma dag röstar säkerhetsrådet med 9 röster nej till ett ryskt förslag om en vapenvila i Aleppo.

Regeringssidan avancerar i Aleppo

5 oktober

Syriens militär meddelar att bombningarna av Aleppo ska trappas ned. Dagen innan har regeringsstyrkor avancerat in på rebellkontrollerat område. Enligt SOHR har 270 människor varav 53 barn, dödats sedan 22 september då regeringen inledde sin offensiv för att återta östra Aleppo. FN konstaterar att den östra delen nu är helt belägrad av regeringsstyrkor. Under dagarna som följer vinner regeringssidan ytterligare terräng och bombanfallen fortsätter som förut trots löftet om nedtrappning.

USA avbryter dialog med Ryssland

3 oktober

USA meddelar att landet lämnar de samtal som förts med Ryssland i syfte att återuppliva den senaste vapenvilan. Skälet är Rysslands fortsatta bombanfall mot den rebellkontrollerade östra delen av Aleppo. Moskva beklagar beslutet och säger att det är USA:s fel att vapenvilan kollapsat. Samtidigt fortsätter regeringens och Rysslands bombningar av östra Aleppo. Några timmar innan USA meddelar sitt avhopp totalförstörs det största sjukhuset i östra Aleppo i en flygräd. Enligt FN är den stadsdelens sjukvårdssystem på väg att helt utraderas då vårdinrättningar anfalls ”en efter en”.

Ny offensiv mot Aleppo

22 september

Regimen inleder med hjälp av ryskt flyg ett nytt omfattande anfall mot den rebellkontrollerade delen av Aleppo sedan samtal i New York inom den internationella stödgruppen ISSG slutat utan resultat. 

Vapenvilan avblåst, hjälpkolonn attackerad

19 september

Sedan striderna åter trappats upp alltmer under veckoslutet förklarar armén den för bruten, efter bara en vecka. Armén anklagar rebeller för mer än 300 brott mot vapenvilan och säger att de inte levde upp till "en enda" del av uppgörelsen. Några timmar efter beskedet träffas minst 18 av 31 lastbilar i en kolonn med förnödenheter i Aleppoprovinsen, och flera människor dödas. En FN-företrädare säger att det kan röra sig om ett krigsbrott.

USA-anfall mot armébas

17 september

Tiotals syriska soldater dödas i ett flyganfall av den USA-ledda koalitionen nära staden Dayr al-Zawr i provinsen med samma namn. USA erkänner att man av misstag kan ha träffat regimstyrkor istället för IS-ställningar. Moskva rapporterar 62 döda syriska soldater; enligt SOHR rör det sig om minst 90 döda.

Inga hjälptransporter till Aleppo

16 september

Trots vapenvilan har 40 lastbilar med förnödenheter i flera dagar suttit fast i buffertzonen mellan Turkiet och Syrien. På lastbilarna finns mat till 80 000 människor i en månad. Att vapenvilan är skör blir tydligt när häftiga strider bryter ut i utkanten av Damaskus, mellan regeringsstyrkor och rebeller. 

"Minskat våld"

15 september

FN-sändebudet Staffan de Mistura säger att vapenvilan har lett till en avsevärd nedtrappning av striderna. Samtidigt rapporteras om ett flyganfall mot den IS-kontrollerade staden al-Mayadin i provinsen Dayr al-Zawr i öster, där 23 civila varav 9 barn dödats. Det är oklart vem som låg bakom anfallet. (15/9)

Vapenvilan förlängs

14 september

Den vapenvila som initialt gällde i två dygn förlängs med ytterligare 48 timmar, efter ett nytt beslut av USA och Ryssland gemensamt. Det sker trots att Moskva har anklagat rebeller för att ha brutit mot vapenvilan vid 60 tillfällen, och USA för att inte ha levt upp till sina åtaganden.

Lugn efter eld upphör

13 september

Den vapenvila som träder i kraft måndagskvällen den 12 september rapporteras i stort sett hålla under det första dygnet.

