Tunisien
Foto: Shutterstock/Anton Kudelin

Tunisien

Tunisien vid Afrikas Medelhavskust har under olika epoker invaderats av fenicier, romare, araber, osmaner och fransmän. Landet som blev en självständig stat 1956 upplevde 2011 arabvärldens första genuint folkliga revolution. Revolter i andra länder följde, men Tunisien framstod snart som det enda exemplet där verklig demokratisering kom till stånd. Ett fungerande nytt system har ändå varit svårt att bygga upp och framtidstron hos den unga befolkningen tryter.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • December

    • Fängelsedom mot expresident i exil

      Förre presidenten Moncef Marzouki, som lever i exil, döms till fyra års fängelse för att ha ”underminerat statens säkerhet från utlandet”. Marzouki, som var interimspresident under åren närmast efter revolutionen 2011, har luftat besk kritik mot nuvarande presidenten Saïeds hantering av makten under det gångna halvåret.

    • Förslagsperiod ska följas av folkomröstning och val

      En folkomröstning ska hållas den 25 juli 2022 om reformförslag, och parlamentsval ska genomföras den 17 december 2022. Beskeden lämnas av president Kaïs Saïed. Den 25 juli, då Tunisien firar republikens dag, infaller också årsdagen av hans egna beslut att ge regeringen sparken och stänga parlamentet, datumet då han valde att själv styra genom dekret (se 25 juli 2021). Från nyår 2022 till den 20 mars (självständighetsdagen) får folket möjlighet att lämna in förslag till reformer av författningen och andra lagar, förslag som ska ingå i den fortsatta processen. Förslagen ska bearbetas av en kommitté. Valdagen den 17 december är landets senaste helgdag, revolutionsdagen, som infördes till minne av händelsen som utlöste ”den arabiska våren” och ledde till att diktatorn Ben Ali drevs bort från makten (se 17 december 2010). Parlamentet förblir stängt till efter valet.

    • Oktober

    • Presidentmotståndares TV-kanaler stängs

      Radio- och TV-myndigheten Haica förbjuder TV-kanalen Nessma, som grundades av partiledaren och förre presidentkandidaten Nabil Karoui. Kanalen, som delägs av den italienske mogulen Silvio Berlusconi, har fått sin utrustning beslagtagen med hänvisning till att verksamheten inte har sändningstillstånd. Karoui och hans bror greps i Algeriet i augusti anklagade för att ha rest in i landet olagligt. Eftersom president Saïed, som besegrade Karoui i valet 2019, i juli 2021 vidtog extrema åtgärder för att ta kontroll över den politiska utvecklingen har det förekommit spekulationer om att Karoui flydde till grannlandet. Även en annan TV-kanal, Zitouna, har nyligen fått sin sändningsutrustning tagen i beslag efter beslut av Haica. Kanalen anses stå islamistpartier nära som motsätter sig president Saïeds maktfullkomliga agerande.

    • Ny ministär meddelas, via dekret

      Nästan tre månader efter sitt eget maktövertagande utnämner president Saïed, via dekret, en ny regering som ska tjänstgöra med Najla Bouden Romdhane som chef. Bara två namn finns kvar från den tidigare ministären: utrikesminister Othman Jarandi och utbildningsminister Fethi Selouati. Saïeds bundsförvant Taoufik Charfeddine återvänder till den viktiga posten som inrikesminister (se 5 januari 2021).

    • September

    • Geolog blir ny premiärminister

      Najla Bouden Romdhane får president Saïeds uppdrag att fungera som premiärminister. Hon är franskutbildad geolog, har doktorsgrad med ingenjörsinriktning och bakgrund i Världsbanken. Presidenten har bett henne att sätta samman en ministär så snart som möjligt.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0