Skatten sänks på privatkonsumtion

3 september

Regeringen sänker skatten på konsumtion av dagligvaror samtidigt som premiärminister Narendra Modi uppmuntrar invånarna att köpa mer indiska produkter. Allt från tvål till läkemedel och bilar blir billigare för konsumenten, men för statskassan är skattesänkningarna en stor utgift. Skattesänkningarna är de största sedan 2017. Beskedet kommer kort efter det att USA infört 50-procentiga tullsatser för en stor del av den indiska importen (se 27 augusti 2025). Det indiska finansdepartementet betonar dock att skattesänkningarna är en del av en pågående och långsiktig skattereform och inte har någonting med ”tullkaoset” att göra.

USA inför strafftull för köp av rysk olja

27 augusti

USA inför en ”strafftull” på 25 procent för att Indien vägrar upphöra med att köpa rysk olja. Därmed råder tullavgifter på 50 procent för en lång rad indiska varor. Läkemedel, elektronik och energi är viktiga undantag. Indien hör till de länder som drabbas hårdast av den amerikanske presidenten Donald Trumps tullhöjningar (se 9 april 2025). Indiens export till USA står för 2 procent av landets BNP. Ryssland är Indiens största oljeleverantör och förser landet med drygt en tredjedel av oljeimporten.

Hasardspel på nätet förbjuds

21 augusti

Det indiska parlamentet förbjuder hasardspel på internet, en industri som i Indien drar in 2,3 miljarder dollar årligen från 450 miljoner spelare. Spel som förbjuds är till exempel poker, kortspel och fantasy-sporter som de i Indien populära fantasy-cricket-apparna. Förbudet gäller även marknadsföring och finansiering. Den som bryter mot lagen kan straffas med fem års fängelse. Förbudet motiveras med att spelberoendet bland indierna måste stävjas. Spelindustrin har också kopplingar till brottslighet som bedrägeri, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Indien och Kina enas om direktflyg och gränshandel

20 augusti

Efter ett besök i Indien av Kinas utrikesminister Wang Yi enas länderna om nya samarbeten. Det är ett led i ett närmande mellan länderna som inleddes förra året med ett möte mellan premiärminister Modi och Kinas president Xi Jinping (se 23 oktober 2024). Förutom att direktflyg återupptas mellan Indien och Kina ska även tre knutpunkter öppnas vid gränsen för att återuppliva gränshandeln mellan länderna. Därtill ska gemensamma arbetsgrupper bildas som ska undersöka möjligheterna att inleda förhandlingar om den omtvistade gemensamma gränsen. Närmandet till Kina bekräftades i slutet av månaden när premiärminister Modi för första gången sedan 2018 besökte Kina i samband med toppmötet inom Shanghai Cooperation Organisation (SCO) i Tianjin, då Modi träffade den kinesiske presidenten Xi Jinping.

USA inför tullar på 25 procent

7 augusti

USA inför tullavgifter på 25 procent på en lång rad indiska varor. Indien hör därmed till de länder som drabbas hårdast av den amerikanske presidenten Donald Trumps tullhöjningar (se 9 april 2025). Viktiga undantag för tullarna är indisk export av läkemedel, elektronik och energi till USA. Beskedet om de höga tullsatserna kommer efter det att USA och Indien misslyckats med att enas om ett bilateralt handelsavtal. Ett av de största hindren i förhandlingarna har varit Indiens ansträngningar för att skydda ”indiska intressen”, främst jordbrukssektorn och mejeriindustrin.

Tjugofem boktitlar förbjuds för ”separatism”

5 augusti

Myndigheterna bannlyser 25 boktitlar som bedöms uppmana till separatism i Kashmir. Bland dem finns essäsamlingen Azadi: Freedom, Fascism, Fiction av Bookerprisvinnaren Arundhati Roy, en skarp kritiker av premiärminister Narendra Modi. Polisräder utförs mot bokhandlare i Kashmir för att beslagta de förbjudna böckerna. Liknande förbud infördes i februari 2025 mot en rad islamiska böcker.

Misstänkta terrorister dödas av indisk militär

28 juli

Indisk militär har i en eldväxling dödat tre pakistanier som enligt Indiens regering var delaktiga i terrordådet i Kashmir i april 2025. Kriminaltekniska bevis finns enligt BJP-regeringen för att pakistaniernas gevär användes i attentatet. Pakistans regering bestrider den indiska regeringens anklagelser om att den har något med terrordådet att göra.

Handelsavtal med Storbritannien

24 juli

Indien och Storbritannien undertecknar ett omfattande frihandelsavtal, som innebär kraftigt sänkta tullar på handel med vissa varor mellan länderna. Bland annat sänks tullar på brittisk whiskey, kosmetika, bilar, medicinsk utrustning och elektriska apparater i Indien, och på indiska grönsaker, kläder och skor i Storbritannien. Indien och Storbritannien är världens femte respektive sjätte största ekonomi och den sammanlagda handeln dem emellan beräknas uppgå till runt 41 miljarder brittiska pund.

Relationen med Kanada normaliseras

17 juni

Indien och Kanada enas om att normalisera relationerna och åter skicka ambassadörer till respektive huvudstad. Det sker sedan den kanadensiske premiärministern Mark Carney bjudit sin indiske motpart Narendra Modi att delta som gäst vid ett G7-toppmöte i Kanada. Relationerna mellan länderna har varit spända sedan Carneys företrädare Justin Trudeau anklagade Indien för inblandning i mordet på en sikhisk separatist (se September 2023 och Oktober 2024).

Naxalitledare dödad i militäroffensiv

21 maj

Den indiska militären skjuter ihjäl en av naxalitrörelsens högsta ledare i delstaten Chhattisgarh, där den maoistiska upprorsgruppen fört en väpnad kamp mot centralregeringen sedan 1967. Naxaliterna är verksamma i stora delar av mellersta och nordöstra Indien och har bland annat gjort sig skyldiga till mord, utpressning och kidnappning. Modi-regeringen beordrade en stor militäroffensiv mot naxaliterna i april 2025 och tiotals rebeller har dödats sedan dess. Enligt regeringen dödades 287 naxaliter 2024, de allra flesta i Chhattisgarh. Sedan 1960-talet har över 10 000 människor fått sätta livet till på grund av upproret. Rörelsen anses numera vara ordentligt stukad, men stridigheter mellan dem och militären inträffar regelbundet. Modi-regeringen har sagt att naxaliterna ska vara tillintetgjorda senast i mars 2026.

Vapenvila utlyses

10 maj

Indien och Pakistan enas om en omedelbar vapenvila. Enligt Indiens premiärminister Narendra Modi förhandlas vapenvilan fram bilateralt mellan Indien och Pakistan, men USA:s president Donald Trump hävdar att USA agerat medlare. Pakistan uppger att USA, Kina, Saudiarabien, Turkiet och Storbritannien har varit delaktiga i medlingen. Båda sidor förklarar sig ha vunnit en militär seger. I Pakistan dödades 40 civilpersoner och elva militärer under de fyra dygnen av strider, enligt landets armé. Bland de döda fanns sju kvinnor och 15 barn. Indiska företrädare uppger för medier att 15 civila och fem soldater dödats på deras sida.

Strider utkämpas mellan Indien och Pakistan

8 maj

Indien och Pakistan attackerar varandra med ett stort antal robotar och drönare samtidigt som beskjutning sker från båda sidor över kontrollinjen i Kashmir. Båda sidor säger sig ha träffat militärbaser inne i fiendelandet. Indien stoppar varuimport från Pakistan, som svarar med samma sak. Indiens regering säger att Pakistan har genomfört vågor av drönar- och robotattacker. New Delhi säger sig ha förstört ett luftförsvarssystem i den pakistanska staden Lahore. Även staden Rawalpindi, där den pakistanska militärens högkvarter ligger, har bombats. Striderna pågår i fyra dygn.

Indien attackerar mål i Pakistan

7 maj

Under natten attackerar indisk militär nio mål i Pakistan och i den pakistanskkontrollerade delen av Kashmir. Inga militära mål ska ha anfallits, enligt Indien, som tillägger att attackerna riktats mot infrastruktur som används av terrorister. Nattens anfall är ett svar på terrordådet i indiskkontrollerade Kashmir, då 26 turister dödades (se 22 april 2025). Enligt Pakistan dödas 31 människor i de indiska attackerna och i efterföljande eldstrider längs kontrollinjen i Kashmir. Indien uppger att minst 15 civila dödas av pakistansk artilleribeskjutning vid kontrollinjen. Enligt pakistansk militär ska fem indiska stridsflygplan ska ha skjutits ned och indiska soldater ska ha tillfångatagits. Pakistan uppger att landet förbereder ett ”beslutsamt svar”.

Turistattraktioner i Kashmir stängs

1 maj

Indien stänger runt hälften av de platser i Kashmir som ofta besöks av turister, under det att en utredning av säkerhetsläget genomförs. I den pakistanskkontrollerade delen av Kashmir stängs över 1 000 muslimska skolor i tio dagar av rädsla för ett indiskt angrepp. Sedan terrordådet mot turisterna i indiskkontrollerade Kashmir inträffade har eldväxling över kontrollinjen inträffat dagligen.

Brett tillslag mot pakistanska sociala medier

28 april

Indiska myndigheter stänger närmare ett 20-tal pakistanska Youtubekanaler med motiveringen att de sprider ”provokativt och samhällskänsligt” innehåll i spåren av attacken i Kashmir den 22 april då 26 civila män dödades. Bland de nedstängda Youtubekanalerna finns nyhetsmedier som Dawn, Samaa TV och Geo News. Beslutet är en order från den federala regeringen.

Kris mellan Indien och Pakistan efter terrordådet

24 april

Relationerna mellan Indien och Pakistan förvärras snabbt efter massakern på minst 26 turister i indiskkontrollerade Kashmir. Indien anklagar Pakistan för att stödja ”gränsöverskridande terrorism”, något Pakistan nekar till. Indien misstänker att den Pakistanbaserade, av FN terrorstämplade rörelsen Lashkar-e-Taiba ligger bakom dådet. Enligt indisk polis är två av förövarna pakistanier och en kashmirier. Indien utvisar pakistanska diplomater och militärattachéer, stänger den största gränsövergången och drar in inresevisum för pakistanier. Indien pausar ett avtal från 1960 om att dela floden Indus vatten med Pakistan – en åtgärd som om den förverkligas är en ”krigsförklaring” enligt Pakistan. Även Pakistan tar hem diplomater och militärattachéer från Indien samt drar tillbaka visum för indier (med undantag för sikhiska pilgrimer). Pakistan stänger sin sida av gränsövergången samt sitt luftrum för indiskt flyg.

Massaker på turister i Kashmir

22 april

Tre gärningsmän dödar minst 26 människor och skadar minst 17 när de skjuter med automatgevär mot turister på utflykt utanför den natursköna turistorten Pahalgam, runt nio mil från Srinagar i Kashmir. Enligt ögonvittnen är det indiska män som skjuts samt en man från Nepal och en från Förenade arabemiraten. En okänd grupp, Motståndsfronten (TRF), tar på sig dådet. Indiska myndigheter tror att den agerar på uppdrag av den större Pakistanbaserade militanta gruppen Lashkar-e-Taiba. Attentatet beskrivs som det värsta riktat mot civila sedan 2000, då 36 indier dödades kvällen innan USA:s dåvarande president Bill Clinton besökte Indien. Premiärminister Narendra Modi återvänder omedelbart hem från en resa i Saudiarabien och sammankallar sina högsta säkerhetsansvariga. Massakern sker dagen efter det att USA:s vicepresident JD Vance besökt Modi i New Delhi för att diskutera ett bilateralt handelsavtal. Under senare år har BJP-regeringen försökt lansera Kashmir som en lugn turistdestination. Omkring 3,5 miljoner turister besökte Kashmir 2024, de allra flesta var indier.

USA inför – och pausar – högre tullar

9 april

Indien ser först ut att drabbas av en tullsats på 27 procent när USA inför importtullar på varor från alla länder i världen, ett beslut som väntas få stora konsekvenser för den globala handeln och världsekonomin. Den lägsta nivån är 10 procent medan drygt 50 enskilda länder samt EU drabbas av högre tullar än så i vad USA:s president Donald Trump kallar ”ömsesidighet” – han vill ha strafftullar mot länder som har överskott i handelsbalansen mot USA. Senare samma dygn kommer dock besked om att tullsatser utöver lägstanivån på 10 procent pausas för alla utom Kina.

Ny omstridd lag om muslimsk egendom

3 april

Det federala parlamentets underhus (lok sabha) röstar för ett lagförslag (Waqf Amendment Act 2025) som innebär att regeringens insyn och kontroll ökar över stora egendomar, waqf, som donerats av indiska muslimer genom seklerna. Waqf-egendomar kan exempelvis vara moskéer, madrasa (muslimska skolor), härbärgen, sjukhus, gravplatser eller stora landområden som skänkts av muslimer och administreras av så kallade waqf-stiftelser. Donationerna är välgörenhet av religiösa skäl som gjorts av troende muslimer. Den nya lagen ger regeringen större möjligheter att påverka hur waqf sköts och att avgöra vad som kan definieras som waqf. En ändring är också att två styrelsemedlemmar i en waqf-stiftelse ska vara icke-muslimer. Det handlar om egendom till ett sammanlagt värde som överskrider 14 miljarder dollar. Kritikerna anser att lagändringen inskränker muslimers rättigheter och protester bryter ut på flera håll.

Kravaller vid mogulhärskares grav

17 mars

Tre poliser och sex civilpersoner skadas när våld bryter ut mellan hindunationalister och muslimer i staden Nagpur i delstaten Maharashtra. Kravallpolisen tillkallas och blandas in i oroligheterna. Våldsutbrottet föregås av en hindunationalistisk kampanj för att riva gravmonumentet över den muslimske mogulen Aurangzeb. Graven ligger tiotals mil utanför Nagpur. Mogulen levde på 1600-talet och är avskydd bland radikala hindunationalister som säger att härskaren förföljde hinduer under sitt nästan 50 år långa maktinnehav. Bakom kampanjen i Nagpur ligger det högerradikala VHP (Vishwa Hindu Parishad). Våldsutbrottet börjar på kvällen med att en folkmassa tänder eld på ett foto av Aurangzeb och på en symbolisk kopia av hans grav. Därefter tänder man eld på fordon och vandaliserar bostäder tillhörande muslimer. Därefter hotar ytterligare en hindunationalistisk grupp att ödelägga mogulhärskarens grav.

Modi besöker ”vännen” Trump

13 februari

En knapp månad efter Donald Trumps tillträde som USA:s president besöker premiärminister Narendra Modi Vita huset. Inför mötet har Modi gjort en rad insatser för att blidka Trump: sänkt tullavgifter, lovat att ta emot indier som USA utvisar samt lovat att öka inköpen av amerikansk olja och gas. Vid mötet lovar Indien även att köpa det toppmoderna amerikanska stridsflyget F-35. Båda parter uttrycker en vilja att öka den bilaterala handeln, inte minst ska Indien köpa amerikansk militär utrustning.

Direktstyre införs i Manipur

13 februari

Direktstyre från New Delhi införs i den oroliga delstaten Manipur i nordöst där en konflikt pågår mellan folkgrupperna meitei och kuki sedan 2023. Beslutet att upplösa delstatsstyret får stöd av minoritetsfolket kuki men möts av gatuprotester bland meitei i Manipurs städer.

Flyg med deporterade indier anländer från USA

5 februari

Ett amerikanskt militärflygplan med ett hundratal utvisade indier, anklagade för att ha tagit sig in USA på olaglig väg, landar i delstaten Punjab efter en flygning från Texas. Deportationen är en del av Trump-administrationens politik att massdeportera papperslösa utländska migranter. USA uppges ha identifierat omkring 18 000 indier som tros ha tagit sig in i USA olagligen. Enligt president Donald Trump har premiärminister Narendra Modi garanterat honom att Indien kommer att ta emot sina hemskickade medborgare. Deporteringar från USA är dock inget nytt. Mellan september 2023 och september 2024 utvisades fler än 1 000 indier från USA med charter eller reguljärt flyg. Under 2023 greps runt 90 000 indier när de på olagligt sätt försökte ta sig in i USA, enligt statistik från amerikanska myndigheter. Uppgifterna om hur många papperslösa indier som befinner sig i USA varierar. Pew Research Center beräknar att 725 000 indier befann sig i USA olagligt 2022. Det skulle innebära att endast Mexiko och El Salvador har fler medborgare utan korrekta dokument i USA. Migration Policy Institute (MPI) anger siffran 375 000, vilket skulle göra Indien till femte land.

BJP vinner valet i Delhi

5 februari

Hindunationalistiska BJP tar hem en viktig seger när det efter 27 år i opposition vinner makten i Delhi. BJP erhåller 48 av 70 mandat i delstatsförsamlingen jämfört med 8 mandat i valet 2020 och endast 3 mandat 2015. Delhi har under det senaste årtiondet huvudsakligen styrts av antikorruptionspartiet AAP med ledaren Arvind Kejriwal, en av premiärminister Narendra Modis skarpaste kritiker. AAP har infört kraftiga subventioner på vatten och el, vilket uppskattats av fattiga Delhibor. Arvind Kejriwal satt  fängslad i flera månader under 2024, anklagad för mutbrott, men frigavs mot borgen av Högsta domstolen. BJP tog under valkampanjen upp mutanklagelserna och Modi själv höll flera valmöten. Arvind Kejriwal anklagar BJP för att bedriva en häxjakt mot honom, och säger att mutanklagelserna är falska. Kejriwal tvingades avgå som chefsminister för Delhi till följd av rättssaken. BJP-politikern och juristen Rekha Gupta blir ny chefsminister. Hon blir Delhis fjärde kvinnliga chefsminister. En utmaning Gupta har framför sig är att göra något åt luften i Delhi, en av världens mest luftförorenade städer.

Regeringen sänker skatten för medelklassen

1 februari

Den BJP-dominerade regeringen inför en rad skattesänkningar i budgeten för 2025. Motiveringen är att den vill se en ökad privatkonsumtion för att få fart på landets avstannande ekonomiska tillväxt. Indierna har drabbats av hög inflation och en svag löneutveckling, vilket gör att de håller hårdare i plånboken. Den som har en inkomst på motsvarande 13 800 dollar om året eller mindre behöver inte betala någon inkomstskatt alls. Tidigare låg gränsen vid en årsinkomst på högst 8 050 dollar. Anställda med högre lön än så får också sänkt skatt, medan höginkomsttagare inte får ta del av skattesänkningarna. Regeringen beräknar att skattelättnaderna sammantaget uppgår till runt 11,5 miljarder dollar.

Uttarakhand inför enhetlig civilrätt

27 januari

Den BJP-styrda delstaten Uttarakhand börjar stegvis införa en enhetlig civilrätt (Uniform Civil Code) för alla invånare i stället för de religiösa lagar som tidigare gällt. BJP har som målsättning att i hela landet ersätta den stora mängd religiösa lagar som gäller inom civilrätt med icke-religiösa lagar som gäller för alla. Uttarakhand är den andra bland Indiens 28 delstater att införa ändringen. Goa införde en enhetlig civilrätt redan under kolonialtiden. Reformen får kritik av religiösa minoriteter, främst muslimer, som fruktar att deras traditionella regler för exempelvis giftermål, skilsmässa och arv inte ska respekteras. Anhängarna till lagreformen betonar att kvinnornas rättigheter stärks genom en sekulär civilrätt.

Livstid för uppmärksammat sjukhusmord

17 januari

En 33-årig man, Sanjoy Roy, döms till livstids fängelse för våldtäkt och mord på en kvinnlig läkare på ett sjukhus i Kolkata. Offrets sargade och livlösa kropp hittades på sjukhuset i augusti 2024. Mördaren arbetade som volontär vid samma sjukhus. Människors ilska över det grova brottet har lett till en våg av massdemonstrationer runt om i Indien. Läkare på statliga sjukhus har organiserat sig med krav på bättre säkerhet för vårdpersonal, och stora manifestationer har hållits till stöd för deras krav. Högsta domstolen har tillsatt en nationell utredning som ska ge förslag på hur säkerheten på sjukhusen ska stärkas. Brottet jämförs ofta med ett liknande fall från 2012 då en ung kvinna på en buss i Delhi utsattes för en gruppvåldtäkt och mördades, vilket orsakade en protestvåg över hela Indien och ledde till flera lagändringar. Bland annat inrättades speciella domstolar för vålds- och sexualbrott mot kvinnor.

Indien vill se ”rättsliga åtgärder” i mordkomplott

15 januari

En regeringstillsatt kommitté med uppgift att utreda turerna kring en avvärjd mordkomplott mot en sikhisk separatist i USA 2023, skriver i sitt utlåtande att ”rättsliga åtgärder” bör vidtas mot en misstänkt individ. Relationerna mellan Indien och USA ansträngdes när mordkomplotten avslöjades. Samtidigt genomgår Indiens relationer med Kanada en kris till följd av den kanadensiska regeringens anklagelser om att BJP-regeringen är inblandad i mord och andra brottsliga handlingar gentemot den sikhiska minoriteten i Kanada.

Truppförstärkning till Manipur

19 november

Modi-regeringen sänder 5 000 extra paramilitära soldater till Manipur där oroligheterna åter har blossat upp mellan majoritetsfolket meitei och minoriteten kuki. En vecka tidigare dödades 16 människor i nya våldsamheter mellan folkgrupperna. I delstaten finns sedan tidigare tusentals soldater på plats för att stabilisera situationen. Minst 200 människor har dödats under de 18 månader som oroligheterna har pågått och tiotusentals har flytt från sina hem undan våldet. Flera styrande lokala BJP-politiker har fått sina bostäder vandaliserade eller nedbrända. Meitei är huvudsakligen hinduer och kuki är kristna men konflikten handlar i grunden om konkurrens om mark och arbetstillfällen.

Modi och Xi i samtal om gränskonflikten

23 oktober

Premiärminister Narendra Modi och Kinas president Xi Jinping håller sitt första formella samtal sedan 2019 då Indien avskaffade det indiskkontrollerade Kashmirs speciella autonomi. Indien och Kina gör anspråk på samma områden i delar av Ladakh i Kashmir där gränsen mellan länderna löper. År 2020 dödades minst ett 20-tal indiska soldater och minst fyra kinesiska soldater när våldsamheter bröt ut i Galwan Valley vid den indisk-kinesiska gränsen i Ladakh. Därefter har bilaterala möten hållits på lägre nivå, och en överenskommelse om hur gränsen ska patrulleras ingicks ett par dagar innan de två ledarna möttes vid sidan av ett Bricstoppmöte i Ryssland. Under mötet i den ryska staden Kazan bekräftade Modi och Xi att gränsöverenskommelsen gäller. Även i områdena Sikkim och Tawang i Himalaya är gränsdragningen omstridd.

Visumfri gränspassage förlängs

22 oktober

Några dagar efter Shanghai Cooperation Organisation-toppmötet i Islamabad i Pakistan enas Indien och Pakistan om att förlänga den så kallade Kartarpurkorridoren i ytterligare fem år. Kartarpurkorridoren öppnades 2019 och är en visumfri gränsövergång för indiska sikher som vill besöka ett tempel i Pakistan där sikhismens grundare Guru Nanak dog 1539.

Indien och Kina sluter gränsavtal om Ladakh

21 oktober

Indien och Kina enas om att återuppta patrulleringen av den omtvistade gränsen i Ladakh i Kashmir. Den gemensamma gränsbevakningen upphörde 2020 sedan våldsamma sammandrabbningar mellan indiska och kinesiska soldater vid gränsen ledde till minst ett 20-tal dödsoffer – det dödligaste våldsutbrottet vid Ladakh sedan gränskriget 1962. Trupperna på båda sidor ska retirera till den position de hade innan 2020. Avtalet löser inte konflikten om gränsen men väntas sänka spänningsnivån i området.

Utrikesminister Jaishankar besöker Pakistan

15 oktober

Som förste indiske utrikesminister på nästan ett årtionde besöker Subrahmanyam Jaishankar Pakistan, där han deltar på samarbetsorganisationen Shanghai Cooperation Organisations (SCO) toppmöte. Utrikesminister Jaishankar skakar hand med Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif vid SCO-mötet, men några bilaterala möten mellan de två ländernas delegationer hålls inte.

Diplomatisk konflikt med Kanada djupnar

14 oktober

Relationerna med Kanada försämras ytterligare när ambassadörerna och fem toppdiplomater i respektive land utvisas. Det sker sedan kanadensisk polis sagt sig ha bevis för att indiska diplomater och indisk underrättelsetjänst har haft kopplingar till brottslig verksamhet på kanadensisk mark, med syfte på mordet på den sikhiske exilindiern Hardeep Singh Nijjar som hade kanadensiskt medborgarskap (se September 2023). Hardeep Singh Nijjar förespråkade en självständig sikhisk stat, Khalistan, som en utbrytning ur Indien. Fyra indiska medborgare har gripits misstänkta för mordet på honom.

Oppositionen segrar i valet i Kashmir

8 oktober

Oppositionen vinner när det indiskkontrollerade Jammu och Kashmir håller val. En allians mellan Kongresspartiet och det regionala partiet Nationella konferensen vinner klart över det hindunationalistiska BJP. Den BJP-ledda regeringen i New Delhi upphävde 2019 delstaten Jammu och Kashmirs speciella status med visst självstyre. Delstaten delades samtidigt upp i två direktstyrda unionsterritorier. Valdeltagandet är 64 procent.

Oppositionspolitiker släpps fri mot borgen

13 september

Delhis chefsminister, oppositionspolitikern Arvind Kejriwal, släpps fri mot borgen efter att ha suttit fängslad för korruption i fem månader (se Mars 2024). Arvind Kejriwal anser att domen var politiskt motiverad för att hålla honom borta från politiken under det allmänna valet. Kejriwal leder partiet AAP som ingår i oppositionsalliansen India och vars huvudsakliga politiska budskap är korruptionsbekämpning. Två dagar senare avgår Arvind Kejriwal som chefsminister för Delhi.

Modi försöker mäkla fred i Ukraina

23 augusti

Premiärminister Narendra Modi betonar “dialog och diplomati” när han träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i den ukrainska huvudstaden Kiev. Besöket sker månaden efter det att Modi träffat Rysslands president Vladimir Putin och då gett honom en omtalad kram som Zelenskyj beskrev som ”ett förödande slag mot fredsförsöken”. Indien förhåller sig diplomatiskt neutral till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och tar inte del av västvärldens sanktioner mot Ryssland utan handlar exempelvis stora mängder rysk olja.

Protestvåg efter våldtäkt och mord på läkare

9 augusti

En 31-årig kvinnlig läkare hittas död på ett sjukhus i Kolkata (Calcutta). Obduktion av hennes blodiga kropp visar att hon våldtagits och mördats. Misstankar finns om en gruppvåldtäkt. Fallet väcker stor vrede bland indierna som går ut i massprotester, och sjukvårdspersonal inleder strejker, mot det utbredda våldet mot kvinnor i samhället. I Indien jämförs det inträffade med gruppvåldtäkten och mordet 2012 på en ung kvinna på en buss i Delhi. I genomsnitt skedde närmare 90 våldtäkter dagligen i Indien 2022. Högsta domstolen beordrar att en nationell arbetsgrupp tillsätts för att utreda hur säkerheten för sjukvårdsanställda ska stärkas.

Regeringen satsar på jobbskapande åtgärder

23 juli

Modi-regeringen viker 24 miljarder dollar i den nya statsbudgeten till jobbskapande åtgärder, bland annat utbildning och nya traineetjänster. Hög arbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar, är ett stort problem i Indien. Frustrerade arbetslösa unga indier tros ha varit en av de väljargrupper som vände sig bort från BJP i valet tidigare under året (se Maj 2024). Enligt FN-organet ILO var 29 procent av landets unga akademiker arbetslösa 2022.

Modi besöker Putin i Moskva

8 juli

Premiärminister Narendra Modi reser till Ryssland för första gången sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022. Under tvådagarsbesöket diskuterar Modi en rad olika frågor med värdlandets president Vladimir Putin, bland annat energi, säkerhet och handel. Modi får Putin att lova att indier som värvats till den ryska armén ska få avbryta sina kontrakt och åka hem i förtid. Enligt utrikesdepartementet i New Delhi har 35–50 indier lockats till den ryska armén med löften om ickestridande tjänster men vid ankomsten förts till krigsfronten i Ukraina. Minst fyra indier har dödats i strid. Modi betonar också för den ryske ledaren att ”krig inte löser några problem”. Indien försöker gå en balansgång mellan Ryssland och västländerna i konflikten kring Ukrainakriget, men Indien har samtidigt ökat sin oljeimport från Ryssland, liksom övrig handel, och New Delhi har inte gått med på västländernas sanktioner mot Ryssland. Samtidigt ser Indien med oro på Rysslands växande beroende av Peking, som Indien har pågående gränskonflikter med.

Brutalt politikermord

6 juli

K Armstrong, ledare för partiet BSP i delstaten Tamil Nadu och känd för sin politiska kamp för lågkastigas rättigheter, mördas med machete och skäror av okända gärningsmän utanför sin bostad i Chennai. Det brutala mordet utförs av sex personer som närmar sig Armstrong på motorcyklar. Anhängare till Armstrong och BSP går ut på Chennais gator i protest mot våldsdådet.

Minst 116 trampas ihjäl vid hinduisk sammankomst

2 juli

Minst 116 människor trampas ihjäl i trängseln vid en hinduisk sammankomst i staden Hathras i Uttar Pradesh i norra Indien. Arton skadas svårt. De flesta dödsoffer är kvinnor. Mängder av troende är samlade för att lyssna till en populär predikant när en plötslig sandstorm skapar panik. I tumultet trampas människor ned och faller över varandra i ett stort dike. Enligt polisen hade fler åhörare än tillåtet släppts in på området. Liknande dödsolyckor är vanliga i Indien där miljontals människor kan samlas till religiösa sammankomster. Men antalet döda är det högsta på tio år. 2008 omkom 224 hinduiska pilgrimer och fler än 400 skadades när panik utbröt vid en bergstempel i staden Jodhpur. Premiärminister Narendra Modi utlovar skadestånd till skadade och till dödsoffrens närmaste familj.

Gandhi blir parlamentets oppositionsledare

25 juni

Kongresspartiets frontfigur Rahul Gandhi utses till formell ledare för oppositionen i parlamentets underhus. Positionen har varit vakant i tio år eftersom ett oppositionsparti måste inneha minst en tiondel av platserna i församlingen för att det ska få lov att utse en oppositionsledare för parlamentet. Kongresspartiet gick starkt framåt i parlamentsvalet och fick nästan dubbelt så många mandat som i valet 2019.

Nio hinduiska pilgrimer dödas i bakhåll

9 juni

Okända gärningsmän skjuter mot en buss med hinduiska pilgrimer i södra delen av indiskkontrollerade Kashmir. Nio passagerare omkommer och 23 skadas när bussen faller ner i en djup ravin i samband med bakhållet. Attacken sker ungefär en timme innan Narendra Modi svärs in som premiärminister för en tredje femårsperiod.

Modi bildar ny BJP-ledd regering

9 juni

Narendra Modi svärs in för en tredje femårsperiod som premiärminister vid en ceremoni i presidentpalatset i New Delhi. Den nya regeringen består av 60 ministrar från hans parti BJP och elva ministrar från andra partier i den BJP-ledda alliansen NDA. Det regionala Telugu Desam Party (TDP) med bas i Andhra Pradesh i södra Indien får några ministerposter liksom Janata Dal (United) från delstaten Bihar och det hindunationalistiska Shev Sena. Viktiga personer i Modis inre krets, som utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar, inrikesminister Amit Shah, försvarsminister Rajnath Singh och finansminister Nirmala Sitharaman, blir kvar på sina poster. BJP:s ordförande Jagat Prakash Nadda utnämns till hälsominister. Politikerna från allianspartierna får mindre viktiga ministerposter. Till skillnad från i Modis två tidigare regeringar finns inga muslimer i denna. Sju av ministrarna är kvinnor. På sin första dag med den nya regeringen tog Modi beslutet att dela ut kontantbidrag till 93 miljoner bönder samt bygga 30 miljoner nya bostäder till fattiga familjer.

BJP backar men vinner valet

4 juni

Det regerande hindunationalistiska BJP förblir det klart största partiet i valet till parlamentets underhus med 36,6 procent av rösterna. Det backar dock med 63 mandat jämfört med valet 2019 och stannar på 240 mandat. BJP förlorar därmed sin majoritet i underhuset. Men tillsammans med sina stödpartier inom alliansen NDA uppnår BJP en majoritet med 293 mandat. Kongresspartiet gör ett starkt val och vinner 21,2 procent av rösterna. Det ger partiet 99 mandat, nästan en fördubbling jämfört med valet 2019 då det fick 47 mandat. Tredje störst i underhuset blir Socialistpartiet med 4,6 procent (37 mandat), uppåt från 5 mandat i valet 2019. Bra går det också för det Bengalenbaserade Gräsrotspartiet (Trinamoolkongressen) som får 4,4 procent. Partiet vinner 7 nya mandat och hamnar på 29 mandat. De tre sistnämnda ingår i oppositionsalliansen India, som gemensamt får 232 mandat.

Det allmänna valet avslutas

1 juni

Den sjunde och sista etappen av parlamentsvalet avslutas. Valrörelsen har präglats av ett hårt tonläge och hätska utfall från såväl regeringspartierna som oppositionen. Högsta domstolen har uppmanat premiärminister Narendra Modi och BJP att tona ned den antimuslimska retoriken, medan den uppmanat oppositionen att inte hota väljarna med att ett fortsatt regeringsinnehav för BJP skulle innebära slutet för den indiska demokratin. Modi har kallat muslimer för ”infiltratörer” och anklagat Kongresspartiet för att planera att omfördela landets tillgångar för att gynna muslimer. Den sex veckor långa valperioden har sammanfallit med en extrem värmebölja i norra Indien. Enbart under valets sista dag avlider tiotals vallokalsarbetare till följd av hettan.

NewsClicks redaktör släpps fri

15 maj

Högsta domstolen beordrar att den häktade redaktören för den engelskspråkiga nyhetssajten NewsClicks friges och att rättssaken mot honom ogiltigförklaras. I oktober 2023 slog polisen till mot NewsClicks redaktion i New Delhi samt mot 44 medarbetares hem. NewsClicks redaktör greps och en utredning för ”antinationella aktiviteter” inleddes sedan The New York Times rapporterat om misstänkt kinesisk finansiering av sajten (se Oktober 2023).

Indien börjar tillämpa medborgarskapslagen

15 maj

BJP-regeringen beviljar tiotals människor medborgarskap med den omstridda medborgarskapslag från 2019 som syftar till att göra det enklare för personer tillhörande religiösa minoriteter i de muslimska grannländerna Afghanistan, Bangladesh och Pakistan att bli indiska medborgare. Det är första gången lagen tillämpas. Lagen har fått kritik för att den utesluter muslimer, vilket regeringen besvarar med att muslimer i dessa länder har kunnat ansöka om indiskt medborgarskap långt innan den nya lagen antogs.

En fjärde indier grips för mordet på sikh i Kanada

11 maj

En fjärde indisk medborgare grips av kanadensiska myndigheter för mordet på en sikhisk separatist i Kanada 2023 (se Kalendarium 3 maj 2024).

Oppositionspolitiker friges under valrörelsen

10 maj

Högsta domstolen friger Delhis chefsminister, oppositionspolitikern Arvind Kejriwal, mot borgen till den 2 juni 2024 då valrörelsen avslutas. Genom beslutet kan Arvind Kejriwal fortsätta med sin valkampanj. Arvind Kejriwal anser att korruptionsdomen mot honom är politiskt motiverad för att hålla honom borta från politiken.

Kongresspartist grips för falskt videoklipp

4 maj

Kongresspartiets chef för sociala medier, Arun Reddy, grips anklagad för att ha delat en manipulerat video, där Indiens inflytelserika inrikesminister Amit Shah i ett valtal hörs säga att lagarna för positiv särbehandling för miljontals fattiga och lågkastiga indier kommer att avskaffas om BJP vinner valet. Shah beskrivs allt oftare som landets näst mäktigaste man efter premiärminister Narendra Modi, som han har samarbetat med i årtionden. Kongresspartiet säger att Arun Reddy inte har skapat eller publicerat videoklippet och anklagar BJP för att ligga bakom flera gripanden och åtal mot oppositionspolitiker.

Tre indier grips för mordet på sikhisk separatist

3 maj

Tre män med indiskt medborgarskap grips i Edmonton i Kanada för misstänkt inblandning i mordet på en sikhisk separatist i Vancouver i juni 2023. Männen misstänks för mord samt medhjälp till mord. Mordet på Hardeep Singh Nijjar har även kopplats till indisk underrättelsetjänst, bland annat av Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Detta förnekar BJP-regeringen kraftfullt. Hardeep Singh Nijjar var efterlyst i Indien för terrorism och för att ha planerat mord. Fallet har avsevärt försämrat relationerna mellan Indien och Kanada, vilka redan tidigare var ansträngda på grund av Indiens uppfattning att Kanadas regering skyddar sikhiska separatister. Indiens utrikesminister S Jaishankar säger att Kanada har ett ”politiskt tvångsmässigt beteende att anklaga Indien”.

Indiens parlamentsval inleds

19 april

Valet till underhusets 543 platser påbörjas och ska pågå i sex veckor till den 1 juni. 970 miljoner människor är röstberättigade. Sammanlagt 15 miljoner valarbetare har rest – till fots, på landsväg, med tåg, helikopter, båt, eller på kamel eller elefant – för att upprätta vallokaler runt om i landet. Valet hålls på sju olika valdagar under perioden. Ett elektroniskt rösträkningssystem ska användas och slutresultatet presenteras den 4 juni. Under valrörelsen har de viktigaste frågorna rört den höga ungdomsarbetslösheten, stigande priser på mat och bränsle, tillslag mot opposition och oliktänkande samt politik som rör religion.

BJP utlovar en enhetlig civilrätt

14 april

BJP lovar att införa en ny civilrätt i hela landet om de vinner valet och kallar lagreformen för ett viktigt steg för jämställdheten. Reformen innebär att lagar för privatlivet såsom äktenskap, skilsmässa och arv ska standardiseras. I dag skiljer sig civilrätten åt för landets olika religiösa grupper och även sedvänjor påverkar, medan Indien har enhetliga lagar för brottmål. I synnerhet skiljer sig lagarna åt när det gäller kvinnors rättigheter. Många muslimer anser att ett avskaffande av deras sharialagar skulle vara ett slag mot deras identitet.

Arvind Kejriwal flyttas till fängelse

1 april

Den mutbrottsmisstänkte chefsministern för Delhi, Arvind Kejriwal, flyttas från häktet till ett högsäkerhetsfängelse i New Delhi i väntan på rättegång. På gatorna samlas oppositionsanhängare i tusental och politiker från oppositionsalliansen India håller protesttal. Arvind Kejriwal leder oppositionspartiet AAP och är en högprofilerad Modikritiker inom India. Han greps i mars av ekobrottsmyndigheten misstänkt för mutbrott i samband med upphandlingar av avtal om alkoholförsäljning 2022 (se Mars 2024).

”BJP utnyttjar skattemyndigheten för att kuva motståndare”

21 mars

Kongresspartiet anklagar BJP-regeringen för att via finansdepartementet utnyttja skattemyndigheten till att knäcka oppositionspartiet finansiellt. Sonia Gandhi, högt uppsatt ledare för Kongresspartiet, säger att det var ”odemokratiskt” när elva av partiets konton, med sammanlagt 25 miljoner dollar, frystes av skattemyndigheten som motiverar åtgärden med att Kongresspartiet har obetalda skulder.

“Utomrättsligt agerande” bakom mordkomplott mot sikh i USA

21 mars

En utredning, tillsatt av regeringen i New Delhi, av en mordkomplott mot en sikhisk separatist i USA finner att ”utomrättsligt agerande tjänstemän” var inblandade i planerna men att de inte var sanktionerade hos den indiska regeringen. I november 2023 blev en icke namngiven indisk statstjänsteman åtalad i USA för att ha försökt beställa ett mord på den sikhiske separatisten.

Oppositionsledare grips

21 mars

Delhis chefsminister Arvind Kejriwal, ledare för oppositionspartiet AAP med korruptionsbekämpning som högsta prioritet, grips av den indiska ekobrottsmyndigheten. Han misstänks för att ha tagit emot mutor till ett värde av tolv miljoner dollar från privatägda företag i samband med upphandlingar när delstaten 2022 tillfälligt avskaffade monopolet på alkoholförsäljning. Gripandet sker några veckor innan de allmänna valen inleds den 19 april. Arvind Kejriwal och AAP nekar till anklagelserna och säger att regerande BJP ligger bakom anklagelserna som de betecknar som politiskt motiverade för att oskadliggöra oppositionen inför valet. Oppositionsalliansen India anklagar BJP för att använda korruptionsanklagelser mot oppositionsledare för att smutskasta dem inför valet.

BJP gynnades av anonyma donationer

14 mars

På order av Högsta domstolen offentliggör den indiska valmyndigheten anonyma partidonationer i mångmiljonklassen som givits i form av valobligationer. Obligationerna lanserades av BJP-regeringen 2018 och möjliggjorde anonyma gåvor från individer och företag till politiska partier. I februari 2024 slog dock Högsta domstolen fast att obligationerna stred mot författningen då väljarna har rätt att veta varifrån partiernas pengar kommer. Det visar sig vid publiceringen att BJP mottagit i särklass mest pengar från anonyma givare, nästan hälften av medlen som inkommit genom obligationerna mellan 2018 och 2024 har gått till det hindunationalistiska partiet. Kongresspartiet har mottagit 11 procent av de tidigare anonyma donationerna. Bland BJP:s givare finns kända företagare som Lakshmi Niwas Mittal, VD för den multinationella ståltillverkaren ArcelorMittal, samt den indiska gruvjätten Vedanta och Bharti Airtel, landets näst största telekom. Hälften av alla partidonationer sedan 2018 har inkommit via obligationerna.

BJP-regeringen återupptar medborgarskapslagar

11 mars

BJP-regeringen meddelar att de kontroversiella medborgarskapslagarna (The Citizenship Amendment Act, CAA) ska träda i kraft inom kort. CAA ger icke-muslimska religiösa minoriteter – hinduer, parser, sikher, buddister, jainister och kristna – från de muslimska länderna Pakistan, Bangladesh och Afghanistan rätt att söka indiskt medborgarskap om de kommit till landet före december 2014. Lagarna har blivit omstridda då muslimer är undantagna från denna rätt. BJP-regeringen motiverar det med att muslimerna är i majoritet i dessa länder och inte behöver Indiens skydd. Kritiker påpekar av den förföljda muslimska minoriteten rohingyer i grannlandet Myanmar inte heller omfattas av lagen. BJP-regeringen lanserade lagförslaget som ett löfte redan inför valet 2019. Lagarna godkändes av parlamentet i december samma år men de hann inte träda i kraft på grund av coronapandemin under vilken lagstiftningsarbetet stannade av.

Frihandelsavtal med Eftaländer

10 mars

Indien sluter ett frihandelsavtal med Eftaländerna Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Avtalet innebär bland annat att de fyra länderna ska investera 100 miljarder dollar i Indien under de närmaste 15 åren.