Mer än 300 000 dödsfall konstaterade

13 september

SOHR uppger att kriget nu krävt drygt 301 000 människors liv. Mer än 86 000 av de dödade är civila, varav drygt 15 000 barn. Över 107 000 dödsoffer tillräknas regeringssidan. Bland rebellerna är förlusterna relativt jämnt fördelade mellan extremistiska grupperingar, inklusive utlänningar, och icke-jihadister samt kurder – drygt 52 000 i båda lägren. Till dessa siffror kommer över 3 600 dödade som inte kunnat identifieras samt tusentals människor som försvunnit spårlöst under kriget och som troligen också mist livet.

Avtal om vapenvila

9 september

USA och Ryssland kommer överens om en vapenvila i Syrien som ska gälla från måndag kväll den 12 september. Avtalet godkänns av Syriens regering och välkomnas av den syriska oppositionsallians som är representerad vid fredssamtalen i Genève. Vapenvilan ska inte omfatta IS, Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) samt den kurdiska milisen YPG. Under vapenvilan ska humanitär hjälp släppas in i de städer som belägras av regeringen. När vapenvilan trätt i kraft ska Ryssland och USA koordinera sina militära insatser mot de radikala grupper som inte omfattas av vapenvilan.

"Gränsen rensad från IS"

4 september

Turkiet uppger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt Turkiet inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet. Syriska källor bekräftar uppgiften. 

Östra Aleppo belägrat igen

4 september

Regeringsstyrkor lyckas erövra några rebellkontrollerade områden i Aleppo och därmed är den östra delen av staden återigen belägrad av regeringstrupper.

Ny turkisk front i Syrien

3 september

Ytterligare minst 20 turkiska stridsvagnar, fem trupptransportfordon, lastbilar och andra pansarfordon kör in i Syrien från den turkiska gränsstaden Kilis. Därmed öppnas en ny turkisk front mot IS och kurdiska YPG.

Nya försök till vapenvila

27 augusti

USA.s utrikesminister John Kerry och hans ryske kollega Sergej Lavrov träffas utanför Genève i Schweiz för att försöka få till stånd en vapenvila. Efter en dags samtal uppger båda parter att viktiga steg tagits på vägen men att man inte nått ända fram till ett avtal. Samtalen ska fortsätta under de kommande dagarna.

Turkiska trupper går över gränsen

24 augusti

Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus, men president Erdoğan säger att insatsen är lika mycket riktad mot den syrisk-kurdiska gerillan YPG som mot IS. YPG betraktas av Turkiet som en förlängning av den kurdiska PKK-gerillan i Turkiet.

Turkiet tar mer aktiv roll

22 augusti

Turkiet säger att hela regionen längs gränsen mot Syrien måste "rensas" på IS. Syriska rebeller rapporteras ha samlats på den turkiska sidan av gränsen i väntan på att gå till offensiv mot IS i den syriska staden Jarablus, som beskrivs som Islamiska statens sista stora transitpunkt vid gränsen. Turkiets premiärminister Yıldırım säger att landet ska ta på sig en mer aktiv roll i den syriska konflikten under det närmaste halvåret och antyder att samtal med president Assad kan bli nödvändiga, något som turkiska regeringen tidigare kategoriskt har avfärdat.

Bomber mot kurder

18 augusti

Regeringssidan bombar för första gången kurdiska ställningar i norra Syrien. Det sker i staden Hasaka som är delad mellan kurdisk milis och regeringsvänliga milisgrupper. Bomberna fälls sedan skärmytslingar utbrutit mellan kurderna och de regeringsvänliga grupperna då kurderna krävt att de senare skulle upplösas. Tidigare under kriget har regeringen sett mellan fingrarna på kurdernas expansion i norr men en regeringstalesman säger att bombanfallen är tänkta som en varning till kurderna att inte utmana den nationella enigheten. Några dagar senare sluter kurderna och regeringssidan under rysk medling ett avtal om eld upphör.

