Libanon

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/libanon/

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. De kristna, maroniterna, söker fortsatt stöd i väst och landets muslimer i grannländerna. Mellan 1975 och 1990 rasade ett inbördeskrig som berörde hela regionen och motsättningar, särskilt med Israel, återkommer. Krigen har följts av en ekonomisk kris så djup att det natursköna landet vid Medelhavets östra kust beskrivits som "en stat som kollapsar i slow motion".

Libanon – Geografi och klimat

Libanon som är något mindre än Skåne ligger vid östra Medelhavets kust, mellan Syrien och Israel. Ordet Libanon betyder vit på arameiska och mjölk på arabiska. Namnet syftar på de snöklädda bergen i inlandet.

Yta: 10 452 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Syrien, Israel
Huvudstad med antal invånare: Beirut 2,4 miljoner (inklusive förorter, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer: Tripoli 238 000, Saida 170 000, Tyr eller Sour 135 000, Nabatieh 103 000 (uppskattning 2007)
Högsta berg: al-Qurnat al-Sawda (3 087 m ö h)
Viktiga floder: Litani, Orontes

Källor

Libanon – Befolkning och språk

Över 90 procent av befolkningen i Libanon brukar betecknas som araber även om invånarnas historiska ursprung är mycket blandat. Libaneserna identifierar sig inte främst som araber utan religion, politisk tillhörighet och släktskap avgör vilken “folkgrupp” man räknar sig till. Särskilt den religiösa tillhörigheten är viktig. Den icke-arabiska minoriteten utgörs främst av armenier, kurder, assyrier/syrianer, turkar och greker.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: araber 95 % ¹
Antal invånare: 5 489 739 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 667 (2020)
Andel invånare i städerna: 89 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 17,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 4,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: -1,9 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 51,5 procent (2022)
Förväntad livslängd: 75 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 77 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 73 år (2021)
Språk: arabiska (officiellt språk), franska, engelska, kurdiska, armeniska

1. armenier 4%, övriga 1%

Källor

Libanon – Religion

Religion i Libanon handlar om mycket mer än trosutövning. Religionstillhörigheten ligger som grund för en uppdelning av samhället där varje grupp har sin egen politiska kultur, samhörighet och ledare. Den styr de lagar som reglerar privatlivet, såsom förlovning, giftermål, skilsmässa, arv och adoption. Tro och religiösa värden är viktiga för de flesta libaneser. Mellan 96 och 98 procent sade sig tro på Gud i en undersökning som utfördes för några år sedan av en svensk-libanesisk forskargrupp. De två största religionerna är kristendom och islam.

Libanon – Utbildning

Utbildning har traditionellt varit en av Libanons starka sidor. Redan på 1800-talet grundades kristna kloster- och missionsskolor, betalda av västländer. Sedan 1960-talet har grundutbildningen varit avgiftsfri i statliga skolor, men de elever som har råd går i privata skolor, där standarden är högre. Coronapandemin, ett stort tillskott av flyktingar och ovanpå det en nationell ekonomisk kris har orsakat stora bekymmer inom skolväsendet.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 95,3 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan: 97,9 procent (1974)
Antal elever per lärare i grundskolan: 12 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 1,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 9,9 procent (2020)

Källor

Libanon – Sociala förhållanden

Fattigdom och brist på resurser har antagit akuta proportioner i Libanon under den ekonomiska kris som skakat landet särskilt alltsedan 2019. I flera år hade förhållandena dessförinnan också förvärrats av en strid ström av flyktingar från det syriska inbördeskriget. Till det kom en sprängämneskatastrof i Beirut 2020, som slog ut stora delar av sjukvården och gjorde flera hundratusen av huvudstadens invånare hemlösa.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 93 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 99,2 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet: 7 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 8,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 994 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 6 procent (2022)

Källor

Libanon – Kultur

Efter den arabiska erövringen på 600-talet blev Libanon en del av den islamiska kultursfären. Islamisk kultur hade sin guldålder under det så kallade abbasidiska kalifatet (750-1250) då dess influenser nådde långt utanför Mellanöstern. När området sedan lades under det turkiska Osmanska riket på 1500-talet hejdades nästan all arabisk kulturutveckling. I det osmanska riket var det förbjudet att använda tryckpressar. Libanons välorganiserade kyrkor lyckades trots det trycka Psaltaren på arabiska 1610 med hjälp av en insmugglad tryckpress. Snart trycktes hela Bibeln på denna. År 1866 grundades det protestantiska American University of Beirut och 1881 det katolska universitetet St Joseph i samma stad. Många framträdande irakiska, syriska, libanesiska och palestinska intellektuella utbildades där.

Libanon – Seder och bruk

Libanon har under lång tid haft nära band till Europa, främst Frankrike, och är starkt influerat av västerländsk kultur. Men det finns också en mängd traditionella värderingar och särdrag som lever kvar. Seder och bruk varierar kraftigt mellan de olika religiösa och kulturella grupper som lever i landet.

Libanon – Äldre historia

Libanons strategiska läge och fina hamnar vid Medelhavet har under historien lockat en rad erövrare, från olika etniska och religiösa grupper. Läget gjorde också att Libanon blev en viktig handelsnation. Efter första världskriget blev Libanon, som varit en del av Osmanska riket, ett mandat styrt av Frankrike. Först på 1940-talet blev Libanon självständigt.