Indien tar hem soldater från Maldiverna

10 mars

Indien tar hem 25 av 89 militärer som befunnit sig i Maldiverna för att underhålla och flyga två räddnings- och övervakningshelikoptrar samt ett mindre flygplan som Indien skänkt för flera år sedan. Soldaterna tas hem efter ett beslut från Maldivernas Kinavänliga president Mohamed Muizzu, som inför det maldiviska presidentvalet i november 2023 lovade att samtliga indiska soldater skulle lämna örepubliken senast den 10 maj. Indien har presenterat planer på att anlägga en marinbas i Lackadiverna, en skärgård i södra Indien, nära Maldiverna.

Modi håller valmöte i Kashmir

7 mars

Premiärminister Narendra Modi besöker Kashmir för första gången sedan 2019 då hans regering avskaffade den forna delstaten Jammu och Kashmirs speciella status med långtgående självstyre, och i stället införde direktstyre. Vid ett valmöte i Srinagar inför det kommande parlamentsvalet lovar Modi nya investeringar inom jordbruk och turism till kashmirierna och säger att området fått det ekonomiskt bättre efter 2019, bland annat genom satsningar på turistnäringen. Medier rapporterar dock om hög arbetslöshet och återkommande våldsamma protester mot det indiska centralstyret. Politisk opposition talar om hårda tillslag mot civila rättigheter och press- och yttrandefriheten i Kashmir. Tiotusentals människor har dödats i det uppror mot indisk överhöghet som pågått i det indiskkontrollerade Kashmir sedan 1989 (se Konflikt: Kashmir).

FN-experter varnar för attacker mot minoriteter

7 mars

Drygt ett 20-tal FN-experter undertecknar ett gemensamt uttalande med en uppmaning till Indien att ”få ett slut på angreppen mot minoritetsgrupper” under perioden fram till de allmänna valen i april. FN-experterna skriver att de är upprörda över fortsatta rapporter om attacker mot religiösa och etniska minoriteter samt mot flickor, kvinnor och civilsamhället, bland annat människorättsaktivister och medier. Attacker exemplifieras som fysiskt våld (även mord), diskriminering, hatbrott samt att utnyttja myndigheter och statliga organ till att komma åt politiska motståndare. Bland experterna finns speciella rapportörer om minoritetsfrågor, religionsfrihet samt yttrandefrihet med flera.

Kongresspartiets bankkonton frysta

16 februari

Kongresspartiet säger till medier att det fått bankkonton frysta under en period. Oppositionspartiet har tidigare anklagat BJP-regeringen för att utnyttja myndigheter till att hindra dess verksamhet. Blockeringen av kontona sker ungefär ett par månader innan allmänna val ska hållas och partierna har inlett sina valkampanjer.

Bönder marscherar för minimipriser

13 februari

Polisen använder tårgas för att stoppa en protestdemonstration med tusentals bönder som kräver minimipriser för sina grödor. Tårgasbehållare släpps bland annat ner från drönare i luften. Ett mindre antal bönder får lättare skador. Polisinsatsen mot marschen sker i Ambala 20 mil norr om New Delhi. Bönderna försöker marschera mot huvudstaden efter det att förhandlingar mellan bondeorganisationer och centralregeringen har brutit samman. I New Delhi har polisen satt upp stora barrikader, och folksamlingar med fler än fem personer har tillfälligt förbjudits. Indiens bönder har ett stort politiskt inflytande inför allmänna val eftersom de är en så stor väljargrupp. Två tredjedelar av Indiens befolkning på drygt 1,4 miljarder livnär sig på jordbruk. Bönderna, med hundratals traktorer, kommer huvudsakligen från delstaterna Punjab, Haryana och Uttar Pradesh.

Fängslade indier i Qatar släpps fria

12 februari

Åtta indier som först dömdes till döden för spioneri i Qatar (se Oktober 2023) och därefter fick sina straff omvandlade till fängelse av en qatarisk domstol (se December 2023) släpps fria. Indierna, före detta marinofficerare i den indiska flottan, anklagades för att ha spionerat på ett qatariskt ubåtsprogram på uppdrag av Israel. Brotten ska ha begåtts när de åtta var anställda vid det privata qatariska företaget Al Dahra. Deras fall har inneburit en 18 månader lång diplomatisk kamp för Indien för att få dem fria.

Flera döda i bråk kring moskérivning

8 februari

Minst fyra människor dödas i våldsamheter som bryter ut i Haldwani i delstaten Uttarakhand sedan myndigheterna där rivit en moské och en muslimsk skola. Rivningen motiverades med att moskén och skolan hade byggts olagligt på mark ägd av delstaten. Uttarakhand styrs av det hindunationalistiska BJP.

BJP inför omstridda lagar i Uttarakhand

7 februari

Den BJP-styrda delstaten Uttarakhand inför gemensamma civilrättsliga lagar som gäller för alla invånare. Inom offentlig rätt har Indien enhetliga lagar, men tidigare hade bara Goa gemensamma civilrättsliga lagar för alla. I resten av landet råder olika lagar för exempelvis giftermål, arv och skilsmässa beroende på vilken religion man tillhör. BJP har som målsättning att införa en enhetlig civilrätt för hela landet, vilket väcker motstånd bland religiösa minoriteter, i synnerhet muslimer, då man befarar att lagarna kommer att anpassas till hinduismen. Lagens försvarare säger att den stärker kvinnors och barns rättigheter. Exempelvis får söner och döttrar samma arvsrätt. Den sätter också en 18-årsgräns för äktenskap för kvinnor (21 år för män). Premiärminister Narendra Modi har länge argumenterat för standardiserade civilrättsliga lagar och många BJP-anhängare ser lagändringarna i Uttarakhand som en signal för att samma sak kommer att ske i hela Indien om BJP väljs om i parlamentsvalet våren 2024.

Indien köper attackdrönare från USA

1 februari

USA ger klartecken till Indien att köpa amerikansktillverkade raketer och attackdrönare till ett värde av fyra miljarder dollar. I dagsläget har Indien endast drönare för övervakning. Ett skäl till att USA genomför försäljningen är att man vill minska Indiens beroende av ryska vapen samt stärka Indien som en partner i USA:s rivalitet med Kina om inflytande i regionen.

Modi inviger omstritt tempel

22 januari

Premiärminister Narendra Modi inviger det hinduiska templet Ram Mandir i Ayodhya i Uttar Pradesh. På plats i den upprustade och till fest smyckade staden finns mängder av filmstjärnor, medier och poliser. Tusentals enkla hus har rivits för att ge plats åt exempelvis en modern tågstation och en ny flygplats. Men för många muslimer är tempelinvigningen djupt upprörande då templet, som enligt traditionen står på den hinduiske guden Ramas födelseplats, har upprättats där Babrimoskén stod i närmare 500 år innan den revs av en hinduextremistisk folkmassa 1992. Rivningen följdes av ett våldsutbrott med runt 2 000 döda och har förblivit ett trauma för många muslimer. Platsen där Ram Mandir nu står är föremål för allvarliga spänningar mellan hinduer och muslimer. Hindunationalisten Narendra Modi deltar i tempelinvigningen några månader innan parlamentsval ska hållas. Regeringspartiet BJP har i årtionden lovat sina anhängare att ett Ramatempel ska byggas där Babrimoskén stod. Många hinduer anser att Babrimoskén byggdes av muslimska erövrare efter att de först rivit ett Ramatempel. Politiska motståndare till BJP säger att regeringspartiet genomför tempelinvigningen för att locka väljare i kommande val. Runt 80 procent av Indiens befolkning är hinduer.

Indisk rymdsond observerar solen

6 januari

Indiens rymdmyndighet (Isro) meddelar att sonden Aditya-L1 har nått den plats i universum där den ska observera en rad fenomen på solen, till exempel solvindar och solstormar. Dessa fenomen anses kunna påverka klimatet på jorden. Endast USA har tidigare, 2021, gjort en liknande rymdmission. Aditya-L1 sändes ut i rymden den 2 september 2023. Samma månad skrev Indien historia när det som första nation lyckades landa en rymdsond invid månens sydpol (baksida).

Dödsdömda indier i Qatar får straffen omvandlade

28 december

Åtta indier som dömts till döden för spioneri i Qatar (se Oktober 2023) får sina straff omvandlade till fängelse av en qatarisk domstol. De dödsdömda är före detta marinofficerare i den indiska flottan som har anklagats för att ha spionerat på ett qatariskt ubåtsprogram på uppdrag av Israel. Brotten ska ha begåtts när de åtta var anställda vid det privata qatariska företaget Al Dahra.

Flertalet oppositionspolitiker stängs av från parlamentet

19 december

Fler än hälften av parlamentsledamöterna från oppositionsalliansen India (141 ledamöter) har stängts av från den pågående sessionen sedan de krävt en debatt om den protest som genomfördes i parlamentet tidigare samma månad. Bland annat användes färgspray under protesten. Premiärminister Narendra Modi säger att en debatt inte är nödvändig även om han medger att de säkerhetsbrister som protesten avslöjade är allvarliga. Den aktuella sessionen avslutades den 22 december. En polisutredning är tillsatt och sex personer har gripits.

Kaotisk protest i parlamentet i New Delhi

13 december

Kaotiska scener utspelar sig i parlamentets underhus (lok sabha) i New Delhi när minst två personer bryter sig in i plenisalen under pågående session. Aktionen sker på 22-årsdagen av en väpnad attack på samma plats, då 14 människor dödades. Männen hoppar från läktarplats ner i kammaren där de skriker slogans och sprejar färg. Parlamentsledamöter och säkerhetsfolk försöker gripa en av inkräktarna när han hoppar från bord till bord. De två männen förs senare ut ur salen av säkerhetsfolk. Deras motiv är oklart. Sessionen i parlamentet återupptas senare. En rättslig utredning inleds. En man och en kvinna grips också utanför parlamentsbyggnaden där de protesterar genom att spreja färg.

HD fastställer beslutet att ombilda Kashmir

11 december

Högsta domstolen (HD) fastställer att regeringsbeslutet från 2019 att återkalla den dåvarande delstaten Jammu och Kashmirs speciella status inte strider mot Indiens lagar och författning. Genom beslutet blev Jammu och Kashmir två unionsterritorier, direktstyrda från New Delhi. HD-domen slår samtidigt fast att området ska återgå till delstatsstatus snarast möjligt och att allmänna val ska hållas i området den 30 september 2024. I samband med beslutet som togs av BJP-regeringen bröt massdemonstrationer ut, varpå polisen slog till hårt och genomförde massgripanden. Många oppositionspolitiker fängslades. Jammu och Kashmir isolerades i flera månader när internet och andra kommunikationer bröts. Både Indien och Pakistan gör anspråk på hela Kashmir och har tre gånger krigat om bergsområdet (se Konflikter, Kashmir).

Viktiga delstatssegrar för BJP

30 november

BJP vinner i tre av fyra delstatsval som hålls i november månad – segrar som enligt vissa bedömare tyder på medvind för det hindunationalistiska regeringspartiet inför de allmänna valen våren 2024. BJP behåller makten i Madhya Pradesh och vinner även i Rajasthan och Chhattisgarh där oppositionen tidigare styrt. Kongresspartiet vinner valet i Telangana genom att besegra det regionala partiet BRS (Bharat Rashtra Samithi). En sjättedel av Indiens väljarkår är röstberättigad i de fyra delstatsvalen. Vid sidan av tempelpolitiken om hinduisk identitet gav BJP generösa löften om ökad välfärd och utbyggd infrastruktur. Det gjorde också Kongresspartiet.

Attentat mot Jehovas vittnen i Kerala

30 oktober

Minst tre människor dödas, däribland en tonårsflicka, och ett 50-tal skadas när flera explosioner inträffar under ett bönemöte arrangerat av Jehovas vittnen i Kalamassery i delstaten Kerala i södra Indien. Fler än 2 000 människor deltar vid bönesammankomsten. En man grips efter att ha lagt ut en video på Facebook där han tar på sig attackerna. Mannen säger sig vara medlem av Jehovas vittnen och beskriver att han är arg på det kristna samfundets ”antinationella” lära.

Åtta indier döms till döden i Qatar

26 oktober

Åtta indier döms till döden för spioneri i Qatar. De dödsdömda är före detta marinofficerare i den indiska flottan som har anklagats för att ha spionerat på ett qatariskt ubåtsprogram på uppdrag av Israel. Brotten ska ha begåtts när de åtta var anställda vid det privata qatariska företaget Al Dahra. Regeringen i New Delhi uttrycker ”djup chock” vid beskedet. Männen greps redan i augusti 2022 men omständigheterna kring fallet är oklara. Indien och Qatar har nära handelsförbindelser och det bor över 700 000 indier i Qatar. Miljontals indier bor och arbetar i länderna kring Persiska viken.

Kanada kallar hem tiotals diplomater

19 oktober

Fyrtioen kanadensiska diplomater och deras anhöriga har lämnat Indien på grund av konflikten kring mordet på en sikhisk exilindier i Kanada (se September 2023). Regeringen i New Delhi meddelade för två veckor sedan att högst 21 kanadensiska diplomater fick finnas i Indien och att övriga riskerade att få sin diplomatiska immunitet indragen. Indien hänvisade till att antalet diplomater i respektive land borde vara detsamma. När en majoritet av de kanadensiska diplomaterna nu rest hem väntas förseningar i konsulära tjänster i Indien, som främst drabbar indier som vill ha visum till Kanada.

HD avslår begäran om att legalisera samkönade äktenskap

17 oktober

Högsta domstolen i Indien hänvisar frågan om att legalisera samkönade äktenskap till det federala parlamentet och tillägger att den inte har befogenheter att avgöra saken. Beskedet blir en besvikelse för de många hbtq-personer och hbtq-aktivister som samlats utanför domstolsbyggnaden inför avgörandet, vilket har sin grund i namnlistor som lämnades in till domstolen våren 2023 av homosexuella par som upplever sig som ”andra klassens medborgare” så länge de inte får lov att gifta sig. Högsta domstolen anser att frågan måste lösas politiskt. Det federala parlamentet domineras av partier som motsätter sig samkönade äktenskap.

Tusentals gripna i räd mot barnäktenskap

3 oktober

Över 1 000 människor grips av polisen i delstaten Assam i nordöstra Indien i en räd mot olagliga barnäktenskap. Polisen gjorde en liknande razzia i januari och februari. Då greps runt 4 000 människor. Delstatsmyndigheterna i Assam har lovat att utrota barnäktenskap till 2026. Polisen griper främst män som ingått äktenskap med minderåriga flickor, det vill säga under 18 år. Även föräldrar till brudgummar och präster som vigt minderåriga sätts i förvaret. Män som har gift sig med 14- till 18-åriga flickor riskerar två års fängelse medan män som äktat flickor som är under 14 år kan dömas till mellan sju års och livstids fängelse. Polisen får kritik för att majoriteten av de gripna är muslimer, även om också hinduer förs till förvaret. Fler razzior görs i muslimskdominerade områden än i sådana där hinduer är i majoritet. Andra framför kritik mot att gripandena görs retroaktivt; giftermålen ingicks ibland för många år sedan och familjerna kan ha levt länge tillsammans. I botten ligger en skillnad mellan offentlig lag som sätter åldersgränsen för giftermål vid 18 år och muslimsk familjerätt som säger att flickor kan gifta sig när de nått puberteten. I Indien finns fler än 220 miljoner minderåriga flickor som blivit bortgifta, enligt FN. 2017 slog Högsta domstolen fast att sex med en minderårig hustru är våldtäkt.

Omfattande polisräd mot nyhetssajt

3 oktober

Polisen slår till mot den engelskspråkiga nyhetssajten NewsClicks redaktion i New Delhi samt mot 44 medarbetares hem. Två personer grips, NewsClicks redaktör och HR-chefen, och datorutrustning och dokument beslagtas. Enligt polisen är räden en del av en utredning av ”antinationella aktiviteter”. Utredningen grundar sig på anklagelser om kinesisk finansiering av NewsClick. Enligt The New York Times finansieras NewsClick av en amerikansk miljardär som i sin tur får pengar från Kinas regering för att sprida dess propaganda.

Afghanska ambassaden stänger

1 oktober

Verksamheten vid Afghanistans ambassad i New Delhi upphör. Indien erkänner inte talibanstyret i Afghanistan och har därför låtit diplomater och annan ambassadpersonal som representerar den gamla USA-stödda regeringen fortsätta att företräda landet. Situationen har dock blivit alltmer ohållbar med brist på personal och andra resurser, så ambassaden stängs. Indien evakuerade hela sin ambassad i Kabul vid talibanernas maktövertagande i augusti 2021, men skickade 2022 tillbaka en liten grupp anställda för att utföra de viktigaste sysslorna.

Indiska hackare angriper kanadensiska försvarets hemsida

27 september

En grupp indiska hackare (Indian Cyber Force) säger sig ligga bakom ett cyberangrepp som tillfälligt slår ut den kanadensiska militärens officiella hemsida. Även Ottawas valmyndighet hackas. Kanadas enhet för signalspaning säger att ”geopolitiska händelser” ofta leder till ett ökat antal cyberattacker. Relationerna mellan Indien och Kanada har nått ett bottenläge sedan Kanada inlett en utredning av misstankar om att Indien är inblandat i ett mord på en sikhisk separatist i Kanada i juni 2023.

Parlamentet röstar för att kvotera in kvinnor

20 september

Parlamentets underhus (lok sabha) röstar för ett lagförslag som innebär att var tredje plats i parlamentets båda kamrar samt i delstatsparlamenten ska reserveras för kvinnor. Det kan dock dröja flera år innan lagen träder i kraft. Lagförslaget klubbas igenom underhuset med 454 ja-röster mot två nej-röster. En dag senare röstar senaten (överhuset) enhälligt ja till förslaget. Lagförslaget introducerades för underhuset för första gången 1996 och har därefter röstats ned vid sex olika omröstningar. Av de 788 parlamentsledamöter som röstades in i valet 2019 var 104 kvinnor, det vill säga drygt 13 procent. För att lagen ska träda i kraft måste först valdistrikten ritas om, vilket i sin tur ska baseras på en ny folkräkning bland landets 1,4 miljarder invånare. Detta kan ta flera år att förverkliga. En folkräkning skulle ha genomförts 2021 men sköts fram på grund av coronapandemin.

Kanada anklagar Indien för mord på exilindier

18 september

Kanadas premiärminister Justin Trudeau anklagar Indien för inblandning i mordet på en exilindier som sköts ihjäl i Vancouver i juni. Enligt Trudeau finns trovärdiga uppgifter om att indiska agenter mördade den sikhiska ledaren som förespråkade en självständig sikhisk stat, Khalistan. Trudeau säger att han tog upp frågan vid ett möte med premiärminister Narendra Modi vid G20-toppmötet i New Delhi tidigare i september. BJP-regeringen tillbakavisar uppgifterna och anklagar i sin tur Kanada för skydda ”terrorister och extremister”. Indien uppmanar sina medborgare att undvika resor till Kanada av säkerhetsskäl. En indisk underrättelseofficer har utvisats ur Kanada, och Indien utvisar en högt uppsatt kanadensisk diplomat. Tre dagar senare upphör Indien tills vidare med att utfärda visum i Kanada, medan Kanada meddelar att den diplomatiska representationen i Indien ska ”justeras” (läs minskas) på grund av hot i sociala medier. Händelserna innebär att de redan ansträngda relationerna mellan Kanada och Indien försämras ytterligare. Nyligen avbröts förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan länderna.

G20-mötet slutar i kompromiss

10 september

G20-mötet i New Delhi avslutas med en kompromissartad gemensam deklaration där kritik mot Rysslands anfallskrig i Ukraina undviks. I stället innehåller den mer allmänna skrivningar som berör ”mänskligt lidande” och konfliktens negativa effekter på den globala mat- och energitillgången. Kompromissen ses av många bedömare som en diplomatisk framgång för värdlandet Indien och premiärminister Narendra Modis balansgång i frågan om Ukrainakriget. Andra ämnen som diskuteras är skuldkrisen bland världens länder. Ett gemensamt mål som sätts upp på mötet är att trefaldiga kapaciteten för förnybar energi till 2030, men inga utsläppsmål sätts och inte heller mål för minskad användning av fossila bränslen. På mötet välkomnas Afrikanska unionen (AU) som ny medlem, G20 blir då G21.

FN-kritik mot regeringens svar på våldet i Manipur

4 september

En expertgrupp tillsatt av FN:s råd för mänskliga rättigheter fördömer den indiska regeringens ”långsamma och otillräckliga reaktion” på människorättsbrotten som begåtts under våldsutbrottet mellan folkgrupperna meitei och kuki i Manipur (se Juli 2023). Tidigare har även den samlade indiska oppositionen riktat skarp kritik mot Modi-regeringen för samma sak. Modi klarade dock en förtroendeomröstning i parlamentet med god marginal då oppositionen ville fälla regeringen för passivitet inför våldet (för bakgrund se Konflikter i nordöstra Indien). Expertgruppen pekar särskilt ut det grova sexuella våldet mot kvinnor och flickor från kuki.

Kinas och Rysslands statschefer nobbar G20-mötet

4 september

Som en del i de hårdnande geopolitiska motsättningarna mellan Indien och Kina väljer den kinesiska presidenten Xi Jinping att inte resa till New Delhi för att närvara vid G20-toppmötet där 9–10 september. Kina sänder i stället sin premiärminister Li Qiang. Även Rysslands president Vladimir Putin tackar nej till inbjudan och skickar utrikesministern Sergej Lavrov till den indiska huvudstaden. G20 samlar de 19 ekonomiskt starkaste länderna i världen plus EU. Tillsammans står de för 85 procent av världens BNP och hyser två tredjedelar av jordens befolkning.

Ny Kinakarta väcker protester i Indien

28 augusti

En ny nationell karta över Kina, utgiven av det kinesiska ministeriet för naturresurser, möts av upprörda reaktioner i flera grannländer. Indien, såväl som Malaysia och Filippinerna, vänder sig med diplomatiska protester till Peking. Även regeringarna i Vietnam och Taiwan fördömer kartan. På kartan markeras den indiska delstaten Arunachal Pradesh och regionen Aksai Chin som att de ingår i Kina. Även den kinesiska så kallade niopunktslinjen är utritad på kartan, enligt vilken Kina gör anspråk på omtvistade havsområden i Sydkinesiska havet. Också Taiwan framställs som en del av Kina.

Indien först till månens sydpol

23 augusti

Som första land i världen gör Indien en lyckad landning med en sond på månens sydpol. Därmed blir Indien samtidigt det fjärde landet att göra en mjuk landning på månens yta, efter USA, Ryssland och Kina. Premiärminister Narendra Modi kallar händelsen en ”historisk dag för Indiens rymdsektor”. Han betonar att Indien nu har visat att också länder i det globala syd kan vara tekniskt avancerade. Månlandningen på sydpolen är en prestigevinst för Indien då Ryssland bara några dagar tidigare misslyckats med att göra samma sak.

Ny personuppgiftslag får kritik

10 augusti

Indiens parlament antar en ny lag som reglerar hur medborgarnas personuppgifter ska insamlas, lagras och hanteras. Lagen (Digital personal data protection bill) är till för att skydda medborgarnas personuppgifter, men den får kritik för att försämra insynen i myndigheternas förehavanden samt för att begränsa offentlighetsprincipen. Personuppgiftsskyddet ska kunna inskränkas om detta krävs för ”statens säkerhet” eller för att ”bibehålla den allmänna ordningen”. Samtidigt undantas personuppgifter från offentlighetsprincipen genom att all personlig information ska gå att neka den som begär ut uppgiften. Tidigare kunde en myndighet inte neka till att lämna ut en personuppgift om den bedömdes ha allmänintresse.

Högsta domstolen friar Rahul Gandhi

4 augusti

Indiens högsta domstol häver förtalsdomen mot Kongresspartiets frontfigur Rahul Gandhi, som därmed kan återfå sin plats i parlamentet och återuppta arbetet med att leda oppositionspartiet inför parlamentsvalet 2024. Gandhi dömdes till två års fängelse för förtal av personer med efternamnet Modi (däribland alltså premiärminister Narendra Modi). Gandhi förlorade då sin plats i parlamentet (se Mars 2023). Högsta domstolen slår fast att domen mot Gandhi ”brister i rimlighet och grund”.

Många döda i religiöst våld

31 juli

Våldsamheter mellan hinduer och muslimer rasar i tre dagar i Nuh i delstaten Haryana, innan kravallpolis lyckas få stopp på sammandrabbningarna. Våldet kräver minst sex dödsoffer och leder till omfattande materiella skador som nedbrända hus och butiker och förstörda fordon. Flera poliser skadas. Våld förekommer också i Gurugram, en förstad till Delhi. Där sätts en moské i brand och en 22-årig muslimsk präst dödas. Våldet utlöses i samband med en religiös procession som anordnats av en hårdför hindunationalistisk organisation. Människor reagerar på ryktesspridning i sociala medier, till exempel om att hinduer skulle ha stängts inne i ett tempel omgivet av en uppretad muslimsk folkmassa. Templets högste präst avvisar uppgiften. Myndigheterna blockerar tillfälligt internet. Haryanas chefsminister lovar skadestånd till de drabbade och att de skyldiga ska straffas.

Grova övergrepp mot kvinnor i Manipur

20 juli

Starka reaktioner väcks runt om i Indien när en video sprids som visar hur en samling män misshandlar och tvingar en mamma och hennes dotter från minoritetsfolket kuki i det konfliktdrabbade Manipur att paradera nakna genom sin hemby. Polisen säger att en man har gripits, att flera andra män eftersöks och att en brottsutredning om gruppvåldtäkt har inletts. I en första kommentar om situationen i Manipur, där en våldsam etnisk konflikt pågått i två månader, säger premiärminister Narendra Modi att allt ska göras för att Manipurs döttrar ska få rättvisa. Modis parti BJP styr i Manipur. Enligt polisen inträffade händelsen den 4 maj men blir känd först när videon delas i sociala medier. Brotten begås när byn där kvinnorna lever bränns ned och minst två människor mördas. Minst 130 människor har dödats och runt 60 000 har flytt sina hem i den östliga delstaten Manipur sedan våldsamheterna mellan folkgrupperna meitei och kuki bröt ut i maj 2023. Ett par dagar efter det att filmen med de nakna kvinnorna börjat spridas hämnas upprörda kvinnor i trakten genom att bränna ned två av de misstänkta gärningsmännens hus.

Exportförbud på alla rissorter utom basmati

20 juli

Indien förbjuder export av alla vita rissorter förutom storsäljaren basmati. Förbudet är ett försök att bromsa en snabb prisuppgång på hemmamarknaden genom att öka tillgången. Som en följd panikköper människor i indiska mataffärer utomlands ris. Butikshyllorna gapar snart tomma och priset på indiskt ris i utlandet ökar. Indien är världens största risexportör och står för 40 procent av världshandeln. 2022 sålde Indien 22 miljoner ton ris till 140 länder. Totalt såldes samma år 56 miljoner ton ris på världsmarknaden. I flera afrikanska länder kommer över 80 procent av risimporten från Indien. Andra viktiga risexportländer är Thailand, Vietnam, Pakistan och USA. Stora risimportörer i världen är Kina, Filippinerna och Nigeria.

Oppositionen går samman i valallians

18 juli

Vid ett möte i staden Bangalore (Bengaluru) bildar ledarna för 26 oppositionspartier en valallians för att försöka besegra den populära premiärministern Narendra Modi och hans hindunationalistiska parti BJP i parlamentsvalet 2024. Alliansen döps till India, som står för Indian National Developmental Inclusive Alliance. Bland ledarna finns Kongresspartiets Sonia Gandhi. Alliansen arbetar på att presentera en gemensam valplattform. Olikheterna mellan de 26 partierna är i flera fall stora och en rad partier, till exempel Kongresspartiet, sliter med inre konflikter. Samma dag håller den BJP-ledda alliansen NDA, bestående av 38 partier, ett möte i Delhi.

Relationerna till Egypten stärks

25 juni

Som första indiska premiärminister på två årtionden gör Narendra Modi ett statsbesök i Egypten. De två länderna ingår ett avtal om strategiskt partnerskap, bland annat ska den bilaterala handeln fördubblas inom fem år.

Modi på statsbesök i USA

21 juni

Premiärminister Narendra Modi inleder ett två dagar långt statsbesök i USA, där han samtalar med den amerikanske presidenten Joe Biden och en rad andra politiska och ekonomiska företrädare. Under besöket presenteras en uppgörelse om att amerikanska General Electric ska tillverka motorer för stridsflyg i Indien och att Indien ska köpa amerikanska General Atomics väpnade drönare. Amerikanska chiptillverkaren Micron ska bygga en fabrik i Indien. Andra ämnen som berörs är bland annat klimat, teknologiutveckling och försvar. De två länderna fattar beslut om att avsluta sex handelsdispyter inom WTO samt samarbeta inom rymdteknikutveckling. Besöket får uppmärksamhet internationellt i ljuset av motsättningarna mellan USA och Kina. USA och Indien är bundsförvanter i frågor som gäller den indo-pacifiska regionen där Kina också har stora men motstridiga intressen. Indien och USA har dock olika inställning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, där Indien fortsätter att handla med Ryssland i motsats till västländerna som har infört sanktioner mot Ryssland. Indien är beroende av rysk olja och försvarsutrustning samt har en tradition av att agera neutralt i utrikespolitiken. Människorättsgrupper arrangerar demonstrationer mot Modi under USA-besöket med anklagelser om att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter gröpts ur i Indien under BJP:s maktinnehav.

Bojkott när Modi inviger nytt parlament

28 maj

Premiärminister Modi inviger Indiens nya parlamentsbyggnad i New Delhi, vilken ersätter en parlamentsbyggnad från kolonialtiden. Modi flankeras av hinduiska präster och ceremonin har tydliga religiösa förtecken. Ett 20-tal oppositionspartier, däribland Kongresspartiet, bojkottar invigningsceremonin som de anser skulle ha hållits av presidenten i stället för premiärministern. Bojkotten är också en protest mot att invigningen hålls på den hindunationalistiska ideologen VD Savarkars födelsedag. Savarkar (1883–1966) lade grunden för den hindunationalistiska ideologin hindutva och är en hjälte för BJP och andra hindunationalister. Savarkar var också mentor till Indiens självständighetshjälte Mahatma Gandhi. Utanför parlamentsbyggnaden skingrar polisen en månadslång protestaktion utförd av kvinnliga brottare. De anklagar brottarförbundets ordförande, tillika BJP-ledamot i parlamentet, för sexuella trakasserier.

G20-möte hålls i Kashmir

22 maj

Indien saluför Kashmir som turistdestination när landet står värd för ett G20-möte om turism. Modi-regeringen väljer att lägga mötet i den kashmiriska staden Srinagar. Det är det största internationella arrangemanget i Kashmir sedan 2019 då Indien drog tillbaka det omtvistade områdets speciella status. Indien vill visa att situationen i Kashmir är normaliserad. Negativa reaktioner kommer från Pakistan och Kina som gör anspråk på hela respektiva delar av Kashmir. Kina sänder ingen delegat till mötet. Pakistan, som inte är medlem av G20, säger att Indiens val av mötesplats bryter mot folkrätt, FN:s säkerhetsrådsresolutioner och bilaterala avtal. Indien är ordförandeland för G20 under 2023 och Kina har tidigare uteblivit från G20-möten i omstridda Ladakh och Arunachal Pradesh.

Kongresspartiet vinner i Karnataka

10 maj

Kongresspartiet skördar en framgång när det vinner delstatsvalet i Karnataka med 43 procent av rösterna och därmed tar över styret från BJP i den enda sydliga delstat som hindunationalisterna innehar makten i. Såväl premiärminister Narendra Modi från BJP som Kongresspartiets frontfigur Rahul Gandhi har turnerat aktivt i delstaten för att försöka locka till sig väljare.

Pakistansk minister besöker Indien

4 maj

Som förste pakistanske utrikesminister sedan 2011 besöker Bilawal Bhutto Zardari Indien i samband med samarbetsorganisationen Shanghai Cooperation Organisations utrikesministermöte i Goa. Inga bilaterala möten hålls med indiska företrädare och konflikten om Kashmir nämns inte. Bhutto Zardari säger att det ligger på Indien att ta initiativ till fredssamtal. Han hänvisar till Indiens beslut 2019 om att upphäva den dåvarande delstaten Jammu och Kashmirs speciella status med självstyre. Beslutet ledde till en kraftig upptrappning i konflikten mellan Indien och Pakistan och länderna har inga diplomatiska eller handelsmässiga kontakter med varandra.

Världens folkrikaste land

30 april

Indiens befolkning uppgår till 1 425 775 850 invånare, vilket innebär att landet passerar Kina som världens folkrikaste nation. Det rapporterar FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor. Enligt FN:s befolkningsfond sker skiftet först i juni 2023.

Sikhisk predikant grips

23 april

Den sikhiske separatisten och predikanten Amritpal Singh, som jagats av ett massivt polisuppbåd i Punjab sedan den 18 mars, grips i en by i delstaten under odramatiska förhållanden (se 1 april 2023). Han och hans anhängare misstänks för bland annat mordförsök och överfall mot polisman. Singh förs till ett högsäkerhetsfängelse i Assam i nordöstra Indien.

Ett 70-tal frias från ansvar för upploppen i Gujarat 2002

20 april

En domstol i Gujarat friar 68 åtalade, däribland en före detta delstatsminister och två medlemmar av en radikal hinduisk gruppering, från ansvar för elva muslimers död under de religiösa upploppen i Gujarat 2002, då premiärminister Modi var chefsminister i delstaten. Minst 1 000 människor dödades, flertalet muslimer, i kravaller som utlöstes när 59 hinduiska pilgrimer dog i en tågbrand. Rättegången har föregåtts av flera rättsprocesser kring händelserna 2002 i vilka 188 människor har dömts och 313 friats.

Massiv polisjakt på sikhisk predikant

1 april

I två veckor har en intensiv polisjakt pågått på den radikale sikhiske predikanten Amritpal Singh i delstaten Punjab. Över 110 anhängare till Singh har gripits under jakten och myndigheterna i Punjab har stängt ned mobilt internet i delstaten. Jakten inleddes den 18 mars. Singh är sikhisk separatist och förespråkar att en sikhisk stat, Khalistan, ska brytas ut ur Punjab. Hans tal på i synnerhet landsbygden i Punjab har de senaste månaderna lockat stora folkmassor. I februari stormade Singh och hans anhängare en polisstation i utkanten av Amritsar, beväpnade med svärd, knivar och gevär för att frita en av Singh medarbetare som gripits för misshandel och kidnappning. Staden Amritsar är centrum för sikhismen och där ligger sikhernas heligaste tempel, Gyllene templet. Flera poliser skadades i stormningen, vilket blev startskottet för polisinsatsen. Polisuppbådet är stort i hela Punjab, särskilt i Singhs hemby Jallupur Khera. I London i Storbritannien tar sig anhängare till Singh in på det indiska högkommissariatet och vandaliserar byggnaden. Sikher samlas också utanför det indiska konsulatet i Vancouver i Kanada. I San Francisco i USA krossas dörrar och fönster på det indiska konsulatet. I Punjab bor 58 procent sikher och 39 procent hinduer. Under 1980-talet och det tidiga 1990-talet skakades delstaten av en våldsam separatiströrelse för bildandet av Khalistan. Upproret krävde tusentals dödsoffer. Dåvarande premiärminister Indira Gandhi mördades 1984 av sin egen sikhiska livvakt sedan hon beordrat armén att storma Gyllene templet där många separatister höll sig gömda. Radikala sikher har sedan dess försökt blåsa nytt liv i upproret, ofta med finansiellt stöd från den sikhiska diasporan.

Gandhi förlorar plats i parlament

25 mars

Fängelsedomen mot oppositionsledaren Rahul Gandhi får genast konsekvenser när han förlorar sin plats i det federala parlamentets underhus. Ett utslag från Högsta domstolen 2013 säger att den parlamentsledamot som döms till minst två års fängelse omedelbart måste lämna sin plats. Gandhi kan därmed inte kandidera i val förrän domen upphävs eller har avtjänats. Gandhi säger att domen är politiskt motiverad och iscensatt av premiärminister Modi på grund av Gandhis krav på att Modis nära förbindelser med den korruptionsanklagade affärsmannen Gautam Adani ska utredas. När Gandhi förlorar sin parlamentsplats bryter protester ut från Kongresspartiets ledamöter, vilket tvingar talmannen att avbryta sessionen två gånger.

Gandhi döms till fängelse för förtal

22 mars

Kongresspartiets frontfigur, parlamentsledamoten Rahul Gandhi, döms till två års fängelse av en domstol i Gujarat för förtal av premiärminister Narendra Modi. Domen bygger på en kommentar Gandhi ska ha fällt under valrörelsen 2019 om efternamnet Modi. Vid ett valmöte i Karnataka ska han ha frågat åhörarna varför alla tjuvar heter Modi: Nirav Modi, Lalit Modi och Narendra Modi. Nirav Modi är en indisk diamanthandlare på flykt undan rättvisan och Lalit Modi är en före detta chef för det indiska cricketförbundet som blivit bannlyst på livstid av ligans styrelse. Gandhi är stämd av en BJP-politiker som även han heter Modi (Purnesh Modi). Rahul Gandhi överklagar domen och släpps fri mot borgen i 30 dagar.

Gandhi får polisbesök

19 mars

Polisen gör ett oanmält två timmar långt besök hos Rahul Gandhi, frontfigur för Kongresspartiet, i hans bostad i New Delhi. Polisen vill ha mer information om misstänkta offer för sexuellt våld i Kashmir som Gandhi nämnt i ett tal i Kashmir i januari 2023. Gandhi säger till medier att han befarar att besöket i självet verket är ett sätt att skrämmas för att Gandhi vid ett besök i USA tidigare sagt att BJP-regeringen hotar Indiens demokrati. Gandhi har också skarpt kritiserat premiärminister Modis band till ledaren för det korruptionsmisstänkta affärsimperiet Adani.

Air India köper hundratals flygplan

15 februari

Flygbolaget Air India beställer 470 flygplan av Airbus och Boeing. Ordern är en av de största någonsin i flygbranschen. Air India var tidigare statligt men köptes 2021 av den indiska finansfamiljen Tata. Flygmarknaden i Indien växer snabbt och väntas framöver bli världens tredje största. Den indiska flygmarknaden har återhämtat sig snabbt efter coronapandemin då hela flygplansflottan stod på marken. I december 2022 gjordes fler än 122 miljoner inrikesflygningar.

Tillslag mot BBC efter dokumentär om Modi

14 februari

De indiska skattemyndigheterna gör tillslag mot brittiska BBC:s redaktioner i Delhi och Bombay (Mumbai) och beslagtar journalisters mobiltelefoner. Tillslagen sker några veckor efter det att etermediebolaget visat en dokumentärfilm, India: The Modi Question, som granskar premiärminister Narendra Modis agerande i samband med upploppen i Gujarat 2002 då minst 1 000 människor dödades, de allra flesta muslimer. Hindunationalisten Modi var vid tidpunkten för upploppen chefsminister i Gujarat. I dokumentärfilmen anklagas han för att ha beordrat polisen att inte försöka stoppa upploppen. Modi-regeringen blockerar videor och inlägg på sociala medier med länkar till dokumentärfilmen. I protest mot regeringens agerande arrangerar universitetsstudenter visningar av filmen. Tiotals studenter vid Delhi-universitetet grips i samband med en filmvisning.

Rahul Gandhi avslutar sin marsch för enighet

29 januari

Kongresspartiets Rahul Gandhi avslutar sin fem månader långa marsch genom Indien. Den 400 mil långa vandringen började i Tamil Nadu i söder och avslutas i Kashmir i norr. Budskapet är enighet och att Indien under senare år blivit alltmer mer splittrat på grund av hat och rädsla som sprids i samhället. Allt från partiarbetare och vanliga medborgare till Bollywoodstjärnor och kända musiker har följt Rahul Gandhi i spåren under marschen, men intresset för marschen har varit svalt i traditionella medier medan den har häcklats i sociala medier. Kongresspartiet anklagar BJP för att ligga bakom den negativa kampanjen i sociala medier.

Dödligt våldsutbrott i hinduiska Kashmir

2 januari

Sammanlagt tio människor dödas under ett fåtal dagar i ett våldsutbrott i den vanligtvis relativt lugna hinduiska södra delen av det Indienkontrollerade Kashmir. Fyra invånare dödas när två misstänkta Indienfientliga rebeller skjuter mot hus i byn Dangri. Senare dödas en vuxen och en sjuåring i en explosion i ett hus i samma by. Fyra misstänkta rebeller dödas i eldväxling med polis vid en vägkontroll i staden Jammu. Dödsskjutningarna leder till folkliga protester mot den dåliga säkerheten i området. Indiskkontrollerade Kashmir styrs direkt från New Delhi sedan 2019.

Rajiv Gandhis mördare släpps fria

11 november

Indiens högsta domstol friger sex människor som dömts för mordet på den före detta premiärministern Rajiv Gandhi, som vid 46 års ålder mördades av en kvinnlig självmordsbombare från den lankesiska separatistgerillan LTTE under ett valmöte i Tamil Nadu 1991. Domstolens motivering till frigivningarna är att fångarna uppvisat "över 30 års gott uppförande" i fängelset.

Fattiga kan kvoteras till lärosäten och jobb

8 november

En ny lag stiftas som tillåter att 10 procent av platserna på lärosäten för högre utbildning samt av anställningar inom offentlig sektor reserveras för fattiga människor. Den nya lagen är omstridd eftersom den innebär att även människor från höga kaster kan ha rätt till så kallad positiv särbehandling om de räknas som fattiga. Protester kommer från företrädare för daliter och stamfolk. Redan 1950 infördes kvotering av människor från låga kaster och stamfolk i ett försök att utjämna de sociala orättvisor som kastsystemet medför.

Dalit blir ny Kongresspartiledare

19 oktober

Kongresspartiet väljer den 80-åriga partiveteranen Mallikarjun Kharge till ny ordförande. Det är första gången på 24 år som en person utanför släkten Nehru/Gandhi blir ledare för det krisdrabbade oppositionspartiet. Mallikarjun Kharge är dalit och har tidigare varit järnvägs- och arbetsmarknadsminister. Han väljs till ny ordförande med stor marginal och ersätter Sonia Gandhi på posten. Senast Kongresspartiet innehade regeringsmakten var 2004–2014.

Radikal muslimsk grupp förbjuds

28 september

Den muslimska gruppen Indiens folkfront (PFI) förbjuds i fem år med motiveringen att den har kopplingar till terrorism. Dygnet dessförinnan grips över 300 PFI-medlemmar i en nationell polisinsats, anklagade för att uppmuntra till sekteristiskt våld och subversiv verksamhet. PFI har enligt myndigheterna nära samröre med den förbjudna militanta gruppen Indiens islamiska studentrörelse samt kopplingar till Islamiska staten (IS). De flesta gripanden görs i Karnataka i söder och Uttar Pradesh i norr. PFI nekar till anklagelserna och anser sig vara utsatta för en "häxjakt" på order av Modis BJP-regering. Hårdföra hindunationalister har länge förordat ett förbud mot PFI, som deltagit i flera stora regeringskritiska protester. En rad PFI-medlemmar har dömts för grova våldsbrott sedan gruppens tillblivelse för 15 år sedan. 2015 dömdes exempelvis 13 människor med kopplingar till PFI för att ha huggit handen av en universitetslektor som fem år tidigare anklagats för att ha smädat profeten Muhammed. Enligt inrikesdepartementet har PFI-medlemmar gjort sig skyldiga till minst tio mord på icke-muslimer enbart i södra Indien. PFI uppskattas ha tiotusentals medlemmar i Indien.

