2025

• September

• 28 september

  Förenta nationerna återupptar efter tio år handelssanktioner mot Iran som är bindande för alla länder. Sanktionerna hävdes 2015 när Iran ingick ett avtal, JCPOA, med de fem permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland, om begraänsning och kontroll av Teheranregimens kärntekniska program för att säkerställa att man inte utvecklar kärnvapen. Sanktionerna återinförs genom en särskild mekanism i avtalet på initiativ av Frankrike, Storbritannien och Tyskland, eftersom Iran bedöms mörka sin kärntekniska verksamhet. Detta avfärdas av Iran som påpekar att man har återupptagit sitt samarbete med inspektörerna i Internationella atomenergiorganet (IAEA) efter sommarens israeliska och amerikanska anfall.

• Juli

• Västländer fördömer hot från Iran

  31 juli

  Sverige och 13 andra västländer fördömer i ett gemensamt uttalande vad man kallar "statliga hot från Irans underrättelsetjänster i våra respektiver territorier". I uttalandet anklagas Iran för att försöka "döda, kidnappa och trakassera" personer i Europa och USA. Länderna beskyller de iranska underrättelsetjänsterna för att samarbeta med organiserad brottslighet för att angripa "journalister, dissidenter, judiska medborgare och tidigare regimföreträdare". Iran uppmanas sluta med dessa "brottsliga aktiviteter". Utöver Sverige står följande länder bakom uttalandet: Albanien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike. Iran avfärdar påståendena.

• Juni

• Vapenvila utlyst

  24 juni

  USA:s president Donald Trump utlyser vapenvila mellan Israel och Iran. Enligt Trump har bombningarna förstört kärnteknikprogrammet fullständigt. Läckta amerikanska  underrättelseuppgifter gör dock gällande att programmet troligen inte har skadats nämnvärt, och bara kan ha fördröjts med några månader. Även från Iran kommer motstridiga besled om hur stora skadorna blivit. Regimen rapporteras ha gripit fler än 700 människor som anklagas för band till Israel, och flera påstådda spioner uppges ha avrättats. Den officiella dödssiffran höjs till över 600. Iran avbryter också allt samarbete med inspektörerna från FN:s atomenergiorgan, IAEA.

• Iran anfaller USA-bas i Qatar, vapenvila tillkännages

  23 juni

  Iran avfyrar robotar mot den amerikanska militärbasen al-Udeid utanför huvudstaden Doha i Qatar, som vedergällning för USA:s angrepp mot kärnenergianläggningar dagen innan. Iran varnar Qatar före anfallet. Inga skador rapporteras heller på militärbasen som är USA:s största i Mellanöstern. USA besvarar inte den uppenbart försiktigt avvägda beskjutningen och president Donald Trump tackar Iran för varningen.

• USA anfaller Iran

  22 juni

  USA ger sig in i kriget mot Iran på Israels sida och bombar kärntekniska anläggningar i Fordo, Natanz och Isfahan. USA använder djuppenetrerande så kallade bunkerknäckande bomber mot framför allt Fordo, en anläggning under jord som Israel inte kan nå. Bombningen väcker farhågor för att kriget ska trappas upp ytterligare om Iran angriper amerikanska mål som militärbaser i regionen. Bombningen föregicks av att president Donald Trump krävt "villkorslös kapitulation" av Iran, och sagt att man kan döda högste ledaren Ali Khamenei om man vill. Sedan Israel inledde sitt anfall den 13 juni inleddes har man bombat kärnteknikanläggningar runtom i Iran och slagit ut stora delar av landets luftvärn. Bland annat har mål angripits i huvudstaden Teheran och många av dess invånare har flytt norrut. Riktade mord på regimföreträdare har också fortsatt. Iran har svarat med drönare och ballistiska robotar mot storstäder som Tel Aviv och Haifa och emellanåt trängt igenom Israels luftvärn. Enligt officiella siffror har fler än 20 människor dödats i Israel och över 400 i Iran.