”Lidandet i Aleppo oändligt”

15 augusti

Striden om Aleppo är en av de värsta konflikter som drabbat en stad i modern tid säger Peter Maurer, chef för Internationella rödakorskommittén. Han uttalar sig när rebeller och regeringstrupper sedan några veckor intensifierat sin kamp om herrvälde över staden och striderna har krävts hundratals människors liv. Beskjutningen är konstant och hus, skolor och sjukhus ligger i skottlinjen, konstaterar Maurer som kallar lidandet i Aleppo ”oändligt”.

IS-fäste intas

6 augusti

En koalition av arabiska och kurdiska styrkor ut IS från den strategiskt belägna staden Manbij i norra Syrien. Offensiven backas upp med flyganfall från den USA-ledda koalitionen. Manbij har utgjort en viktig länk i den försörjningsled som IS upprättat från den turkiska gränsen till staden Raqa vilken fungerar som huvudstad i det kalifat som IS utropat. 

Nusrafronten bryter med al-Qaida

28 juli

Nusrafrontens ledare meddelar att gruppen nu kapat banden med terrornätverket al-Qaida och byter namn till Jabhat Fateh al-Sham (Fronten för Levantens erövring").

Striden om Aleppo trappas upp

11 juli

Syriska rebellgrupper inleder den 11 juli en stor offensiv mot den västra delen av Aleppo som hålls av regeringstrupper. Offensiven inleds sedan regeringssidan lyckats skära av den viktigaste försörjningsleden in till den rebellkontrollerade östra delen av staden. En knapp vecka senare tar regeringssidan helt kontroll över vägen och invånarna i östra Aleppo är därmed instängda. Rebellerna säger att ”belägringen av Aleppo har börjat”. Mellan 200 000 och 300 000 personer bor i östra Aleppo.

Byte av regeringschef

22 juni

President Assad möblerar om regeringen efter valet i april och utser ingenjören och Imad Khamis till ny premiärminister.

IS drivs på reträtt

8 juni

Syriska rebeller driver bort IS från två byar vid gränsen mot Turkiet och öppnar därmed en viktig försörjningsled till rebellerna i norra Aleppo.

Bakslag för dialog

30 maj

Bristen på framsteg vid samtalen i Genève får chefen för oppositionens förhandlingskommitté HNC att lämna sin position.

Bombdåd i Latakia

23 maj

Bombdåd i Latakia. Över hundra människor mister livet när en rad bomber exploderar i två städer i Latakiaprovinsen i nordvästra Syrien. I Latakia har president Assad sitt starkaste fäste och provinsen har varit relativt förskonad från våldsdåd under kriget. IS säger sig ligga bakom attackerna.

Massdöd i fängelser

21 maj

SOHR uppger i en rapport att minst 60 000 personer har avlidit i landets fängelser under de senaste fem åren. Fångar har torterats ihjäl men också dött till följd av brist på mat och mediciner eller andra missförhållanden. En talesman för SOHR säger att rapporten är baserad på uppgifter från regimkällor.

"Ryska styrkor kvar"

18 maj

En talesman för det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att Ryssland knappt har minskat sin militära närvaro i Syrien sedan president Putin i mars meddelade att merparten av de ryska styrkorna skulle tas hem. Enligt talesmannen är situationen närmast identisk med tidigare. "De (ryssarna) har fortfarande flyg, marktrupper och artilleri samt specialstyrkor i Syrien", säger talesmannen.

Lugnare i Aleppo

5 maj

USA och Ryssland tvingar fram en två dagar lång vapenvila i Aleppo. Vapenvilan respekteras och förlängs men striderna fortsätter på annat håll. Omvärlden fördömer ett anfall mot ett läger för funktionshindrade i norra Syrien som kräver minst 70 liv.

Markering i Genève

18 april

Den del av oppositionen som är representerad vid de försök till fredssamtal som pågår i Genève visar sitt missnöje med de allt allvarligare brotten mot vapenvilan genom att avsluta sin formella medverkan vid samtalen. Det innebär att delegationen inte längre går på officiella möten med FN:s representanter men delegationen blir kvar i Genève för informella diskussioner. 