Truppreträtt i Ladakh

8 september

Indien och Kina har enats om en gemensam, samordnad truppreträtt från regionen Gogra-Hot Springs i det omstridda gränsområdet Ladakh i Himalaya, meddelar det indiska försvarsdepartementet. Gogra-Hot Springs är en av flera platser längs gränsen i Ladakh där indiska och kinesiska soldater stått utplacerade på varsin sida av gränsen. Bedömare anser att reträtten inte beror på att de två länderna enats om gränsdragningen, endast om att minska risken för nya konfrontationer. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Kina sökt närmare kontakter med Indien.

Gandhi går i Gandhis spår

7 september

Rahul Gandhi, informell ledare för det oppositionella Kongresspartiet, inleder en "lång marsch" på samma sätt som självständighetsikonen Mahatma Gandhi genomförde en lång marsch 1930 i protest mot tullavgifter på salt som kolonialmakten Storbritannien infört. Den fredliga marschen blev ett historiskt inslag i Indiens kamp för frigörelse från britterna, vilken blev verklighet 1947. Rahul Gandhi börjar marschen med en bön vid ett monument i Sriperumbudur i Tamil Nadu där hans far Rajiv Gandhi (då premiärminister) mördades 1991. Marschen är ett försök att väcka nytt liv i partiet, som idag befinner sig i djup kris. Kongresspartiet styrde Indien i årtionden efter självständigheten men har förlorat stort mot BJP i valen 2014 och 2019. Gandhis marsch ska gå från Indiens sydspets till Kashmir i norr, 350 mil på 150 dagar. Målet med marschen är enligt Gandhi att sätta fokus på den höga arbetslösheten, snabba inflationen och den polarisering mellan hinduer och religiösa minoriteter som vuxit under BJP:s tid makten.

Första presidenten från ett stamfolk

18 juli

Droupadi Murmu, som tillhör det kastlösa minoritetsfolket santhal, utses av parlamentet och delstatsförsamlingarna till Indiens nya president. Hon blir landets andra kvinnliga president och den första någonsin från ett av landets små och marginaliserade minoritetsfolk (ibland kallade stamfolk). Droupadi Murmu är från delstaten Orissa och har tidigare varit guvernör i delstaten Jharkand. Murmu, som var BJP:s presidentkandidat, har också arbetat som lärare. Indiens president har i huvudsak en ceremoniell roll men Murmus etniska bakgrund är betydelsefull då hennes folkgrupp står utanför kastsystemet och traditionellt har en låg status i samhället.

Diplomatisk kris efter uttalande om profeten Muhammed

11 juni

Två demonstranter skjuts ihjäl av polisen i Ranchi i östra Indien i samband med gatuprotester som utlösts av ett uttalande från en BJP-företrädare om profeten Muhammed i en TV-show. Uttalandet uppfattas som grovt nedsättande av muslimer runt om i Indien och i världen. Våldsamma protester utbryter i exempelvis Bangladesh och Pakistan. BJP-regeringen i New Delhi förklarar att uttalandet om profeten Muhammed inte speglar BJP:s eller regeringens syn. Uttalandet orsakar en diplomatisk kris mellan Indien och närmare ett 20-tal muslimska länder som kräver en förklaring. Kvinnan som gjort uttalandet har fråntagits sina politiska uppdrag.

Kashmirisk separatist döms till livstids fängelse

25 maj

Mohammad Yasin Malik, som länge kämpat för ett självständigt Kashmir, döms till livstids fängelse för terrorism av en indisk domstol. Malik förde en väpnad kamp för ett fritt Kashmir fram till 1994 då han övergick till att arbeta fredligt för "Kashmirs befrielse" genom Jammu och Kashmirs befrielsefront. Bergsområdet Kashmir kontrolleras delvis av Indien och delvis av Pakistan, men båda länderna gör anspråk på hela området. Tiotusentals människor har dödats i våldshandlingar med kopplingar till konflikten om Kashmir. De allra flesta dödsoffren är civila.

Gammal lag mot uppvigling avskaffas

11 maj

Högsta domstolen avskaffar en omstridd lag mot uppvigling som kritiker anser att BJP-regeringen utnyttjat för att tysta oliktänkande och begränsa medie- och yttrandefriheten. Domstolen ger människor som dömts enligt denna lag från kolonialtiden möjlighet att ansöka om att bli fria mot borgen. Lagen mot uppvigling ger polisen befogenheter att gripa en person för en handling eller ett uttalande som skapar eller försöker skapa hat och förakt eller missnöje med regeringen. Den som fälls kan dömas till livstids fängelse. Enligt indisk officiell statistik åtalades 236 människor för uppvigling mellan 2018 och 2020.

Indien stoppar veteexporten

8 maj

BJP-regeringen i New Delhi stoppar exporten av indiskt vete för att garantera att det räcker till för den indiska befolkningen. Kriget i Ukraina har minskat tillgången på vete globalt. Indien är världens näst största veteproducent.

Indien ökar utvinningen av kol

6 maj

Indien planerar att öppna drygt ett 100-tal stängda statliga kolgruvor och låta privata bolag utvinna kolet som finns i dem. Det meddelar myndigheterna sedan en extrem värmebölja lett till ökat elbehov, strömavbrott och elbrist. Enligt den indiske ministern med ansvar för koldriften, Pralhad Joshi, måste landets kolutvinning fördubblas till 2040. Indien har världens femte största kolreserver.

WHO tiofaldigar Indiens dödssiffra under pandemin

5 maj

Coronapandemin orsakade – direkt eller indirekt – omkring 4,75 miljoner människors död i Indien under perioden 2020–2021, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Det är tio gånger fler dödsfall än vad landets officiella statistik på 481 000 döda med covid-19 visar. Siffran innebär också att var tredje dödsfall skedde i Indien, eftersom WHO uppskattar att pandemin krävde närmare 15 miljoner människoliv globalt (tre gånger fler än de officiella dödssiffrorna i världens länder). Indirekta dödsorsaker som WHO räknar in är bland annat människor som avlidit av andra sjukdomar och tillstånd för att de inte fått nödvändig vård när sjukhusen fylldes med covid-19-patienter. WHO tar också hänsyn till otillräcklig provtagning samt bristfällig statistik. Indiens regering kom snabbt med invändningar mot WHO-rapporten som de ansåg var bristfälligt genomförd.

BJP segrar i viktigt delstatsval

7 mars

Det hindunationalistiska BJP vinner valet i det politiskt viktiga Uttar Pradesh, Indiens folkrikaste delstat med runt 240 miljoner invånare. Valsegern ses som ett prov på att BJP och premiärminister Modi fortfarande är populära efter en period med omfattande kritik mot hanteringen av coronapandemin samt ökande fattigdom och arbetslöshet samt stigande matpriser i dess spår. BJP vinner 255 av de 403 mandaten i delstatsförsamlingen. Näst störst blir det vänsterorienterade Samajwadi-partiet med 111 mandat. Valet i Uttar Pradesh hålls under sju dagar i februari och mars med slutdatum den 7 mars. Valdeltagandet är 61 procent. BJP innehade sedan tidigare makten i Uttar Pradesh, vars stora bondebefolkning varit ytterst kritisk mot Modi-regeringens jordbrukspolitik. Uttar Pradesh ingår i det hindispråkiga bältet i norra Indien (ofta kallat Hindustan) och sänder 80 av 543 ledamöter till parlamentets underhus i New Delhi. I Uttar Pradesh leds BJP av chefsminister Yogi Adityanath, en hinduisk asket omtalad för sin skarpa tunga och sin hårdföra hindunationalistiska retorik. Han har anklagats för att uppvigla hinduer mot muslimer av politiska egenintressen. Hinduerna utgör 80 procent av väljarna i Uttar Pradesh. BJP vinner också de samtida delstatsvalen i Uttarakhand, Manipur och Goa medan det regionala partiet AAP segrar i Punjab med hela 92 av 117 mandat och krossar Kongresspartiet som traditionellt varit starkt i delstaten.

Indisk balansgång i Ukrainakrisen

26 februari

Indien lägger tillsammans med Kina och Förenade arabemiraten ned sin röst i en omröstning i FN:s säkerhetsråd om ett fördömande av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Indien undviker att kalla det ryska angreppet för en invasion och inget fördömande har kommit. Indien sitter tillfälligt i FN:s säkerhetsråd men är inte en permanent medlem. Det är däremot Ryssland som föga oväntat lägger in sitt veto mot resolutionen och berömmer Indien för dess "oberoende och balanserade" inställning. Indien prioriterar evakueringen av de cirka 20 000 indier som vid invasionen befann sig i Ukraina.

Prioriterar evakuering av indier från Ukraina

24 februari

Samma dag som Ryssland inleder en fullskalig invasion av Ukraina gör premiärminister Modi ett officiellt uttalande i vilket han uppmanar såväl Ryssland som Ukraina att omedelbart upphöra med våldshandlingar och i stället övergå till samtal och diplomati. Modi undviker att fördöma det ryska angreppet på grannlandet. Modi-regeringen prioriterar att evakuera de runt 20 000 indier som befann sig i Ukraina när ryssarna gick till anfall. Många av dem är studenter. Indien har sedan sovjettiden nära relationer med Ryssland, som exporterar mycket vapen till Indien. Under de senaste två årtiondena har dock Indien närmat sig USA och västvärlden och har knutit allt starkare band till dem.

Ett 50-tal döms för sprängdåden i Gujarat 2008

18 februari

En indisk domstol dömer 38 människor till döden för en serie samordnade sprängattentat i Ahmedabad i delstaten Gujarat 2008. Elva åtalade döms till livstids fängelse. Rättegången har pågått i över ett årtionde. Sprängdåden skedde på gator, torg och i bussar och krävde 56 människors liv och över 200 skadades. Den militanta islamistgruppen Indiska mujahedin tog på sig attentaten som gruppen sade var en hämnd för de religiösa upploppen i Gujarat 2002 då runt 1 000 människor, flertalet muslimer, dödades.

Förbud mot hijab i Karnatakas skolor

9 februari

Delstatsregeringen i Karnataka i södra Indien stänger skolor och lärosäten i tre dagar i ett försök att få slut på vittspridda protester mot ett förbud för muslimska elever att bära huvudduk (hijab) vid undervisning. Polisen i Bangalore förbjuder folksamlingar kring högskolor och universitet för att hindra att demonstrationer hålls. Protesterna började i januari 2022 när en rad gymnasieskolor i Karnataka införde hijabförbudet. För många av Indiens cirka 200 miljoner muslimer var slöjförbudet ett i raden av uttryck för den växande intoleransen mot den religiösa minoriteten under premiärminister Modis BJP-regering. Det hindunationalistiska BJP innehar regeringsmakten i Karnataka och har gett sitt stöd till slöjförbudet. Karnatakas högsta domstol fastslår i mars att delstatsregeringens stöd till förbudet mot hijab i klassrummen inte strider mot lagen.

En halv miljon döda med covid-19

4 februari

Enligt indisk officiell statistik passerar antalet döda med covid-19 en halv miljon. Många experter anser att mörkertalet är betydligt högre. Antalet bekräftade fall av virussjukdomen är närmare 42 miljoner. Bara USA har haft fler bekräftat covidsmittade än Indien. Den fjärde coronavågen, med den extremt smittsamma men mindre farliga omikronvarianten av viruset, har passerat sin kulmen i Indien och storstäderna börjar häva restriktionerna mot smittspridningen.

Protesterande bönder lämnar lägret i Delhi

11 december

Tusentals bönder som i protest mot BJP-regeringens jordbrukspolitik har tillbringat ett helt år i ett läger i utkanten av Delhi avbryter sina aktioner och börjar återvända hem. Det sker sedan regeringen gått med på att lägga ner en rad åtal mot protesterande bönder. BJP-regeringen lovar också att betala skadestånd till familjer som förlorat en anhörig under de våldsamma demonstrationerna. Omkring 700 bönder har förlorat livet i samband med protestaktioner under året. Dessutom har tiotals bönder i lägret avlidit av kyla, värmeslag eller covid-19. Tidigare har regeringen även dragit tillbaka tre jordbrukslagar som bönderna starkt motsatt sig. Lagarna skulle ha inneburit vissa avregleringar av försäljning, prissättning och lagring av jordbruksvaror.

Parlamentet upphäver omstridda jordbrukslagar

29 november

Det BJP-dominerade parlamentet röstar för att upphäva de jordbrukslagar som upprört många bönder under det senaste året. Omröstningen hålls efter det att Modi-regeringen gjort en helomvändning och lovat dra tillbaka lagarna.

"Fler kvinnor än män i Indien"

24 november

För första gången sedan officiell statistik började föras 1876 har Indien fler kvinnor än män i sin befolkning, enligt ny statistik från det indiska hälsodepartementet. Indiska föräldrar har traditionellt föredragit söner framför döttrar, som ofta ses som en ekonomisk börda, inte minst på grund av dyra bröllop som betalas av brudens föräldrar. Det har lett till att flickfoster aborterats i högre grad än pojkar, vilket skapat en skev könsfördelning bland befolkningen. Att göra abort på grundval av kön är förbjudet men förekommer ändå. Statistiken från hälsodepartementet visar att det fortfarande föds fler pojkar än flickor, men att kvinnor lever längre än män i genomsnitt. Siffrorna visar också att födelsetalen i Indien sjunker. Experter på befolkningsfrågor påpekar dock att statistiken endast bygger på runt 630 000 av Indiens 300 miljoner hushåll och att den sanna bilden bara kan ges utifrån nästa folkräkning, som bygger på hela befolkningen.

Modi drar tillbaka jordbrukslagar

19 november

Efter omfattande protester från Indiens bönder under ett års tid meddelar premiärminister Modi att de tre omstridda jordbrukslagar som antogs i september 2020 ska dras tillbaka. Enligt regeringen är lagarnas syfte att öppna jordbruksmarknaden för mer privata initiativ men många jordbrukare befarar att privata intressen ska få för stort inflytande över jordbruket och att fattiga småbönder ska slås ut i konkurrensen (se Jordbruk och industri). Bönderna är en stor väljargrupp i Indien och viktiga delstatsval ska i början av nästa år hållas i Punjab och Uttar Pradesh som har stora bondebefolkningar. Ungefär två tredjedelar av Indiens 1,3 miljarder invånare är beroende av jordbruket för sin försörjning.

Delhi plågas av giftig smog

16 november

Efter en tid med tjock, giftig smog över Delhi ber Högsta domstolen delstatsregeringen att överväga en tillfällig nedstängning av megastaden samt beordra de invånare som kan att jobba hemifrån. Stadens myndigheter har tills vidare stängt alla skolor och universitet. Allt byggnadsarbete läggs också på is. Sex av stadens elva kolkraftverk har stängts. Smogen orsakas av svedjebruk utanför staden samt av utsläpp från trafik och industri. Enorma mängder fyrverkerier under högtiden diwali bidrog också, liksom ovanligt svaga vindar som gör att smogen ligger kvar.

Indien lovar noll utsläpp av växthusgaser till 2070

1 november

I ett tal på klimattoppmötet COP26 i skotska Glasgow väcker premiärminister Modi uppmärksamhet med att säga att Indien sätter som mål att vara koldioxidneutralt (det vill säga avlägsna lika mycket koldioxid från atmosfären som landet släpper ut) år 2070. Målet uppfattas som lågt satt. Kina har satt ribban vid 2060, USA och EU vid 2050. Indien är en av världens största utsläppare av växthusgaser, främst på grund av ett stort beroende av kolkraft (sett till invånarantalet är dock Indien en liten utsläppare). Indien sätter samtidigt målet att hälften av den elektricitet som förbrukas i landet ska utvinnas ur förnybara källor, främst solenergi, år 2030. Modi betonar dock att löften om utsläppsminskningar från Indien och andra fattiga länder förutsätter finansiering från rika länder som historiskt släppt ut mycket växthusgaser.

Indien passerar en miljard covidvaccinationer

21 oktober

Indien passerar en miljard utdelade doser av coronavaccin, en milstolpe som premiärminister Modi kallar en "triumf för indisk vetenskap". Omkring tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen i Indien har fått en spruta vaccin och 30 procent av indierna är fullvaccinerade. Hundratalsmiljoner indier under 18 år har dock inte fått något vaccin alls. Runt 40 procent av Indiens befolkning är under 18 år. Fler än 200 000 människor avled med covid-19 i den smittovåg som svepte genom Indien mellan april och juni 2021. Totalt har 452 000 invånare avlidit med covid-19 sedan våren 2020. Antalet registrerade nya infektioner per dygn har nu minskat till färre än 20 000 och de allra flesta restriktioner i landet är avskaffade. Indien har också återupptagit sin export av vaccin till omvärlden, bland annat till Covax, FN:s vaccinationsprogram för fattiga länder.

Indien öppnas för charterturister

15 oktober

Indien öppnas åter för charterturism efter att ha varit stängt för semesterfirare i över ett år på grund av coronapandemin. Platser som Taj Mahal, ökenpalats, tigerreservat, elefantparker och stränder stängdes för utländska turister i mars 2020. Den 15 november öppnas Indien också för turister som flyger reguljärt. Under pandemin kunde bara diplomater, affärsresande och några andra grupper resa in i landet. Endast runt en femtedel av den indiska befolkningen är fullvaccinerad, men spridningen av coronaviruset har minskat markant sedan den svåra coronavågen våren 2021.

Son till BJP-minister misstänks för mord vid bondeprotest

10 oktober

En son till en minister i centralregeringen i New Delhi grips av polisen misstänkt för mord. Han grips i Uttar Pradesh där åtta människor dödades i Lakhimpur Kheri en vecka tidigare under bondeprotester mot Modi-regeringens jordbruksreformer. Demonstranterna anklagar mannen för att tillsammans med fadern ha rammat folkmassan med sitt bilfölje. Fyra demonstranter och en journalist dödades vid det tillfället. Därefter satte den uppretade folkmassan eld på flera av bilarna, och en chaufför och två BJP-medlemmar dödades. Både sonen och fadern nekar till brott. Händelsen är den hittills dödligaste i samband med bondeprotesterna som inleddes i New Delhi i november 2020.

Rekordmånga vaccinationer på Modis födelsedag

17 september

På premiärminister Modis 71-årsdag gör Indien en extra vaccinationsinsats och ger 22 miljoner sprutor coronavaccin, vilket är fler än någon annan dag. Det gamla rekordet var på 14 miljoner doser. Modis regering har fått kritik för att vaccinationskampanjen gick för långsamt i början. Nu vaccineras mellan fem miljoner och åtta miljoner indier varje dag. Målet är att 1,1 miljard indier ska ha fått en dos vaccin innan årsskiftet. Hittills har 788 miljoner vaccindoser delats ut. Andelen av befolkningen som fått två doser är dock bara 20 procent. Smittspridningen har minskat dramatiskt sedan den svåra coronavågen våren 2021 och många restriktioner har lättats. I Indien har fler än 32 miljoner människor haft bekräftad covid-19 och närmare 440 000 människor har avlidit med virussjukdomen.

Oroligt i Kashmir efter separatistledares död

3 september

Våldsamma sammandrabbningar utbryter mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i Kashmir när indiska myndigheter inte går med på att ge den nyss avlidne separatistledaren Syed Ali Geelani en officiell begravning. Tusentals militärer och poliser kallas ut på gatorna och internet och mobilnäten blockeras för att myndigheterna ska kunna få kontroll över situationen. Geelani var 92 år vid sin död och satt merparten av de sista 50 åren i fängelse eller husarrest för sin Pakistanvänliga inställning i Kashmirfrågan samt sitt krav på en folkomröstning om indiska Kashmirs framtida status. Pakistan utlyser en officiell sorgedag när budet om Geelanis död kommer.

Enorma satsningar på infrastruktur

16 augusti

I ett tal på Indiens självständighetsdag presenterar premiärminister Modi ett gigantiskt infrastrukturpaket till ett värde av 1 350 miljarder dollar. Regeringens målsättning med satsningen är att Indien ska vara självförsörjande på energi inom de närmaste 25 åren.

Fler trupper dras tillbaka från Ladakh

6 augusti

Indien och Kina har dragit tillbaka ytterligare soldater från det omstridda gränsområdet vid Gogra och Galwan i Ladakh i Himalaya, meddelar Modi-regeringen. I Galwandalen dödades ett 20-tal indiska soldater och ett okänt antal kinesiska soldater i juni 2020 när ländernas styrkor hamnade i storbråk med varandra. Båda länderna sände tiotusentals extra soldater till området. En stegvis truppreträtt har därefter förhandlats fram.

Ny studie: miljontals indier kan ha avlidit med covid-19

20 juli

En studie gjord av det amerikanska forskningscentret Center for Global Development tyder på att antalet döda med covid-19 i Indien är uppemot tio gånger större än den officiella siffran på närmare 415 000 döda med virussjukdomen. Det skulle innebära att pandemin är den värsta humanitära katastrofen i landet sedan Indiens delning 1947. Det skulle också göra Indien till det land i världen med flest döda med covid-19. Studien täcker perioden mars 2020 till juni 2021 och beräknar att mellan 3,4 miljoner och 4,7 miljoner indier avled med covid-19 under det tidsspannet. Indiska myndigheter avvisar studien men säger att flera delstater håller på att uppdatera sina dödssiffror efter vårens svåra coronavåg.

Modi möblerar om i regeringen inför delstatsval

8 juli

Premiärminister Modi genomför flera stora ändringar i sin BJP-ledda regering. Tolv ministrar avgår, däribland hälsominister Harsh Vardhan som fått klä skott för regeringens kritiserade hantering av coronapandemin samt de inflytelserika ministrarna Ravi Shankar Prasad och Prakash Javadekar. Fyrtiotre nya ministrar tillträder. Därmed växer regeringen i storlek från 52 till 77 medlemmar. Ombildningen görs sannolikt för att stärka BJP:s odds i sju viktiga delstatsval under 2022. Ett 20-tal av de nya ministrarna är hemmahörande i Uttar Pradesh, Karnataka och Gujarat där val ska hållas. Sju nya kvinnor tar också plats i regeringen, liksom ett antal personer tillhörande minoritetsgrupper.

Antalet döda med covid-19 passerar 400 000

2 juli

Som tredje land i världen efter USA och Brasilien passerar Indien 400 000 döda med bekräftad covid -19. Många bedömare anser dock att den verkliga dödssiffran snarare ligger runt en miljon. Det sammanlagda antalet indier som testats positivt med virussjukdomen är uppe i drygt 30 miljoner. Smittspridningen har minskat markant sedan toppen i april/maj men vaccinationskampanjen får kritik för att gå alltför långsamt.

Modi träffar ledare från Kashmir

24 juni

Premiärminister Modi träffar regionala ledare från Kashmir för första gången sedan den före detta delstaten fråntogs sin speciella autonomi av regeringen i New Delhi (se Augusti 2019). Vid mötet som hålls i New Delhi uppmanar Modi de regionala ledarna att påskynda förberedelserna för regionala val i det omstridda området. Fjorton kashmiriska ledare deltar i mötet, bland andra de före detta chefsministrarna Mehbooba Mufti och Farooq Abdullah samt den senares son, som samtliga fanns bland hundratals fängslade under de oroliga månaderna efter Modi-regeringens beslut att begränsa Jammu och Kashmirs självbestämmande. De regionala ledarna säger vid mötet att de fortfarande inte accepterar förändringarna som genomfördes i augusti 2019 och att de ska fortsätta att kämpa för att området ska återfå sin tidigare status.

Rättsfallen mot italienska soldater läggs ned

15 juni

Högsta domstolen lägger ned rättsfallen mot de två italienska marinkårssoldater som åtalats för mord på två indiska fiskare (se Februari 2012). De italienska soldaterna befann sig i vattnen utanför Kerala, ombord på ett marinfartyg med uppgift att skydda ett oljefartyg från pirater. De sköt mot en fiskebåt som de i rättegången sagt att de uppfattade som pirater. De utdragna rättsprocesserna, som har ansträngt relationerna mellan Indien och Italien, får nu sitt definitiva slut. 2020 slog Internationella skiljedomstolen i Haag fast att soldaterna åtnjöt åtalsimmunitet, men att Indien hade rätt att kräva skadestånd. Indien accepterade skiljedomstolens utslag. Skadeståndet blev 1,3 miljoner dollar.

Gratis covidvaccin för alla vuxna

7 juni

Modi-regeringen erbjuder alla indier fyllda 18 år gratis vaccin mot covid-19. Den nationella vaccinationskampanjen inleds den 21 juni. Tidigare har vaccinationerna delvis administrerats på delstatsnivå, vilket fått kritik för att det gått för långsamt. Samtidigt fortsätter Delhi och Bombay (Mumbai) att stegvis lätta på coronarestriktionerna i takt med att smittspridningen minskar. I södra och centrala Indien sprids dock viruset fortfarande snabbt. I hela Indien rapporteras runt 100 000 bekräftade nya infektioner per dygn, jämfört med toppsiffran på över 400 000 i maj. Antalet bekräftade döda med covid-19 understiger 2 500 per dygn.

Delhi lättar på restriktionerna

31 maj

Myndigheterna i New Delhi börjar att "mycket, mycket långsamt" lätta på coronarestriktionerna som en följd av att smittspridningen avtagit i staden, från runt 25 000 fall med bekräftad covid-19 per dygn för sex veckor sedan till runt 1 000. Exempel på lättnader är att byggarbeten och industriverksamhet kan sättas igång igen, främst för att fattiga daglönearbetare ska kunna få inkomster. Även i andra indiska städer avtar smittspridningen, medan den ökar på landsbygden. Antalet bekräftade nya fall av covid-19 per dygn i hela Indien har halverats från över 400 000 i början av maj. Minst 160 000 människor har avlidit med covid-19 i Indien sedan början av mars 2021. Antalet döda med bekräftad covid-19 i hela landet är nu nere i runt 3 600 per dygn. Tolv procent av befolkningen har fått en spruta vaccin, medan tre procent har fått båda sprutorna.

Största ekonomiska nedgången sedan självständigheten

31 maj

Indiens ekonomi krympte med 7,3 procent under budgetåret 2020-2021 (från april 2020 till mars 2021). Det är Indiens värsta ekonomiska nedgång sedan självständigheten 1947. Den i särklass främsta orsaken är coronapandemin, som skapat massarbetslöshet och tvingat runt 230 miljoner indier ned i fattigdom (enligt en studie från Azim Premji-universitetet i Bangalore som sätter fattigdomsgränsen vid fem dollar per dag). En beräkning gjord av brittiska Barclays visar att den andra coronavågen våren 2021 har kostat Indien 74 miljarder dollar eller 2,4 procent av BNP. Modi-regeringen har fått kritik från ekonomer och politisk opposition för att ha prioriterat att hjälpa företag ut ur krisen istället för att stödja landets fattigaste invånare.

Smittspridningen avtar i storstäderna

24 maj

Samtidigt som smittspridningen tycks avta i de största städerna passerar Indien 300 000 bekräftade dödsfall med covid-19. Antalet bekräftat smittade per dygn har sjunkit till under 300 000. Sjukvårdsexperter anser att vaccineringen går för långsamt trots att 200 miljoner doser vaccin har injicerats på befolkningen.

Snabb smittspridning på landsbygden

12 maj

Indien passerar en kvarts miljon bekräftade dödsfall med covid-19 (mörkertalet är sannolikt flerfaldigt högre), samtidigt som coronaviruset sprider sig ut på landsbygden där sjukvården på många håll är bristfällig. Förutom brist på syrgas och intensivvårdsplatser varnar nu den indiska vården för att vaccinet tryter. I Ganges har på några dagar hundratals döda kroppar hittats flytande (eller nedgrävda i flodbanken) i delstaterna Bihar och Uttar Pradesh i norr. De döda tros vara offer för covid-19 vars familjer inte haft råd att kremera eller så har krematorierna inte hunnit med. Ett nät har dragits tvärs över floden på gränsen mellan delstaterna Bihar och Uttar Pradesh, för att fånga in kroppar. Även i Västbengalen är smittspridningen mycket snabb, troligtvis som en följd av de stora valmöten som hölls där under delstatsvalen nyligen och som premiärminister Modi personligen deltog i.

Nästan en kvarts miljard blev fattiga under 2020

5 maj

Under 2020 ledde coronapandemin till att omkring 230 miljoner indier gled ner i fattigdom, visar en ny studie från universitetet Azim Premji med bas i Bangalore. Den strikta nationella nedstängningen i mars 2020 gjorde runt 100 miljoner indier arbetslösa. Värst drabbades kvinnor och unga människor. Bland de kvinnor som då miste jobbet (många inom tillverkningsindustrin) gick hälften fortfarande arbetslösa vid årsskiftet 2020/2021. Bland unga under 25 år var andelen en tredjedel. Den fattigaste femtedelen av Indiens hushåll förlorade i stort sett alla inkomster under april och maj 2020. I studien är definitionen på fattig en person som lever på mindre än fem dollar (375 rupier) per dag. Den skyhöga andra coronavågen under våren 2021 riskerar att driva ännu fler indier in i fattigdom, varnar rapportförfattarna.

BJP förlorar valet i Västbengalen

2 maj

Vid sidan av den växande kritiken mot BJP-regeringen för hanteringen av coronakrisen förlorar BJP det viktiga delstatsvalet i Västbengalen. Valet genomförs mitt under pandemin i den folktäta delstaten med 90 miljoner invånare. BJP satsar hårt på att vinna och toppar laget med bland andra premiärminister Modi som kampanjlok, men det besegras av det regionala partiet Trinamoolkongressen, som vinner för tredje gången i rad. Trinamoolkongressen leds av den skarpa Modikritikern Mamata Banerjee, Indiens enda kvinnliga chefsminister för närvarande.

Indien passerar 200 000 döda med covid-19

28 april

Antalet dödsfall med konstaterad covid-19 i Indien passerar 200 000. Under dygnet registreras 360 000 nya virusinfektioner och drygt 3 000 avlider med bekräftad covid-19. Hjälpen från omvärlden börjar så smått nå fram, samtidigt som Modi-regeringen får kritik för att den tillåter att stora politiska möten hålls inför delstatsvalen i Västbengalen samt att hinduiska festivaler med kanske hundratusentals deltagare får fortgå.

Hjälp på väg från många länder

25 april

Ett 40-tal länder meddelar att de vill hjälpa Indien att bekämpa den skenande coronaspridningen. USA utlovar "omedelbar" medicinsk hjälp, såsom insatsvaror för att öka vaccinproduktionen, provtagningsmaterial, läkemedel, respiratorer och skyddsutrustning. Storbritannien skickar bland annat syrgas och respiratorer, Frankrike skänker bland annat syrgas. Andra länder som bidrar är exempelvis Kanada, Tyskland, Sverige, Saudiarabien och Förenade arabemiraten. EU förbereder en hjälpsändning, liksom en rad stora företag och individer inom den indiska diasporan (indier som lever i utlandet).

Kritiken mot Modi-regeringen växer

24 april

Såväl opposition som sjukvårdsexpertis kritiserar den indiska regeringen för att den lättade för mycket på coronarestriktionerna under årets första månader, då smittspridningen var betydligt lägre. Kritikerna anser också att Modi-regeringen förberett landet för dåligt inför den andra vågen, som man visste skulle komma. Premiärminister Modi säger i ett tal till nationen att den andra vågen kom som "en storm" och att regeringen prioriterar att få fram syrgas till de värst drabbade områdena.

Indien vädjar till omvärlden

22 april

Indien rapporterar den högsta uppmätta spridningshastigheten hittills i världen av covid-19 med närmare 315 000 nya infektioner under dygnet. Den tidigare toppnoteringen gjordes i USA i januari 2021. Samma dygn registreras fler än 2 100 dödsfall med covid-19 i Indien, som nu vädjar till omvärlden om hjälp att bromsa den skenande smittspridningen. Indiska sjukhus meddelar att covidsjuka tvingas återvända hem för att försöka ta sig igenom sjukdomsperioden i hemmet. Risken för vidare spridning ökar när de covidsjuka tar sig hem genom städer som Delhi och Bombay (Mumbai). Krematorier och bårhus är överfulla, och covidsjuka avlider utanför sjukhusen på grund av brist på sjukvårdssängar. Sammanlagt har Indien haft 16 miljoner coronasmittade invånare och 185 000 döda med covid-19. Sett till befolkningens storlek har många länder en större spridning än Indien, men det är just spridningshastigheten som skapar stark oro.

Dramatisk smittspridning

15 april

Antalet bekräftade nya coronainfektioner per dygn har fördubblats på tio dagar när Indien passerar 200 000 nya infektioner under ett dygn. Det råder brist på såväl vaccin som sjukvårdsplatser och syrgas på flera håll i landet. Myndigheterna lättade på coronarestriktionerna under årets första månader då smittspridningen var betydligt lägre. Sedan dess har religiösa festivaler med miljontals deltagare genomförts, liksom cricketmatcher och stora politiska samlingar. Landets drastiska nedstängning under den första coronavågen i mars 2020 drabbade landets fattiga mycket hårt och ekonomin försämrades snabbt. Modi-regeringen har därefter tvekat att införa lika strikta nationella begränsningar, men vissa delstater som Maharashtra, Delhi och Uttar Pradesh har stränga regler på plats. Följden är att mängder av fattiga nu åter lämnar storstäderna för hembygden.

Näst flest coronasmittade invånare i världen

12 april

Indien passerar Brasilien som landet med näst flest bekräftade coronasmittade invånare efter USA. Sammanlagt har 13,5 miljoner bekräftade fall av covid-19 registrerats i Indien jämfört med 13,48 miljoner i Brasilien. Smittspridningen är mycket snabbt i Indien som noterar fler än 168 000 nya infektioner under dygnet, eller var sjätte bekräftad ny virusinfektion under dygnet i hela världen. Värst är situationen i Maharashtra med storstaden Bombay, där rapporter kommer om brist på syrgas.

Indiska fiskarfamiljer får skadestånd från Italien

9 april

Indien accepterar ett skadestånd från Italien på motsvarande runt 10 miljoner kronor till de efterlevande till två fiskare som sköts ihjäl av italienska marinkårssoldater 2012 samt till ägaren till den fiskebåt som förstördes. Skadeståndet kan vara slutet på ett fall som i nästan ett årtionde ansträngt relationerna mellan Indien och Italien (se Mars 2013). Skadeståndet accepterades sedan Internationella skiljedomstolen i Haag fastslagit att marinkårssoldaterna inte ska ställas inför rätta då de befann sig på internationellt vatten vid incidenten.

Över 100 000 nya coronainfektioner per dygn

5 april

För första gången i Indien passerar antalet nyinfekterade med covid-19 under ett dygn 100 000. Särskilt snabb är smittspridningen i delstaten Maharashtra med megastaden Bombay (Mumbai), där närmare 60 000 av fallen registreras. Endast USA har registrerat ett högre antal insjuknade i covid-19 under ett enstaka dygn. Indien har nu haft 12,5 miljoner bekräftade fall av covid-19 och 165 000 döda med virussjukdomen. Modi-regeringen inleder en landsomfattande informationskampanj om bland annat hygien och munskydd, men vill inte införa en ny nationell nedstängning eftersom den tidigare, i mars 2020, förde med sig ekonomisk kris för landet och ett stort lidande för miljontals fattiga.

Indien pausar vaccinexport

25 mars

Indien stoppar tillfälligt exporten av covidvaccin på grund av den snabba smittspridning bland den egna befolkningen. Vaccinet tillverkas av Indiens seruminstitut (Serum Institute of India) på licens av AstraZeneca och går till FN-projektet Covax, som distribuerar vaccin till fattiga länder. Därmed riskerar ett 60-tal länder att bli utan vaccin eller få färre doser än väntat. Samma dygn registrerade Indien över 50 000 nya virusinfektioner, det högsta antalet på ett dygn sedan november 2020.

Truppreträtt klar vid sjö i Himalaya

20 mars

Indien och Kina meddelar i en gemensam kommuniké att truppreträtten vid sjön Pangong Tso på gränsen i Himalaya är genomförd (se Februari 2021). Vid andra delar av den omtvistade gränsen förblir spänningen mellan de två länderna stor.

USA:s försvarsminister i New Delhi

20 mars

USA:s nye försvarsminister Lloyd Austin besöker regeringen i New Delhi. Mötet blir den första icke-digitala kontakten mellan Indien och USA:s nya Biden-administration. Austin träffar premiärminister Modi och hans nationelle säkerhetsrådgivare Ajit Doval. Dagen därpå träffar Austin även Indiens utrikesminister S. Jaishankar och försvarsministern Rajnath Singh. Samtalen koncentreras kring de två ländernas relationer till Kina.

Modi varnar för en andra coronavåg

17 mars

Premiärminister Modi varnar för att Indien är på väg in i en andra våg av coronapandemin, med den snabbaste smittspridningen på tre månader. Modi uppmanar till ökad provtagning för covid-19 i hela landet samt till restriktioner på delstatsnivå för att hindra nya utbrott. Värst är smittspridningen i delstaten Maharashtra med storstaden Bombay (Mumbai). Andra hårt drabbade delstater är Gujarat och Madhya Pradesh. Smittspridningen i Indien nådde en första kulmen i september 2020 med närmare 100 000 nya infektioner per dygn. I februari var siffran nere i knappt 9 000 nya infektioner per dygn men är nu uppe i nästan 29 000. Indien är det tredje värst coronadrabbade landet i världen räknat i antal smittade personer (efter USA och Brasilien). Närmare 160 000 människor i Indien har avlidit med bekräftad covid-19.

Quadländerna håller sitt första toppmöte

12 mars

Ländergruppen Quad – USA, Kina, Japan och Australien – håller sitt första toppmöte (i virtuell form på grund av coronapandemin). USA:s president Joe Biden talar med de tre övriga ländernas premiärministrar. De fyra ledarna beslutar att Indien ska producera ytterligare över en miljard doser covidvaccin fram till slutet av 2022. Vaccinet ska främst användas i Sydöstasien. Indien har redan exporterat vaccin till ett 70-tal länder. Initiativet till Quad kom för flera år sedan från USA, som vill stärka sina relationer med de tre länderna som en motvikt till Kinas växande inflytande i Syd-, Sydöst- och Östasien.

Freedom House: Indien bara "delvis fritt"

4 mars

De medborgerliga fri- och rättigheterna har urholkats i Indien sedan premiärminister Modi och BJP kom till makten 2014. Det skriver Freedom House i sin årsrapport för 2021 med namnet Democracy under Siege (Demokrati under belägring). Organisationen nedgraderar Indien från kategorin "fri" till "delvis fri". Orsakerna till nedflyttningen är ökat tryck mot människorättsorganisationer, ökade trakasserier mot journalister och aktivister samt en rad av våldsamma attacker riktade mot i synnerhet muslimer. Försämringarna har accelererat sedan BJP:s valseger 2019, enligt Freedom House. Två exempel på det är polisens tillslag mot protesterna mot medborgarskapslagarna 2019 och 2020 samt hur nedstängningen av Indien under coronapandemins första våg våren 2020 slog hårt mot miljontals migrantarbetare.

Avtal om truppreträtt vid sjön Pangong Tso

11 februari

Efter nio förhandlingsrundor enas Indien och Kina om att dra tillbaka sina soldater vid Pangong Tso på gränsen mellan Ladakh och Aksai Chin i Himalaya där 20 indiska och fyra kinesiska soldater dödades i en sammandrabbning i juni 2020. Vissa byggnationer ska rivas vid sjön och patrulleringarna där ska tillfälligt stoppas.

Smittspridningen minskar snabbt

29 januari

Indien lättar ytterligare på coronarestriktionerna sedan såväl smittspridningen i samhället som antalet dödsfall per dygn i covid-19 har sjunkit markant. Exempelvis öppnas simhallar, och stora bröllop tillåts. Det senaste dygnet bekräftas 11 666 nya fall av covid-19 och 23 indier avlider i virussjukdomen. Som en jämförelse har drygt 4 000 människor i USA avlidit i covid-19 varje dygn under de senaste veckorna. När smittspridningen var som störst i Indien noterades närmare 100 000 nya coronavirusfall med drygt 1 000 döda varje dygn.

Bondemarsch i New Delhi ställs in

28 januari

Indiens bondeorganisationer ställer in en planerad marsch mot parlamentet i New Delhi den 1 februari. Orsaken är att splittring uppstått inom bonderörelsen sedan traktormarschen den 26 januari som urartade i våldsamheter och i att Röda fortet stormades. En bonde dog och närmare 400 poliser skadades. De allra flesta av landets 42 bondeförbund fördömer våldet. Bönderna avlägsnar samtidigt avspärrningarna vid två av motorlederna in till New Delhi. Ett par av böndernas läger utanför staden avvecklas av bönderna själva, men det största lägret finns kvar.

Bönder stormar Röda fortet

26 januari

Tusentals bönder marscherar och kör traktorer genom New Delhi efter att i veckor ha slagit läger utanför huvudstaden i protest mot jordbruksreformer som föreslagits av Modi-regeringen. Polisen möter med tårgas när bönder tar sig in på området där det historiska Röda fortet ligger. Minst en bonde dödas när hans traktor välter i sammandrabbningar med polisen. Enligt officiella källor skadas runt 400 poliser. Den våldsamma protesten sker på Republikens dag då Indien firar nationens tillblivelse med bland annat en militärparad genom New Delhi.

Massvaccinering mot covid-19 inleds

16 januari

En av världens mest omfattande massvaccineringar mot covid-19 inleds. Målsättningen är att 300 miljoner invånare ska ha fått coronavaccinet i juli 2021. Vaccin ska ges gratis till samtliga medborgare. Indien har en befolkning på 1,3 miljarder. Först ut att få vaccin är sjukvårdspersonal, militärer, räddningspersonal, människor i medicinska riskgrupper samt invånare över 50 år. En rad vaccineringscenter har byggts upp runt om i landet. Indien har näst flest bekräftade fall av covid-19 i världen, drygt tio miljoner. Bara USA har fler. Antalet dödsfall med covid-19 är dock relativt lågt i Indien och antalet smittade per dag har sjunkit markant under de senaste veckorna.

Jordbruksreformen avbryts tillfälligt

12 januari

Efter 45 dagar med bondeprotester och åtta resultatlösa samtalsrundor mellan Modi-regeringen och bönderna sätter Högsta domstolen ett tillfälligt stopp för genomförandet av de tre nya jordbrukslagar som regeringen lagt fram och parlamentet antagit. En expertgrupp tillsätts med uppgiften att försöka lösa konflikten mellan landets regering och bönder. Bondeprotesterna fortsätter dock.

Traktormarsch i New Delhi

7 januari

Indiens bönder utökar sina protester mot BJP-regeringens nya jordbrukslagar med en så kallad traktormarsch med hundratals deltagare på motorvägarna runt New Delhi (se November 2020 och December 2020).