Libanon – Modern historia

Efter självständigheten delades makten mellan kristna och muslimer. De kristna fick mer makt, eftersom de antogs vara i majoritet, men med tiden såg många muslimer maktfördelningen som orättvis. 1975 bröt ett blodigt inbördeskrig ut som varade till 1990. Ta'if-avtalet efter kriget gjorde slut på de kristnas dominerande ställning. Syrien som deltagit i inbördeskriget behöll styrkor i landet och hade stor makt över Libanon fram till 2005 då politikern Rafiq al-Hariri mördades. Syrien beskylldes för mordet och tvingades under det tryck som uppstod att ta hem sina styrkor. Efter mordet bildades två breda politiska allianser, antisyriska 14 mars-alliansen och prosyriska 8 mars-rörelsen. Dessa allianser har sedan dess växlat vid makten.

Libanon – Demokrati och rättigheter

Staten är sekulär, men alla viktiga beslut i Libanon präglas – också enligt lag – av att befolkningen är splittrad på många folkgrupper med olika religion. Rättigheterna som stärker gruppen begränsar ibland individen, men Libanon har ett förhållandevis öppet debatt- och medieklimat.

Libanon – Inrikespolitik och författning

Libanon är en sekulär republik där regeringsmakten bygger på balans mellan de största religiösa grupperna: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser. Sedan 2005 har politiken mestadels drivits av två stora allianser, den ena dominerad av sunnimuslimer, den andra av shiiter. En proteströrelse tog fart 2019, med krav på en ny författning och en ny vallag. Men det som såg ut som något av en ny arabisk vår har förbytts i djup kris.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Jumhuriyya al-Lubnaniyya/ Republiken Libanon
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Michel Aoun (2016–)
Regeringschef: premiärminister Najib Mikati (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Civilsamhället (proteströrelsen) 13, Hizbollah 13, Hizbollahvänliga oberoende 8, Amal 15, Fria patriotiska rörelsen 18, Libanesiska styrkorna 21, Framtidsrörelsen 7, oberoende kandidater 15 (2022) ¹
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Fria patriotiska rörelsen (Aoun) 25, Framtidsrörelsen (Saad al-Hariri) 19, Amal 17, Hizbollah 14, Libanesiska styrkorna 16 (2018) ²
Valdeltagande: 41 procent i parlamentsvalet 2022, 49,2 procent i parlamentsvalet 2018
Kommande val: parlamentsval 2026

1. Framtidsrörelsen ställde inte upp som parti, men tidigare medlemmar tog mandat som oberoende kandidater. I flera partigrupper har allierade ledamöter räknats in.
2. Återgivningen av antal mandat kan skifta beroende på att det förekom allianser. Allianser har också växlat under mandattiden.

Källor

Libanon – Utrikespolitik och försvar

Före inbördeskriget 1975-1990, då de kristna grupperna dominerade politiken, försökte Libanon hålla sig neutralt i regionens konflikter samtidigt som relationerna till väst, särskilt Frankrike, var nära. Under kriget fick Syrien ett starkt grepp om landet och sedan dess har både inrikes- och utrikespolitiken dominerats av hur Libanon ska förhålla sig till Syrien. Gentemot Israel pyr olösta konflikter.

Fakta – försvar

Armén: 56 600 man (2022)
Flygvapnet: 1 600 man (2022)
Flottan: 1 800 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 3,03 procent (2020)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 15,7 procent (2020)

Källor

Libanon – Ekonomisk översikt

Höjda priser på samhällsservice som vatten, el och teletjänster. Täta avbrott. Fler och fler förlorar sina jobb. Valutan rasar i värde. Uttag från banker begränsas. Libanon har blivit ett land där människor begår bankrån för att få ut sina egna pengar. Ekonomin är i fritt fall, med statsbankrutten nära och skriande behov av internationella krislån. Till det kan läggas en till stora delar raserad huvudstad.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 4 136 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: -25,9 procent (2020)
Total BNP: 23 132 miljoner US dollar (2021)
Jordbrukets andel av BNP: 1,4 procent (2021)
Industrins andel av BNP: 2,8 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP: 94,1 procent (2021)
Inflation: 84,9 procent (2020)
Statsskulden i andel av BNP: 150,6 procent (2020)
Utlandsskuld: 66 893 miljoner US dollar (2021)
Valuta: libanesiskt pund
Varuexport: 4 370 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 19 503 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -3,0 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 111 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: smycken, metaller, fordon, maskiner och elektronik, vin, tobak och grönsaker
Största handelspartner: Syrien, Sydafrika (för export) ¹
Mottaget bistånd per invånare: 250 US dollar (2021)

1. Kina, Italien och USA (för import)

Källor

Libanon – Naturtillgångar, energi och miljö

Libanons energibehov täcks till största delen av importerad olja. Illa fungerande energiförsörjning är ett av landets verkliga gissel. Hoppet ställs till gasförekomster utanför kusten. Landets urusla ekonomi motverkar anskaffande av tekniska lösningar för att rena luft, vatten och avlopp.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 1 335 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 2 888 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 28,95 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 4,24 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 21 475 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 3 459 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Libanon – Jordbruk och industri

Nästan 40 procent av Libanons yta utgörs av odlingsbar mark, men bara drygt en tredjedel är uppodlad. Jordbruket är viktigt framför allt längs kusten och i Bekaadalen. Bristen på naturtillgångar har hämmat utvecklingen av en inhemsk industrisektor.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,4 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk: 64,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 14,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 2,8 procent (2021)

Källor