Beskuret val

13 april

Parlamentsval genomförs i de regeringskontrollerade delarna av landet, och Baathpartiet med allierade vinner 200 av de 250 mandaten i parlamentet. Oppositionen i exil kallar valet "en fars".

Aleppo under attack

1 april

Upptrappade flyganfall mot rebellkontrollerade delar av staden Aleppo kräver hundratals liv under andra halvan av april.

Invit från Assad avböjd

31 mars

President Assad säger i en intervju med en rysk nyhetsbyrå att han kan tänka sig att släppa in oberoende krafter och oppositionen i den tänkta övergångsregeringen. Han säger inget om sin egen roll men oppositionen slår än en gång fast att Assad måste avgå och inte kan vara delaktig i övergångsstyret. En talesman för Vita huset säger i en kommentar till intervjun att förslag som innebär att Assad sitter kvar inte kan vara utgångspunkt för några samtal. 

IS drivs bort från Palmyra

27 mars

I en symboliskt viktig seger återtar regeringstrupper staden Palmyra från IS och omvärlden applåderar. Enligt källor som nyhetsbyrån AFP talat med har ryska styrkor spelat en viktig roll vid återtagandet av Palmyra. AFP uppger att det ryska tillbakadragandet som annonserades i mitten av mars varit mindre omfattande än väntat och att det eventuellt bara är mellan 10 och 25 procent av de ryska styrkorna som verkligen tagits hem. Efter framgången i Palmyra börjar regeringsstyrkorna rikta in sig på att inta staden Raqqa som är IS "huvudstad" i Syrien.
Under den tid som IS hade herraväldet över Palmyra förstördes fler viktiga antika lämningar i staden (se Augusti och September 2015). Arkeologer skyndar till staden för att bedöma skadorna och syriska experter säger att de kommer att kunna återuppbygga de förstörda minnesmärkena inom fem år. Utländska experter tvivlar och påpekar att säkerhetsläget hindrar ett omfattande restaureringsarbete och att det är svårt att återuppbygga antika tempel som "förvandlats till damm".

USA och Ryssland enas om tidtabell

25 mars

USA:s utrikesminister John Kerry besöker president Putin och de enas om att sätta press på parterna vid fredsförhandlingarna i Genève och försöka förmå dem att tala direkt med varandra. De kräver också att en plan för övergångsstyre och utkast till en ny författning ska ligga klara i augusti.

Kurdisk federal region

17 mars

Kurderna meddelar att de upprättat en federal region i de områden som de kontrollerar i norra Syrien. Tanken är att binda ihop de tre självstyrande kantonerna, Afrin, Kobane i provinsen Aleppo samt Jazire i Hasakeh-provinsen, där folkvalda råd ska inrättas. Representanter för kurderna försäkrar dock att detta inte ska ses som ett steg på vägen mot självständighet. Beslutet fördöms av både Syriens regering och oppositionen i exil samt av många rebellgrupper inne i landet. USA, som stöder kurderna militärt, har också varnat för att man inte kommer att erkänna någon självstyrande kurdisk region i Syrien.

"Folkmord pågår"

17 mars

USA säger att IS slakt på kristna, yazidier och shiamuslimer i Syrien och Irak kan liknas vid folkmord och lovar att försöka stoppa våldet. Vita huset uppmanar också Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att utreda fallet och erbjuder hjälp med att samla bevis.

Dialogen återupptas

14 mars

Samtal mellan regeringen och oppositionen under FN:s överinseende återupptas i Genève (se Februari 2016). Parterna står fortfarande långt ifrån varandra gällande president Assads öde vid ett eventuellt fredsavtal, och samtalen sker även denna gång genom ombud, det vill säga regeringen och oppositionen sitter inte i samma rum och talar inte direkt med varandra. Ryssland vänder sig emot att kurderna inte är med i oppositionens förhandlingskommitté HNC, och kräver att de ska inkluderas i samtalen. Efter några dagar uttalar sig FN:s sändebud till Syrien, Staffan de Mistura, uppskattande om ett förslag från oppositionen om hur Syrien ska styras i framtiden. De Mistura uppmanar regeringen att också inkomma med ett sådant förslag till nästa vecka.