Tio miljoner med bekräftad covid-19

19 december

Antalet invånare som testats positivt för covid-19 passerar tio miljoner. Även om smittspridningen tycks ha avtagit under de senaste veckorna är Indien fortfarande det land i världen med näst flest coronasmittade invånare. Bara USA har fler. Enligt det indiska hälsodepartementet smittas nu 25 000 indier av covid-19 varje dygn, en rejäl minskning från runt 100 000 i september. Sammantaget har drygt 145 000 invånare avlidit med covid-19. Med undantag för några delstater där smittan tilltar har Indien lättat på de flesta av restriktionerna mot coronaviruset.

Generalstrejk mot jordbruksreformer

8 december

Bondeprotesterna i Delhi sprider sig i landet sedan flera samtalsrundor mellan bondeorganisationer och regeringen om de nya jordbruksreformerna (se September 2020) misslyckats. Demonstranterna i Delhi spärrar av stora vägar och järnvägsstationer och skapar kaos i storstadstrafiken. Indiens bönder har drabbats hårt av coronapandemin, då tiotals miljoner landsbygdsbor som sökt sig till städerna för försörjning plötsligt förlorat sina jobb där och valt att återvända hem till byarna, där konkurrensen om marken ökar. Demonstranterna vill ha tillbaka de slopade statliga minimipriserna på jordbruksprodukter för att på så sätt ha en garanterad inkomst. Bönderna får stöd av bland andra organiserade järnvägsarbetare, lärare, lastbilschaufförer samt andra fackförbund.

Indien kritiserar Kanadas premiärminister

4 december

Kanadas högkommissarie i Delhi kallas in till den indiska regeringen som framför kritik mot uttalanden till stöd för bondeprotesterna, gjorda av den kanadensiska premiärministern Justin Trudeau, en del kanadensiska ministrar och medlemmar av parlamentet i Ottawa. De kanadensiska politikerna anklagas för att "stödja extremister". Trudeau har uttryckt oro över hur den indiska regeringen har svarat på protesterna, bland annat hur myndigheterna försökt skingra demonstranter med hjälp av tårgas, vattenkanoner och batongslag. En del kanadensiska bönder har demonstrerat och fört en kampanj till stöd för de indiska bönderna i sociala medier.

Bönder inleder massprotest mot jordbruksreformer

26 november

Bönder från olika delar av Indien samlas i New Delhi och inleder där en period av massdemonstrationer mot regeringens pågående reformering av den ineffektiva och omoderna jordbrukssektorn. Protesterna gäller tre lagar som antagits för att modernisera, utveckla och marknadsanpassa jordbruket (se September 2020). Regeringen anser att det skulle ge bönderna bättre möjligheter att tjäna mer på sitt arbete. Bönderna motsätter sig i första hand planerna på att avskaffa de statliga minimipriserna för jordbruksprodukterna, vilka många bönder ser som en inkomstgaranti, även om de är lågt satta.

Nio miljoner är bekräftat coronasmittade

20 november

Antalet bekräftade fall av covid-19 i Indien passerar nio miljoner, medan antalet dödsfall med covid-19 är drygt 132 000. Antalet bekräftade coronainfektioner per dygn har sjunkit till i genomsnitt runt 45 000 i landet som helhet, men i Delhi stiger antalet smittade per dygn och det totala antalet har passerat en halv miljon. Sjukvården är särskilt ansträngd i Delhi där begravningsplatserna börjar tryta. Stadens myndigheter fyrfaldigar bötesbeloppet för att inte bära munskydd.

Gerillaledare i Kashmir dödas av militären

1 november

Hizbul Mujahedins ledare Saifullah Mir (även kallad Musaib eller Doktor Saif) skjuts ihjäl i en eldstrid med indisk militär nära Srinagars flygplats. Ledaren för Kashmirs största militanta grupp ska ha dödats när han vårdade gerillakrigare som skadats i eldstriden. Saifullah har varit ledare för Hizbul Mujahedin sedan i maj 2020 då hans företrädare dödades av indisk militär.

Generalstrejk mot ny lag om markägande i Kashmir

31 oktober

En generalstrejk genomförs i indiskkontrollerade Kashmir mot en ny lag som tillåter människor som inte bor permanent i området att köpa mark där. Lagen ger dessutom militären möjlighet att upprätta särskilda zoner för att bygga infrastruktur i området. Affärer och annan näringsverksamhet hålls stängda under strejken och de allra flesta invånare håller sig inomhus. Polis och militär patrullerar nästan tomma gator. Strejken organiseras av en rad politiska och religiösa grupperingar som vill att Kashmir ska återfå sitt speciella självstyre som återkallades av Modi-regeringen (se Augusti 2019). Men även grupper som inte motsätter sig indisk överhöghet över Kashmir deltar i strejken mot den nya marklagen.

Tidigare chefsminister i Kashmir friges

13 oktober

Mehbooba Mufti, chefsminister i Jammu och Kashmir mellan 2016 och 2018, släpps ut ur polisens förvar efter 14 månader. Mufti greps tillsammans med en rad andra kashmiriska politiker i samband med att Modi-regeringen införde direktstyre av Jammu och Kashmir (se Augusti 2019). De flesta andra politiker har frigivits tidigare. De greps i förebyggande syfte på order av New Delhi för att minska risken för våldsutbrott.

Hundratusen indier döda med covid-19

3 oktober

Antalet döda med covid-19 i landet passerar 100 000. Bara i USA och Brasilien har ett större antal invånare avlidit i sjukdomen. Smittspridningen i Indien visar inga tecken på att avta. Sex och en halv miljon indier har testats positiva för coronaviruset.

BJP-politiker frias från misstankar om uppvigling

30 september

En domstol i Lucknow i norra Indien friar ett 30-tal BJP-politiker från misstankar om att de ska ha uppviglat hinduiska aktivister till att riva Babrimoskén, vilket ledde till en våldsvåg mellan muslimer och hinduer med över 2 000 döda som följd. Bland de friade BJP-ledarna finns den förre vice premiärministern Lal Krishna Advani och den före detta partiordföranden Murli Manohar Joshi. Lal Krishna Advani inledde 1990 en kampanj för att ett hinduiskt tempel skulle byggas på platsen där Babrimoskén stod. Oppositionspartier och muslimska grupperingar anklagar Advani för att ha uppviglat hinduer att riva moskén, vilket skedde den 6 december 1992.

Amnesty Internationals bankkonton frysta

29 september

Regeringen i New Delhi har fryst Amnesty Internationals bankkonton, vilket tvingar människorättsorganisationen att "pausa" sin verksamhet i Indien. Amnesty kopplar samman det inträffade med organisationens kritik mot den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Indien under Modi-regeringen (se Demokrati och rättigheter). Amnesty anklagar Modi-regeringen för att bedriva en "häxjakt" på människorättsorganisationer.

Sex miljoner coronasmittade

28 september

Antalet invånare som testats positivt för coronaviruset passerar sex miljoner. Runt 90 000 nya virusinfektioner bekräftas varje dygn i Indien.

Begränsad strejkrätt, förbättringar för oorganiserade

23 september

Parlamentet antar en rad nya arbetsmarknadslagar. Bland annat vidtas åtgärder för att göra det svårare för anställda att strejka, samt lättare för arbetsgivare att anställa och avskeda personal. Anställda måste informera arbetsgivare om en planerad strejk senast 14 dagar innan den ska hållas. De nya lagarna ger också runt 400 miljoner oorganiserade arbetare rätt till liv- och olycksfallsförsäkring, moderskapspenning samt pension.

Taj Mahal öppnas igen

21 september

Det berömda mausoleet Taj Mahal i Agra öppnas åter för besökare som ett led i regeringens beslut att återstarta landets ekonomi efter nedstängningen i samband med coronapandemins utbrott (se Mars 2020). Innan pandemin drabbade Indien besöktes Taj Mahal av sju miljoner turister per år.

Friare marknad för bönderna

20 september

Parlamentet antar nya omstridda jordbrukslagar som innebär att det indiska systemet, där alla bönder säljer sina varor till fasta priser reglerade av staten, kompletteras med en fri marknad där bönderna säljer sina varor till vem de vill (även privata aktörer) och till priser som marknaden avgör. Lagförslagen kommer från BJP-regeringen som anser att de kommer att öka böndernas inkomster samt uppmuntra dem till att investera i och modernisera sina gårdar. Lagarna väcker starka motreaktioner hos oppositionen som varnar för att den privata sektorn kommer att få alltför stort inflytande och att många småbönder inte kommer att klara sig i konkurrensen. Beslutet föregås av flera dagars massiva bondeprotester i bland annat Punjab, Haryana och Västbengalen. Även ministern med ansvar för livsmedelsframställning avgår i protest mot lagarna som hon anser kommer att slå hårt mot bönderna i hennes valdistrikt i Punjab. Åtta parlamentsledamöter från oppositionen stängs av sedan de genomfört en sittdemonstration inne i parlamentet.

Fem miljoner coronasmittade

16 september

Det sammanlagda antalet bekräftade fall av indier som smittats av coronaviruset passerar fem miljoner. Varje dygn testas över 90 000 invånare positivt för coronaviruset. Inget annat land i världen har en så snabb smittspridning. Sammantaget har drygt 82 000 avlidit med covid-19 i landet och varje dygn dör runt 1 300 indier med bekräftad covid-19. Den tilltagande smittspridningen sker samtidigt som regeringen av ekonomiska skäl öppnar upp Indien efter nedstängningar (Indiens ekonomi krympte med en fjärdedel under första kvartalet 2020). Trots att runt en miljon invånare testas varje dag bedöms mörkertalet fortfarande vara högt.

Indien och Kina lovar lösa gränstvist

11 september

Kinas utrikesminister Wang Yi och Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar enas om flera åtgärder för att försöka minska spänningarna vid den gemensamma gränsen i Himalaya. Några dagar tidigare ska gränsposteringar från båda länderna ha beskjutit varandra, vilket är första gången skottväxling förekommer på flera årtionden. Skärmytslingar har rapporterats sedan juni då trupper från länderna möttes i en större sammandrabbning (se Juni 2020). I augusti dog en tibetansk soldat i den indiska armén efter att ha utlöst en landmina vid gränsen.

Näst flest coronasmittade i världen

7 september

Indien passerar Brasilien i antalet bekräftade fall av coronaviruset och intar därmed den dystra platsen som tvåa efter USA. Indien har nu registrerat 4,2 miljoner coronavirusinfektioner sedan pandemin bröt ut. Brasilien har 4,1 miljoner och USA 6,2 miljoner. Fler än 90 000 indier smittas av coronaviruset varje dygn (flest i världen) och över 1 000 per dygn avlider med covid-19. Sammanlagt har drygt 71 640 dödsfall med covid-19 bekräftats i Indien jämfört med drygt 126 200 i Brasilien och 188 540 i USA. Trots dessa siffror fortsätter Indien att öppna samhället igen av ekonomiska skäl. Tunnelbanan i New Delhi börjar exempelvis att gå igen efter att ha varit stängd i ett halvår.

Fler restriktioner tas bort

1 september

Indiska myndigheter fortsätter att lätta på restriktionerna som införts på grund av coronapandemin. Nu tillåts folksamlingar på 100 människor inom kultur, underhållning, idrott och politik, om alla närvarande bär munskydd. Tunnelbanetrafiken i de större städerna släpps gradvis på igen. Besluten tas trots att Indien är det land i världen med den snabbaste smittspridningen. Anledningen är den ekonomiska kris och den höga arbetslöshet som restriktionerna medfört. Miljontals indier har förlorat sina arbeten sedan i mars då restriktionerna först infördes. Indien har 3,5 miljoner bekräftade fall av coronasmitta och drygt 62 000 dödsfall i covid-19. Smittspridningen var till en början värst i megastäder som Bombay och Delhi men nu börjar coronaviruset spridas snabbt även i mindre städer och på landsbygden.

Nya sammandrabbningar mellan Indien och Kina i Ladakh

1 september

En indisk regeringssoldat med tibetanskt ursprung dödas i en av två sammandrabbningar som sker inom 48 timmar vid den omstridda gränsen mellan Indien och Kina i Ladakh i Himalaya. Enligt den tibetanska exilregeringen i Indien finns det många soldater med tibetanskt ursprung i den indiska armén i området. Tjugo indiska soldater dödades den 15 juni i sammandrabbningar med kinesiska soldater i samma område (se Juni 2020).

Flest nya coronainfektioner i världen

23 augusti

Indien är det land i världen där coronaviruset sprider sig snabbast (runt 70 000 bekräftade fall per dygn). Efter att ha passerat tvåmiljonerstrecket den 7 augusti och 2,5-miljonergränsen den 15 augusti noterar nu landet drygt 3,1 miljoner bekräftat coronasmittade invånare. Det är fortfarande tredje flest i världen, men Indien väntas snart gå om Brasilien som har näst flest efter USA. Antalet döda i covid-19 i Indien är 57 542, fjärde flest i världen efter USA, Brasilien och Mexiko.

Ramatemplet i Ayodhya återuppbyggs

5 augusti

Premiärminister Modi tar det första spadtaget i återuppbyggandet av det hinduiska ramatemplet i Ayodhya i Uttar Pradesh. Templet byggs på den plats där hindunationalister 1992 rev Babrimoskén, vilket ledde till en våg av religiöst motiverat våld i Indien (se Modern historia). Ett utslag av Högsta domstolen i november 2019 gjorde det möjligt för Modi-regeringen att låta återuppbygga ramatemplet som hinduer anser stod på platsen innan Babrimoskén byggdes.

Landets BNP krymper markant

1 augusti

Indiens BNP krympte med 23,9 procent under det andra kvartalet 2020 jämfört med samma period året innan. Anledningen är den ekonomiska kris som följde av nedstängningen av landet i samband med coronapandemin.

"Avspänning i omstritt gränsområde"

28 juli

En avspänning har skett i merparten av det omstridda gränsområdet i Ladakh enligt Kinas utrikesdepartement. En rad samtalsrundor har hållits mellan militära företrädare för minska spänningarna mellan de båda länderna efter att strider utbröt i området (se Juni 2020). Indiskt militärflyg övervakar dock området och antikinesiska känslor breder ut sig i Indien sedan striderna utkämpades. I demonstrationer har indier krävt att kinesiska varor ska bojkottas, och den indiska regeringen har förbjudit tiotals kinesiska appar, bland annat videoplattformen Tiktok.

En miljon med bekräftad covid-19

16 juli

Antalet bekräftade fall av covid-19 i Indien passerar en miljon efter ett dygn med närmare 35 000 nya registrerade fall av virussjukdomen. Bara USA och Brasilien har fler bekräftade fall av covid-19 än Indien. Av fallen i Indien har två tredjedelar tillfrisknat medan drygt 25 600 har avlidit. Värst drabbad bland de indiska delstaterna är Maharashtra i väster med megastaden Bombay (Mumbai). I Karnataka och Andhra Pradesh i söder samt i Bihar och Västbengalen i öster ökar antalet fall av covid-19 snabbt medan kurvan börjar stagnera i det hårt drabbade Delhi.

Tredje flest coronafall i världen

6 juli

Indien passerar Ryssland i antalet bekräftade fall av coronavirus och blir det land i världen som har tredje flest fall efter USA och Brasilien. Det senaste dygnet registrerade Indien 24 000 nya coronafall, vilket innebär att landet sammanlagt har närmare 700 000 bekräftade coronafall och nästan 20 000 dödsfall med covid-19.

Domstol ger italienska marinsoldaterna åtalsimmunitet

2 juli

Permanenta skiljedomstolen i Haag fastslår att de två italienska marinsoldater som Indien vill ställa till svars för att ha dödat två indiska fiskare 2012 har rätt till åtalsimmunitet. Fallet med de dödade fiskarna har skapat starka spänningar i relationerna mellan Indien och Italien. Marinsoldaterna har stått åtalade i Indien sedan dödsskjutningarna inträffade när den indiska fiskebåten närmade sig en italiensk oljetanker utanför Keralas kust och de marinsoldater som vaktade tankern för piratattacker valde att skjuta. Italien tog fallet till Permanenta skiljedomstolen 2015 eftersom man ansåg att dödsskjutningarna skedde på internationellt vatten. Indien kräver att soldaterna ska prövas i Indien, ett krav som domstolen uppmanar landet att överge. Domstolen säger dock att Indien har rätt till skadestånd.

Indien köper nya ryska stridsflygplan

2 juli

Indien köper 33 nya ryska stridsflygplan (21 MiG-29 och 12 SU-30 MKI) och uppgraderar 59 MiG 29-plan som redan är inköpta från Ryssland. Vapenaffären är värd 2,4 miljarder dollar och sker samtidigt som spänningarna är starka mellan Indien och Kina i det omstridda gränsområdet i Himalaya.

Lokala nedstängningar

29 juni

Indien öppnas upp ytterligare genom att fler inrikesflyg och tåglinjer får återuppta trafiken. Istället försöker Indien införa en rad strikta lokala nedstängningar i områden som är extra hårt drabbade. Skolor, tunnelbanor, biografer, gym och simhallar är exempel på platser som fortfarande hålls stängda i hela landet. Indien har 550 000 bekräftade fall av covid-19 och närmare 17 000 dödsfall i virussjukdomen.

Över en halv miljon coronasmittade

27 juni

Indien har passerat en halv miljon bekräftade fall av coronavirusinfektioner, enligt indiska regeringens statistik. Det senaste dygnet tillkom 18 500 nya infektioner. Viruset är spritt i stora delar av landet, men epidemin har hunnit olika långt i olika delar. Värst drabbade är för närvarande de stora städerna, bland annat New Delhi och Bombay.

Kina friger indiska soldater

18 juni

Kina friger tio indiska soldater som gripits i samband med sammandrabbningarna vid gränsen mellan indiska Ladakh och det kinesiskkontrollerade Aksai Chin i Himalaya, då minst 20 indiska och ett okänt antal kinesiska soldater dödades. Frisläppandena sker samtidigt som militära och diplomatiska samtal pågår mellan de två länderna för att minska spänningarna dem emellan.

Kolgruvor privatiseras

18 juni

Premiärminister Modi meddelar att ett 40-tal statsägda kolgruvor ska säljas ut. Privatiseringarna väntas ge 4,3 miljarder dollar i nytt kapital till staten och fler än 280 000 nya arbetstillfällen.

Indien tar plats i FN:s säkerhetsråd

17 juni

FN:s generalförsamling väljer fyra nya icke permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd för 2021 och 2022. De fyra är Indien samt Mexiko, Norge och Irland. En dag senare går den femte platsen till Kenya.

Smittspridningen tar fart

17 juni

I Indien registreras över 2 000 nya dödsfall i covid-19 under ett dygn. Sammanlagt har 11 903 bekräftade dödsfall i covid-19 inträffat i landet. Indien är nu ett av de länder i världen där spridningen av coronaviruset går snabbast. Antalet bekräftade coronasmittade är vid tidpunkten över 354 000. Det är framför allt de stora städerna som Delhi och Bombay som drabbas hårt. Chennai tvingas åter stänga ned sedan smittspridningen tagit ny fart i samband med det gradvisa öppnandet av samhället.

Många döda i gräl vid gränsen till Kina

15 juni

Ett 20-tal indiska och fyra kinesiska soldater dödas i en konfrontation i Galwandalen vid den omstridda gränsen mellan Ladakh och Aksai Chin i Kashmir (se Konflikter: Kashmir). Sammanstötningarna är de allvarligaste sedan 1960-talet. Inga soldater har dödats vid denna gränssträcka sedan 1975. Indien och Kina anklagar varandra för det inträffade. Sammandrabbningen skedde inte med eldvapen utan med tillhyggen som stenar, järnrör och med händerna.

Fler delar av samhället öppnas upp

8 juni

Modi-regeringen tar ännu ett steg på vägen mot att öppna samhället efter den totala nedstängningen på grund av coronapandemin. Religiösa gudstjänstlokaler, hotell, restauranger och gallerior tillåts åter öppna sina dörrar. Skolor, universitet, internationellt flyg, biografer, simbassänger, barer samt idrottstävlingar och evenemang tillhör samhällsfunktioner som fortfarande ligger nere. Nattligt utegångsförbud råder. Vid tidpunkten har Indien närmare 175 000 bekräftade fall av coronasmittade personer och nästan 5 000 dödsfall i covid-19.

Ökade spänningar mellan Kina och Indien i Himalaya

7 juni

Sedan mitten av maj har indiska medier rapporterat om att flera hundra, enligt vissa källor flera tusen, kinesiska soldater har tagit sig in i indiska Ladakh vid den omtvistade gränsen mellan Indien och Kina i Himalaya. Soldater från bägge sidor har varit inblandade i skärmytslingar vid några tillfällen. Nu uppges båda länderna ha forslat tungt artilleri och annan militär utrustning till gränsområdet. Spänningen har ökat mellan länderna i området sedan Indien i augusti 2019 delade upp delstaten Jammu och Kashmir i de federalt styrda unionsterritorierna Ladakh samt Jammu och Kashmir. Indien anser att den Kinakontrollerade regionen Aksai Chin ingår i Ladakh. Indiens bygge av en ny motorväg till en militärbas i området oroar Peking som därför förflyttat trupper dit. Diplomatiska samtal förs mellan länderna för att hitta en lösning på det spända läget. Vid ett möte mellan de båda ländernas arméchefer i början av juni enades parterna om att lösa konflikten fredligt i enlighet med redan ingångna bilaterala avtal. I maj rapporterades också om en gränsdispyt mellan de båda länderna i den indiska delstaten Sikkim, som ledde till att kinesiska och indiska soldater skadades efter stenkastning och slagsmål.

Flera dödsfall på tågen för migrantarbetare

27 maj

Ett tiotal migrantarbetare har avlidit ombord på tåg som satts in särskilt för att transportera denna utsatta grupp från storstäderna till deras hembyar. Det rapporterar medier och officiella källor. Dödsfallen uppges i medier ha orsakats av dåliga förhållanden på tågen, där mat och vatten inte räcker till och där det är mycket hett ombord. Myndigheten för de indiska järnvägarna säger dock att de som avlidit varit gamla och kroniskt sjuka personer.

Inrikesflyget åter i luften

25 maj

Som en del av öppnandet av Indien efter den omfattande nedstängningen i samband med coronapandemin tillåts åter inrikes flygtrafik. Internationella flygningar är fortsatt förbjudna.

Tågen börjar rulla igen

12 maj

Passagerartrafiken på Indiens järnvägar återupptas successivt. De sträckor som börjar trafikeras först går mellan New Delhi och storstäder som Bombay, Bangalore och Madras. Alla ombord måste bära munskydd.

Stöd till landets företag

12 maj

Premiärminister Modi presenterar ett ekonomiskt stimulanspaket som motsvarar 10 procent av landets BNP. De 266 miljarder dollar som paketet består av ska gå till att underlätta för anställda och för små och medelstora företag som drabbats av följderna av coronapandemin. Några detaljer om stimulanspaketet framkommer inte, men Modi betonar att Indien behöver bli mer självförsörjande och att indierna bör köpa lokalt producerade varor för att stödja landets företag. I april förlorade omkring 122 miljoner indier sina jobb, enligt den Bombaybaserade tankesmedjan Centre for Monitoring Indian Economy. Indien har för tillfället runt 70 000 bekräftade fall av covid-19 samt 2 293 dödsfall.

Indiska gästarbetare hämtas hem

7 maj

Indien inleder en omfattande evakuering av medborgare som fastnat i utlandet under coronakrisen. Indien ska både flyga hem migranter och ta hem arbetare med fartyg, men de som tackar ja får räkna med att betala för resan. Fram till den 13 maj ska närmare 15 000 utlandsarbetande indier få hjälp med att ta sig hem. Totalt har omkring 200 000 indiska medborgare ansökt om att få hjälp med hemresan från bland annat Förenade arabemiraten, Maldiverna, Qatar, USA, Storbritannien, Saudiarabien, Singapore och Malaysia.

Militant ledare i Kashmir dödas

6 maj

Riyaz Naikoo, högste ledare för Hizbul Mujahedin, dödas när indiska soldater på morgonen spränger två hus i Beighpora i södra Kashmirdalen. Sprängningarna sker i samband med en rad razzior mot byggnader där militanta separatister misstänks hålla till. Hizbul Mujahedin är den största militanta motståndsgruppen i indiskkontrollerade Kashmir. Av rädsla för våldsamma protester mot Riyaz Naikoos död stänger myndigheterna tillfälligt av mobil- och internetservice i Kashmir. Trots det drabbar hundratals demonstranter samman med polis i det omstridda området. Riyaz Naikoo tog över ledarskapet för Hizbul Mujahedin efter Burhan Wani som dödades 2016. Minst ett 60-tal militanta motståndsmän har dödats i Kashmir under innevarande år, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Muslimer blir syndabockar

5 maj

Via främst sociala medier sprids missledande information som utmålar muslimer som skyldiga till spridningen av coronaviruset. Filmer sprids i olika medier som påstås visa hur muslimer bryter mot karantänsreglerna och hur de till exempel slickar på frukt på marknader. Radikala hindunationalister misstänks ligga bakom hatkampanjerna, som leder till ökat hat och våld också i verkligheten.

Hjälp med hemresor inom landet

30 april

De miljontals migrantarbetare som förlorat sina jobb under coronakrisen ska få hjälp med att ta sig hem till sina familjer på landsbygden, meddelar Modi-regeringen. Hjälpen ska komma från delstatsregeringarna och regeringen i New Delhi. Många av migrantarbetarna har fotvandrat hem till sina byar från storstäderna, där de tidigare kunnat försörja sig på tillfälliga jobb. Andra dagavlönade har fastnat i uppsamlingsläger vid delstatsgränserna när dessa stängts för att bromsa virusspridningen. Regeringen säger att arbetarna, tillsammans med studenter och turister, ska kunna åka hem i särskilda bussar om de inte uppvisar symptom på covid-19. Kongresspartiet kritiserar det faktum att migrantarbetarna måste betala hemresan själva och säger att partiet ska erbjuda dem busspengar.

Över 1 000 döda i covid-19

29 april

Indien passerar 1 000 bekräftade dödsfall i covid-19 efter att ha noterat det högsta antalet döda i pandemin på ett dygn: 73. Dödstalen är dock betydligt lägre än i Europa och USA, trots stora slumområden och ett bristfälligt allmänt sjukvårdssystem. Många bedömare tror att mörkertalet är höga då förhållandevis få tester görs i Indien, men landets vårdkliniker, sjukhus och bårhus är inte lika överfulla som i delar av västvärlden. Andra påpekar att Indien ännu inte släppt på karantänsreglerna och att ett utbrott är att vänta när detta görs. En bidragande faktor kan också vara befolkningens låga genomsnittsålder jämfört med Europa och USA. Ännu en faktor kan vara att Indien även i normala fall har en ganska dålig statistik över antalet dödsfall i slum och på landsbygd. Enligt en uppgift registreras bara drygt hälften av alla dödsfall i landet.

Fängelse för angrepp på sjukvårdspersonal

22 april

En rad överfall på läkare och sjuksköterskor, av rädsla för att de kan sprida coronasmitta, leder till att Indien inför en ny lag som kan ge sju års fängelse och böter på max 6 540 dollar för attacker mot sjukvårdspersonal.

Landet öppnas gradvis upp

20 april

Regeringen lättar på restriktionerna kring jordbruket och relaterad verksamhet. De långtgående begränsningar som infördes i mars för att bromsa spridningen av coronaviruset har slagit hårt mot landets miljontals lantarbetare och andra som arbetar för dagslöner. Exempel på verksamheter som får lov att öppna är lokal torghandel, tegelbruk och livsmedelstillverkning. De som börjar arbeta måste bära ansiktsmask och andra skyddskläder. Även annan tillverkningsindustri kan öppnas men med minimal personal och korta arbetstider. Oljeraffinering, kolbrytning och viss byggverksamhet tillåts också.

Pandemin når Bombays slum

3 april

Coronapandemin når ett av Asiens största slumområden, Dharavi utanför Bombay, där runt en miljon människor lever tätt ihop, ofta under svåra förhållanden. Två dödsfall i covid-19 har bekräftats i Dharavi, som delvis spärras av. Det sker när Indien har 56 bekräftade dödsfall i covid-19 och sannolikt ett stort mörkertal av coronasmittade invånare.

Räddningspaket från Världsbanken

2 april

Världsbanken presenterar ett räddningspaket på 1,9 miljarder dollar som ska fördelas mellan 25 utvecklingsländer. Pengarna är ett bidrag till kampen mot coronapandemin. Mer än hälften av beloppet, 1 miljard dollar, går till Indien, som saknar pengar till bland annat skyddsutrustning för vårdpersonalen och tester för misstänkt smittade personer.

Lättare att få uppehållstillstånd i Kashmir

1 april

En lag antas som ger personer som bott i indiska Kashmir i 15 år eller har studerat där i sju år rätt till permanent uppehållstillstånd.

Ursäkt och nödhjälp till de fattigaste

27 mars

Modi-regeringen beordrar alla delstater och territorier att stänga gränserna för att hindra människor från att förflytta sig inom landet. Miljontals migrantarbetare söker sig ut från städerna när de inte längre kan få arbete och försörjning där. Modi ber landets fattigaste om ursäkt för de långtgående åtgärderna mot coronapandemin men säger att de är nödvändiga. Han utlovar ett räddningspaket på 22 miljarder dollar till landets fattigaste hushåll. Läger börjar byggas utanför storstäderna för att migrantarbetare ska kunna samlas där.

Inrikesflyget stoppas

25 mars

Alla inrikes flygningar för passagerare ställs in i ett försök att bromsa spridningen av det nya coronaviruset.

Indien sätts i karantän

25 mars

Premiärminister Modi stänger ned i princip hela Indien med dess 1,3 miljarder invånare i ett försök att hindra spridningen av coronaviruset som nu tycks ha tagit fart i landet. Nedstängningen fungerar som ett utegångsförbud och den som bryter mot detta kan straffas med två års fängelse och böter. Som en direkt följd av Modis besked rusar mängder av indier till butikerna för att hamstra mat och andra förnödenheter. Modi twittrar en vädjan till folket att inte råka i panik. Alla slags folksamlingar är förbjudna och alla allmänna kommunikationsmedel står stilla. Människor med arbeten inom vård, polis och medier undantas från en order om att stanna hemma.

Sjöfart och tågtrafik stoppas

24 mars

All passagerartrafik på floder och till havs stoppas för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset. Nästan all tågtrafik (inte godsfrakt) ställs in.

Månadslång sittdemonstration bryts upp

24 mars

Myndigheterna bryter upp den sittdemonstration mot de nya medborgarskapslagarna som pågått i Delhi i runt en månad. Polisinsatsen görs eftersom folksamlingar har förbjudits till följd av spridningen av det nya coronaviruset.

En dags utegångsförbud

22 mars

Premiärminister Modi utlyser en dags utegångsförbud i hela Indien för att testa nationens förmåga att hantera coronapandemin. Samtidigt förbjuds all internationell flygtrafik till Indien. Alla medborgare under 10 år och över 65 år rekommenderas att stanna hemma. Den privata sektorn av ekonomin uppmanas att be sina anställda att jobba hemifrån så långt det är möjligt.

Gruppvåldtäktsmän avrättas

20 mars

Fyra män som dömts för gruppvåldtäkten och mordet på en kvinnlig student på en buss i Delhi 2012 avrättas genom hängning i ett fängelse i Delhi. Det brutala brottet väckte en proteststorm i hela Indien mot det utbredda sexuella våldet mot kvinnor. En rad lagändringar gjordes för att stärka kvinnors rättigheter och förbättra deras situation. I Indien anmäls runt 95 våldtäkter per dag. Siffran döljer sannolikt ett stort mörkertal av övergrepp som aldrig anmäls.

Taj Mahal stängs för besökare

17 mars

Taj Mahal och alla andra monument och museer stängs för allmänheten på grund av coronapandemin. Flertalet skolor och nöjeslokaler som barer och biografer hålls stängda runt om i landet.

Politiker i Kashmir släpps fri

13 mars

Indiska myndigheter friger den kashmiriska politikern Faruq Abdullah, 82 år, som suttit i husarrest i Srinagar sedan Jammu och Kashmir förlorade sitt självstyre (se Augusti 2019). Det är oklart varför Abdullah släpps fri just nu. Abdullah var en i raden av lokalpolitiker som sattes i förvar i samband med polisens tillslag mot de protestaktioner som utbröt när Kashmirs självstyre upphävdes.

Åtgärder mot coronapandemin

12 mars

Indien slutar utfärda turistvisum i ett försök att begränsa spridningen av det nya coronaviruset, som orsakat en pandemi. Resenärer som anländer från sju särskilt virusdrabbade länder (Kina, Italien, Iran, Sydkorea, Frankrike, Spanien och Tyskland) kommer att sättas i karantän i minst 14 dagar vid ankomst till Indien. Alla regeringsministrar ställer tills vidare in sina utlandsresor. De flesta gränsövergångar till Bangladesh och Myanmar stängs. I Delhi stänger myndigheterna skolor, teatrar och biografer. Samma dag rapporterar Indien sitt första dödsfall orsakat av det nya coronaviruset, en 76-årig man i delstaten Karnataka i södra Indien.

Kravaller i Delhi

28 februari

Under ett antal dagar  rasar kravaller mellan hinduer och muslimer i den nordöstra delen av Delhi, med drygt ett 50-tal döda som följd. De flesta har enligt sjukhuskällor skjutits eller huggits ihjäl. Hundratals människor skadas och de materiella skadorna är omfattande. Situationen lugnar ned sig när tusentals kravallpoliser och militärpoliser placeras ut i de våldsdrabbade områdena. Bakom kravallerna ligger konflikten kring den nya medborgarskapslagen. Protester mot lagen har pågått sedan i december 2019 i olika delar av Indien.

Toppmöte mellan Modi och Trump

25 februari

USA:s president Donald Trump gör ett uppmärksammat besök i Indien den 24 och 25 februari. Han välkomnas av omkring 100 000 människor som samlats i sportarenan på resans första anhalt, Ahmedabad i Gujarat. Trump besöker därefter Agra och New Delhi. Grundbulten i besöket är de två ländernas gemensamma intresse av att begränsa Kinas inflytande i Sydasien. Ett försvarsavtal värt tre miljarder dollar undertecknas. Även inom energi och telekom ingår länderna avtal. Handelsfrågor diskuteras, men något omfattande handelsavtal uppnås inte. Handelsrelationerna är ansträngda; Trump försöker minska USA:s underskott på 25 miljarder dollar i handeln med Indien. Båda sidor har infört importavgifter på en rad varor.

Efterlyst terrorist fängslas i Pakistan

12 februari

Hafiz Said, som misstänks ha planlagt terrordådet i Bombay 2008, döms till sex års fängelse i Pakistan för andra terrorbrott. Said, som ska avtjäna sitt straff i Lahore, är efterlyst i Indien för dådet i Bombay då tio militanta islamister med gevär, granater och andra vapen dödade 166 människor och skadade hundratals. Det tog de indiska myndigheterna tre dagar att återställa lugnet i staden. Said är predikant och betraktas av såväl FN som USA som en global terroristledare.

Stor valförlust för BJP i Delhi

8 februari

I delstatsvalet i Delhi lider BJP ett besvärande nederlag. Antikorruptionspartiet Vanligt folks parti (AAP) segrar med bred marginal över hindunationalistiska BJP. AAP får nästan 54 procent av rösterna (62 av 70 mandat) medan BJP endast erhåller 38,5 procent (8 mandat). Valdeltagandet är närmare 63 procent.

Husarrest förlängs för politiker i Kashmir

6 februari

Mehbooba Mufti och Omar Abdullah, båda före detta chefsministrar i Jammu och Kashmir, tvingas sitta kvar i husarrest i enlighet med säkerhetslagen PSA (Public Safety Act). De två politikerna greps den 5 augusti 2019 när New Delhi återkallade den tidigare delstatens speciella status om långtgående självstyre. Med stöd av PSA kan en person hållas i förvar i upp emot två år utan att åtalas. Uppskattningsvis 1 000 människor tros ha blivit gripna sedan den 5 augusti i samband med att de motsatt sig Modi-regeringens beslut att ta direkt kontroll över Jammu och Kashmir.

Indien satsar på vapenexport

5 februari

Indien ska exportera försvarsmateriel till ett värde av fem miljarder dollar under de närmaste fem åren, meddelar premiärminister Modi, som döpt initiativet till "Made in India". Det är en dubblering av den nuvarande indiska vapenexporten. Idag är Indien världens näst största vapenimportör efter Saudiarabien. Indiens största vapenleverantör är Ryssland.

Stimulansåtgärder för ekonomin

1 februari

BNP-tillväxten i Indien under 2019 var den lägsta sedan finanskrisen 2008, visar officiell statistik. Inbromsningen tillskrivs dels en global ekonomisk nedgång, dels att Indien får färre utländska investeringar och att tillverkningsindustrin saktar in. Arbetslösheten är rekordhög; 1,2 miljoner indier gör entré på landets arbetsmarknad varje månad. För att öka den inhemska konsumtionen och den utländska investeringsviljan tillåter regeringen ett större budgetunderskott än planerat för 2020; de offentliga kostnaderna tillåts vara högre än planerat och vissa skatter sänks, till exempel för låginkomsttagare. Jordbrukare får ökade stöd för satsningar på solenergi; tanken är att de ska kunna sälja elektricitet till den lokala elmarknaden.

EU-parlamentet skjuter upp omröstning om Indien

30 januari

EU-parlamentet skjuter fram en omröstning om en resolution mot Indiens medborgarskapslag efter intensivt lobbyarbete från den indiska regeringen. Premiärminister Modi ska besöka Bryssel i mars för ett möte med unionens högsta ledare.

Internet åter tillgängligt i Kashmir

26 januari

Indiska myndigheter låter internet åter bli tillgängligt i indiska Kashmir efter att ha blockerat nätet i området i över fem månader (se Augusti 2019). 2G-nätet för mobiltelefoni fungerar också, medan sociala medier fortfarande blockeras.

HD stoppar inte medborgarskapslagen

22 januari

Högsta domstolen ger regeringen fyra veckor för att svara på 144 klagomål som inkommitl mot medborgarskapslagen. Domstolen stoppar dock inte genomförandet av lagen, vilket många av dess motståndare krävt. De som överklagat lagen anser att den strider mot författningen, då den innebär att medborgarskap blir avhängigt religiös tillhörighet. De som överklagar är till exempel politiska partier, muslimska grupper och enskilda organisationer. Lagen har väckt massprotester i stora delar landet sedan den antogs (se December 2019). Ett 30-tal människor har dödats i de våldsamma protesterna.

Modis bil attackeras

12 januari

De landsomfattande protesterna mot den nya medborgarskapslagen går in på sin andra månad. Polisen använder batonger för att skingra upprörda demonstranter från att nå fram till premiärminister Modis bil vid ett besök i Calcutta i Västbengalen. Besöket föregås av massiva protester med tiotusentals deltagare. Västbengalens regering har kraftigt motsatt sig lagen och säger att den inte ska gälla i delstaten. Modi kommenterar händelsen med att demonstranterna är ”missledda”. Ett 100-tal demonstranter grips. Sedan protesterna mot lagen bröt ut i december 2019 har ett 30-tal människor dödats i sammandrabbningar med polisen. Flertalet av dem är muslimer.

Tiotals skadas i attack vid universitet

5 januari

Ett 30-tal studenter och lärare skadas när maskerade gärningsmän med batonger och järnrör går till angrepp inne på det ansedda Jawaharlal Nehru-universitetets campus i Delhi. Även läkare och sjuksköterskor som kommer till platsen blir attackerade. En del studenter anklagar hindunationalister för att ligga bakom våldet och menar att polisen på plats förhöll sig passiv. BJP å sin sida ger skulden till vänsterorienterade studentgrupper. Polisen uppger för medier att ”konkurrerande studentförbund” organiserat våldet. Händelsen leder till nya massprotester runt om i Indien. En konflikt om studentavgifter gör att situationen varit spänd på universitetet sedan november 2019.

Protester mot medborgarskapslagen

20 december

På flera platser i Indien fortgår protesterna mot den nya medborgarskapslagen, som en del anser diskriminerar muslimer, medan andra tycker den öppnar upp för alltför stor invandring. Stora demonstrationer hålls i bland annat Delhi, Bombay, Hyderabad, Bangalore och Calcutta. Efter drygt en vecka har ett 20-tal människor dödats i oroligheterna, bland annat har flera demonstranter skjutits ihjäl av polisen. I Assams största stad Guwahati dödas minst sex människor. I Mangalore i södra Indien skjuts tre demonstranter ihjäl av säkerhetsstyrkor sedan de vägrat lyda polisens order om att upplösa protestaktionen. Även i Uttar Pradesh dödas flera människor. I Västbengalen och i Delhi blockerar myndigheterna internet i flera distrikt eftersom uppmaningar till protester sprids via nätet. I New Delhi sätts flera bussar i brand och ett 50-tal människor skadas i våldsamheterna. Polisen i Delhi förbjuder mäniskor att samlas på vissa platser i staden i ett försök att minska våldet.

BJP-politiker får livstid för våldtäkt

20 december

En BJP-politiker döms till livstids fängelse för våldtäkt på en tonårsflicka i Uttar Pradesh 2017. Fallet fick stor uppmärksamhet när flickan 2018 försökte tända eld på sig själv när polisen inte tog hennes vittnesmål på allvar. Dagen efter flickans självmordsförsök avled hennes pappa i polisens förvar. Familjen säger att han torterades ihjäl. En tid senare skadades flickan allvarligt i en omdiskuterad bilolycka som utreds av polisen. BJP uteslöt politikern i augusti 2019 när fallet började bli omskrivet i medierna.

Omstridd medborgarskapslag godkänns

11 december

Det federala parlamentets båda kamrar röstar för Modi-regeringens förslag att ändra medborgarskapslagen så att icke-muslimer från de tre muslimskdominerade grannländerna Bangladesh, Pakistan och Afghanistan lättare ska kunna få indiskt medborgskap. Det faktum att lagen inte gäller för muslimer leder till massprotester på flera håll i landet, och militären mobiliseras i delstaterna Tripura och Assam i nordöst. Lagen antogs av underhuset dagen innan den klubbades igenom överhuset. Lagen innebär att  hinduer, buddister, sikher, jainister, kristna och parser som flyr undan förföljelse i de tre länderna snabbare ska kunna få indiskt medborgarskap – även utan fullständig dokumentation. Muslimer undantas från denna rätt med motiveringen att de kan söka tillflykt till andra muslimskdominerade länder. Beslutet leder till upprörda scener inne i parlamentet, där bland andra Kongresspartister kritiserar lagen för att vara diskriminerande mot muslimer. För många muslimer och muslimska organisationer är lagen en del av vad de uppfattar som Modi-regeringens försök att marginalisera landets muslimer, ett påstående som Modi förnekar. Den nya lagen är egentligen ett tillägg till den indiska medborgarskapslagen från 1955 som förbjuder migranter utan dokumentation att ansöka om indiskt medborgarskap.

Ny brutal gruppvåldtäkt upprör

6 december

Folkliga protester utbryter på flera håll i Indien som en reaktion på en gruppvåldtäkt i Hyderabad där fyra män våldtar och mördar en kvinnlig veterinär vars kropp de sedan bränner upp. Krav höjs på strängare lagar mot liknande brott. Männen häktas men skjut senare ihjäl av polisen när de försöker fly.

Lägsta tillväxten på sex år

29 november

Den indiska ekonomin uppvisar den lägsta tillväxttakten på över sex år – 4,5 procent – under kvartalet juli–september 2019. Samma kvartal 2018 var tillväxten 7,0 procent. Detta är sjätte kvartalet i rad som tillväxttakten minskar. Utvecklingen innebär en stor utmaning för Modi-regeringen vars löften om miljontals nya jobb blir allt svårare att uppfylla. Finansminister Sitharaman har försöker vända trenden genom att lätta på restriktionerna för utländska investeringar i nyckelsektorer, sänka företagsskatterna och genomföra fler utförsäljningar. Indiens centralbank har sänkt styrräntan fem gånger under 2019. Utvecklingen innebär att Kina 2019 går om Indien som världens snabbast växande ekonomi.

Pakistan tillåter indiska sikhers pilgrimsfärd

10 november

Hundratals indiska sikher gör en pilgrimsfärd fyra kilometer in i Pakistan till orten Kartapur, där sikhismens grundare Guru Nanak tros ha avlidit. Pilgrimsresan är möjlig att genomföra tack vare ett samarbete mellan Indien och Pakistan i form av en säker visumfri landkorridor som skapats tillfälligt. Samarbetet ses av bedömare som ett av få exempel på samarbeten mellan de två ärkefienderna i en tid av svåra spänningar.

Tempelstrid går BJP:s väg

9 november

Högsta domstolen slår fast att ett hindutempel kan byggas på den plats i Ayodhya i norra Indien där hinduer rev den 460 år gamla Babrimoskén 1992 (se Modern historia). Hinduerna ansåg att moskén var byggd ovanpå ett tempel tillägnat den hinduiske krigsguden Ram. Domstolen säger att en stiftelse ska övervaka det nya tempelbygget och muslimerna ska få upprätta en ny moské på en annan plats. Domstolens beslut ses av många som en framgång för Modi och BJP.

Delstaten Jammu och Kashmir upphör

31 oktober

Delstaten Jammu och Kashmir upphör formellt att existera och omvandlas istället till två federalt administrerade territorier: Ladakh samt Jammu och Kashmir.

Kashmirierna kan åter använda sina mobiler

14 oktober

Regeringen i New Delhi häver blockeringen av mobilnätverken i Kashmir. Det sker drygt två månader efter det att nätverken stängdes ned i samband med att delstatens självstyre återkallades (se Augusti 2019). Därmed kan omkring fyra miljoner människor i området åter använda sina mobiler. Internet är dock fortsatt blockerat i Kashmir.

Modi möter Xi

12 oktober

Ett informellt möte äger rum mellan premiärminister Modi och Kinas president Xi Jinping i semesterorten Mahabalipuram söder om Madras (Chennai). De två ledarna hyllar relationerna mellan de båda länderna men de konkreta resultaten av mötet tycks vara få. Syftet med mötet är bland annat att försöka minska de spänningar som tilltog när Indien i augusti 2019 förklarade att Ladakh i Himalaya, vid gränsen till Kina, ska vara ett eget unionsterritorium, vilket innebär att New Delhi ökar sitt inflytande över området.

Turister kan åter besöka Kashmir

10 oktober

Turister tillåts åter besöka det indiskkontrollerade Kashmir, vilket inte varit tillåtet sedan i början av augusti då myndigheterna uppmanade besökare att lämna området.

Journalistprotest i Kashmir

6 oktober

Drygt 100 journalister i indiskkontrollerade Kashmir genomför en tyst protestaktion mot att mobilnätverken och internet fortfarande är nedstängda i området. Ett mediecenter som regeringen inrättat i Jammu och Kashmir är inte tillräckligt, enligt de demonstrerande journalisterna.

Modi: löftet om toaletter åt alla är infriat

2 oktober

I ett tal på 150-årsdagen av Mahatma Gandhis födelse förklarar premiärminister Modi att inga invånare längre behöver uträtta sina behov i det fria sedan 110 miljoner nya toaletter har byggts i Indien sedan 2014. Därmed har regeringen infriat ett vallöfte från det året. Modi säger att 600 miljoner invånare på 60 månader har fått tillgång till toalett. Flera experter ifrågasätter dock Modis uttalande och menar att det fortfarande finns områden där invånarna inte har toaletter, eller väljer att inte använda de toaletter som finns. Modi förklarar samtidigt att hans nästa mål är att senast 2022 göra Indien fritt från engångsplast.

Kritik när känd politiker i Kashmir grips

17 september

Den kashmiriska parlamentsledamoten Farooq Abdullah, 81 år och tidigare chefsminister i Jammu och Kashmir, grips med stöd av den kontroversiella säkerhetslagen PSA (Public Safety Act). Därmed kan han hållas i förvar i upp till två år. Abdullah tillhör de kashmiriska ledare som sattes i husarrest i samband med att Indien återkallade Kashmirs självstyre (se Augusti 2019). Regeringen i New Delhi tros ha satt tusentals människor i förvar efter återkallandet, bland andra aktivister, lokalpolitiker, journalister och affärsmän.

Oljeledning till Nepal invigs

10 september

En oljeledning som korsar gränsen mellan Indien och Nepal invigs. Det är den första oljeledningen i Sydasien som går över en nationsgräns. Ledningen ska ses som en del av Indiens och Kinas kamp om inflytande över länderna i regionen. Nepal ingår sedan 2017 i Kinas infrastrukturprojekt BRI (Belt and Road Initiative, även kallat Nya Sidenvägen).

Myndigheterna bekräftar dödsoffer i Kashmir

5 september

Ett första dödsfall i samband med oroligheterna i Kashmir sedan området förlorade sitt självstyre den 5 augusti bekräftas från officiellt håll. Det rör sig om en 16-årig pojke som sköts av polisen i augusti och som nu avlidit av sina skottskador.

Ökat försvarssamarbete med Ryssland

4 september

Indien ska samarbeta mer med Ryssland inom handel, försvar och energi. Det slår premiärminister Modi fast under ett möte med sin "nära vän", den ryske presidenten Vladimir Putin, som bjudit in Modi med flera andra asiatiska ledare till Vladivostok i östligaste Ryssland. Enligt Modi ska stora gemensamma investeringar göras inom olje- och gasutvinning samt eventuellt inom civilflyget. Sedan 2015 bjuder Ryssland årligen in till ett ekonomiskt möte med asiatiska länder för att stärka banden mellan Ryssland och Asien.

Två miljoner kan bli statslösa i Assam

31 augusti

Delstatsregeringen i Assam offentliggör en uppdaterad version av det kontroversiella medborgarregistret NRC (National Register of Citizens). Medan 31,1 miljoner Assambor definieras som indiska medborgare i registret, är 1,9 miljoner invånare i delstaten inte upptagna i NRC. De flesta i den senare gruppen är muslimer som därmed riskerar att bli statslösa och sättas i flyktingläger. De uteslutna har rätt att överklaga beslutet till en särskild domstol inom 120 dagar. Assam regeras av BJP och kritiker hävdar att registret är ett sätt för det hindunationalistiska partiet att minska antalet muslimer i Indien.

"Minst 500 protester i Jammu och Kashmir"

28 augusti

Minst 500 protestaktioner har utbrutit i Jammu och Kashmir sedan Modi-regeringen återkallade områdets självstyre den 5 augusti 2019. Över hälften av dem har inträffat i Srinagar. I många fall rör det sig om stenkastande demonstranter, som möts av polisens tårgas och skott från ett slags luftpistoler (pellet guns). Det uppger en högt uppsatt regeringskälla för nyhetsbyrån AFP. Tillgången till internet, mobilnätverk och annan kommunikation är fortfarande kraftigt begränsad samtidigt som säkerhetsuppbådet i bergsområdet är stort. Enligt samma regeringskälla har minst 100 civilpersoner, 300 poliser och drygt 100 paramilitära soldater skadats i oroligheterna. Inga dödsfall ska dock ha rapporterats enligt källan. Andra källor uppger avvikande uppgifter: enligt släktingar till offren ska tre människor ha dödats i sammandrabbningar med säkerhetspolis, däribland en tonårspojke som drunknade i en flod när han jagades av polisen.

Öppnar för fler utländska investeringar

28 augusti

Modi-regeringen fattar beslut om att lätta på begränsningarna för utländska investeringar inom fyra viktiga sektorer: kolutvinningen, tillverkningsindustrin, digitala medier och inom delar av detaljhandeln. Syftet är att få fart på landets inbromsande ekonomi genom att öka exporten och skapa fler arbetstillfällen. Under de tre senaste kvartalen har tillväxttakten stannat av och Indien har förlorat sin ställning som världens snabbast växande ekonomi.

Extra pengar till statskassan

26 augusti

Den indiska centralbanken beviljar extra kapital (drygt 24 miljarder dollar) till den federala regeringen. Beslutet får kritiker att hävda att centralbanken inte längre står oberoende i förhållande till regeringen i New Delhi. Modi-regeringen vill stärka statskassan för att kunna sätta fart på den inbromsande ekonomiska tillväxten och minska den relativt höga arbetslösheten.

Tusentals gripna i Kashmir

18 augusti

Enligt en statsanställd jurist har 4 000 människor gripits i Kashmir sedan självstyret återkallades den 5 augusti. De flesta har gripits i förebyggande syfte för att undvika upplopp och andra oroligheter. Det rör sig om lokalpolitiker, demonstranter och jurister med flera som motsätter sig att självstyret upphört.

Våldsamma protester i Kashmir

17 augusti

Åtta människor skadas i de oroligheter som tycks fortgå i Srinagar och på andra håll i Kashmirdalen.

Protestaktioner i Kashmirdalen

16 augusti

Hundratals demonstranter i Srinagar i Jammu och Kashmir drabbar samman med kravallpolis. Demonstranterna kastar sten mot polisen som svarar med bland annat tårgas. Protester utbryter även på andra håll i Kashmirdalen. Myndigheterna blockerar mobilnätverk, internet och annan kommunikation i området sedan självstyret återkallades den 5 augusti. Viss rapportering sipprar ändå ut.

FN:s säkerhetsråd håller möte om Kashmir

16 augusti

Pakistan och Kina tar initiativ till att FN:s säkerhetsråd håller ett möte bakom stängda dörrar om situationen i Kashmir. Det är första gången sedan 1971 som rådet håller ett möte om situationen i Jammu och Kashmir. Indien protesterar och säger att detta är en inre angelägenhet.

Skarpa reaktioner från Pakistan och Kina

6 augusti

Pakistan reagerar starkt mot Modi-regeringens beslut att återkalla Jammu och Kashmirs självstyre och betecknar det som "illegalt". Landets premiärminister Imran Khan säger att Pakistan kommer att motarbeta beslutet i bland annat FN:s säkerhetsråd. Han anklagar Modi för att bryta mot internationell lag och för att driva en islamofobisk politik. Kina kritiserar Indien för bildandet av ett unionsterritorium i det buddistiska Ladakh, som Peking anser tillhör Kina. Peking säger att Indien genom detta "fortsätter att undergräva Kinas suveränitet" i området. BJP-regeringen i New Delhi beskriver dock beslutet som en korrigering av ett historiskt misstag. Kongresspartiet betecknar det som ett "katastrofalt steg", medan en före detta chefsminister för Jammu och Kashmir säger att detta gör Indien till en ockupationsmakt. USA uttrycker oro för att lokala politiker har satts i husarrest.

Kashmirs självstyre återkallas

5 augusti

Regeringen i New Delhi upphäver via ett dekret från presidenten artikel 370 i Indiens författning, vilken ger delstaten Jammu och Kashmir så kallade "särskilda privilegier". Det innebär att det omstridda området förlorar sin rätt till en egen konstitution, en egen flagga och till sitt självstyre. Ett lagförslag läggs fram av regeringen i vilket området splittras i två unionsterritorier: det buddistiska Ladakh och det muslimska/hinduiska Jammu och Kashmir. Inför tillkännagivandet av beslutet sätts ett par lokalpolitiker i husarrest, en truppförstärkning på cirka 35 000 man genomförs, skolor och butiker stängs, samt turister ombeds lämna området. Offentliga möten förbjuds och internet och mobilnätverk blockeras. Därmed blir det svårt att få information om vad som händer i området. Enstaka uppgifter om sporadiskt våld i Srinagar sipprar ut.

Förbudet mot "triple talaq"-skilsmässor blir lag

31 juli

Parlamentet gör Modi-regeringens förbud (se September 2018) mot så kallade "triple talaq"-skilsmässor till lag och gör dem straffbara med upp till tre års fängelse. Triple talaq innebär att en muslimsk man kan avsluta sitt äktenskap enbart genom att tre gånger säga "talaq" ("du är frånskild" på arabiska). Muslimska kvinnor har vittnat om hur de blivit övergivna genom meddelanden på sociala medier eller internet. I augusti 2017 slog Högsta domstolen fast att "triple talaq"-skilsmässor strider mot grundlagen och i december röstade det BJP-dominerade underhuset för ett förbud. Men lagförslaget fastnade därefter i överhuset, vilket föranledde regeringen att utfärda dekretet, som nu blir permanent lag när Indiens president undertecknar det.

Fler vilda tigrar

29 juli

Indiens utrotningshotade tigrar är på kraftig tillväxt efter en lång tids tillbakagång. Vid en inventering beräknades antalet vilda tigrar till 2 967, vilket är runt 30 procent fler än 2014 då 2 226 tigrar registrerades. Sju av tio tigrar i världen lever nu i Indien, som inventerar sitt tigerbestånd vart femte år. Professionell tjuvjakt (främst för den kinesiska marknaden) och ett ökande tryck på skogarna där tigrarna bor från en växande befolkning gör ändå framtiden osäker för tigrarna.

Stor satsning på förnybar energi

5 juli

Det indiska finansdepartementet meddelar att 330 miljarder dollar ska investeras i förnybar energi till år 2030, då 40 procent av den el som förbrukas i landet ska utvinnas från av förnybara energikällor. Idag alstras 70 procent av elen i koldrivna kraftverk.

Rahul Gandhi avgår som partiledare

3 juli

Rahul Gandhi avgår som ordförande för det oppositionella Kongresspartiet. I ett tal tar han på sig ansvaret för valförlusten i maj 2019. Han valdes till partiledare i december 2017 med uppdraget att förnya Kongresspartiet, som 2014 hade lidit ett svårt valnederlag. Ny tillfällig partiordförande blir Sonia Gandhi.

Banden till Maldiverna stärks

8 juni

Premiärminister Modi inleder sin andra mandatperiod med ett besök i Maldiverna, där Indien och Kina konkurrerar om inflytande (se Utrikespolitik och försvar). Modi inviger under besöket ett kustradarsystem och ett militärt övningscenter, båda indiskfinansierade. Den maldiviska övärlden breder ut sig över ett av världens mest trafikerade farvatten och är därför strategiskt viktigt för de två stormakterna. Solih-regeringen är Indienvänlig medan expresidenterna Yamin och Rajapaksa hade nära samarbeten med Kina. President Solih och Modi lovar att samarbeta i kampen mot sjöröveri, terrorism, organiserad brottslighet och smuggling genom ökad patrullering av farvattnen, flygövervakning och informationsutbyte. Tidigare under 2019 utlovade Indien 800 miljoner dollar i krediter till Maldiverna, som är tungt skuldsatt av kinesiska lån.

Få kvinnor och lågkastiga i Modi 2.0

30 maj

Premiärminister Modi presenterar sin nya regering, som i indiska medier går under namnet Modi 2.0. Den består av 58 ministrar, varav 25 ingår i det så kallade kabinettet som samlar de centrala ministrarna. BJP-veteranen Amit Shah, som stått vid Modis sida under hela dennes karriär, blir inrikesminister. Som utrikesminister väljer Modi Subrahmanyam Jaishankar, diplomat och tidigare ambassadör till såväl USA som Kina. Rajnath Singh utnämns till försvarsminister. Den viktiga posten som finansminister går till Nirmala Sitharaman, som tidigare varit försvarsminister. Hon är en av endast sex kvinnor bland de 58 ministrarna, trots att fler kvinnor än någonsin valdes in i underhuset (77 stycken). Av de sex kvinnliga ministrarna tillhör tre kabinettet. Sitharaman blir den andra kvinnan i Indien på finansministerposten, efter Indira Gandhi. De allra flesta ministrarna tillhör höga kaster. Av de 131 ledamöter från låga kaster som kvoteras in i underhuset får tio ministerposter. Övervikten av ministrar från norra Indien (hindibältet) är stor. I kabinettet sitter tre ministrar från södern. En minister är muslim. Han är medlem av överhuset för BJP och får ansvaret för minoritetsfrågor. I underhuset är 26 av 543 ledamöter muslimer.

Valtriumf för Modi och BJP

23 maj

Det officiella resultatet av valet till underhusets 543 platser offentliggörs av valmyndigheten. BJP har vunnit en oväntat stor andel av rösterna: 303 mandat. Det är en ökning med 21 mandat jämfört med valet 2014. Det är första gången på nästan 50 år som en premiärminister blir omvald med ett ökat antal mandat. Den stora valsegern är en triumf för premiärminister Modi, då valet av många bedömare betraktats som ett slags folkomröstning om hans insatser under den första mandatperioden. Kongresspartiet gör ännu ett dåligt val och får 52 mandat, vilket bara är något bättre än katastrofvalet 2014 då partiet fick 44 mandat. Resultatet är ännu ett stort nederlag för Kongressledaren Rahul Gandhi, som dessutom förlorade sin plats i valdistriktet Amethi som tillhört familjen Gandhi i generationer. Han blir utslagen av en före detta TV-stjärna som kandiderar för BJP.  Tre regionala partier får över 20 mandat: All India Anna Dravida Munnetra Kazhagam (23 mandat; Tamil Nadu och Pondicherry), All India Trinamool Congress (22; Västbengalen) och Yuvajana Sramika Rythu Congress Party (22; Andhra Pradesh). BJP:s alliansparti Shiv Sena får 18 mandat och det regionala Janata Dal (United) (Bihar och Jharkand) får 16 mandat. Valet hålls i sju omgångar: 11 april, 18 april, 23 april och 29 april samt 6 maj, 12 maj och 19 maj.

Sista fasen av valet hålls

19 maj

Den sjunde och sista omgången av de allmänna valen genomförs. Under det utdragna valet bryter oroligheter och våld ut på flera håll. I Jammu och Kashmir skadas flera demonstranter i sammandrabbningar med polis. I Västbengalen uppstår gatustrider mellan BJP-anhängare och oppositionella. I Orissa, Chhattisgarh och Maharashtra försöker maoistiska naxaliter sabotera valprocessen; i Maharashtra dödas 15 soldater och deras förare av maoisterna. Modi och Gandhi kastar dagligen glåpord mot varandra.

IS utropar "provins" i Kashmir

10 maj

Islamiska staten (IS) meddelar via sin nyhetsbyrån Amaq att organisationen har grundat sin första "provins" i Indien. Provinsen kallas "Wilayah of Hind" och ligger i Jammu och Kashmir. Regeringen i New Delhi nekar till att IS har etablerat sig i landet.

Indiska valet drar igång

11 april

Det drygt månadslånga valet inleds, efter en valrörelse där huvudmotståndarna BJP och Kongresspartiet vinnlagt sig om att locka den stora väljargruppen på landsbygden. Indiens drygt 260 miljoner bönder har, liksom i tidigare val, utlovats kontantbidrag och satsningar på landsbygdsutveckling. BJP lovar i sitt valmanifest att lägga 1 440 miljarder dollar på infrastruktur, varav 359 miljarder ska gå till landsbygden. Regeringspartiet lovar också ett årligt bidrag på 86 dollar till alla bönder. BJP försöker hålla kvar de hindunationalistiska kärnväljarna med löften om att bygga ett tempel till guden Rama "så snart som möjligt" samt införa en lag som garanterar hinduer i grannländerna indiskt medborgarskap. Kongresspartiet lovar bland annat 1 045 dollar i bidrag till vardera av landets 250 miljoner fattigaste familjer. Oppositionspartiet försöker också vinna över tidigare BJP-väljare genom att kritisera resultatet av regeringens arbete under den senaste mandatperioden.

Pakistan finner inga kopplingar till Kashmirdådet

28 mars

Pakistan har inte kunnat påvisa några kopplingar mellan de misstänkta motståndsmän som polis och militär gripit på begäran av Indien och självmordsattentatet i indiskkontrollerade Kashmir (se Februari 2019). Pakistanska myndigheter har gripit 54 personer sedan Indien överräckte en lista med 90 misstänkta attentatsmän samt 22 platser i Pakistan där New Delhi anser att terrorister har upprättat träningsläger. Massgripandena i Pakistan gjordes sedan USA tryckt på för att öka Islamabads insatser mot terrorism. Pakistanska UD säger att det inte heller existerar några träningsläger för terrorister på de 22 platser i Pakistan som Indien påstår. Regeringen i Islamabad säger att indiska utredare är välkomna att besöka platserna om New Delhi begär det.

Kongresspartiet lovar var tredje kvinna i parlamentet

13 mars

Vid ett valmöte i Madras (Chennai) ger Kongresspartiets ordförande och vallokomotiv Rahul Gandhi löftet att en tredjedel av anställningarna i statsförvaltningen och var tredje plats i parlamentet ska reserveras för kvinnor om Kongresspartiet vinner valet i april/maj. I valet 2014 valdes 61 kvinnor in i underhuset (lok sabha) som har 543 ledamöter.

Parlamentsval i april och maj

10 mars

Val till parlamentets underhus (lok sabha) ska genomföras mellan den 11 april och den 19 maj, tillkännager valmyndigheten. Valresultatet offentliggörs den 23 maj. Runt 900 miljoner röstberättigade indier ska välja 543 ledamöter till den lagstiftande församlingen.

Indien förlorar handelsförmåner i USA

4 mars

USA inleder en process för att avskaffa Indiens (och Turkiets) särskilda handelsförmåner (Generalized System of Preferences, GSP) på den amerikanska marknaden. Motiveringen är att Indien har infört en rad handelshinder som fått negatia effekter för USA. Indiens handelsminister säger att beslutet inte kommer att få någon nämnvärd effekt på Indiens export till USA, då GSP bara är värt 5,6 miljarder dollar och Indien exporterar för sammanlagt omkring 80 miljarder dollar till USA. Det tar 60 dagar att verkställa belutet att avskaffa GSP för Indien.

Ömsesidiga kränkningar av luftrummet över Kashmir

27 februari

Enligt den indiska nyhetsbyrån PTI kränker pakistanskt stridsflyg indiskt luftrum genom att flyga in över Jammu och Kashmir, men de jagas ut av indiskt flyg. Inga människor ska ha kommit till skada enligt indiska källor, trots att de pakistanska flygplanen ska ha släppt bomber på tillbakavägen. Något senare meddelar den pakistanska militären att två indiska stridsflygplan har skjutits ned och att en pilot har tillfångatagits. Ett plan ska ha kraschat i pakistanskkontrollerade Kashmir, det andra på den indiska sidan av kontrollinjen. Några dagar senare släpper Pakistan den tillfångatagne indiske piloten som en "fredsgest".

Indiskt flygangrepp på pakistansk mark

26 februari

Indiskt stridsflyg bombar ett av Jaish-e-Mohammads fästen i Balakot inne i Pakistan. Enligt en indisk minister dödas många av gruppens rebeller i attacken, som genomförs efter att Indien fått underrättelser om att Jaish-e-Mohammad förberedde en ny attack mot Indien. Pakistan säger dock att angreppet möttes av pakistanskt flyg och att ingen människa dödades. Samma dag skjuter indiskt flyg ner en obemannad drönare i ökendistriktet Kutch i Gujarat nära gränsen till Pakistan, enligt indisk polis. Dessutom uppger pakistanska företrädare att indisk granateld över kontrollinjen i Kashmir dödar två civila pakistanska kvinnor, två barn och skadar tio andra civilpersoner i två olika incidenter. USA, EU och Kina uppmanar såväl Indien som Pakistan att visa återhållsamhet i det spända läge som uppstått efter självmordsdådet i indiska Kashmir den 14 februari.

HD ingriper mot hämndattacker mot kashmirier

22 februari

Högsta domstolen slår fast att kashmirier som angrips på grund av terrordådet i Kashmir den 14 februari ska få stärkt skydd. Mängder av kashmirier som befinner sig på andra platser i Indien har utsatts för våld och förföljelse efter dådet. Över 700 kashmiriska studenter, arbetare och köpmän har tvingats återvända hem för att undfly hämndattacker. Uppmaningar till hämndaktioner mot kashmirier sprids via sociala medier och en del TV-kanaler. På sociala medier visas filmklipp på hur kashmirier angrips. En del kashmirier har tvingats lämna sina studieplatser vid indiska universitet på grund av kommentarer de gjort i sociala medier. Några har även gripits misstänkta för uppvigling.

En miljon stamfolksfamiljer ska avvisas

20 februari

Högsta domstolen beslutar att över en miljon familjer tillhörande stamfolk ska avvisas från den skogsmark de lever på. Domen är en konsekvens av en namninsamling som lämnades in till domstolen 2009, i vilken stamfolk anklagas för att olagligen inkräkta på skyddad skogsmark och djurliv genom svedjebruk. Amnesty International och andra människorättsgrupper kritiserar domen som ett slag mot Indiens utsatta ursprungsfolk. Indisk lag tillåter stamfolk att leva på skogsmark om de nyttjat den i minst tre generationer före 2005.

Tre män bakom Kashmirdådet döda

19 februari

En armétalesman meddelar att de tre Jaish-e-Mohammad-medlemmar som dödades dagen innan deltog i självmordsdådet. Två av dem var pakistanier, varav en var ett av gruppens högsta befäl. Enligt armétalesmannen var attacken planerad och organiserad i Pakistan, framför allt av den militära underrättelsetjänsten ISI.

Eldstrider utanför Srinagar

18 februari

En flera timmar lång eldstrid utbryter mellan regeringssoldater och Jaish-e-Mohammad i samma område (distriktet Pulwama) utanför Srinagar, där den terroriststämplade gruppen utförde en självmordsattack mot en militärkolonn några dagar tidigare. Nio människor dödas: fyra soldater, en polis, tre Jaish-e-Mohammad-rebeller och en civilperson. Runt om i Indien hålls demonstrationer i vrede över terrordådet i Kashmir som krävde över 40 soldaters liv.

Regeringen backar om ny medborgarskapslag

14 februari

Modi-regeringen drar tillbaka ett förslag på en lagändring som syftade till att uppmuntra religiösa minoriteter från muslimska grannländer att söka indiskt medborgarskap, förutsatt att de bott i Indien i sex år. Lagförslaget väckte starka protester från invandringskritiska grupper i nordöstra Indien samt från andra samhällsgrupper som ansåg att lagändringen var diskriminerande mot muslimer. BJP-regeringen hade hoppats på att lagändringen skulle tas emot positivt av BJP:s hinduiska kärnväljare.

Självmordsdåd i Kashmir

14 februari

Ett av de värsta attentaten mot indisk militär i Kashmir sedan 1980-talet genomförs när ett 40-tal regeringssoldater dödas av en självmordsbombare som kör ett fordon med sprängmedel in i en militärkolonn med 2 500 soldater ett par mil utanför Srinagar. När Jaish-e-Mohammad tar på sig dådet lägger Indien ansvaret på Pakistan, där den terroriststämplade gruppen anses ha sitt fäste. Den indiska regeringen säger att den kommer att ta "alla tänkbara diplomatiska steg" för att "fullständigt isolera" grannlandet internationellt. Samtidigt avskaffar Indien de särskilda handelsprivilegier som Pakistan åtnjutit sedan 1996 och inför tullavgifter på 200 procent på pakistanska varor. Fem separatistledare i Kashmir, däribland ledaren för Hurriyatkonferensen (Konflikter, Kashmir) får sitt polisskydd indraget.

Priyanka Gandhi håller välbesökt valmöte

11 februari

Priyanka Gandhi gör sitt första offentliga framträdande sedan hon valdes till partisekretare för Kongresspartiet i ett område i Uttar Pradesh. Hon har vid framträdandet sällskap av sin bror Rahul Gandhi, ordförande för Kongresspartiet. Priyanka planerar att göra en rundresa i landet.

Politiker mördas i Västbengalen

10 februari

En ledamot för det regerande partiet TMC (Trinamool Congress) i Västbengalens delstatsparlament skjuts ihjäl i distriktet Nadia av okända gärningsmän under en hinduisk ceremoni. TMC anklagar partiets ärkerival BJP för att ligga bakom mordet, men BJP hävdar att mordet utförts av medlemmar av TMC, som är plågat av inre maktstrider. Mordet utlöser våldsamma demonstrationer i Nadia, som ligger tolv mil utanför Calcutta (Kolkata).

Modi möts av protester i nordöst

9 februari

Premiärminister Modi gör en rundresa i de nordöstliga delstaterna Assam, Arunachal Pradesh och Tripura och möts av ett antal demonstrationer. Dockor av Modi bränns, man viftar med svarta flaggor (en grov förolämpning) och några studenter grips efter att ha demonstrerat nakna. Protesterna gäller det förslag till lagändring som BJP-regeringen i New Delhi lagt fram och som skulle ge indiskt medborgarskap till många människor som under de senaste decennierna har flytt till nordöstra Indien från grannländer som Bangladesh, Pakistan och Afghanistan (se Januari 2019). Demonstranterna motsätter sig detta lagändringsförslag.

Kinesisk protest mot Modis besök i omstritt område

9 februari

Kina protesterar mot att premiärminister Modi besöker Arunachal Pradesh för att inviga två flygplatsbyggen där. Indien och Kina har en olöst konflikt om rätten till området och de två länderna utkämpade 1962 ett kortvarigt krig om Arunachal Pradesh.

BJP-regeringen satsar på bönderna

1 februari

BJP-regeringen presenterar sin sista budget innan de allmänna valen ska hållas i april/maj. I budgetförslaget vill regeringen inrätta en ny myndighet för kornas välmående. De satsar också på ett stödpaket på drygt tio miljarder dollar till landets tiotals miljoner krisdrabbade fattigbönder, som bland annat ska få direkta årliga kontantbidrag på motsvarande 85 dollar. Regeringen vill också införa ett pensionssystem för människor som arbetar inom den informella sektorn av ekonomin. En skattelättnad ges till löntagare med en årsinkomst på högst 7 000 dollar.

Rekordhög arbetslöshet

1 februari

En statlig rapport visar att arbetslösheten är 6,1 procent, den högsta noteringen sedan jämfört statistik började föras 1972. 2011/2012 var andelen arbetslösa indier 2,2 procent. Bland ungdomar i städerna (i åldern 15 till 29 år) är andelen utan jobb 27,2 procent för kvinnor och 18,7 procent för män. Rapporten är dåliga nyheter för BJP-regeringen som under valrörelsen 2014 lovade en miljon nya jobb varje månad. Regeringen anklagas av rapportförfattare för att ha försökt stoppa publiceringen av rapporten, som kommer några månader före de allmänna valen i april/maj.

Kongresspartiet lovar inkomstgaranti för fattiga

28 januari

Kongresspartiet lovar att införa en garanti om en lägsta inkomstnivå för landets fattiga om partiet vinner valet i maj. Utspelet kommer några dagar innan BJP-regeringen lägger sin sista budget före valet.

Priyanka Gandhi ger sig in i politiken

23 januari

Priyanka Gandhi, syster till Kongresspartiets ledare Rahul Gandhi, utses till partisekreterare för Kongresspartiet i östra Uttar Pradesh. Priyanka Gandhi anses vara mer karismatisk än sin bror och hon har ett brett stöd inom partiet. Priyanka Gandhi har dock fram tills nu inte velat ha någon formell roll i Kongresspartiet.

Omstridd medborgarskapslag

11 januari

Underhuset (Lok Sabha) antar ett lagförslag som ger personer som flyttat från Bangladesh, Pakistan och Afghanistan till Indien rätt till indiskt medborgaskap om de levt i landet i minst sex år. Lagen får kritik för att många muslimer utesluts från rätten till medborgarskap. Omröstningen i underhuset leder till protester i Assam, där många muslimer från Bangladesh bor (se Juli 2018). Lagen måste antas av överhuset innan den träder i kraft. BJP anklagas av oppositionen för att använda lagen som valfläsk till sina hinduiska väljare.

Kaos när kvinnor besöker hindutempel

4 januari

Omfattande oroligheter sprider sig under månadens första dagar i delstaten Kerala. Orsaken är att två kvinnor i 40-årsåldern lyckas ta sig in i det hinduiska templet Sabarimala, en av hinduismens heligaste platser. Några dagar senare tar en tredje kvinna sig in i templet. I Sabarimala har besöksförbud för kvinnor i menstruerande ålder (10-50 år) gällt sedan lång tid tillbaka, men i september 2018 upphävdes förbudet av landets högsta domstol som fastslog att förbudet var könsdiskriminerande. Sedan dess har aktivister för kvinnors rättigheter, bland annat anhängare av den vänsterallians som styr i delstaten, försökt ta sig in i templet. Tempelkomplexet vaktas av konservativa hinduer, däribland många kvinnor. Indiens regerande hindunationalistiska parti BJP har uttryckt ogillande mot HD-domen som det anser kränker hinduiska värderingar. I de allra flesta hindutempel får kvinnor lov att delta i religiösa ceremonier, förutsatt att de för tillfället inte har mens. Menstruerande kvinnor anse orena inom hinduismen. Våld mellan anhängare till aktivisterna och konservativa hinduer har spridit sig över Kerala och kravallpolis har försökt skingra folkmassorna med tårgas och vattenkanoner. Minst en människa har dödats och ett 20-tal har skadats. Omkring 1 300 människor har gripits. Dagen efter kvinnornas tempelbesök bildas en mänsklig kedja, kallad Kvinnornas mur, som löper genom hela delstaten. Verksamheter som skolor och butiker håller stängt.

Skulder skrivs av för miljontals bönder

18 december

De nyvalda chefsministrarna i Rajasthan, Madhya Pradesh och Chhattisgarh meddelar att deras delstatsregeringar skriver av lån för sammanlagt omkring 8,6 miljarder dollar för miljontals skuldsatta bönder. Skuldavskrivningarna är ett vallöfte som Kongresspartiets kandidater gav under valrörelserna.

"Insider" blir ny chef för centralbanken

11 december

Regeringen utser Shaktikanta Das, en högt uppsatt tjänsteman på finansdepartementet, till ny centralbankschef. Das står Modi nära och var en nyckelperson bakom premiärministerns omstridda beslut att skrota 86 procent av landets sedlar med omedelbar verkan (se November 2016). Kritiker anser att Das står alltför nära regeringen och att centralbankens oberoende därmed är hotat. Andra bedömare tonar ned betydelsen av chefsbytet.

Centralbankschefen avgår

10 december

Indiens centralbankschef Urjit Patel lämnar sitt uppdrag på grund av motsättningar med regeringen. Patel uppger ”personliga skäl” för sin avgång men bedömare anser att den verkliga orsaken är regeringens upprepade försök att påverka centralbankens ränte- och valutapolicy. Regeringen vill att banken ska sänka räntorna och använda mer av valutareserven för nya investeringar. Det är mycket ovanligt att en indisk centralbankschef slutar innan hans förordnande löpt ut.

Hinduer kräver tempelbygge

9 december

Hundratusentals människor marscherar genom New Delhi med krav på att ett hinduiskt tempel ska byggas på den plats i Uttar Pradesh där en moské från 1500-talet revs av en folkmassa 1992.

Rekordung rebell i Kashmir skjuts ihjäl

9 december

En 14-årig pojke, Mudasir Ahmad Parrey, skjuts ihjäl av indiska soldater utanför Srinagar i Kashmir. Han uppges vara den yngsta rebellen som dödats i konflikten i Kashmir. Parrey gick med i en militant motståndsgrupp i augusti 2018 och dödas tillsammans med två andra gruppmedlemmar, däribland en 17-åring, efter att indiska soldater omringat huset där de tre gömt sig och belägrat det under 18 timmar.

BJP backar i delstatsval

7 december

Det går dåligt för BJP i flera delstatsval, vilket får medier att spekulera i att detta kan vara en fingervisning om utgången i de allmänna valen våren 2019. I Rajasthan segrar Kongresspartiet med en halv procentenhet över BJP, som styrt delstaten i fem år. Kongresspartiet vinner även regeringsmakten i Chhattisgarh, där BJP styrt i 15 år. BJP backar också i Madhya Pradesh, där det hindunationalistiska partiet regerat de senaste 15 åren. I Mirozam besegrar dock ett regionalt BJP-vänligt parti Kongresspartiet, och i Telangara förlorar Kongresspartiet makten till ett regionalt parti. Men även i Telangara får Kongresspartiet fler röster än BJP.

Klartecken för oljeaffärer med Iran

5 november

Indien undantas från USA:s sanktioner som hindrar oljeaffärer med Iran. Sammanlagt åtta länder kan fortsätta köpa olja från Iran utan att riskera amerikansk bestraffning. Förutom Indien är det Kina, Japan, Turkiet, Grekland, Italien, Sydkorea och Taiwan. President Trump motiverar undantagen med att han inte vill att världsmarknadspriset på olja ska skena, vilket vore en risk med att skära av all produktion från Iran. USA stoppar inte heller civilt samarbete på kärnkraftsområdet. Även den iranska hamnstaden Chabahar, som Indien har investerat mycket i, undantas från sanktionerna. Tanken är att hamnen där ska bli en viktig knutpunkt i handeln mellan Indien och Afghanistan, då man genom den kan undvika transporter via Pakistan.

Sexton poliser får livstid för massaker

31 oktober

En domstol dömer 16 pensionerade poliser till livstids fängelse för att ha utfört den så kallade Hashimpura-massakern 1987 i staden Ayodhya i Uttar Pradesh (för bakgrund se Religion).

Indien köper ryskt missilförsvar

5 oktober

Indien köper ett missilförsvarssystem av Ryssland för fem miljarder dollar. Som en följd hotar USA den indiska regeringen med sanktioner.

Alliansen för solenergi håller första mötet

2 oktober

Premiärminister Modi invigningstalar vid den Internationella alliansen för solenergis (Isa) första möte. Han säger att alliansen i framtiden kommer att ersätta oljekartellen Opec. Med vid mötet är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Isa bildades vid klimattoppmötet i Paris i december 2015 och dess högkvarter ligger i Indien (se vidare December 2015).

HD: lag mot äktenskapsbrott strider mot grundlagen

27 september

Högsta domstolen slår fast att en lag från 1800-talet som kriminaliserar äktenskapsbrott strider mot Indiens författning. Enligt lagen är det brottsligt att ha en sexuell relation med en gift kvinna utan hennes makes tillåtelse. Enligt HD-domen behandlar lagen mannen som överordnad kvinnan i ett äktenskap och kränker kvinnans värdighet.

Lesbiskt par får rätt att bli sambo

25 september

En domstol i Kerala dömer i favör för ett lesbiskt par som vill bo tillsammans. Enligt en av de båda kvinnorna flyttade paret ihop i augusti 2018, men därefter ska hennes sambos familj ha fört bort partnern till ett psykiatriskt sjukhus. Tidigare i september avkriminaliserade Högsta domstolen homosexuella handlingar som fram till dess varit olagliga. I synnerhet på landsbygden är dock Indien fortfarande ett konservativt samhälle där toleransen gentemot HBTQ-personer är låg.

Muslimska "snabbskilsmässor" blir straffbara

20 september

Modi-regeringen utfärdar ett dekret som gör så kallade “triple talaq”-skilsmässor straffbara med upp till tre års fängelse. Triple talaq innebär att en muslimsk man kan avsluta sitt äktenskap enbart genom att tre gånger säga ”talaq” (”du är frånskild” på arabiska). Muslimska kvinnor har vittnat om hur de blivit övergivna genom meddelanden på sociala medier eller internet. I augusti 2017 slog Högsta domstolen fast att ”triple talaq”-skilsmässor strider mot grundlagen och i december röstade det BJP-dominerade underhuset för ett förbud. Men lagförslaget fastnade därefter i överhuset, vilket föranledde regeringen att utfärda dekretet, som blir permanent lag när Indiens president undertecknar det. Sedan domstolens beslut togs har över 200 ”triple talaq”-skilsmässor registrerats.

Avtal med USA om nya vapenköp

7 september

Indien och USA ingår ett avtal som tillåter Indien att köpa mer vapen och militär utrustning av USA än tidigare, bland annat vapenbestyckade drönare. Avtalet innebär också att de bägge länderna kan förse varandra med krypterade militära underrättelser. Avtalet ska ses i ljuset av att Indien har köpt mycket vapen från Ryssland under senare år.

Homosexuella handlingar avkriminaliseras

6 september

Högsta domstolen (HD) fastslår att homosexuella handlingar inte längre är olagligt. Beslutet häver ett tidigare HD-utslag från 2013 som sade att en 157 år gammal lag som definierade homosexuella handlingar som brottsliga skulle fortsätta att gälla. Nu konstaterar indiska HD att diskriminering på grund av sexuell läggning strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. HD-domen är en stor seger för landets HBTQ-rörelse, samtidigt som det sociala stigmat mot HBTQ-personer är fortsatt starkt på flera håll i Indien, i synnerhet på landsbygden.

IMF: Ljus framtid för indisk ekonomi

8 augusti

I en omfattande rapport ger IMF en ljus bild av den indiska ekonomin. Landet kommer att förbli en av världens snabbast växande ekonomier enligt fonden. Det är främst ökande investeringar och en stark inhemsk privatkonsumtion som denna bedömning bygger på. IMF ger Modi beröm för skattepolitiken och för att regeringen gjort det enklare att göra utländska direktinvesteringar i Indien.

Miljontals statslösa i Assam riskerar utvisning

30 juli

Omkring fyra miljoner statslösa människor i Assam har fått avslag på sina ansökningar om att bli indiska medborgare. Det framgår när ett utkast till det så kallade nationella medborgarregistret (National Register of Citizens, NRC) offentliggörs. I NRC listas personer som kan bevisa att de kom till Assam senast den 24 maj 1971, det vill säga en dag innan Bangladesh förklarade sig självständigt från Pakistan. Vid självständigheten flydde miljontals människor till Indien, många tog sig till just Assam. Enligt ett avtal från 1985 ska alla de som inte kan bevisa att de kom till Assam före den 24 mars 1971 inte definieras som indiska medborgare. Av drygt 32 miljoner människor som ansökt om medborgarskap får alltså fyra miljoner avslag. Det väcker farhågor om att myndigheterna tänker deportera bangladeshiska migranter. För att minska risken för upplopp säger myndigheterna att ingen ska utvisas omedelbart. Alla ska kunna överklaga besluten innan de får bindande rättslig status.

Världens sjätte största ekonomi

11 juli

Indien är nu världens sjätte största ekonomi och passerar därmed Frankrike. Indiens BNP för 2017 är 2 600 miljarder dollar enligt Världsbanken.