Ryska trupper tas hem

14 mars

Ryssland tillkännager att landet ska dra tillbaka merparten av sina trupper från Syrien. Enligt president Putin har målen med aktionen uppnåtts. Med ryskt stöd har regeringstrupperna återfått initiativet och tagit tillbaka en del mark. Reträtten berör inte den ryska flottbasen i Tartus och en rysk flygbas. Ryssland kommer också att behålla ett luftförsvarssystem i Syrien och soldater för att skydda sina baser. FN:s sändebud säger att han hoppas att det ryska beslutet får positiv inverkan på fredssamtalen i Genève. 

Valbojkott

10 mars

Den inhemska oppositionsalliansen NCC meddelar att den kommer att bojkotta de parlamentsval som regeringen planerar att hålla den 13 april

Bräckligt eldupphör

27 februari

Krigföringen minskar markant under den första dagens eldupphör. Smärre attacker rapporteras förekomma. HNC anklagar regimen och dess allierade för 15 brott mot eldupphöret, medan ryska försvarsdepartementet skyller det mesta på rebeller, inklusive islamister som inte berörs av avtalet, och Turkiet. På det hela taget anses det dock inte förekomma några grövre brott mot eldupphöret under de första dygnen.

Val i april

22 februari

President al-Assad utlyser parlamentsval till den 13 april.

Eldupphör godtas

22 februari

Både regimen och oppositionens förhandlingskommitté HNC säger sig acceptera en rysk-amerikansk plan för eldupphör från den 27 februari. Extremiströrelserna IS och Nusrafronten omfattas inte av planen, och regimen säger att kampen mot dem går vidare. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kräver att den kurdiska gerillan YPG, som han betraktar som terrorister, också ska undantas från eldupphöret. Turkiet säger att man inte tänker iaktta eldupphör om landets säkerhet hotas. HNC hävdar att de ryska flygattackerna intensifieras efter beskedet om stundande vapenvila.

IS tar på sig förödande attentat

21 februari

På en och samma dag dödas 57 människor av två bilbomber i Homs och 120 skadas när flera självmordsbombare angriper en shiitisk helgedom söder om Damaskus. Minst 90 av dödsoffren i Damaskus är civila, säger SOHR som beskriver det som det enskilt blodigaste attentatet sedan kriget började 2011. IS uppger sig ha utfört dåden i båda städerna.

Vapenvilan dröjer

19 februari

Den 19:e februari skulle vapnen ha tystnat men dagen passeras utan att striderna stoppas. Delar av oppositionen säger att de går med på en vapenvila om Ryssland slutar bomba andra grupper än IS. USA och Ryssland fortsätter förhandla för att försöka nå ett eld upphör. FN:s särskilda sändebud till Syrien meddelar att det inte är längre är realistiskt att tro att försöken att få igång verkliga fredsförhandlingar kommer att återupptas som planerat den 25:e februari.

Nödhjälp till instängda

16 februari

Belägrade städer i närheten av huvudstaden Damaskus och i norra Syrien nås av hjälpsändningar med bland annat mat och mediciner. Hjälpsändningarna är en del av ett avtal som slöts i München tidigare under månaden.

Attack mot sjukhus

15 februari

Minst 50 människor uppges ha mist livet vid flygräder mot sjukhus och skolor i norra Syrien. Ett av sjukhusen drevs av organisationen Läkare utan gränser som hävdar att attackerna med avsikt riktats mot sjukhuset. Turkiet och Frankrike kallar attackerna "krigsbrott", och den turkiska regeringen anklagar Ryssland för att ligga bakom vilket förnekas av Moskva. 