Direktstyre införs i Kashmir

19 juni

Jammu och Kashmir ställs under direktstyre efter det att delstatens chefsminister Mehbooba Mufti lämnat sin post. Det betyder att Jammu och Kashmir nu styrs av guvernören N N Vohra som är utsedd av centralregeringen i New Delhi. Mufti avgick dagen efter att BJP valt att lämna delstatsregeringen och spräcka koalitionen med Muftis parti Folkets demokratiska parti (PDP). BJP motiverar avhoppet med att samarbetet blivit ohållbart kring hur det kraftigt tilltagande våldet i Jammu och Kashmir ska hanteras. BJP förordar hårdare tag mot de militanta motståndsgrupperna. Direktstyret ska råda till dess att en ny delstatsregering är på plats eller ett nyval hållits.

Indien bryter vapenvilan i Kashmir

17 juni

Indien återupptar sina militära insatser mot motståndsgrupper i indiska Kashmir efter den månadslånga vapenvilan under den muslimska fastemånaden ramadan.

Skarp kritik mot Indien i FN-rapport om Kashmir

14 juni

FN:s råd för de mänskliga rättigheterna offentliggör sin första rapport om våld utfört av Indien och Pakistan i Kashmir. Rapporten spänner över perioden mellan januari 2016 och april 2018 och riktar särskilt skarp kritik mot Indien, bland annat för ”kronisk straffrihet för våld utfört av säkerhetsstyrkorna”. Rådet kritiserar den lag (Armed Forces Special Powers Act) från 1990 som säger att soldater i Kashmir inte kan åtalas utan centralregeringens medgivande. Enligt rapporten gjorde sig indiska styrkor skyldiga till 145 fall av utomrättsligt dödande under den aktuella perioden medan motståndsgrupperna utförde 20. I rapporten fastslås också att ”en rad olika brott mot de mänskliga rättigheterna” begås i det pakistanskkontrollerade Kashmir, men att de ”är av en annan kaliber eller magnitud och av en mer strukturell natur”. Som exempel nämns bristande yttrande- och samlingsfrihet som gör det svårt att få information om vad som händer i det pakistanskkontrollerade Kashmir. Pakistan bör ”upphöra med att utnyttja lagar mot terrorism för att förfölja dem som engagerar sig i fredliga politiska och samhälleliga aktiviteter och dem som uttrycker avvikande åsikter”. Rådets chef, Zeid Ra’ad al-Hussein, vill nu att det ska fatta beslut om att genomföra en oberoende internationell utredning av anklagelserna om människorättsbrott begångna i Kashmir av såväl Indien som Pakistan. Det indiska utrikesdepartementet avfärdar rapporten som ”vilseledande och tendensiös”. Den pakistanska regeringen välkomnar en sådan utredning och betonar att Islamabad förordat en utredning sedan 2016.

Känd journalist i Kashmir mördas

14 juni

Shujaat Bukhari, skribent och redaktör för den engelskspråkiga dagstidningen Rising Kashmir, skjuts ihjäl i Srinagar i Kashmir. En av redaktörens livvakter dödas vid samma tillfälle. Bukhari levde under ständigt dödshot och övervakades av livvakter dygnet runt. Indisk polis säger att fyra medlemmar av extremistgruppen Lashkar-e-Taiba misstänks för mordet och att det beordrats inifrån Pakistan. Lashkar-e-Taiba nekar till anklagelserna. Ingen annan grupp tar på sig dådet.

Åter eldstrider i Kashmir

4 juni

Skottlossning och nya sammandrabbningar längs gränsen i Kashmir uppstår bara några dagar efter att Indien och Pakistan enats om att stoppa stridigheterna. Både Pakistan och Indien lägger skulden på motparten för att överenskommelsen om eldupphör från 2003 bröts ännu en gång (se Maj 2018).   

Överenskommelse om eldupphör i Kashmir

30 maj

Indien och Pakistan enas om att stoppa beskjutningen över kontrollinjen, som skiljer de pakistanska och indiska områdena i det omtvistade Kashmir åt. Parterna lovar att återgå till det avtal om eldupphör som ingicks 2003. Under det senaste året har våldet längs gränsen eskalerat, vilket lett till att tiotals människor har dödats framför allt på den pakistanska sidan medan tiotusentals  tvingats lämna sina hem i de indiskkontrollerade gränsområdet.

Minst elva demonstranter skjuts ihjäl av polis

22 maj

Minst elva människor dödas när polis och säkerhetsstyrkor i hamnstaden Tuticorin i den sydliga delstaten Tamil Nadu skjuter mot demonstranter som kräver att ett kopparsmältverk ska stängas av miljöskäl. Tusentals människor deltar i gatukravaller som följer på dödsskjutningarna.

Modi och Xi lovar avspänning

28 april

Premiärminister Modi och Kinas president Xi Jinping lovar efter ett informellt möte i den kinesiska staden Wuhan att spänningarna vid gränserna mellan de bägge länderna ska minskas. Bland annat har strategiska riktlinjer nu utarbetats för de två ländernas militära styrkor. I juni 2017 närmade sig situationen i Doklam i Himalaya ett ställningskrig när Kina inledde ett vägbygge i området som såväl Kina som Indiens nära bundsförvant Bhutan gör anspråk på. Indien skickade trupp till Doklam för att stoppa vägbygget. Trupperna drogs tillbaka i augusti samma år och situationen lugnade ned sig. 1962 utkämpade Indien och Kina ett krig om ett annat område, Arunachal Pradesh. Kina segrade och intog tillfälligt delar av det omstridda området. Konflikten är dock olöst: Indien betraktar Arunachal Pradesh som en indisk delstat, medan Kina gör anspråk på delar av området.

Tiotals naxaliter dödas av kommandosoldater

24 april

Ett 40-tal maoistiska gerillasoldater (naxaliter) dödas av kommandostyrkor i delstaten Maharashtra i västra Indien under loppet av två dagar, meddelar polisen. Många av de dödade är kvinnor. Vapen och ammunition beslagtas i naxaliternas fästen. Det maoistiska upproret i Indien inleddes redan på 1960-talet, inspirerat av den kinesiske ledaren Mao Zedong, och har sedan dess krävt tusentals liv i nästan dagliga våldsdåd (se vidare Naxalitupproret).

Dödsstraff införs för våldtäkt på barn

21 april

Regeringen inför dödsstraff för våldtäkt på barn under tolv års ålder och skärper fängelsestraffet för sexuella övergrepp på flickor under 16 år. Regeringen beslutar också att rättegångar i vilka barn är offer ska avslutas senast två månader efter det att ett gripande gjorts. Lagändringarna görs via dekret och gäller i sex månader eller tills parlamentet röstar för att permanenta dem. Ändringarna sker i ljuset av en rad uppmärksammade sexualbrott, däribland gruppvåldtäkt och mord på en åttaårig muslimsk flicka av ett gäng hinduer i Jammu och Kashmir. De våldsamma sexualbrotten har utlöst massdemonstrationer runt om i Indien.

BJP-politiker frias från tidigare dom för massaker

20 april

Maya Kodnani, före detta BJP-politiker i Gujarat med nära band till premiärminister Modi, får sitt 28-åriga fängelsestraff upphävt av en appellationsdomstol. Hon dömdes 2012 för att ha uppviglat till det religiösa våld mellan hinduer och muslimer som 2002 krävde över 1 000 människoliv (flertalet muslimer) i Gujarat, bland annat en massaker på 97 muslimer i en förort till Ahmedabad. Kodnani får sin dom hävd för att hennes skuld inte kan ställas utom allt rimligt tvivel. Hon var minister i Modis delstatsregering i Gujarat mellan 2007 och 2009.

Massprotester mot brutala våldtäkter

13 april

En brutal våldtäkt och mord på en åttaårig flicka i Jammu samt en misstänkt våldtäkt på en 17-åring utförd av en BJP-politiker i Uttar Pradesh leder till att människor runt om i Indien går ut i de största demonstrationerna i landet sedan gruppvåldtäkten och mordet på en kvinnlig student i Delhi 2012. Demonstranterna anklagar det styrande BJP för att försöka skydda den lokala politiker som misstänks för tonårsvåldtäkten och för att även försöka skydda de anklagade för barnvåldtäkten. BJP-politikern är gripen och satt i förvar, men det skedde först sedan tonåringen satt eld på sig själv utanför guvernörens residens. En dag senare avled flickans far, som hade suttit i förvar, av skador han ska ha fått genom misshandel. Senare grips även en kvinna misstänkt för att ha vaktat dörren till rummet där våldtäkten ska ha skett. Enligt hennes föräldrar sökte hon jobb hos BJP-politikern. Tonårsvåldtäkten ska ha inträffat för runt ett år sedan. Fallet med den muslimska åttaåriga flickan inträffade i januari i det hindudominerade Jammu i delstaten Jammu och Kashmir. Flickan kidnappades, drogades och våldtogs upprepade gånger under fem dagar, bland annat inne i ett hinduiskt tempel, innan hon ströps och slogs ihjäl med en sten. Åtta hinduiska män har gripits för mordet, däribland fyra poliser. BJP har hävdat att anklagelserna är politiskt motiverade och kommer från Kongresspartiet. Modi lovar rättvisa åt offren medan ministern för kvinnors rättigheter förespråkar dödsstraff för våldtäkt på barn.

Modi återkallar beslut om falska nyheter

3 april

Ett beslut från informationsdepartementet om att journalister som sprider så kallade falska nyheter (fake news) kan få sina ackrediteringar från departementet indragna, återkallas av regeringen efter starka reaktioner från landets medier och andra kritiker.

Två journalister mördas

2 april

Två journalister blir ihjälkörda i två olika incidenter inom ett dygn. I en av attackerna blir en reporter på den hindispråkiga tidningen Dainik Bhaskar överkörd av en före detta byledare i Bihar. Mannen grips senare av polisen. I den andra mejas en TV-journalist ner av en lastbil i Madhya Pradesh. Det senare fallet misstänks ha kopplingar till den så kallade sandmaffian, som reportern granskade. Han hade hittat länkar mellan ett polisbefäl och företag som utvinner sand på ett olagligt och miljöförstörande sätt för sedan sälja sanden till byggbranschen. 2016 mördades två journalister som granskade den illegala sandhandeln i Uttar Pardesh.

Daliter i massprotest mot HD-utslag

2 april

Tiotusentals daliter (förr kallade kastlösa) deltar i massdemonstrationer runt om i Indien i protest mot ett utslag i Högsta domstolen som demonstranterna anser försvagar den lag (oftast kallad SC/ST-lagen) som är till för att skydda socialt utsatta grupper som låga kaster och stamfolk. Nio demonstranter dödas i protesterna som hålls i Madhya Pradesh, Rajasthan, Uttar Pradesh, Jharkand, Bihar och Delhi. Många järnvägar och landsvägar spärras av och fordon sätts i brand. I Punjab håller skolor, banker och kontor stängt. I sitt utslag säger Högsta domstolen bland annat att lagen har använts på fel sätt, då mellan 15 och 16 procent av de anmälningar som prövats mot lagen har visat sig vara falska. I många fall har det istället handlat om personliga konflikter och hämndaktioner. Domstolen stoppar därför de automatiska gripanden som SC/ST-lagen föreskriver ska göras av en anmäld person. Domstolen avskaffar även det krav som säger att en polisutredning måste inledas inom sju dagar efter en anmälan. Ett gripande måste istället godkännas av ett polisbefäl. Antalet daliter i Indien uppskattas till runt 200 miljoner (läs mer i Kastsystemet).

Elva döms till döden för mord på kötthandlare

21 mars

Elva män döms till livstids fängelse för mordet på en muslimsk kötthandlare i delstaten Jharkhand i juni 2017. En av de dödsdömda arbetade för det regerande hindunationalistiska BJP. Männen misstänkte att handlaren transporterade nötkött. Att slakta kor är förbjudet i flera delstater, däribland Jharkhand, eftersom kor är heliga för hinduer. Det förekommer dock att kor dödas och att såväl kor som nötkött smugglas inom landet. En rad våldsdåd har under senare år riktats mot människor som misstänks för att hantera kor och nötkött. Särskilt utsatta grupper är muslimer och daliter. Premiärminister Modi har fördömt mord och andra våldsdåd som motiveras med att kor ska skyddas.

Indier som kidnappats av IS är döda

20 mars

Indien bekräftar att de 39 indiska byggnadsarbetare som kidnappades av Islamiska staten (IS) i den irakiska staden Mosul 2014 är döda. Utrikesminister Sushma Swaraj säger att 38 arbetares DNA matchar kroppar som hittats i en massgrav, medan den 39:e arbetaren matchar till 70 procent. Tidigare har den indiska regeringen hävdat att arbetarna lever. I juli 2014 frigavs 46 indiska sjuksköterskor som suttit fångna hos IS i Irak i över en vecka.

Parti hoppar av den regerande alliansen

16 mars

Det regionala partiet TDP (Telugu Desam Party), som styr i delstaten Andhra Pradesh i södra Indien, lämnar samarbetet inom den federala regeringsalliansen NDA. Även TDP:s två ministrar i den federala regeringen har avgått. Modi och hans BJP-regering har trots avhoppet majoritetens stöd i parlamentet, men TDP har varit viktigt för BJP som inte har så starkt väljarstöd i södra Indien. BJP styr dock i 21 av Indiens 29 delstater. TDP:s avhopp kommer efter det att Modi-regeringen vägrat ge Andhra Pradesh en särskild status som kallas ”specialkategori” vilken skulle ha inneburit ökat federalt stöd till delstaten och dess nya huvudstad Amaravati. Andhra Pradesh delades 2014 när delstaten Telangana bröt sig ur. Den gamla huvudstaden Hyderabad blev då huvudstad i Telangana.

Bondemarsch avslutas

13 mars

Massdemonstrationen bryts upp efter det att företrädare för bönderna får träffa delstatsministrar, som lovar att inom sex månader lösa problemet med att bönder från stamfolk inte får äga mark. Ministrarna lovar också att alla bönder ska kunna ansöka om att få sina lån avskrivna.

Bönder marscherar mot Mumbai

12 mars

Tiotusentals bönder strålar samman i Mumbai efter att i sex dagar ha marscherat de nästan 17 milen från distriktet Nashik i delstaten Maharashtra. Marschen är en protest mot delstatsregeringen, med krav på högre ersättning för jordbruksprodukter och på att ett löfte om skuldavskrivningar ska förverkligas av delstatsmyndigheterna. Demonstranterna kräver också att stamfolk ska få lov att äga mark. Med i tåget går förutom män även kvinnor, äldre och barn. Marschen är arrangerad av en nationell bondeorganisation med band till Indiens kommunistparti (Marxisterna). I Indien sätter delstatsregeringarna prisnivån på jordbruksprodukter och köper upp skörden för att bönderna ska vara garanterade en inkomst. Det finns också särskilda lån för inköp av till exempel utsäde, konstgödning och redskap. De är vissa sådana lån som regeringen i Maharashtra lovat att avskriva.

Samarbetet med Frankrike stärks

11 mars

Frankrikes president Emmanuel Macron besöker Indien i tre dagar. Under besöket ingår de två länderna ett omfattande säkerhetsavtal för områden runt Indiska oceanen i syfte att skapa en motvikt mot Kinas växande inflytande i regionen. Avtalet innebär bland annat att Indien och Frankrike öppnar sina flottbaser i regionen för varandras marina stridsfartyg. De två länderna undertecknar också ett avtal om franskt tekniskt stöd till bygget av ett kärnkraftverk i Jaitapur i Maharashtra. Macron utlovar dessutom ökat bistånd till Indiens ambitiösa satsning på solkraft.

Sex döda i våldsamheter i Kashmir

4 mars

Sex människor dödas, varav fyra kan vara civilpersoner, när soldater och en motståndsman skjuter mot varandra vid en militärpostering i den södra delen av det indiskkontrollerade Kashmir. Tusentals människor runt om i indiskkontrollerade Kashmir går ut i protest mot dödsskjutningarna, trots att polisen infört utegångsförbud. Polisen skjuter tårgas mot folkmassan. Inga uppgifter förekommer om döda eller skadade i protestaktionerna. De sex dödade är den misstänkte angriparen samt människor som polisen uppfattat som medhjälpare till honom.

Förslag om skärpt straff för människohandel

28 februari

Regeringen vill skärpa maxstraffet för människohandel från sju till tio års fängelse samt förbättra rehabiliteringen av offren. Hittills har offren (vanligtvis fattiga kvinnor och barn) ofta hamnat i fängelse efter polistillslag mot bordeller, fabriker eller organiserat tiggeri. Lagförslaget innebär bland annat att specialdomstolar ska hantera dessa fall för att korta rättsprocesserna, samt att en fond ska upprättas som kan ge stöd till offren i form av utbildning, läkarvård och rättshjälp. Människohandeln i Indien ökade med 20 procent 2016 jämfört med året innan, enligt statistik från indiska myndigheter, som också uppger att omkring 14 000 barn utsattes för våldtäkt eller sexuella trakasserier 2015. Experter säger dock att myndigheternas uppgifter bara visar toppen på ett isberg och att mörkertalet sannolikt är mycket högt på grund av den tystnadskultur som råder kring sexualbrott i Indien.

Människor flyr eldstrider i Kashmir

26 februari

Hundratals boende i distriktet Baramulla i den indiskkontrollerade delen av Kashmir tvingas fly från sina hem undan tilltagande eldstrider mellan Indien och Pakistan över kontrollinjen.

Sikh-frågan stör kanadensiskt besök

22 februari

Den kanadensiske premiärministern Trudeaus besök i Indien får uppmärksamhet när det dröjer en hel vecka innan han och hans familj får träffa premiärminister Modi eller någon annan högt uppsatt regeringsföreträdare. Det väcker också många indiers ilska när det uppdagas att Jaspal Atwal, en före detta sikhisk extremist som dömts till 20 års fängelse av en kanadensisk domstol för ett mordförsök på en indisk regeringsminister i Kanada 1986, stått på inbjudningslistan till en officiell middag med Trudeau i Mumbai. Atwal, som senare avlägsnas från listan av Kanada, har tidigare varit medlem i en separatistisk grupp som är förbjuden i både Indien och Kanada. Flera sikher är med i Trudeaus delegation under Indienresan. I Indien finns en utbredd uppfattning att Trudeauregeringen är alltför vänligt inställd mot sikhiska separatister. Det indiska utrikesdepartementet utreder hur sikhen, som har kanadensiskt pass, kunnat få visum till Indien. Det bor ungefär en halv miljon sikher i Kanada. Jaspal Atwal ber senare om ursäkt det inträffade och tar avstånd från extremism och sikhisk separatism.

Billigare vård för fattiga

1 februari

Regeringen presenterar ett nytt statsfinansierat program som ska täcka sjukvårdskostnader för ungefär 100 miljoner fattiga familjer på upptill 7 825 dollar (drygt 61 000 kronor) årligen per familj. Tusentals vårdkliniker ska också byggas där fattiga kan få läkemedel och läkarundersökningar gratis.

Satsningar på landsbygden i nya budgeten

1 februari

Finansminister Jaitley presenterar regeringens årsbudget. Den innehåller en rad satsningar som av en del bedömare uppfattas som valfläsk inför parlamentsvalet 2019. Förutom ett ambitiöst nytt sjukvårdsprogram riktat mot fattiga hushåll (se Februari 2018) utökas subventionerna till jordbruket genom att staten köper upp fler grödor till minimipris än tidigare. Tiotusentals lokala marknadsplatser ska rustas upp och pengar läggs på nya vägbyggen på landsbygden samt på grundläggande utbildning.

Oppositionsledare fängslas för korruption

8 januari

Åtta döda i nytt angrepp i Kashmir

31 december

På årets sista dag dödas åtta människor i samband med ett överfall mot en halvmilitär förläggning utanför Srinagar i det indiskkontrollerade Kashmir. Fyra av de dödade är indiska soldater medan fyra är motståndsmän. Det är oklart om  anfallarna tillhör någon särskild motståndsgrupp.

Lag mot omedelbara skilsmässor

30 december

Parlamentets underhus antar en lag som förbjuder den muslimska tradition som ger män rätt att skiljas från sina fruar genom att säga ordet "talaq" (skilsmässa) tre gånger. Den man som gör sig skyldig till detta ska kunna dömas till fängelse. Lagen måste även godkännas av överhuset innan den kan träda i kraft. I august 2017 slog Högsta domstolen fast att den så kallade "triple talaq"-seden strider mot författningen. Indiska aktivister har drivit en kampanj för att få seden förbjuden. Ett rättsfall har drivits av fem muslimska kvinnor som blivit lämnade på detta sätt. På senare tid har det blivit allt vanligare att mannen genomfört skilsmässan via ett sms.

Rebelledare dödad i Kashmir

26 december

Indiska regeringsstyrkor skjuter ihjäl Noor Mohammad Tantray,  militär ledare för islamistgruppen Jaish-e-Mohammad som bekämpar Indiens styre över den indiskkontrollerade delen av Kashmir. Våldet i Kashmir har trappats upp de senaste åren, och den indiska armén har inlett en offensiv för att kväsa upproret. 2017 blev det dödligaste året på ett årtionde då 350 människor, varav 210 misstänkta rebeller och 57 civila, miste livet i sammandrabbningar med militären. 

Indien anklagar Pakistan för attack

23 december

Indisk polis uppger att tre indiska soldater skjutits ihjäl av pakistansk militär vid kontrollinjen mellan pakistanska och indiska Kashmir. Pakistanska myndigheter kommenterar inte uppgifterna.

Avskedad telekomminister frikänd

21 december

En indisk domstol frikänner den avsatte telekomministern Andimuthu Raja från alla brottsmisstankar i samband med en korruptionsskandal 2008 (se November 2011). Muthärvan var i mångmiljardklassen och rörde sig om att ministern skulle ha sålt telekomlicenser till ett mycket lågt pris i utbyte mot mutor. Även en avskedad textilminister frikänns. 

Valvinst för BJP i två delstater

18 december

Det regerande BJP vinner delstatsvalen i Gujarat och Himachal Pradesh. Därmed har det hindunationalistiska partiet makten i 19 av Indiens 29 delstater, medan det största nationella oppositionspartiet, det sekulära Kongresspartiet styr i 4 delstater. I övriga delstater innehar lokala eller regionala partier makten.

Rahul Gandhi vald till ordförande för Kongresspartiet

11 december

Landets största oppositionsparti, Indiska kongresspartiet, väljer som väntat vice ordförande Rahul Gandhi till ny ordförande. Han är vid omröstningen enda kandidat till partiledarposten. Den 47-årige Rahul ersätter sin mor Sonia Gandhi, som varit partiets ledare i 19 år. Rahul bär därmed vidare Gandhifamiljens tradition att leda Kongresspartiet. Förutom hans mor har även Rahuls far (Rajiv), farmor (Indira) och farmors far (Jawaharlal Nehru) varit Kongresspartiledare.

Över 200 motståndsmän dödade i Kashmir hittills i år

30 november

Indiska myndigheter säger att 205 motståndsmän har dödats i Kashmir hittills i år. Det är det största antalet dödade rebeller sedan 2010. Våldet i Kashmir har ökat markant sedan juli 2016 då regeringssoldater dödade rebelledaren Burhan Wani. Hans död blev startskottet för kravaller mot regeringsstyrkorna i vilka nästan 100 människor dödades. Detta ledde i sin tur till att militären inledde en offensiv mot de militanta grupperna.

Mord på journalist tros vara beställt

23 november

Den undersökande kriminalreportern Sudip Dutta Bhaumik på den bengalispråkiga tidningen Syandan Patrika skjuts ihjäl av en soldat under ett besök på en militärpolisstation i delstaten Tripura i nordöst. Polisen griper gärningsmannen direkt samt senare även hans överordnade, ett högt uppsatt armébefäl, som Sudip Dutta Bhaumik höll på att granska för misstänkt bedrägeri. Polisen tror att mordet är ett beställningsjobb på order av armébefälet. Mordet på Sudip Dutta Bhaumik är det tredje på en indisk journalist på mindre än ett kvartal.

Bilbegränsning i Delhi till följd av smog

10 november

Beslutsfattare i Delhi återinför en begränsning av antalet bilar som får vara i staden på samma gång. En sådan begränsning infördes på försök under en period 2016. Orsaken till åtgärden är den hälsofarliga och tjocka smog som i november lagt sig över staden. Smogen uppstår när de svåra luftföroreningar som finns i Delhi kombineras med rök från svedjebruk i intilliggande jordbruksområdet under hösten. Nivån på luftföroreningarna i Delhi är 30 gånger högre än det gränsvärde som Världshälsoorganisationen WHO fastställt. Delhis chefsminister kallar staden en "gaskammare". Bilbegränsningen gäller i några dagar i mitten av månaden.

Ändringar i nya skattesystemet

10 november

Ny handelsväg till Afghanistan öppnad

31 oktober

Indien sänder sin första last (med vete) längs en ny handelsväg som går via den iranska hamnen Chabahar till Afghanistan. Genom den nya rutten kan Indien handla med Afghanistan utan att passera Pakistan. Ytterligare sex skeppslaster med sammanlagt 1,1 ton varor ska fraktas denna väg under de kommande månaderna.

Ännu en journalist mördad

21 oktober

Rajesh Mishra, 41-årig reporter på den hindispråkiga dagstidningen Dainik Jagran, skjuts ihjäl i Uttar Pradesh av tre gärningsmän på motorcyklar. Dainik jagran är en av Indiens största dagstidningar. Mishra var medlem av RSS (Rashtriya Swayamsevak), en högerorienterad hindunationalistisk organisation som har band till det styrande BJP-partiet. I september mördades den ansedda journalisten Gauri Lankesh i Bangalore. Hon hade gjort sig känd som en kritisk granskare av BJP.

USA vill fördjupa samarbetet med Indien

18 oktober

USA vill fördjupa samarbetet med Indien mot bakgrund av Kinas växande inflytande i Asien. Det säger USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid ett besök på tankesmedjan Center for Strategic and International Studies i Washington. Tillerson kallar Indien en "partner" i ett "strategiskt partnerskap". Han tillägger att USA aldrig skulle ha en liknande relation till Kina, ett "icke-demokratiskt samhälle".

Förbud mot sex med minderårig fru

11 oktober

Högsta domstolen beslutar att det inte längre är lagligt för män att ha sex med sina minderåriga fruar. Detta ska istället definieras som våldtäkt. Tidigare var det tillåtet för männen att ha sex med sin fru om hon fyllt 15 år. Nu blir lägsta åldern 18 år.

Dödsstraff för tågbranden 2002 omvandlas till livstidsdomar

9 oktober

De elva muslimska män som dömts till döden för tågbranden i Gujarat 2002 får sina straff omvandlade till livstids fängelse av en delstatsdomstol. I mordbranden ombord på ett tåg dödades 59 människor, varav flertalet var hinduiska pilgrimer. Branden ledde till en omfattande hämndaktion i form av våldsamma upplopp riktade mot delstatens muslimer. Fler än 1 000 människor, de allra flesta muslimer, dödades i upploppen.

Flera döda i attack mot paramilitär i Kashmir

3 oktober

En postering för halvmilitära styrkor utanför den internationella flygplatsen i Srinagar i Kashmir angrips av tre män med eldvapen. En soldat dödas och två skadas vid skottlossningen. De tre gärningsmännen skjuts ihjäl av polisen. Det är oklart vem eller vilka som ligger bakom attentatet, men den militanta islamistiska gruppen Jaish-e-Mohammad tar på sig dådet.

Två män döms till döden för bombdåd 1993

7 september

Två män döms till döden för delaktighet i bombattentaten i Mumbai 1993 då 257 människor dödades. Bombdådet genomfördes kort efter det att många muslimer dödats i upplopp samma år. En tredje man döms till tio års fängelse.

Välkänd journalist mördad

6 september

Den ansedda och kontroversiella journalisten Gauri Lankesh, 55 år, skjuts ihjäl på trappan till sin bostad i Bangalore av okända gärningsmän på motorcykel. Gauri Lankesh var känd som en orädd kritiker av radikala hindunationalister, även politiker inom det regerande BJP. Politiskt stod hon till vänster och stödde öppet det maoistiska naxalitupproret. Vid mordtillfället var Gauri Lankesh på permission från fängelset där hon avtjänade ett straff efter att ha fällts för förtal av hindunationalistiska politiker i en artikel. Motivet till mordet är inte känt men Gauri Lankesh var en av de mest högprofilerade journalister som mördats i Indien på senare år. Hatkampanjer mot kvinnliga reportrar i sociala medier uppges ha blivit vanligare, liksom hatkampanjer mot så kallade sekulära debattörer som förespråkar att politik och religion ska hållas isär.

Kravaller utbryter när guru döms för våldtäkt

25 augusti

Den kontroversiella indiska gurun Ram Rahim Singh döms till sammanlagt 20 års fängelse för två våldtäkter på två kvinnliga anhängare. Domen får tusentals av guruns följare att samlas utanför hans högkvarter i staden Sirsa i delstaten Haryana i protest mot domen och till stöd för den religiösa ledaren. Kravaller utbryter när anhängarna drabbar samman med polisen, och 38 människor dödas. Två dagar senare upplöses folkmassan under relativt lugna former. Även i New Delhi och Pachkula, där domen avkunnas, utbryter våldsamheter.

Indien förbjuder omedelbara muslimska skilsmässor

22 augusti

Högsta domstolen slår fast att den muslimska tradition som ger män rätt att skiljas från sina fruar genom att säga ordet "talaq" (skilsmässa) tre gånger strider mot grundlagen. Domen kommer efter det att indiska aktivister har drivit en kampanj för att få den så kallade "triple talaq"-seden förbjuden. Rättsfallet har drivits av fem muslimska kvinnor som blivit lämnade på detta sätt samt två människorrättsgrupper. På senare tid har det blivit allt vanligare att mannen genomfört skilsmässan via ett sms.

Fem dödade vid gränsen mot Pakistan

7 augusti

Militär skjuter ihjäl fem personer som försöker ta sig över gränsen från Pakistan in i den indiskkontrollerade delen av Kashmir. Det uppger försvarsdepartementet som inte har någon information om vilken grupp angriparna tillhör. Sammanlagt har nu 40 personer hittills i år dödats vid den så kallade kontrollinjen mellan pakistanska och indiska Kashmir.

Protester mot att islamistledare dödas i Kashmir

1 augusti

Islamistgruppen Lashkar-e-Taibas ledare Abu Dujana dödas i Srinagar av indisk militär tillsammans med en medhjälpare. Aktionen leder till att tusentals invånare protesterar på gatorna och minst 70 personer skadas i sammandrabbningar med militären. Separatister utlyser en generalstrejk och myndigheterna svarar med att stänga alla skolor och universitet.

Dalit väljs till president

20 juli

Det regerande partiet BJP:s kandidat, daliten och juristen Ram Nath Kovind, väljs till Indiens president. Han har tidigare varit guvernör i delstaten Bihar. BJP:s val av en dalit (tidigare benämnda kastlösa) till presidentkandidat ses av bedömare som ett försök från det hindunationalistiska partiets sida att nå ut till minoritetsgrupper. Till vicepresident väljs M Venkaiah Naidu från BJP.

Förbud mot handel med kor stoppas

10 juli

Indiens högsta domstol beslutar att i tre månader stoppa en order från Modi-regeringen att förbjuda handel med kor för kommersiell slakt.

Skattereform träder i kraft

1 juli

Regeringen inför ett omfattande nytt skattesystem, vars syfte är att omvandla Indiens ekonomi till en enda marknad istället för en mängd delstatsekonomier samt stävja korruption och minska byråkratiskt krångel för företagare. Tanken är att handeln ska bli enklare genom att ett system, det så kallade GST (Goods and Services Tax), med fyra olika skattenivåer ska gälla i hela landet. Basvaror som grönsaker och mjölk beskattas exempelvis inte alls, medan lyxvaror som tobak och alkohol beskattas mest.

Landsomfattande protester mot angrepp på muslimer

29 juni

Stora demonstrationer hålls i tio städer i protest mot de många attacker som skett mot muslimer under den senaste tiden. Angriparna anklagar muslimerna för att döda kor och äta nötkött. I samband med demonstrationerna säger premiärminister Modi att attackerna mot muslimerna är "oacceptabla".

Modi besöker Vita huset

26 juni

Stämningen beskrivs som god när premiärminister Modi träffar USA:s president Donald Trump i Vita huset i Washington. Känsliga frågor som klimatförändringarna och immigrationspolitik nämns inte officiellt, medan handel, ekonomi, terrorismbekämpning, försvarssamarbete samt kriget i Afghanistan är i fokus. USA inför sanktioner mot Syid Salahuddin, en högt uppsatt ledare inom den kashmiriska motståndsgruppen Hizb-ul-Mujahedin, och betecknar honom som terrorist. Sanktionerna är en diplomatisk seger för Indien. Senare, i augusti, terrorstämplar USA dessutom hela Hizb-ul-Mujahedin, vilket innebär att amerikanska medborgare förbjuds att ha med gruppen att göra samt att dess eventuella tillgångar i USA-kontrollerade områden fryses.

Ny flygrutt till Afghanistan öppnad

19 juni

En flygrutt invigs mellan Indien och Afghanistan på vilken afghanska produkter ska transporteras till Indien. Rutten innebär att Pakistan kringgås.

Priset på solenergi sjunker

11 maj

Priset på solenergi i Indien har minskat med 40 procent jämfört med 2016 års lägsta pris. Indien tros kunna uppnå eller till och med överträffa sina mål för förnybar energi i klimatavtalet från Paris 2015.

Militäroffensiv i Kashmir

4 maj

Indiska styrkor inleder den största militära offensiven mot rebellgrupperingar i Jammu och Kashmir på flera år. Bakgrunden är de senaste månadernas våldsamma protester i delstaten, samt flera attentat. Tusentals soldater spärrar av tiotals byar i jakten på väpnade motståndsmän.

Naxaliter dödar 25 i bakhåll

25 april

De maoistiska naxaliterna (se Naxalitupproret) dödar 25 militärpoliser som agerar säkerhetsvakter vid ett vägbygge i delstaten Chhattisgarh. Enligt ögonvittnen använder naxaliterna bybor som mänskliga sköldar för att militärpolisen inte ska kunna besvara elden vid överfallet.

Bojkott av val i Kashmir

16 april

Separatistledare uppmanar till bojkott när ett fyllnadsval hålls till den lagstiftande församlingen i Jammu och Kashmir. Enligt valkommissionen röstar 2 procent av de röstberättigade. I valrelaterat våld dödas åtta människor och över 100 skadas. Demonstranter vandaliserar fler än 150 vallokaler.

Indier döms till döden för spionage

10 april

En pakistansk militärdomstol dömer en indier till döden, anklagad för att ha spionerat för den indiska underrättelsetjänstens räkning. Indiens regering fördömer beslutet i hårda ordalag.

Tredje största flygmarknaden

28 mars

Under 2016 har Indien världens tredje största flygmarknad, med runt 100 miljoner passagerare. Bara Kina och USA har fler. Fjärde största flygmarknad är Japan.

Livstids fängelse för radikala hinduer

22 mars

En domstol i Rajasthan dömer tre radikala hinduer till livstids fängelse för deras roll i sprängningen av den muslimska helgedomen Ajmer 2007, då tre människor dödades och ett dussintal skadades. En tredje man, som sköts ihjäl en tid efter attentatet, befinns skyldig postumt. Den man som anses vara hjärnan bakom sprängdådet, Naba Kumar Sarkar (alias Swami Asimanand), frias från skuld. Han är en känd, högt uppsatt medlem av den inflytelserika hindunationalistiska organisationen Rashtriya Swayamsevak, som i hög grad bidragit till att forma den ideologi som ligger till grund för regeringspartiet BJP. I Indien är det ovanligt att radikala hinduer fälls för liknande brott, och från början lades skulden för sprängningen av Ajmer på militanta islamister.

Modi utser omstridd chefsminister

19 mars

Modis hindunationalistiska regeringsparti BJP vinner en stor seger i den folkrika (204 miljoner invånare) och viktiga delstaten Uttar Pradesh. BJP fick hela 325 av de 403 mandaten i delstatsförsamlingen. Det väcker stor uppmärksamhet när Modi utser hindunationalisten Yogi Adityanath, som anklagats för att ha uppmanat till våld mot muslimer, till ny chefsminister i Uttar Pradesh.

Modi ger ekonomer en näsknäpp

3 mars

Modi tillrättavisar nationalekonomer som tidigare har sagt att den indiska regeringens beslut att avskaffa höga valörer av kontanter skulle hämma landets ekonomiska tillväxt. Modi pekar på att Indiens BNP-tillväxt var 7 procent under 2016 års sista kvartal, då kontanterna togs ur cirkulation.

Modi bjuds in av Trump

25 januari

Bara några dagar efter sitt tillträde som USA:s president ringer Donald J Trump upp Modi och bjuder in honom till Vita huset i Washington senare under året. Modi lovar att samarbeta tätt med den nye amerikanske presidenten, och många bedömare förväntar sig ett uppsving i relationerna mellan Indien och USA.

Förbud mot valkampanjer baserade på kast, religion eller språk

5 januari

Indiens högsta domstol slår fast att valvinnare ska få sina resultat ogiltigförklarade om deras valkampanjer baserats på kast-, religions- eller språktillhörighet. Beslutet har sin grund i Indiens författning som föreskriver att val ska vara "sekulära".

Fem döms till döden för sprängdåd

19 december

En indisk domstol dömer två ledare för Indiska mujahedin och tre andra åtalade till döden för två sprängattentat i februari 2013. Attentaten krävde 18 människors liv.

Lättnader i beslutet om giltiga sedlar

17 november

Regeringen tvingas göra ett par undantag från beslutet att avskaffa sedlar med hög valör, bland annat för dem som planerar bröllop (ofta en mycket dyr affär i Indien) samt för en del bönder.

Sedlar av hög valör dras in

8 november

Regeringen beslutar att alla sedlar av valören 1000 respektive 500 rupier är ogiltiga. Det görs i ett försök att komma till rätta med korruption och illegal hantering av pengar. Invånarna har 50 dagar på sig att växla in sina sedlar mot nya 2000- och 500-sedlar. Åtgärden sprider oro och ilska bland många indier som skyndar till banken för att växla sina sedlar. Åtgärden leder till brist på kontanter, då 85 procent av sedlarna i omlopp försvinner från marknaden.

Diplomatisk konflikt med Pakistan djupnar

3 november

Indien anklagar sex pakistanska diplomater för att ingå i ett spionnätverk och tvingar regeringen i Islamabad att kalla hem de anklagade från Delhi. Några dagar senare kontrar Pakistan med att anklaga åtta indiska ambassadtjänstemän i Islamabad för inblandning i spioneri och terrorbrott, men de åtta utvisas inte.

Diplomatiskt gräl med Pakistan

28 oktober

Indien häktar en pakistansk tjänsteman på konsulära avdelningen vid Pakistans ambassad i Delhi. Tjänstemannen anklagas för spioneri, förklaras persona non grata och utvisas ur landet. Senare samma dag gör Pakistan likadant med en indisk ambassadtjänsteman i Islamabad.

Kravaller vid begravning av pojke

8 oktober

Tusentals människor drabbar samman med polis i Srinagar i Kashmir i samband med begravningen av en tolvårig pojke, som skjutits ihjäl dagen innan. Polisen hävdar att han sköts när han deltog i en protestaktion, men grannarna säger att poliser öppnade eld in mot gården till pojkens hem. Fler än 50 människor skadas i kravallerna.

Tre motståndsmän skjuts ihjäl

6 oktober

Armén uppger att tre män som angripit en indisk armébas i Kashmir har skjutits ihjäl. Männen ska ha tillhört någon av de militanta grupper som bekämpar det indiska styret i Jammu och Kashmir.

"Uppviglande" tidning i Kashmir stängs

4 oktober

Myndigheterna i Kashmir ger order om att den lokala engelskspråkiga tidningen Kashmir Reader ska stängas. Tidningen anklagas för att ha publicerat texter som "kunnat uppvigla till våld och störa den allmänna ordningen i delstaten". Anklagelserna preciseras inte närmare och Amnesty International beskriver utgivningsförbudet som "ett bakslag för det fria ordet". Människorättsorganisationen uppmanar myndigheterna att riva upp beslutet.

Indiska gränsbyar evakueras

30 september

Tusentals människor i byar i Punjab nära gränsen till Pakistan evakueras av säkerhetsskäl som en följd av den upptrappade konflikten med grannlandet. Alla byar på upp till en mils avstånd från gränsen töms på invånare.

Indiska räder in i Pakistan

29 september

Den indiska armén uppger att den har gjort "kirurgiska ingrepp" några kilometer in på pakistansk mark för att "neutralisera terrorister" som angripit mål inne i indiska Kashmir "samt de som försöker skydda dem". Pakistan fördömer "det nakna våldet" men förnekar att det förekommit annat än beskjutning över gränsen med lätta vapen. Två pakistanska armésoldater ska ha dödats och nio sårats.

Regionalt toppmöte i fara

28 september

Regeringen meddelar att den inte tänker delta i den regionala samarbetsorganisationen Saarcs toppmöte i Pakistan i november. En regeringstalesman motiverar avhoppet med "allt fler gränsöverträdelser av terrorister och ett visst lands ökade inblandning i andra länders interna angelägenheter", vilket syftar på Pakistan utan att nämna grannlandet vid namn. Kort efteråt meddelar även Afghanistan, Bhutan, Bangladesh och Sri Lanka att de uteblir från Saarc-mötet.

Indierna nöjda med Modi

19 september

Två år efter den stora valsegern 2014 är premiärminister Modi fortfarande populär bland flertalet indier. Hela 81 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning gjord av det USA-baserade Pew Research Center uppger att de är nöjda med Modi som premiärminister. Över hälften av de tillfrågade tycker att han gör ett bra jobb i kampen mot fattigdom och 62 procent är nöjda med hans insatser mot arbetslösheten. 61 procent är nöjda med terroristbekämpningen och 59 procent med korruptionsbekämpningen. 49 procent tycker att Modi är en enande kraft, medan 29 procent ser honom som splittrande. 65 procent av de tillfrågade tycker Indien är på väg i rätt riktning. Lägst betyg får Modi i politiken gentemot Pakistan, där bara 22 procent är nöjda. Rahul Gandhi, ledare för Kongresspartiet, får positiv respons från 63 procent av de tillfrågade.

Attack mot arméhögkvarter i Kashmir

18 september

Arton indiska soldater dödas när väpnade män angriper ett arméhögkvarter i Uri, tio mil väster om Srinagar. Fyra angripare dödas i arméns motattack enligt en militär talesman. Indiska ministrar ger Pakistanbaserade militanta grupperingar skulden för angreppet. Inrikesministern säger att Pakistan bör "identifieras och isoleras som en terroriststat". Ingen grupp tar på sig attacken.

Välkänd akivist gripen i Kashmir

16 september

Polisen i indiska Kashmir griper aktivisten Khurram Parvez, en dag efter det att han förbjudits av myndigheterna att resa till Schweiz för att tala vid ett FN-möte i Genève.

Våldet trappas upp i Kashmir

11 september

Fortsatt våld mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i kombination med väpnade attacker mot militär och polis har krävt minst 80 civilpersoners liv och skadat tusentals i det värsta våldsutbrottet i delstaten sedan 2010. Oroligheterna har nu pågått i över två månader.

Åtta döda i våldets Kashmir

17 augusti

I mitten av månaden dödas två indiska gränsvakter och en misstänkt rebell under en eldstrid i indiska Kashmir. En dryg vecka senare dödas fem civila när polisen öppnar eld mot stenkastande demonstranter. En polisman dödas i en skottväxling med demonstranter. Dödssiffran sedan våldsamheterna utbröt i juli överskrider nu 50.

Viktig skattereform antagen

3 augusti

Parlamentets överhus röstar för ett nytt landsomfattande och heltäckande system för beskattning av varor och tjänster. Systemet kallas GST (Goods and Services Tax) och ersätter ett lappverk av delstatliga skatter, vilka ofta inneburit dubbel beskattning. Regeringen beskriver lagen som den största skattereformen sedan landets självständighet. Förändringen är tänkt att göra landet till en stor gemensam marknad, och regeringen räknar med att de nya enhetliga lagarna ger näringslivet en skjuts och bidrar till ökad tillväxt. Reformen ska även behandlas i underhuset och måste sedan godkännas av minst hälften av landets 29 delstater innan den kan förverkligas.

Nya upplopp i Kashmir

13 juli

När Burham Wani, ung ledare för den kashmiriska motståndsgruppen Hizb-ul-Mujahedin, skjuts ihjäl i en sammandrabbning med säkerhetspolis utbryter omfattande upplopp i Kashmir. En polisman drunknar när en mobb knuffar ner hans bil i en flod. Tiotals demonstranter dödas i våldsamheterna.

Regeringen blir ännu större

6 juli

Premiärminister Modi utökar sin regering med 19 nya medlemmar, samtidigt som fem ministrar avgår. Därmed har den indiska regeringen 78 ministrar, trots att ett av Modis vallöften var en liten, effektiv regering. Ingen av de centrala ministerposterna berörs av regeringsombildningen.

Elva döms till livstid för massakern i Gulbarg

17 juni

En specialdomstol dömer elva människor till livstids fängelse för delaktighet i massakern i Gulbarg-byggnaden i Gujarat 2002 som krävde 69 muslimers liv. Tolv åtalade döms till sju års fängelse medan en man får ett tioårigt fängelsestraff för sin roll i massakern. Massakern på muslimer i Gulbarg var en av de värsta som begicks under de anti-muslimska upploppen i Gujarat 2002. En av de dömda är en lokal ledare för den hinduextrema gruppen Vishwa Hindu Parishad (VHP).

Modi besöker Iran

23 maj

Premiärminister Modi besöker Iran för att stärka handelsförbindelserna mellan de två länderna. Indien lovar bland annat att finansiera utbyggnaden och moderniseringen av hamnen Chabahar i södra Iran. Länderna enas också om att utbyta information i syfte att bekämpa terrorism och extremism.

Valframgångar för regionala partier

19 maj

Val hålls i delstaterna Assam, Tamil Nadu, Kerala och Västbengalen samt i det centralstyrda territoriet Pondicherry. BJP, som har ett valsamarbete med regionala partier, segrar i Assam där Kongresspartiet styrt sedan 2001. I Västbengalen och Tamil Nadu segrar regionala partier, medan Indiska kommunistpartiet (marxisterna) vinner i Kerala. I Pondicherry gör Kongresspartiet sitt bästa val. Den inrikespolitiska trenden är att regionala partier vinner mark, medan BJP och Kongresspartiet backar.

HD: Myndigheterna passiva inför torkkatastrof

12 maj

Högsta domstolen (HD) kritiserar myndigheterna för att sticka huvudet i sanden inför den värsta torkan som drabbat Indien på decennier. Minst 330 miljoner indier i 13 av de 29 delstaterna är drabbade av torkan. HD beordrar regeringen att inrätta en krisfond inom tre månader.

Fem civila dödas i oroligheter i Kashmir

18 april

Fem civilpersoner, däribland en pojke, dödas i staden Handwara i indiska Kashmir när armén öppnar eld mot demonstranter som anklagar en armésoldat för att ha trakasserat en flicka sexuellt. När demonstationerna växer i storlek inför myndigheterna utegångsförbud.

Över 100 döda i tempelbrand

10 april

Fler än 100 människor omkommer och närmare 400 skadas när ett olagligt nyårsfyrverkeri exploderar och fattar eld i ett tempel i delstaten Kerala i söder. Templets föreståndare hade fått avslag på en ansökan om att få använda fyrverkeripjäser på det indiska nyåret, men trycket från folkmassan blir för stort för templets personal. När en raket går iväg i fel riktning träffar den en byggnad som antänds och kollapsar. Många människor dör därinne.

Livstid för terrordåd

6 april

Tre män döms till livstids fängelse vid en specialdomstol i Mumbai för inblandning i en rad attentat i staden 2002 och 2003. Sju andra personer döms till tio års fängelse vardera för delaktighet i attentaten.

Jat får rätt till kvotering

29 mars

Parlamentet i delstaten Haryana röstar för att ge kasten jat rätt till kvotering till statliga jobb och studieplatser. Beslutet tas som en följd av våldsamma demonstrationer en månad tidigare (se Februari 2016). Fyra andra kaster får samtidigt rätt till kvotering: jat sikh, tyagi, bishnoi och ror.

Student släpps fri mot borgen

3 mars

Den student som gripits för uppvigling i samband med ett tal vid ett universitet i New Delhi (se Februari 2016) släpps fri mot borgen.

Jordbrukssatsningar i 2016 års statsbudget

29 februari

Finansminister Arun Jaitley presenterar budgeten för 2016 för parlamentet. Extra pengar satsas på jordbruksutveckling och regeringen lovar att alla indiska byar ska ha elektricitet inom två år.

Tjugofem döda i kastrelaterat våld

22 februari

Tjugofem människor dödas och hundratals skadas när medlemmar av kasten jat demonstrerar under flera dagar i delstaten Haryana och i Delhi. Jat-medlemmarna kräver positiv särbehandling på arbetsmarknaden och på universiteten. Jat är en relativt hög kast vars medlemmar ofta är bönder. Men långvarig torka i Haryana utanför Delhi har gjort att jat förlorat mycket inkomster och tillgångar. Gruppen kräver nu att bli kvoterade på en hård arbetsmarknad, på samma sätt som lägre kaster kan bli. I samband med demonstrationerna tar de protesterande kontroll över en kanal som förser stora delar av Delhi med dricksvatten. Armén måste gå in och ta tillbaka kontrollen av den viktiga kanalen.

Många döda i våldsattack i Kashmir

22 februari

Ett "ställningskrig" utkämpas i tre dagar mellan tre beväpnade gärningsmän och en grupp indiska militärer i indiska Kashmir. Händelsen slutar med att fem soldater, en civilperson och de tre angriparna dödas. Männen, som indisk polis betecknar som "misstänkta anti-indiska rebeller", går till anfall mot en paramilitär konvoj utanför Srinagar och barrikaderar sig därefter i ett studiecenter intill. I tre dagar håller männen stånd mot indisk militär, som omringar byggnaden och så småningom dödar angriparna.

Kastrelaterat våld i Andhra Pradesh

1 februari

Minst 15 poliser skadas i sammandrabbningar med medlemmar av den låga kasten kapu. Demonstranterna kräver bättre tillgång till utbildning och arbetstillfällen, men protesterna urartar i våld och skadegörelse innan polisen lyckas lugna ned situationen. Ungefär en fjärdedel av delstatens 50 miljoner invånare tillhör kapu. Diskriminering på grundval av kasttillhörighet är förbjudet i Indien men förekommer i praktiken ändå.

Största studentdemonstrationerna på 25 år

1 februari

En student vid Jawaharlal Nehru-universitetet i New Delhi grips misstänkt för uppvigling sedan han i ett tal uttryckt "anti-nationella känslor" i relation till konflikten i Kashmir. Gripandet av studenten utlöser massdemonstrationer på flera universitet i landet. Även lärare och journalister deltar i protesterna mot vad demonstranterna anser vara en grov kränkning av yttrandefriheten.

Attack mot flygbas i Patkankot

1 januari

Sju indiska soldater och minst fyra militanta islamister dödas när eldstrider utbryter sedan väpnade män försökt inta en indisk flygbas i Pathankot nära gränsen mot Pakistan. Det tar minst ett par dagar för armén att säkra basen. Förenade rådet för jihad, en koalition av militanta grupper som motsätter sig Indiens kontroll över merparten av Kashmir, tar på sig dådet. Indien anklagar dock den Pakistanbaserade militanta islamistgruppen Jaish-e-Mohammad för dådet och kräver att Pakistan griper gruppmedlemmar, vilket också sker. De två länderna säger att planerna på fredssamtal ligger fast.

Tidsfrist för åtalad italienare

1 januari

Högsta domstolen tillåter en av de två italienska marinsoldater som står åtalade i Indien för att ha dödat två indiska fiskare 2012 att stanna i hemlandet till den 30 april. Mannen vistas i Italien sedan en tid tillbaka på grund av hälsoskäl (se September 2015).

Fängelse för utländska sjömän

1 januari

Trettiofem besättningsmän på ett amerikanskt, privatägt fartyg döms till fem års fängelse för att olagligen ha befunnit sig på indiskt territorialvatten, med vapen och ammunition i lasten (se Oktober 2013). Besättningen, som kommer från bland annat Estland, Storbritannien, Ukraina och Indien, släpptes fri mot borgen i mars 2014.

Allians för solenergi bildas

1 december

På det globala klimatmötet COP21 i Paris lanserar Modi och Frankrikes president Hollande en internationell allians för solenergi. I alliansen ingår 120 länder som ska satsa på solenergi. Regeringen i Delhi väntas investera 30 miljoner dollar i startkapital till alliansens högkvarter i Indien. Alliansen ska samla in 400 miljoner dollar i medlemsavgifter samt av internationella organisationer.

Akuta åtgärder mot Delhis usla luft

1 december

Högsta domstolen beordrar en rad åtgärder för att minska luftföroreningarna i Delhi som nått rekordnivåer. Försäljning av stora, dieseldrivna fordon förbjuds tillfälligt och lastbilar som är äldre än tio år får inte köra in i staden.

Protester när våldtäktsman friges

1 december

Stora demonstrationer utbryter när en av de fem män som dömts för gruppvåldtäkten i Delhi 2012 släpps fri. Den frigivne är den yngste av gärningsmännen och var minderårig när brottet begicks. Han dömdes till högst tre år i ungdomsfängelse och har nu avtjänat sitt straff. Den unge mannen är placerad i särskilt boende med hög säkerhet.

Fler dödsdomar för gruppvåldtäkt

1 december

En indisk domstol dömer sju män till döden genom hängning för gruppvåldtäkt och mord på en nepalesisk kvinna i norra Indien i februari 2015. En åttonde förövare är minderårig och ställs inför rätta i en ungdomsdomstol. En nionde gärningsman tar livet av sig efter gripandet.

Modi besöker Pakistan

1 december

På väg hem från Afghanistan gör premiärminister Modi en överraskande visit i Pakistan och träffar sin pakistanske motsvarighet Nawaz Sharif. Det är första gången som en indisk premiärminister besöker Pakistan sedan 2004. Modi får ett hjärtligt mottagande och de båda herrarna stänger in sig för ett två timmar långt samtal. Inga detaljer om vad som avhandlas läcker ut. Oppositionen i båda länderna fördömer besöket.

Regionala partier vinner valet i Bihar

1 november

BJP förlorar delstatsvalet i Bihar. En koalition av regionala partier vinner 178 av de 243 mandaten, medan BJP tar hem 58 mandat.

Fyra döda i eldstrid i Kashmir

1 november

Indiska soldater skjuter ihjäl tre misstänkta rebeller och en annan människa när beväpnade gärningsmän går till attack mot en armépostering i indiska Kashmir nära gränsen mot Pakistan.

Klimatplan lämnas till FN – Indien satsar på solkraft

1 oktober

I den klimatplan som Indien lämnar in till FN inför klimattoppmötet i Paris i december lovar landet att till år 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 35 procent i förhållande till BNP. Regeringen lovar också att minst 40 procent av den elektricitet som konsumeras i landet ska komma från fossilfria bränslen senast 2030. Bara USA och Kina släpper ut mer växthusgaser än Indien, som samtidigt med klimatplanen tillkännager stora satsningar på solkraft.

Indien erbjuder lån och bistånd till Afrika

1 oktober

I ett tal på Indien-Afrika-forums toppmöte i New Delhi erbjuder Modi tio miljarder dollar i lån till Afrika de närmaste fem åren samt bistånd till ett värde av 600 miljoner dollar. Initiativet är ett försök från Indiens sida att utmana Kinas inflytande i Afrika samt att samla stöd bland Afrikas ledare för en permanent plats för Indien i FN:s säkerhetsråd.

Fredsavtal i Nagaland

1 augusti

Regeringen ingår ett fredsavtal med en separatistgrupp i delstaten Nagaland. Rebellerna från Nationella socialistrådet (National Socialist Council) har i över 60 år kämpat för att deras folkgrupp naga ska få bilda en egen stat. En vapenvila har rått mellan den federala regeringen och separatistgruppen sedan 1997, men det har saknats en politisk uppgörelse.

Byte av enklaver med Bangladesh

1 augusti

Indien och Bangladesh byter kontroll över omkring 160 små enklaver på vardera sidan gränsen: 111 i Bangladesh och 51 i Indien. Flertalet invånare väljer att stanna kvar där de bor men byter nationalitet.

Handelsförhandlingar med EU avbryts

1 augusti

Indien avbryter förhandlingarna med EU om ett handelsavtal på grund av att EU inför importförbud på 700 indisktillverkade läkemedel som unionen anser inte är tillräckligt väl testade.

Kastrelaterat våld i Gujarat

1 augusti

En stor demonstration i Ahmedabad i Gujarat urartar när våldsamma sammandrabbningar utbryter mellan polis och demonstranter. Aktionen leds av den inflytelserika kasten patel, som kräver att fler statliga jobb och universitetsplatser ska gå till medlemar av deras kast. När deras ledare, Hardik Patel, tillfälligt grips av polis utbryter kravaller mellan patel och polisen samt medlemmar av andra kaster. Minst åtta människor dödas, däribland flera poliser. Armén sätts in och utegångsförbud införs. En femtedel av Gujarats befolkning utgörs av patel, som dominerar delstatens lukrativa diamanthandel. Många patel är välbeställda affärsmän eller storbönder. Patel är dock missnöjda med att lägre kaster kvoteras in till statliga jobb och utbildningsplatser vilket gör det svårt för patel att få sådana anställningar med mera.

Modi träffar sin pakistanske kollega

1 juli

Premiärminister Modi träffar sin pakistanske kollega, Nawaz Sharif, vid ett möte i Ryssland och godtar en inbjudan att besöka Pakistan 2016. Det blir Modis första besök i grannlandet sedan han kom till makten. Modi och Sharif enas också om att påskynda rättegången mot de män som står anklagade för att ha planerat terrorattacken i Mumbai 2008 samt att hålla ett möte på hög nivå för att diskutera terrorism.

Spänningen stiger mellan Indien och Pakistan

1 juli

Dagen före mötet mellan Modi och Sharif (se nedan) ökar spänningarna mellan Indien och Pakistan, då Indien anklagar grannlandet för att ha skjutit ihjäl en gränsvakt i Kashmir vilket lett till eldväxling över den omstridda gränsen. Fyra civila mister livet i Pakistan och en kvinna dödas på den indiska sidan. Flera människor skadas på båda sidor. Pakistan skjuter även ned en drönare som pakistanska myndigheter hävdar är indisk, men Indien förnekar att landet skickat någon drönare över gränsen.

Sju döda i attack mot polisstation i Punjab

1 juli

Sju människor, varav tre civilpersoner, dödas när tre okända gärningsmän iklädda militäruniformer attackerar en polisstation i Gurdaspur i delstaten Punjab nära gränsen mot Pakistan. Liknande överfall är ovanliga i Punjab. En eldstrid pågår mellan polisen och angriparna i elva timmar innan gärningsmännen retirerar. Inrikesdepartementet säger att angriparna är från Pakistan. Indien stärker säkerheten längs gränsen.

Fånge avrättas för finansiering av sprängdåd

1 juli

Yakub Memon, dömd till döden för att ha finansierat en rad sprängdåd i Mumbai 1993, avrättas genom hängning i fängelset i Nagpur i Maharashtra. 257 människor dödades när omkring tolv sprängladdningar detonerade på olika platser i Mumbai. Attentaten uppgavs vara en hämnd för att många muslimer dödats i religiöst motiverade kravaller mellan hinduer och muslimer några månader tidigare. Memon är den fjärde dödsdömde fången att avrättas i Indien sedan 2004.

Försvarsavtal med USA

1 juni

Indien och USA ingår ett tioårigt ramavtal för försvarssamarbete. Bland annat ska länderna tillsammans utveckla och tillverka försvarsutrustning och -teknologi.

Indiska armén går in i Myanmar

1 juni

Indiska armén går till anfall mot rebellfästen inne i Myanmar (tidigare Burma), sedan runt 20 indiska soldater dödats i ett bakhåll mot en armékolonn i delstaten Manipur i nordöst. De indiska rebellerna ska efter överfallet ha passerat den porösa gränsen till Myanmar, varpå den indiska armén följt efter och förstört två rebellfästen. Myanmariska myndigheter var underrättade om intrånget, enligt indiska militära källor.

Samarbete om iransk hamn

1 maj

Indien och Iran beslutar att tillsammans utveckla hamnen i Chabahar i sydöstra Iran. Genom avtalet får Indien en handelsväg till Afghanistan som inte går via Pakistan.

Modi besöker Kina

1 maj

Premiärminister Modi besöker Kina. De två länderna ingår handels- och samarbetsavtal till ett sammanlagt värde av 22 miljarder dollar. Avtalen gäller samarbete inom allt från industriproduktion och hållbar energi till naturvetenskaplig forskning och infrastrukturutveckling.

Index för luftkvaliteten införs

1 april

Premiärminister Modi introducerar ett index för mätning av luftkvaliteten i tio av Indiens städer. Indexet ska senare utvidgas till samtliga delstatshuvudstäder och städer med en befolkning på över en miljon invånare.

Företagare och bönder får ekonomiskt stöd

1 april

Modi lanserar MUDRA Bank, som ska kunna ge krediter till småföretag och reglera institutionerna för mikrokrediter. Modi utlovar också högre ersättning till bönder som förlorat en tredjedel eller mer av sin skörd i oväntade skyfall som inte följer monsunperioderna.

Indier fördömer frigivandet av mannen bakom Mumbai-dåden

1 april

Pakistanska myndigheter friger Zaki-ur-Rehman Lakhvi som har suttit i förvar i den pakistanska staden Rawalpindi misstänkt för att vara hjärnan bakom terrordåden i Mumbai 2008. Lakhvi friges mot borgen i väntan på rättegång. Beslutet rör upp en storm av fördömanden från Indien, där man anser att frigivningen är en "förolämpning" mot de 166 dödsoffren för attentaten.

Indien köper franska stridsflygplan

1 april

Vid ett besök i Frankrike tillkännager premiärminister Modi att Indien köper 36 fransktillverkade stridsflygplan av typen Rafale. Köpet ingår i en satsning på sammanlagt 126 stridsflygplan som Indien ska köpa av Frankrike.

Film om våldtäktsmän rör upp känslorna

1 mars

Dokumentärfilmen "Indiens dotter" (India's Daughter), som gjorts för brittiska BBC, väcker stor uppståndelse och debatt i Indien. Filmaren Leslee Udwin intervjuar bland andra en av de fyra våldtäktsmän som dömts till döden för gruppvåldtäkten i Delhi 2012. I filmen visar våldtäktsmannen ingen ånger för det brott han begått, utan lägger hela skulden på det avlidna offret. En domstol förbjuder att filmen visas i Indien och regeringen inleder en utredning av hur filmaren lyckats få en intervju med den dödsdömde. Filmen hade internationell premiär på kvinnodagen den 8 mars.

Våldtäktsman lynchas

1 mars

Fyrtiotvå människor grips i samband med att en fängslad våldtäktsman lynchas av en folkmassa i Nagaland. Fången släpas ut ur fängelset och misshandlas svårt på gatan. Han hängs därefter i ett träd. Fången är muslim, medan folkmassan tillhör det stamfolk som våldtäktsoffret också tillhör. Etniska spänningar tros vara en del av motivbilden bakom lynchningen. Myndigheterna inför undantagstillstånd samt blockerar sms och internet i delstaten i ett försök att minska spänningarna.

Modi besöker Sri Lanka

1 mars

Premiärminister Modi besöker Sri Lanka, dit han blivit inbjuden av landets nye president Sirisena. Under vistelsen i Sri Lanka besöker Modi även det tamildominerade Jaffna i norr som drabbades hårt av inbördeskriget mellan tamiler och singaleser 1983–2009. Han uttalar sig positivt till större självbestämmande för tamilerna. Besöket är det första av en indisk premiärminister på närmare 30 år. Ett syfte med resan är att försöka ta upp konkurrensen med Kina, som har stora ekonomiska intressen i Sri Lanka. Under resan ingås bilaterala samarbetsavtal om tull-, visum- samt valutaregler och utvecklingsstöd. Modi reser senare vidare till Seychellerna och Mauritius.

Lag om sociala medier och internet ogiltigförklaras

1 mars

Högsta domstolen underkänner en lag som har gett polisen möjlighet att gripa människor för kommentarer de spridit i sociala medier och andra internetsajter. Domstolen slår fast att lagen strider mot landets författning som föreskriver yttrandefrihet. Den så kallade "Section 66A" anses av domstolen vara alltför svepande i sin formulering om att kommentarer som "orsakar irritation och obehag" kan ge fängelsestraff. En rad människor har fällts i enlighet med Section 66A som nu alltså ogiltigförklaras.

Brutal våldtäkt på 74-årig nunna

1 mars

Än en gång skakas Indien av ett grovt brott begånget mot en kvinna. Sex män filmas av en övervakningskamera när de först plundrar och vandaliserar en klosterskola i Västbengalen och därefter våldtar en 74-årig nunna inne i själva klostret. Demonstrationer mot det utbredda kvinnovåldet utbryter i flera städer. Angreppet följer på en rad attacker mot kyrkor och andra kristna institutioner runt om i Indien, vilket skapat otrygghet bland den kristna minoriteten.

AAP vinner stort i valet i Delhi

1 februari

Vanligt folks parti (AAP) vinner en jordskredsseger i delstatsvalet i Delhi. Partiet får 67 av 70 mandat i delstatsförsamlingen, medan BJP tar de resterande 3 mandaten. Kongresspartiet får inga mandat alls. AAP vinner valet på löften om hård korruptionsbekämpning samt lägre priser på vatten och el för fattiga hushåll. Valdeltagandet är 67 procent. Arvind Kejriwal blir chefsminister för en ny delstatsregering.

Indien ska få egen försvarsindustri

1 februari

Premiärminister Modi tillkännager att Indien – som en del av initiativet Make in India – ska utveckla sin egen försvarsindustri. Landet ska bygga sju nya avancerade krigsfartyg och sex kärnvapenbestyckade ubåtar. Indien köper idag runt 60 procent av sitt försvarsmateriel från utlandet.

Kashmir får ny regering

1 februari

I Jammu och Kashmir lyckas de två segrande partierna i delstatsvalet i december 2014, BJP och PDP, enas om hur en ny delstatsregering ska se ut. Klart är att både BJP och PDP ska ingå. Det blir första gången som det hindunationalistiska BJP får regeringsmakten i det muslimskt dominerade Jammu och Kashmir. Ny chefsminister blir Mufti Mohammad Sayyed.

Regeringen satsar på järnvägen

1 februari

Regeringen tillkännager planer på att investera 137 miljarder dollar på järnvägen under de närmaste fem åren. Pengarna ska gå till att modernisera redan existerande räls samt köpa snabbtåg. Varje dag görs omkring 23 miljoner tågresor i Indien.

Fällande dom för gruppvåldtäkt och mord

29 januari

En domstol befinner sex män skyldiga till mord och våldtäkt på en kvinnlig student i Västbengalen 2013. Rättegången har utlöst en mängd protester mot sexuellt våld runt om i Indien.

Indien köper franskt stridsflyg

25 januari

Frankrike och Indien ingår ett avtal om att Frankrike ska sälja 36 stridsflygplan av modellen Rafale till Indien. Avtalet, som är värt omkring nio miljarder dollar, undertecknas i samband med att den franske presidenten Francois Hollande besöker Delhi. Tolv andra bilaterala avtal ingås under besöket, till exempel om rymdsamarbete, teknologi och forskning samt om upprustning av indiska tågstationer.

Planeringskommissionen läggs ned

1 januari

Efter 65 år läggs den statliga ekonomiska Planeringskommissionen ned. Modi har kritiserat den för att hämma tillväxten genom en tungrodd byråkrati av sovjetisk modell. Kommissionen ersätts av en organisation kallad Nationella institutionen för omvandling av Indien (Niti). Den är tänkt att fungera mer som en ekonomisk tankesmedja, till skillnad från den gamla kommissionen som formulerade femårsplaner och fördelade resurser för att uppnå fastställda mål. Alla ledare för landets delstater och unionsterritorier ska ingå i Niti, men den egentliga personalen lyder direkt under premiärministern, vilket fått oppositionen att kritisera Modi för att vara ute efter ökad personlig makt.

Presidentstyre i Kashmir

1 januari

Delstaten Jammu och Kashmir placeras under direkt presidentstyre sedan de två segrande partierna i delstatsvalet i december 2014, BJP och Folkets demokratiska parti (PDP), ännu inte lyckats enas om hur den nya regeringen ska se ut.

Obama besöker Indien

1 januari

USA:s president Barack Obama besöker Indien, där han som förste amerikanske statschef deltar vid militärparaden på Republikens dag som högtidlighåller Indiens författning från 1950. Vid besöket tillkännager Obama och Modi att länderna har ingått en pakt som betyder att avtalet från 2008 om att amerikanska företag ska kunna sälja teknologi till byggandet av nya indiska kärnkraftverk kan börja förverkligas. Förseningen på sex år har berott på företagens osäkerhet kring skuldfrågan vid en eventuell kärnkraftsolycka i Indien. Denna tvist har nu lösts genom omfattande försäkringar. De två länderna ska också öka sitt samarbete inom försvaret samt femfaldiga den bilaterala handeln.

Byte på utrikesministerposten

1 januari

Kort efter Obamas besök i Indien sparkar Modi överraskande sin utrikesminister, Sujatha Singh, och ersätter henne med Indiens ambassadör till USA, Subrahmanyam Jaishankar. Enligt bedömare har Modi gett Jaishankar uppgiften att skyndsamt förverkliga Indiens närmande till USA i enlighet med de överenskommelser som ingicks mellan Indien och USA under Obamas besök.

Nobels fredspris till Kailash Satyarthi

1 december

Indiern Kailash Satyarthi (1954–) tilldelas Nobels fredspris för sin mångåriga kamp mot barnarbete och barnslaveri. Han delar priset med pakistaniern Malala Yousefzai, som arbetar för flickors rätt till utbildning. Satyarhtis organisation Bachpan Bachao Andolan (ungefär Rädda barndomen-rörelsen) har sedan 1990-talet befriat fler än 80 000 barn från tvångsarbete och slaveri, och hjälpt dem tillbaka till samhället genom rehabilitering och utbildning. Satyarthi har också varit engagerad i internationella organisationer som exempelvis Global March Against Labor, International Center on Child Labor and Education (ICCLE) och The Global Campaign for Education.

Putin besöker Indien

1 december

Rysslands president Vladimir Putin besöker Indien. Modi och Putin lovar att öka det bilaterala samarbetet inom försvar och energi. Modi kallar Ryssland Indiens "viktigaste försvarspartner". En rad avtal ingås på energiområdet, bland annat ska Ryssland hjälpa Indien att bygga minst tio nya kärnkraftsreaktorer. Ryssland ska också stödja utvecklandet av indisk vattenkraft samt sälja mer olja.

Förbud mot IS att verka i Indien

1 december

Indien förbjuder den extrema organisationen Islamiska statens (IS) verksamhet. Förbudet är tänkt att göra det enklare att upptäcka IS-sympatisörer i Indien.

Lyckad raketuppskjutning

1 december

Indien skjuter med framgång sin största raket hittills upp i rymden. Vid samma tillfälle avfyras även en obemannad kapsel som kan rymma flera astronauter. Tidigare har Indien lyckats skjuta upp mindre raketer, men haft problem med större. Den aktuella raketen kan bära kommunikationssatelliter.

Modi föreslår stor skattereform

1 december

Regeringen lägger fram en proposition om ett nytt, landsomfattande och heltäckande system för beskattning av varor och tjänster. Systemet, kallat GST (Goods and services tax), beskrivs som den största skattereformen sedan landets självständighet. Om den antas av parlamentet ersätter den det nuvarande lapptäcket av skatter, som varierar från delstat till delstat. Regeringen hävdar att den har stöd av alla 29 delstaterna för att ändra systemet. För att lagen ska gå igenom krävs inte bara stöd av en majoritet av delstaterna utan även av två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

BJP och det lokala PDP blir valvinnare i Kashmir

1 december

BJP går starkt framåt i delstatsvalet i Jammu och Kashmir och får 25 av det lokala parlamentets 87 platser. Störst blir dock det lokala Folkets demokratiska parti (PDP), som får 28 mandat. Regerande Nationella konferensen, som fått hård kritik för sin hantering av översvämningar i september, förlorar nästan hälften av sina platser och får bara 15 mandat.

BJP-allians segrar i Jharkhand

1 december

I delstaten Jharkhand i östra Indien får den BJP-ledda Nationella demokratiska alliansen en klar majoritet av platserna i det lokala parlamentet.

Ett 70-tal döda i gerillaattack i Assam

1 december

Uppemot 70 människor dödas när separatistisk gerilla genomför en rad samordnade attacker mot byar i ett djungelområde i Assam. Myndigheterna anklagar den förbjudna rörelsen Bodolands nationella demokratiska front (NDFB) för dåden. Attackerna tros vara en hämnd för tidigare militära räder mot gerillan. Indiska regeringen vädjar till myndigheterna i närbelägna Bhutan att delta i jakten på förövarna. Indiska armén sätter in 6 000 man i sökandet efter gerillan.

Åtalen mot BJP-ordföranden läggs ned

1 december

En domstol lägger ned åtalen mot BJP:s ordförande Amit Shah för mord, kidnappning och utpressning. Han hade anklagats av rikskriminalpolisen för att 2005 ha beordrat morden på en ökänd muslimsk gangster, dennes hustru och en vän till paret. Shah skulle också ha försökt hålla den mördade gangstern ansvarig för ett mordförsök på Modi, då Gujarats försteminister. Shah var en av de ledande krafterna bakom BJP:s valseger i maj 2014 och mordåtalet har vilat tungt över regeringen. Kongresspartiet hävdar att regeringen utövat påtryckningar på domstolen att fria Shah.

Toaletter en bristvara

1 december

Regeringen beslutar att inleda landsomfattande kontroller av att de invånare som har tillgång till toalett verkligen använder den. Sedan oktober har staten installerat en halv miljon toaletter, men det uppges råda motstånd mot att använda dem. Många tycker att toaletter är snuskiga och fortsätter hellre att uträtta sina behov i det fria. Toaletterna används istället oftast som förrådsrum. Enligt Världsbanken förlorar Indien årligen mer än 50 miljarder dollar genom minskad produktivitet på grund av magsjukdomar orsakade av dåliga sanitära förhållanden.

Modi utökar regeringen

1 november

Premiärminister Modi utökar sin regering med 21 nya medlemmar till sammanlagt 66. Skälet är att flera ministrar har haft en alltför stor arbets- och ansvarsbörda. Sex ministrar har haft dubbla ansvarsområden, till exempel Arun Jaitley, som varit både finans- och försvarsminister. Bland de nya medlemmarna finns fyra med ministeransvar, däribland Goas chefsminister Manohar Parrikar, som nu blir försvarsminister.

Livstids fängelse för morden på tre kashmirier

1 november

En militärdomstol dömer tre soldater, varav två befäl, till livstids fängelse för morden på tre unga män i Kashmir i april 2010. Ynglingarna lockades iväg av soldaterna till kontrollinjen mellan pakistanska och indiska Kashmir, där de sköts ihjäl. Männen beskrevs då som "pakistanska infiltratörer" men en senare utredning visade att offren tillhörde den lokala civilbefolkningen. Dödsskjutningarna utlöste flera veckors våldsamma oroligheter i Kashmir.

Kampanjen ”Ett rent Indien” lanseras

1 oktober

Premiärminister Modi lanserar en femårig kampanj kallad "Ett rent Indien" (Clean India) som ska leda till förbättrad renlighet på allmänna platser i städer och på landsbygd.

"Make in India"-kampanjen inleds

1 oktober

Modi startar kampanjen "Make in India" som syftar till att göra Indien mer företagsvänligt och attraktivt för investerare och andra delar av näringslivet. Byråkratin ska bantas och fler yrkesutbildningar och lärlingsprogram ska sjösättas. Modi tillkännager att landets arbetsmarknadslagar ska ses över så att de bättre passar modern industri och företagsamhet. Myndigheternas inspektioner av fabriker ska ses över, eftersom arbetsgivare och industriägare klagat över att de känner sig trakasserade av inspektörerna på olika sätt. En internetsida ska öppnas där arbetsgivare kan uttrycka sina klagomål.

Framgångar för BJP i delstatsval

1 oktober

BJP vinner delstatsvalen i Haryana och Maharashtra, där Mumbai ligger. I Haryana kan partiet bilda delstatsregering på egen hand, medan det i Maharashtra måste ingå en regeringskoalition med något annat parti, sannolikt det regionala högerpartiet Shiv Sena. Båda delstaterna styrdes tidigare av Kongresspartiet.

Modi besöker Japan

1 september

Premiärminister Modi besöker Japan för att stärka samarbetet mellan de två länderna. Under det fem dagar långa besöket diskuteras ökat samarbete inom handel, försvar och kärnkraftsteknologi. Indien visar intresse för att köpa japansk atomenergiteknologi.

Modi besöker USA

1 september

Modi besöker USA, som han tidigare varit förbjuden att besöka på grund av händelserna i Gujarat 2002 (se Modern historia). Modi träffar president Barack Obama i Vita huset, där de båda ledarna meddelar att USA och Indien har enats om att samarbeta i kampen mot terrorism och mot spridandet av massförstörelsevapen samt inom rymdforskning. Länderna ska också samarbeta för att öka säkerheten till havs och med att utveckla infrastrukturen i Indiens städer. Modi träffar en lång rad företagsledare från bland annat Google, IBM, GE och Boeing. Syftet är att locka företagen att investera i Indien. I ett tal i FN i New York upprepar Modi Indiens krav på en permanent plats i säkerhetsrådet.

Kinas president på besök i Indien

1 september

Kinas president Xi Jinping besöker Indien och tas emot av premiärminister Modi. De två ledarna far till Gujarat, där Kina lovar investera i ett nytt industriområde. De reser därefter tillbaka till New Delhi, där en mängd samarbetsavtal ingås. Bland annat ska Kina investera 20 miljarder dollar i Indiens järnvägar. Andra avtal rör handel, rymdforskning och kärnenergi för fredligt bruk.

Modi om Kashmir: ”Pakistan krigar via ombud”

1 augusti

Premiärminister Modi besöker Kargil i Kashmir. Han är den förste indiske premiärministern som besöker staden sedan 1 000 indiska soldater dödades där i strider mot Pakistan 1999. På plats anklagar Modi Pakistan för att föra krig via ombud (proxy war på engelska) i området. Uttalandet anstränger relationerna till grannlandet, vars utrikesdepartement en dag senare meddelar att Modis uttalande var "ytterst olyckligt".

Försämrade relationer till Pakistan

1 augusti

Indien ställer in planerade fredssamtal på utrikesministernivå på grund av att Pakistan har konsulterat kashmiriska separatistledare inför de stundande samtalen. Pakistan säger att det är brukligt att ta dessa kontakter inför samtalsrundor, men Indien menar att Pakistan har lagt sig i Indiens inre angelägenheter.

Indierna nöjda med Modi

1 augusti

En opinionsundersökning publicerad i tidningen India Today visar att mer än 70 procent av de tillfrågade indierna är nöjda med premiärminister Modis ledarskap under de tre första månaderna vid regeringsmakten.

HD: Brottsdömda bör inte få ministerposter

1 augusti

Indiens högsta domstol slår fast att politiker som dömts för brott inte bör utses till ministrar i centralregeringen eller provinsregeringarna. Däremot ska politiker som står åtalade för brott inte kunna förlora sina platser innan de är dömda. Runt en tredjedel av ledamöterna i Indiens federala parlament är idag åtalade för brott, enligt den Delhibaserade organisationen Association for Democratic Reforms. En dom måste falla inom ett år efter det att en parlamentariker har åtalats för ett grovt brott. För politiker som dömts till två års fängelse eller mer är det inte tillåtet att kandidera i val.

Modi: ”Alla hushåll ska få bankonto”

1 augusti

Modi-regeringen lanserar ett program med målet att alla hushåll i Indien ska få ett bankkonto. Programmet är ett sätt att förbättra fattiga familjers möjlighet att själva få kontroll över den privata ekonomin, genom att möjliggöra krediter för hushållen samt att sociala bidrag kan sättas in på banken. Idag tvingas många fattiga skuldsätta sig hos ockrare och därmed hamna i svåra skuldfällor.

Spänt när Modi besöker Kashmir

1 juli

Premiärminister Modi gör sitt första officiella besök i Kashmir. Flera separatistgrupper har utlyst en generalstrejk inför besöket. De flesta skolor och butiker håller stängt som en markering mot Modi. På den pakistanska sidan av stilleståndslinjen i Kashmir bränner demonstranter indiska flaggor i protest mot Modi. Det kommer uppgifter om eldstrider i Poonchdistriktet. Säkerheten i Kashmir har också skärpts och flera separatistledare satts i husarrest.

Inget förbud mot shariadomstolar

1 juli

Högsta domstolen avslår en begäran om att förbjuda de muslimska shariadomstolarna. HD fastslår att sharialagar är giltiga, men bara i de fall enskilda individer frivilligt underkastar sig dem i till exempel familjerättsliga ärenden. Shariadomstolarnas utslag är inte juridiskt bindande, tillägger HD.

Gränstvist med Bangladesh löst

1 juli

Permanenta skiljedomstolen i Haag ger Bangladesh rätt till drygt två tredjedelar av ett havsområde som Indien och grannlandet tvistat om i decennier. Båda länderna förklarar sig nöjda med utslaget.

Modi stärker greppet om BJP

1 juli

Premiärminister Modi stärker sitt grepp om BJP när hans närmast allierade, Amit Shah, väljs till ny partiordförande. Shah är en kontroversiell politiker som riskerar tre åtal för mord och som tillfälligt var avstängd från årets valrörelse efter anklagelser om att han spritt hatpropaganda.

Modis första budget, jättestaty ska byggas

1 juli

I sin första statsbudget höjer BJP-regeringen de militära utgifterna med 12 procent och satsar 10 miljarder rupier på järnvägsbyggen i gränsområdena mot Kina och Pakistan. Utländska investerare tillåts äga upp till 49 procent av tillgångarna i företag inom försvarsindustrin och försäkringsbranschen, mot tidigare 26 procent. Subventionerna på mat och bensin ska inriktas på de mest behövande. Regeringen räknar med att tillväxten åter ska stiga till 7–8 procent per år under de närmaste åren. Budgeten rymmer också ett anslag på motsvarande över 200 miljoner kronor för att bygga världens största staty, dubbelt så hög som Frihetsgudinnan i New York och föreställande Sardar Vallabhbhai Patel, en av nationens grundare men rival till den förste premiärministern Jawaharlal Nehru. Statyn ska placeras på en ö i en flod i Gujarat, hemstat för både Patel och premiärminister Modi.

Flickor gruppvåldtas och hängs

1 juni

Två tonårsflickor utsätts för en gruppvåldtäkt och hängs i ett träd i Uttar Pradesh. Händelsen väcker vrede i delstaten och demonstrationer hålls bland annat där och i Delhi. Den lokala polisen anklagas för att ha agerat långsamt och passivt på brottet och för att ha hånat den lågkastiga, drabbade familjen. Tre misstänkta grips för brottet.

Nytt ekonomiskt reformprogram

1 juni

Regeringen presenterar ett ekonomiskt reformprogram: fler arbetstillfällen ska skapas, Indien ska locka till sig fler utländska investeringar (särskilt inom kolproduktion och försvarsindustri), skattesystemet ska förenklas och inflationen bekämpas. Modi-regeringen ska också prioritera kampen mot våldet mot kvinnor samt arbeta för goda relationer till grannländerna.

Tiotals döda i attentat i Assam

1 maj

Mer än 40 människor, varav minst två barn, dödas i två attentat i Assam. Polisen uppger för medier att attackerna har utförts av separatister från folkgruppen bodo, som slåss för ett eget land. Dödsoffren tillhör den muslimska minoriteten.

Rekordhögt valdeltagande

1 maj

Valkommissionen tillkännager att valtagandet är 66,38 procent – rekordhögt efter indiska mått.

Historisk valseger för BJP

1 maj

När de cirka 550 miljoner rösterna i Indiens jätteval är räknade står det klart har BJP vunnit en historiskt stor seger med 282 av 543 mandat i det lagstiftande underhuset. Det är en ökning med 164 mandat sedan valet 2009, det vill säga mer än en fördubbling. BJP har nu så stor majoritet i parlamentet att det ensamt kan bilda regering, något som är mycket ovanligt i Indien. BJP:s allianspartier inom Nationella demokratiska alliansen får tillsammans 55 mandat, också det en ökning jämfört med 43 mandat 2009. Kongresspartiet rasar från 206 mandat 2009 till endast 44 mandat, en historiskt låg siffra. Dess allianspartier inom UPA får bara 15 mandat. AAP vinner endast fyra mandat. Kongresspartiet erkänner sig besegrat redan innan det slutgiltiga valresultatet är klart.

Modi gör prioriteringslista

1 maj

Premiärminister Modi rangordnar vid sitt första regeringsmöte tio prioriterade områden, däribland att återuppbygga det folkliga förtroendet för statsförvaltningen, att ha ett mer öppet regeringsarbete samt satsningar på skola, sjukvård, vatten, energi och vägar. Han tillsätter också ett särskilt team (SIT) med uppgift att beslagta svarta pengar.

Allmänna val inleds, BJP satsar på ekonomin

7 april

De allmänna valen inleds i delstaterna Assam och Tripura. BJP får kritik för att det presenterar sitt valmanifest sent, flera timmar efter det att valet inletts. BJP lovar bättre ekonomi och infrastruktur samt hårda tag mot korruptionen.

Tre dödsdömda för ny gruppvåldtäkt

1 april

Tre män döms till döden genom hängning för en gruppvåldtäkt på en 22-årig kvinnlig fotograf i Mumbai i augusti 2013. En fjärde gärningsman döms till livstids fängelse. En femte man, som vid tidpunkten för brottet var under 18 år, ska dömas i en särskild ungdomsdomstol. Tre av männen återfinns även bland fyra män som i mars 2014 dömts för en gruppvåldtäkt på en 18-årig telefonist i Mumbai i juli 2013.