Enighet om vapenvila

12 februari

Den internationella stödgruppen för Syrien, ISSG (se November 2015) beslutar vid ett möte i München att försöka få till stånd en vapenvila i Syrien inom en vecka. Frågtecknen kring vapenvilan är många då den inte ska omfatta de ryska bombningarna av området runt Aleppo, och inte heller kampen mot IS och Nusrafronten. Som en del av uppgörelsen ska humanitär hjälp börja skickas in i belägrade områden omedelbart. En av de större rebellkoalitionerna välkomnar nyheten medan Syriens regering avvaktar med kommentarer. Vapenvila och införsel av humanitär hjälp har varit oppositionens krav för att inleda verkliga förhandlingar.

"Utrotningskampanj mot fångar"

8 februari

FN:s människorättsråd anklagar i en rapport Syriens regering för brott mot mänskligheten. Enligt rapporten har regimen bedrivit en utrotningspolitik gentemot tusentals fångar. Utredarna som intervjuat hundratals vittnen uppger att många fångar har torterats och att en del har slagits ihjäl medan andra dött av brist på mat, vatten eller medicinsk vård. Även rebellgrupper som Islamiska staten och Nusrafronten anklagas i rapporten för brott mot mänskligheten. IS håller enligt rapporten ett stort antal fångar inspärrade i läger där tortyr och utomrättsliga avrättningar är vardag.

Tiotusentals flyr Aleppo

5 februari

Regeringsstyrkor stödda av ryskt stridsflyg vinner terräng och är på väg att omringa staden Aleppo i norr som länge varit uppdelad i en regim- och en rebellkontrollerad del. Regeringens offensiv gör att det järngrepp som rebellerna hållit om sin del av staden luckras upp. Tiotusentals Aleppobor tar sig ut och ger sig av på flykt norrut mot gränsen till Turkiet. Där blir strandsatta då Turkiet inte släpper in dem. Flyktingarna undsätts av turkiska hjälporganisationer som börjar bygga ett flyktingläger inne i Syrien.

Insamling för nödlidande

4 februari

Vid en internationell konferens i London utlovar de deltagande länderna motsvarande 10 miljarder amerikanska dollar i humanitär hjälp till Syrien. Pengarna ska gå till åtgärder för att skapa jobb och ordna skolgång åt de miljoner syrier som befinner sig på flykt utomlands men en del avsätts för att skaffa mat, mediciner och tak över huvudet åt nödlidande inne i Syrien.

Fortsatta samtalsförsök

2 februari

Sonderingar inför verkliga fredssamtal inleds mellan parterna som sitter placerade i olika rum utan direkt kontakt med varandra. Sonderingarna tycks inte föra parterna närmare varandra, och efter några dagar startar regeringssidan en offensiv runt staden Aleppo i norra Syrien vilket upprör oppositionen. Sonderingarna ställs tillfälligt in. FN-sändebudet Staffan de Mistura medger att det förekommit motgångar under de förberedande samtalen men hävdar att processen inte har misslyckats. Enligt planerna ska samtalen återupptas igen den 25 februari.

Fredssamtal i motvind

25 januari

Oenighet om vilka som ska representera oppositionen gör att de fredssamtal som planerats till den måndagen 25 januari får skjutas upp fyra dagar. Parterna anländer under den följande helgen till Genève, även oppositionen som representeras av två grupperingar. 

Livsmedel till svältande

1 januari

Regeringen ger klartecken för att släppa igenom leveranser med förnödenheter till det belägrade men rebellkontrollerade samhället Madaya utanför Damaskus, rapporterar FN. Uppgifter förekommer om att invånare i Madaya har avlidit av svält. Enligt FN finns totalt närmare 400 000 syrier på 15 belägrade platser som är belägrade av regerings- eller rebellstyrkor, och avskurna från omvärlden. Under månaden anländer fler hjälpsändningar till Madaya och andra belägrade städer. Ändå rapporteras fler dödsfall till följd av undernäring.