Valrelaterat våld på flera håll

1 april

I samband med de allmänna valen utbryter våld i centrala och östra Indien där ett maoistiskt uppror pågår (se Naxalitupproret). I delstaten Bihar överfaller misstänkta maoistrebeller en jeep med halvmilitära soldater; tre soldater dödas och valet skjuts fram i vissa närliggande valdistrikt. I delstaten Chhattisgarh dödas minst tolv människor i två sprängdåd som maoisterna misstänks för. I delstaten Jharkand dödas tre valarbetare och fem poliser när maoister spränger en landmina på en bro när en buss med valarbetarna passerar. Maoisterna har uppmanat till valbojkott men de väljare som följer uppmaningen är relativt få. I Kashmir grips fler än 500 invånare, däribland separatistledare, inför valdagen sedan demonstranter kastat sten mot polisen.

HD: ”ett tredje kön ska erkännas”

1 april

Tidningen Times of India skriver att landets högsta domstol har beslutat att erkänna ett tredje kön för dem som varken identifierar sig som kvinna eller man. Enligt beslutet ska staten erbjuda denna grupp exempelvis utbildning och anställningsmöjligheter som är likvärdiga de som andra utsatta minoriteter får.

Kongresspartiet satsar på sociala reformer

1 mars

Kongresspartiet presenterar sitt valmanifest. Partiets slogan blir "Din röst, vårt löfte". En rad sociala reformer står på agendan: rätt till sjukvård för alla samt pensioner till äldre och personer med funktionshinder. Premiärminister Singh talar om vikten av att den ekonomiska tillväxten kommer alla medborgare till del och förklarar att landet behöver fler investeringar och jobb samt ökade satsningar på jordbruksutveckling, utbildning liksom hälso- och sjukvård.

AAP-regeringen i Delhi faller

1 februari

Delstatsregeringen i Delhi faller, 49 dagar efter tillträdet. Anledningen är att AAP inte lyckas få igenom en antikorruptionslag eftersom lagförslaget blockeras av Kongresspartiet och BJP. AAP meddelar att det nu lägger sina krafter på vårens federala val. Från den 17 februari styrs Delhi direkt av landets president tills en ny delstatsregering kan utses.

Dödsdomar för mordet på Rajiv Gandhi omvandlas

1 februari

Högsta domstolen omvandlar dödsdomarna till livstids fängelse för tre av de sju personer som dömts för mordet på Indiens tidigare premiärminister Rajiv Gandhi 1991. Skälet är att de dömda har suttit över 20 år i fängelse i väntan på avrättning eller nåd. De har fått vänta elva år på svaret på en nådeansökan. Samtliga sju tillhörde den numera upplösta gerillaorganisationen De tamilska tigrarna (LTTE), som fram till 2009 slogs för en tamilsk stat i norra Sri Lanka.

Parlamentet godkänner Telanganas bildande

1 februari

Det federala parlamentets båda kamrar antar en lag som innebär att Indien får en 29:e delstat, Telangana (se Januari 2014).

"Tredje front" bildas inför valet

1 februari

Inför parlamentsvalet bildas en så kallad tredje front, bestående av sju regionala och fyra vänsterinriktade partier, däribland Indiens kommunistparti-marxisterna (CPI-M). AAP ingår inte i fronten.

Singh lämnar politiken efter vårens val

1 januari

Premiärminister Singh tillkännager att han lämnar politiken efter valet våren 2014, oavsett valresultatet.

Rahul Gandhi blir kampanjledare

1 januari

Kongresspartiet utser Rahul Gandhi till ledare för valkampanjen, men han utnämns inte formellt till partiets premiärministerkandidat. Enligt ordföranden Sonia Gandhi är det inte tradition inom Kongresspartiet att utse en premiärministerkandidat före valet. Bedömare anser dock att det verkliga skälet är att regeringspartiet vill undvika att utsätta Gandhi för en öppen politisk tvekamp med BJP:s Modi, som anses vara mer karismatisk och som har medvind i opinionsmätningarna.

Delstatsparlament motsätter sig delning

1 januari

Delstatsparlamentet i Andhra Pradesh röstar ned förslaget om att bilda en ny delstat, Telangana. Beslutet är ett bakslag för regeringen i Delhi som godkänt bildandet av Telangana. Det slutgiltiga beslutet om Telanganas framtida öde tas av parlamentet i Delhi.

Våldsamt i Kashmir inför Modis valtal

8 december

Inför Modis planerade valtal i den kashmiriska huvudstaden Srinagar genomförs fyra väpnade attacker av okända motståndsmän i Jammu och Kashmir. Bland annat angrips en armébas. Minst 18 människor dödas sammantaget i attackerna. Tretton av dödsoffren är säkerhetsmän vid armébasen. Delstatsval ska hållas i Jammu och Kashmir den 9 december.

AAP bildar regering i Delhi, BJP vinner i Rajasthan

1 december

I delstatsvalet i Rajastan vinner BJP en jordskredsseger. I Delhi bryts de två stora partiernas dominans när Vanligt folks parti (AAP) blir näst störst. BJP blir största parti och Kongresspartiet kommer trea. Eftersom BJP och dess alliansparti inte får tillräckligt med mandat för att bilda regering på egen hand avstår de från regeringsmakten. AAP bildar delstatsregering tillsammans med Kongresspartiet.

BJP blir delstatsvalens stora segrare

1 december

Det sammanlagda resultatet av delstatsvalen blir en stor framgång för BJP och ett svidande bakslag för Kongresspartiet. Resultaten ses som en signal på var folkopinionen befinner sig inför de federala valen våren 2014. Stärkta av framgångarna i Delhi beslutar AAP att ställa upp i valet till det federala parlamentet.

Homosexuella handlingar åter olagliga

1 december

Högsta domstolen beslutar att homosexuella handlingar åter ska kriminaliseras. En 153 år gammal lag från kolonialtiden säger att homosexuella handlingar ska straffas med upp till tio års fängelse. Lagen avskaffades av en lägre rättsinstans 2009, men Högsta domstolen säger att den inte ska avskaffas av domstolsväsendet utan av det federala parlamentet. Domstolen säger att det ska vara parlamentet som stiftar och avskaffar landets lagar.

Ny korruptionslag antas

1 december

Det federala parlamentet antar en ny lag mot korruption som innebär att Indien får en oberoende ombudsman som kan åtala korruptionsmisstänkta politiker och statstjänstemän. Detta har varit ett av korruptionsbekämparen Anna Hazares främsta krav, vilket överhuset tidigare har motsatt sig. Ledaren för partiet AAP, Hazares lärjunge Arvind Kejriwal, säger dock att den nya lagen är "svag" (för bakgrund om lagen se Augusti 2011, December 2011 och Januari 2012).

Våldsamt val i Chhattisgarh

1 november

Val till delstatsförsamlingen i Chhattisgarh hålls under stort säkerhetspådrag. I flera valkretsar störs valprocessen av våldshandlingar utförda av naxaliterna (se Naxalitupproret), som ska ha placerat ut sprängladdningar vid en del vallokaler i syfte att hindra invånare från att rösta. Det regerande BJP blir största parti och behåller regeringsmakten. Valdeltagandet blir relativt högt, vilket tolkas som en framgång för de demokratiska partierna och ett bakslag för maoisterna.

BJP segrar i Madhya Pradesh

1 november

I delstatsvalet i Madhya Pradesh segrar BJP stort. I Mizoram längst i öster vinner Kongresspartiet.

Känd politiker döms till fängelse

1 oktober

En av Indiens mest kända politiker, Lalu Prasad Yadav, döms till fem års fängelse för en korruptionsaffär på 1990-talet, då han var regeringschef i Bihar. Han förskingrade då tiotals miljoner kronor från ett statligt stödprogram för boskapsägare. Domen innebär att Yadav förlorar sin plats i parlamentet. Lalu var tidigare federal järnvägsminister och hans parti Rashtriya Janata Dal stöder Kongresspartiets federala regering.

Protester mot bildandet av ny delstat

1 oktober

Andhra Pradesh drabbas av allvarliga elavbrott i flera dagar sedan elarbetare gått ut i strejk i protest mot planerna på bildandet den nya delstaten Telangana (se Juli 2013). Bildandet innebär att Andhra Pradesh i framtiden förlorar den dynamiska storstaden Hyderabad. Förutom strejken genomförs även andra typer av protestaktioner.

Amerikanskt fartyg beslagtas

1 oktober

Indiska kustbevakningen stoppar ett fartyg, ägt av ett privat, USA-baserat säkerhetsföretag, inne på indiskt territorialvatten. Den finner att fartyget är lastat med vapen och ammunition som ägarna inte har deklarerat. Besättningen på 35 man grips och sätts i förvar i en hamnstad i Tamil Nadu.

Avtal om samarbete vid gränsen mot Kina

1 oktober

Indien och Kina ingår ett avtal om gränsförsvarssamarbete i syfte att undvika konfrontationer i de omstridda, gemensamma gränstrakterna i Himalaya.

Många döda i attentat i Bihar

1 oktober

Sex människor dödas och fler än 100 skadas när flera sprängladdningar exploderar i staden Patna i Bihar. Explosionerna inträffar kort innan BJP:s premiärministerkandidat Modi ska tala inför en större samling anhängare. Modis tal ställs in. Ingen grupp tar på sig ansvaret för attentatet.

Parlamentet antar lag om matsäkerhet

1 september

Parlamentets båda kamrar antar lagen om matsubventioner för två tredjedelar av befolkningen, den så kallade lagen om livsmedelssäkerhet.

Våldtäktsman döms till ungdomsfängelse

1 september

Den yngste av de åtalade för gruppvåldtäkten i Delhi i december 2012 döms till tre års ungdomsfängelse. Mannen var 17 år, och därmed minderårig, när brottet begicks.

Livstids fängelse för gruppvåldtäkt i Bangalore

1 september

Sex män döms till livstids fängelse för en gruppvåldtäkt mot en 21-årig nepalesisk kvinnlig student på ett universitetsområde i Bangalore i oktober 2012.

Tiotals döda i våld mellan muslimer och hinduer

1 september

De värsta religionskravallerna på flera år utbryter i distriktet Muzaffarnagar i Uttar Pradesh, drygt tio mil nordöst om Delhi. 49 människor rapporteras ha dödats när grupper av hinduer och muslimer angripit varandra med knivar och skjutvapen. Oroligheterna börjar efter ett massmöte där deltagarna utkräver hämnd för att tre hinduiska män mördats då de protesterat mot att en hinduisk kvinna blivit verbalt trakasserad. De politiska partierna i delstaten anklagar varandra för att ha underblåst våldet. Tusentals soldater sänds till Muzaffarnagar och den militära beredskapen höjs i hela Uttar Pradesh. Premiärminister Singh utlovar 200 000 rupier i ersättning till dödsoffrens familjer och 50 000 rupier till de anhöriga till de allvarligast skadade.

Fyra dömda till döden för gruppvåldtäkten

1 september

De fyra vuxna män som åtalats för gruppvåldtäkten i Delhi 2012 döms till döden. Domaren motiverar dödsstraffen med brottets extrema brutalitet och säger att händelsen "chockat det kollektiva samvetet". I genomsnitt avkunnas omkring 130 dödsdomar per år i Indien, men fram till november 2012 hade inga avrättningar verkställts på åtta år.

Modi blir formellt premiärministerkandidat

1 september

Oppositionspartiet BJP utnämner formellt Narendra Modi (se Juni 2013) till sin premiärministerkandidat i valet 2014.

Ett 10-tal döda i Kashmir

1 september

Omkring tio människor, däribland poliser, militärer, attentatsmän och civila, dödas av militanta gärningsmän vid en polisstation och ett arméläger i indiska Kashmir. Händelsen komplicerar situationen inför planerade samtal mellan Pakistan och Indien i FN.

Konflikten i Kashmir trappas upp

1 augusti

Fem indiska soldater skjuts ihjäl i Kashmir. Enligt försvarsminstern ska det ha funnits personer i pakistanska arméuniformer bland det 20-tal män som dödade indierna. Indiska regeringen överlämnar en protest till Pakistan, som förnekar inblandning. Efter ursinniga reaktioner mot dödsskjutningarna från oppositionen och den indiska allmänheten skärper regeringen tonen och anklagar öppet pakistanska armén för att ha legat bakom attacken. Dödsskjutningarna följs av flera dagars mindre skärmytslingar vid gränsen och ömsesidiga anklagelser för att ha trappat upp konflikten.

Presidenten godkänner lag om matsäkerhet

1 juli

President Mukherjee undertecknar regeringens lagförslag om matsubventioner för två tredjedelar av befolkningen, den så kallade lagen om livsmedelssäkerhet (se Mars 2013). Lagen måste också ratificeras av parlamentet.

Attentat mot buddisttempel

1 juli

Nio explosioner inträffar vid ett av Indiens mest berömda buddistiska tempelkomplex, klostret Bodh Gaya och templet Mahabodhi i delstaten Bihar. Två människor skadas och byggnaderna får mindre skador. Polisen betecknar explosionerna som ett terrordåd och Indiska mujahedin misstänks ligga bakom detta. En man grips av polisen.

Dömda politiker måste avgå

1 juli

Indiens högsta domstol beslutar att ledamöter i federala och delstatliga lagstiftande församlingar måste lämna sina uppdrag om de döms till minst två års fängelse. Fler än 150 av de 543 ledamöterna i det federala parlamentets underhus är misstänkta för brott, oftast korruption. Beslutet tas i syfte att minska korruptionen bland politikerna.

Andhra Pradesh ska delas

1 juli

Regeringen beslutar att delstaten Andhra Pradesh ska delas genom att Telangana bryts ut. Den nya delstaten Telangana kommer att ha 35 miljoner invånare och omfatta 10 av de 23 distrikten i Andhra Pradesh. I väntan på att Andhra Pradesh får en ny egen huvudstad ska de båda delstaterna dela på Hyderabad som sedan kommer att hamna i Telangana. Beslutet utlöser omfattande protester i Andhra Pradesh. För att förslaget ska kunna bli verklighet måste det godkännas både av delstatsparlamentet i Andhra Pradesh och det federala parlamentet i Delhi.

Krav på fler nya delstater

1 juli

Regeringens beslut att bryta ut Telangana ur Andhra Pradesh (se nedan) utlöser omfattande protester bland såväl befolkningen i Andhra Pradesh som ledamöter av delstatsparlamentet och det federala parlamentet. Ett 30-tal ledamöter av Andhra Pradeshs parlament hoppar av i protest. Beslutet blåser också liv i gamla krav på nya delstater i andra delar av Indien. Både i Västbengalen och i Assam demonstrerar etniska minoriteter för självstyre.

Modi blir BJP:s premiärministerkandidat

1 juni

BJP utser Narendra Modi, försteministern i Gujarat, till ledare för partiets kampanjkommitté inför de allmänna valen 2014 (för mer om Modi se December 2012). Utnämningen innebär i praktiken att Modi blir premiärministerkandidat för BJP 2014. Valet av Modi leder till att partiets grundare och "patriark", L K Advani, uteblir från partikongressen – officiellt av hälsoskäl. Han hoppar också av sina partiuppdrag i protest men övertalas att stanna kvar. Kontroversen blottar starka motsättningar inom BJP.

Regeringen ombildas

1 juni

Premiärminister Singh möblerar om i regeringen i ett försök att bringa ny energi till Kongresspartiet. Två höga ministrar avskedas och åtta nya ministrar tillsätts.

Värsta attentatet i Kashmir på fem år

1 juni

Åtta indiska soldater dödas och sju skadas när väpnade män angriper en armékolonn i Srinagar i indiska Kashmir. Attentatet är det värsta på fem år och inträffar dagen innan premiärminister Singh ska besöka området. Ett par dagar tidigare har två indiska polismän skjutits ihjäl i Srinagar.

Tusentals döda i översvämningar

1 juni

En av världens största räddningsaktioner genomförs när hundratusentals människor får hjälp att ta sig från översvämmade områden i delstaten Uttarakhand i Himalaya, där monsunregnen är de värsta på 80 år. Uppskattningsvis 5 700 människor befaras döda som en följd av översvämningar och jordskred. Tusentals byar jämnas med marken eller skadas allvarligt.

Många dödade av maoister i Chhattisgarh

1 maj

Minst ett 20-tal människor dödas av maoistiska rebeller (se Naxalitupproret) i Chhattisgarh. Ett par av de dödade är högt uppsatta politiker inom Kongresspartiet i delstaten.

Mordåtalade italienare åter i Indien

1 april

Högsta domstolen beslutar att Italiens ambassadör i Indien åter är fri att lämna landet sedan de två italienska marinsoldaterna återvänt till Indien för att närvara vid mordrättegången i New Delhi (se Mars 2013).

Våldtäkter på barn upprör

1 april

Protestdemonstrationer hålls i Delhi sedan det avslöjats att en femårig flicka har suttit instängd i minst två dygn efter att ha kidnappats, våldtagits, torterats och lämnats åt sitt öde. Två män grips för övergreppet. Senare i månaden avlider en annan femårig flicka efter en grov våldtäkt i Madhya Pradesh. Flickan hittas medvetslös på en bondgård, tas till sjukhus men avlider efter ett par veckor. Minst en man grips för övergreppet.

Dödsdom för sprängdådet i Pune 2010

1 april

Den man som åtalats för sprängningen av German Bakery i Pune i februari 2010, då 17 människor dödades, döms till döden för mord och för att ha planerat dådet. Fem andra misstänkta förövare är fortsatt på fri fot.

Åtalad för gruppvåldtäkten avlider

1 mars

Den busschaufför som står åtalad för gruppvåldtäkten i Delhi 2012 avlider i fängelset. Fängelsepersonal säger att han begått självmord genom hängning, medan hans familj och försvarsadvokater uppger att han bragts om livet i fängelset efter att ha misshandlats och våldtagits.

Fem döda i överfall i Kashmir

1 mars

Fem säkerhetspoliser på en polisstation i Srinagar i indiska Kashmir dödas i ett överfall, som beskrivs som det värsta attentatet mot indiska myndigheter i Kashmir på tre år. I oroligheter som utbryter på stadens gator efter överfallet dödas ett 10-tal personer i sammandrabbningar med kravallpolis.

Tvist med Italien om mordåtalade marinsoldater

1 mars

Indiens högsta domstol förbjuder Italiens ambassadör att lämna landet sedan den italienska regeringen vägrat att utlämna två italienska marinsoldater som står åtalade för mord på två indiska fiskare i Kerala i februari 2012. De åtalade har suttit häktade i Indien sedan dödsskjutningarna men fick lov att tillfälligt besöka hemlandet i februari 2013 för att rösta i det italienska valet. De vägrade därefter att återvända till Indien och fick till en början stöd i detta av den italienska regeringen. Den italienska ambassadören i Indien hade dock personligen garanterat att de åtalade skulle återvända. De åtalade italienarna erkänner att de sköt fiskarna men uppger att de trodde de var pirater i färd att angripa det oljefartyg som soldaterna vaktade. Italien säger att dödsskjutningarna skedde på internationellt vatten och att de två åtalade därför ska ställas inför rätta i hemlandet.

Diplomatisk tvist med Italien djupnar

1 mars

Konflikten kring de två mordåtalade italienska marinsoldaterna djupnar när Indien häver den italienske ambassadörens diplomatiska åtalsimmunitet. De två åtalade återvänder till Indien för att delta i rättegången sedan Rom uppgett att de fått garantier från Indien om att de åtalade kommer att behandlas väl. Italiens utrikesminister Giulio Terzi avgår i protest mot att marinsoldaterna skickas tillbaka till Indien.

Regeringsparti hoppar av

1 mars

Det regionala partiet DMK (Dravida Munnetra Kazhagam) i Tamil Nadu lämnar regeringen. Orsaken är att DMK vill att regeringen ska markera tydligare mot den lankesiska regeringens misstänkta övergrepp mot den tamilska minoriteten i inbördeskriget i Sri Lanka. DMK vill att Indien ska beteckna det som inträffade i grannlandet som folkmord (se Sri Lanka, modern historia). Trots avhoppet har regeringen kvar en majoritet i parlamentet.

Planer på matbidrag till fattiga

1 mars

Regeringen presenterar en plan på att subventionera mat för två tredjedelar av Indiens befolkning. Den så kallade lagen om livsmedelssäkerhet innebär att tillgång till mat ska bli en rättighet med stöd i lagen och att omkring 800 miljoner fattiga indier ska få tillgång till fem kilo spannmål varje månad. Lagen innebär också att priset på en rad baslivsmedel ska sänkas genom statliga subventioner. Lagen om livsmedelssäkerhet var ett vallöfte som Kongresspartiet gav i valrörelsen 2009.

Skärpta straff för brott mot kvinnor

1 februari

Indiens regering och president inför nya lagar som skärper straffskalan för en rad brott riktade mot kvinnor, till exempel våldtäkt och angrepp med syra. Dödsstraff kan nu utdömas för en våldtäkt som leder till att offret avlider eller "hamnar i ett vegetativt tillstånd". Gruppvåldtäkt, våldtäkt mot minderårig samt våldtäkt som begås av polis eller annan myndighetsperson ska ge fängelse i minst 20 år (tidigare var minimistraffet 10 år). Under 2011 registrerades över 24 000 våldtäkter i Indien; en fjärdedel av dem ledde till fällande dom. I Delhi beräknas en våldtäkt ske var 25:e minut – var tionde våldtäkt polisanmäls.

Många döda i klanrelaterat våld i Assam

1 februari

Tretton människor skjuts ihjäl av polis när våldsamheter utbryter vid en vallokal i Assam. Medlemmar av klanen rabha motsätter sig att lokalvalet hålls, eftersom de anser att det strider mot klanens traditionella sedvänjor. Enligt egen uppgift skjuter polisen in i folkmassan när en säkerhetsvakt blir knivhuggen. Innan dess ska klanmedlemmar ha angripit personal i vallokalen och försökt hindra dem från att gå in i byggnaden. Ytterligare sex personer dödas i våldsamma sammandrabbningar mellan olika protestgrupperingar.

Avrättning leder till våldsutbrott i Kashmir

1 februari

Demonstrationer utbryter i indiska Kashmir när muslimen Mohammad Afzal Guru från Kashmir avrättas genom hängning för delaktighet i en attack mot Indiens parlament 2001. Tre unga män skjuts ihjäl av polisen i samband med demonstrationerna. Människorna är bland annat upprörda över att Guru begravs inne i fängelseområdet i Delhi och inte i Kashmir, samt för att hans familj inte underrättats om hängningen i förhand. Guru har suttit i dödscell sedan 2002.

Sprängattentat i Hyderabad

1 februari

Sjutton människor dödas när två samordnade sprängladdningar detonerar på en busshållsplats i Hyderabad. Polisens utredning pekar mot att islamistiska Indiska mujahedin ligger bakom dådet.

Fler gruppvåldtäkter uppmärksammas

1 januari

Fyra poliser i Delhi stängs av från sina tjänster till följd av hur de hanterat en misstänkt gruppvåldtäkt som ska ha skett mot en 21-årig kvinna den 5 januari. I Punjab grips sex män misstänkta för en gruppvåldtäkt mot en 29-årig kvinna ombord på en buss.

Rahul Gandhi befordras

1 januari

Kongresspartiet utser Rahul Gandhi till vice ordförande. Han blir därmed partiets näst högste representant, efter sin mor, partiordförande Sonia Gandhi.

Kvinnodomstol inrättas i Västbengalen

1 januari

Som en direkt konsekvens av gruppvåldtäkten i Delhi inrättas en särskild kvinnodomstol i Västbengalen med enbart kvinnlig personal. Domstolen är tänkt att bli den första i raden av liknande domstolar i Indien. Syftet är att mål rörande kvinnomisshandel, våldtäkt eller andra brott riktade mot kvinnor ska få en snabbare handläggning.

BJP väljer ny ordförande

1 januari

Oppositionspartiet BJP väljer den 62-årige partiveteranen Rajnath Singh till ny partiordförande. Sittande ordförande Nitin Gadkari ställer inte upp för omval sedan han anklagats för korruption. Inom BJP väljs inte alltid ordföranden till partiets premiärministerkandidat i de allmänna valen.

Läkare i USA döms för delaktighet i Mumbai-dådet

1 januari

En amerikansk-pakistansk läkare i USA döms av en amerikansk domstol till 35 års fängelse för delaktighet i planeringen av terrordåden i Mumbai 2008.

Framgång för Singhs reformpolitik

1 december

Parlamentets båda kamrar antar en lag som ger utländska detaljvaruföretag möjlighet att investera i och etablera sig på den indiska marknaden, vilket dittills inte varit tillåtet (se September 2012). Resultatet av omröstningen ses som en politisk framgång för premiärminister Singh och hans ekonomiska reformprogram.

BJP och Modi vinner valet i Gujarat

1 december

Den kontroversielle försteministern i Gujarat, Narendra Modi, och hans BJP som styrt delstaten i 15 år, vinner det fjärde delstatsvalet i rad. Spekulationer hörs om att Modi kan bli BJP:s nästa premiärministerkandidat. Modi och BJP har dock fått skarp kritik genom åren för passivitet under de religiösa upploppen i delstaten 2002. Modi har samtidigt fått beröm för sin ekonomiska politik, som gjort Gujarat till en relativt välmående delstat.

Våg av vrede efter brutal gruppvåldtäkt

1 december

Våldsamma massprotester utbryter i Delhi efter en gruppvåldtäkt på en 23-årig kvinnlig student ombord på en buss. Sex män, däribland busschauffören, grips. Kvinnan avlider till följd av de skador hon får vid övergreppet. Fem av de gripna åtalas för kidnappning, gruppvåldtäkt och mord, medan den sjätte mannen ska prövas i en särskild domstol för minderåriga, då han är under 18 år. De fem åtalade vuxna riskerar dödsstraff.

Våld mot kvinnor uppmärksammas

1 december

Gruppvåldtäkten (se nedan) och de efterföljande protesterna ger upphov till en debatt i hela Indien om det utbredda våldet mot kvinnor. Regeringen tillsätter en kommission som ska utreda vilka brister i polisens och andra myndigheters arbete som kan ha bidragit till brottet och fastslå var ansvaret ligger. De flesta sexuella övergrepp polisanmäls aldrig, utredningarna tar ofta åratal och bara runt var fjärde åtalad döms. Kritik riktas också mot regeringen och myndigheter för nonchalans inför kvinnors utsatthet i det indiska samhället.

Många politiker bland sexbrottsanklagade

1 december

En rapport visar att hundratals män som anklagats för sexuella övergrepp på kvinnor har tillåtits kandidera i val i Indien de senaste fem åren. Mest har det rört sig om delstatsval, särskilt i fattiga stater i norr med hög kriminalitet. Men även i val till det federala parlamentet har stora, etablerade partier ställt upp med tiotals manliga kandidater som varit misstänkta för grova övergrepp på kvinnor.

Nya våldsutbrott i Assam

1 november

Nya våldsutbrott mellan bodo och muslimer i Assam leder till utegångsförbud på obestämd tid i distriktet Kokrajhar. Minst sex personer ska ha dödats. Vid den aktuella tidpunkten beräknas över 36 000 människor, flertalet muslimer, befinna sig i något av de 80 flyktinglägren i delstaten. Den pågående repatrieringen av flyktingarna riskerar att stanna av på grund av det uppblossande våldet.

Dömd för Mumbai-dådet 2008 avrättas

1 november

Den ende överlevande gärningsmannen bakom terrordådet i Mumbai 2008 (se Modern historia), pakistaniern Mohammad Ajmal Amir Qasab, avrättas genom hängning i ett fängelse i Pune. Qasab dömdes i maj 2010 till döden för mord, innehav av sprängmedel samt krigföring mot Indien.

Regeringen vill se fler utländska investeringar

1 oktober

För att stimulera den inbromsande ekonomin beslutar regeringen att höja den tillåtna andelen utländska direktinvesteringar i pensionssektorn och i försäkringsbolagen till 49 procent. Det är dock osäkert om parlamentet godkänner reformerna, vilket måste ske för att de ska kunna träda i kraft.

Regeringen föryngras genom ministerbyten

1 oktober

Premiärminister Singh genomför en större regeringsombildning. Tjugotvå nya ministrar tillträder. Utrikes-, justitie- samt oljeministern finns bland dem som byts ut. Syftet med ombildningen är att föryngra regeringen.

Sänkta subventioner på diesel

1 september

Som ett led i försöken att minska statens budgetunderskott sänker regeringen subventionerna på diesel, vilket gör att dieselpriset stiger med 14 procent. Protester utbryter.

Regeringen vill öppna detaljhandeln för utländskt ägande

1 september

Regeringen planerar att öppna den indiska detaljhandelsmarknaden för utländskt ägande i syfte att få fart på ekonomin. Protester mot förslaget utbryter bland såväl oppositionen som fackförbunden. Ett parti i regeringskoalitionen, det regionala Trinamool kongressparti, lämnar regeringssamarbetet i protest mot lagförslaget. Regeringen har dock fortsatt majoritet i parlamentet.

Nya sprängdåd i Pune

2 augusti

Flera sprängladdningar exploderar med bara några minuters mellanrum i Pune på kvällen. Minst en människa skadas. Polisen bedömer att bombdådet är planerat och samordnat. Indiens inrikesminister skulle ha besökt Pune samma kväll men ställde in resan med kort varsel.

Ökat ekonomiskt samarbete med Pakistan

1 augusti

Singh-regeringen beslutar att personer och företag från Pakistan ska kunna investera i Indien. Beslutet är en del av de två ländernas strävan mot att öka det ekonomiska utbytet sinsemellan.

Striderna i Assam hårdnar

1 augusti

Våldsamheterna i den nordöstra delstaten Assam har krävt närmare 100 dödsoffer och antalet flyktingar har stigit till runt en halv miljon. Ledaren för det lokala partiet Folkfronten för Bodoland (BPF) grips, misstänkt för att ha bidragit till våldsutbrottet. BPF sitter i delstatsparlamentet och är lierat med det regerande Kongresspartiet.

Ryktesspridning leder till massflykt

1 augusti

I städer i södra Indien flyr plötsligt runt 20 000 gästarbetare med ursprung i Assam. Massflykten orsakas av ryktesspridning via sociala medier om att muslimer planerar hämndaktioner mot människor med rötter i Assam. Den indiska regeringen uppger att de flesta hotfulla textmeddelanden och bilder har skickats från Pakistan. En kort tid därefter lugnar situationen ner sig och gästarbetarna börjar återvända till städerna i syd.

Coalgate briserar – regeringen åter i blåsväder

1 augusti

Ännu en korruptionsskandal, av oppositionen kallad Coalgate, avslöjas. Riksrevisionen meddelar att skattebetalarna gått miste om motsvarande över 400 miljarder kronor när regeringen 2004–2009 sålde gruvrättigheter och gruvfält till privata företag för priser långt under marknadsvärdet. Coalgate slår mot premiärminister Singh personligen, eftersom han var ansvarig minister för kolgruvorna under den aktuella perioden. I riksrevisionens rapport nämns dock inte Singh. Trots det kräver BJP Singhs avgång och stoppar parlamentets arbete genom att utebli från sessionerna i protest mot att Singh sitter kvar. Hundratals människor demonstrerar i Delhi mot korruptionen, men de stoppas av polisen när de börjar gå mot premiärministerbostaden. BJP kräver en oberoende utredning av Coalgate och att kontrakten omförhandlas.

Fängelse för massakrer i Gujarat 2002

1 augusti

Trettiotvå personer döms till långa fängelsestraff för delaktighet i massakrerna i Gujarat 2002, då hindunationalister dödade runt 2 500 människor, varav de allra flesta var muslimer. En tidigare delstatsminister från BJP döms till 28 års fängelse för sin roll i mördandet.

Politisk veteran blir president

19 juli

Finansminister Pranab Mukherjee, som tidigare har innehaft en rad tunga ministerposter, vinner presidentvalet över oppositionspartiet BJP:s kandidat Purno Sangma.

Undantagstillstånd i Assam

1 juli

Undantagstillstånd införs i delar av Assam sedan strider utbrutit mellan folkgruppen bodo och muslimska nybyggare. Omkring 60 människor dödas och över 170 000 drivs på flykt. Strider mellan bodo och nybyggare har periodvis blossat upp under många år.

Indien får en ny delstat

2 juni

Andhra Pradeshs norra del blir formellt Indiens 29:e delstat, Telangana, med 35 miljoner invånare. Storstaden Hyderabad ska vara en delad delstatshuvudstad i tio år tills Andhra Pradesh hunnit skapa en egen ny huvudstad. Chefsminister i Telangana blir Kalvakuntla Chandrashekar Rao, som leder Telangana Rashtra Samithi, det parti som drivit på delningen av Andhra Pradesh. Befolkningen i norr har känt sig försummad av delstatsregeringen och därför velat bryta sig ur och bilda en egen delstat.

Modi ringer sydasiatiska kollegor

27 maj

Premiärminister Modi inleder bilaterala samtal med en rad ledare i regionen. Först i raden är Pakistans Nawaz Sharif, därefter bland andra Sri Lankas president Mahinda Rajapaksa och Nepals premiärminister Sushil Koirala. I samtalet med Sharif vädjar Modi till sin kollega att slå ned på militanta islamister i Pakistan samt påskynda rättegången mot de misstänkta för Mumbaidåden 2008. Han säger också att handeln mellan de två länderna bör normaliseras fullt ut.

Modi blir premiärminister, regeringen presenteras

26 maj

Narendra Modi svärs in som premiärminister vid en ceremoni i Delhi. Bland de tusentals gästerna finns Pakistans premiärminister Nawaz Sharif. Det är första gången sedan delningen av Brittiska Indien 1947 som en kollega från ett av de två länderna varit närvarande vid installationen av en regeringschef i grannlandet. Vid tillfället svärs även 45 parlamentsledamöter in som ministrar i en ny regering. Sju av dem är kvinnor och samtliga tillhör BJP och dess allianspartier. Inrikesminister blir Rajnath Singh, utrikesminister blir Sushma Swaraj och Arun Jaitley tar hand om ministerierna för finans, försvar och näringsliv.

Singh reser till Myanmar

1 maj

Premiärminister Singh besöker Myanmar (tidigare Burma) som första indiska regeringschef sedan 1987. Han träffar där den myanmariska presidenten Thein Sein och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi. De två länderna ingår en rad samarbetsavtal inom handel och diplomati.

Nya livstidsdomar för kravallerna i Gujarat 2002

1 april

En indisk domstol dömer 18 människor till livstids fängelse och fem personer till sju års fängelse för mord på 23 muslimer i byn Ode i Gujarat i samband med de religiösa upploppen 2002 (se Modern historia samt Mars 2011).

BJP vinner valet i Delhi

1 april

Det hindunationalistiska partiet BJP vinner valet i Delhi med god marginal över Kongresspartiet. Därmed kan den BJP-ledda delstatsregeringen i mångmiljonstaden sitta kvar ytterligare en mandatperiod.

Lyckat test av långdistansrobot

1 april

Indien gör en lyckad testuppskjutning av en långdistansrobot, som kan bära kärnvapenstridspetsar. Missilen Agni-V har en räckvidd på 500 mil och kan bland annat nå mål i Kina.

Kongresspartiet backar i delstatsval

1 mars

Det folkliga missnöjet med den Kongresspartiledda regeringen visar sig i flera delstatsval. I det politiskt viktiga Uttar Pradesh går Kongresspartiet kraftigt bakåt. Där har partiets valkampanj letts av Rahul Gandhi, son till Rajiv och Sonia Gandhi. Resultatet ses som en personlig motgång för honom. Kongresspartiet backar även i delstaterna Punjab och Goa.

Fiskare skjuts ihjäl av italienska soldater

15 februari

Två italienska marinkårssoldater skjuter ihjäl två indiska fiskare utanför delstaten Keralas kust. Soldaterna tjänstgör ombord på ett fartyg med uppgift att skydda ett oljefartyg från pirater. Soldaterna sätts i förvar i Indien och åtalas så småningom för mord. Italienarna erkänner att de sköt fiskarna men uppger att de trodde de var pirater i färd att angripa oljefartyget. Italien säger att dödsskjutningarna skedde på internationellt vatten och att de åtalade därför ska ställas inför rätta i hemlandet.

Antikorruptionsaktivist kritiserar nytt lagförslag

1 december

Antikorruptionsaktivisten Anna Hazare är kritisk också mot det nya tuffare lagförslaget om korruptionsbekämpning (se September 2011). Han kräver att det ändras så att det även medger en granskning av Indiens högsta myndighet mot korruption. Hazare hotar att sätta igång en kampanj av civil olydnad om han inte får gehör för sina krav.

Livstidsdomar för kravallerna i Gujarat 2002

1 november

Trettioen människor, mest hinduer, döms till livstids fängelse för mord, mordförsök, mordbrand, upplopp och andra brott riktade mot muslimer under kravallerna i Gujarat 2002 (se Modern historia samt Mars 2011).

Rättegångar inleds i telekomskandalen

1 november

Rättegångar inleds i Delhi mot personer som åtalats för bland annat mutbrott i samband med mobillicensförsäljningen 2008 (se även November 2010 och Juli 2011). Affären räknas som Indiens största korruptionsskandal någonsin och beräknas ha kostat indierna närmare 40 miljarder dollar i förlorade intäkter, vilket motsvarar landets årliga försvarsbudget. Bland de åtalade finns den före detta ministern för telekommunikationer och flera högt uppsatta personer i regeringskansliet och näringslivet. Den avskedade telekomministern åtalas för bland annat dokumentförfalskning, mutbrott och maktmissbruk.

Många döda i sprängdåd i Delhi

1 september

Minst 14 människor dödas och närmare 80 skadas när en sprängladdning detonerar utanför en domstol i Delhi. Ett antal personer med kopplingar till ett internetkafé i indiska Kashmir grips. En representant för regeringen säger att dådet sannolikt har planerats i Indien.

Strejk med krav på ny delstat

1 september

I regionen Telangana i delstaten Andhra Pradesh strejkar runt 800 000 offentliganställda för att regionen ska få bli en egen delstat. Strejken pågår i flera veckor och leder till att skolor stängs, allmänna kommunikationer står stilla och en mängd elavbrott uppstår. En stor del av Telanganas befolkning vill att regionen bryter sig ur Andhra Pradesh, medan den nuvarande delstatsregeringen är kluven i frågan.

Indiska mujahedin misstänks för dådet i Mumbai

5 augusti

Inrikesministern säger att det sannolikt var en inhemsk grupp som låg bakom attentaten i Mumbai i juli 2011. Under utredningens gång har misstankarna riktats mot Indiska mujahedin.

Protester och hungerstrejk mot korruption

1 augusti

Omkring 1 500 människor grips runt om i landet i samband med massprotester mot korruptionen. Demonstrationerna hålls efter det att den Mahatma Gandhi-inspirerade aktivisten Anna Hazare gripits under sina aktioner mot korruptionen. Demonstrationerna sker samtidigt som ett lagförslag om korruptionsbekämpning behandlas i parlamentet. Hazare och de andra demonstranterna anser att förslaget är alltför urvattnat. Hazare lämnar häktet efter ett par dagar och fortsätter den hungerstrejk han inlett där i en park i Delhi; tusentals anhängare samlas i parken. När Hazare hungerstrejkat i tolv dagar beslutar parlamentet att lagförslaget ska skärpas och med detta löfte avslutar Hazare sin hungerstrejk.

Många döda i terrordåd i Mumbai

13 juli

Mumbai – Indiens ekonomiska hjärta – utsätts för ett terrordåd som kräver 26 människors liv och skadar fler än 130. Inom 15 minuter, under rusningstid, på kvällen genomförs tre samordnade sprängdåd på tre folkfyllda platser i staden. Polisen misstänker militanta islamistiska grupper som tidigare utfört liknande attacker i Indien. Det senaste större terrordådet som drabbade Mumbai skedde i november 2008 och krävde 165 människors liv (se Modern historia).

Ännu en minister avgår i telekomskandalen

1 juli

Textilministern, som tillhör ett alliansparti till Kongresspartiet, avgår sedan han anklagats för inblandning i korruptionsskandalen kring mobillicensförsäljningen 2008 (se November 2010).

Domen om Babrimoskén rivs upp

1 maj

Indiens högsta domstol upphäver det domslut som den regionala domstolen i Uttar Pradesh slog fast i september 2010 om att äganderätten till marken vid Babrimoskén skulle delas i tre delar. Såväl muslimer som hinduer hade överklagat beslutet.

Elva muslimer döms till döden

1 mars

En domstol i delstaten Gujarat dömer elva muslimska män till döden för tågbranden i staden Godhra i februari 2002, då en muslimsk mobb satte eld på en järnvägsvagn med hinduiska pilgrimer och aktivister på väg hem från Ayodhya, där de förberett ett tempelbygge. Minst 58 människor brändes inne (se Modern historia). Vid rättegången döms också 20 muslimska män till livstids fängelse.

Chefen för antikorruptionsenheten misstänks för korruption

1 mars

Chefen för Indiens antikorruptionsenhet tvingas avgå sedan Högsta domstolen konstaterat att han själv misstänks för korruption i samband med en affär 1992. Händelsen lägger sten på börda för premiärminister Singhs regering som har tvingats hantera en rad korruptionsskandaler under det senaste året.

Spädbarn dödas i terrordåd i Varanasi

1 december

En ettårig flicka dödas och omkring 40 människor skadas när en sprängladdning detonerar nära det hinduiska templet Vishwanath invid Gangesfloden i staden Varanasi. Polisen uppger att det sannolikt rör sig om ett terrordåd. Den islamistiska gruppen Indiska mujahedin tar på sig skulden för sprängningen. Gruppen skriver i ett e-postmeddelande att dådet ska ses som en hämndaktion för förstörelsen av Babrimoskén och en protest mot domstolens utslag i äganderättstvisten om platsen där moskén stod (se September 2010).

Telekomskandal – regeringen i blåsväder

1 november

Den Kongresspartiledda regeringen hamnar i blåsväder. Den minister som var ansvarig för telekommunikationer lämnar sin post efter att ha anklagats för att ha sålt licenser för mobiltelefontrafik till underpris. Skandalen leder till att oppositionen blockerar arbetet i parlamentet.

Domslut rörande Babrimoskén

1 september

En regional domstol beslutar att en tredjedel av den mark på vilken den rivna Babrimoskén i Ayodhya, Uttar Pradesh, stod tillhör sunnimuslimerna, en tredjedel av marken tillhör en hinduisk sekt och en tredjedel tillhör en rad hinduiska organisationer som tillber guden Rama (för bakgrunden till konflikten kring moskén, se Modern historia). Beslutet syftar till att lösa den marktvist som pågått sedan 1949, men samtliga parter tillkännager att de ska överklaga domstolens utslag i hopp om att få en större markandel.

Bombattentat mot kafé i Pune

1 mars

German Bakery i staden Pune utanför Mumbai (Bombay) utsätts för ett kraftigt sprängdåd som leder till 17 människors död. Minst 64 personer skadas. Bageriet/Kaféet är fullsatt med studenter och utländska turister när sprängladdningen detonerar. En medlem av en förbjuden militant organisation grips av polis, misstänkt för att ha planerat sprängningen.