Tunisien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/tunisien/

Tunisien vid Afrikas Medelhavskust har under olika epoker invaderats av fenicier, romare, araber, osmaner och fransmän. Landet som blev en självständig stat 1956 upplevde 2011 arabvärldens första genuint folkliga revolution. Revolter i andra länder följde, men Tunisien framstod snart som det enda exemplet där verklig demokratisering kom till stånd. Ett fungerande nytt system har ändå varit svårt att bygga upp och framtidstron hos den unga befolkningen tryter.

Tunisien – Geografi och klimat

Tunisien ligger i Nordafrika mellan Algeriet i väster och Libyen i sydöst. I norr och i öster har landet en mer än 130 mil lång kust mot Medelhavet. Avståndet till Sicilien är mindre än 15 mil.

Yta: 164 150 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Algeriet, Libyen
Huvudstad med antal invånare: Tunis 2,4 miljoner (inklusive förorter, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer: Sfax 273 000, Sousse 222 000 (2012)
Högsta berg: Jebel Chambi (1 544 m ö h)
Viktiga floder: Medjerda (al-Majrada)

Källor

Tunisien – Befolkning och språk

Tunisien har den kanske mest enhetliga befolkningen i Nordafrika. De flesta tunisier räknar sig som araber. Den ursprungliga berberbefolkningen har blandats upp med araber som kom till landet med början på 600-talet. I oaserna i söder lever ännu små grupper av berber som bevarat sitt språk och sin kultur. Berberna har under 2010-talet försökt få större uppmärksamhet för sin kulturella särart och krävt att berbiska ska få användas inom utbildningsväsendet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: araber 98 %, berber 1 %, övriga 1 %
Antal invånare: 11 818 618 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer: 76 (2020)
Andel invånare i städerna: 69,6 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 17,1 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal: 6,3 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt: 1,1 procent (2020)
Fertilitetsgrad: 2,2 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 50,4 procent (2020)
Förväntad livslängd: 77 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 75 år (2019)
Språk: arabiska är officiellt språk, inom utbildning, affärsliv och förvaltning talas även franska

Källor

Tunisien – Religion

Nästan hela Tunisiens befolkning är muslimer och tillhör islams huvudriktning sunni, men det finns mindre grupper av shiiter. Den nya författningen håller fast vid att islam ska vara statsreligion, som varit fallet sedan 1956, och föreskriver också att presidenten ska vara muslim. Religionsfrihet ska råda och religiösa samlingslokaler som moskéer får inte användas för politiska syften.

Tunisien – Utbildning

Stora statliga satsningar har gjorts på skolväsendet. Idag är bara omkring 3 procent av unga tunisier analfabeter medan andelen invånare som har akademisk utbildning har fyrfaldigats sedan 1990, från drygt 3 till 12 procent. Men svårigheten är hitta försörjning efter skoltiden förenar de välutbildade och dem som lämnar utbildningssystemet tidigt.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 97,8 procent (2013)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 79,0 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 7,3 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 22,7 procent (2015)

Källor

Tunisien – Kultur

Tunisiens kulturliv bär spår av alla de civilisationer som tagit landet i besittning: den feniciska, romerska, arabiska, osmanska (turkiska) och till sist den franska. I Kartago, beläget nära dagens Tunis, verkade under den romerska tiden antikens stora kristna tänkare som Augustinus, Tertullianus och Cyprianus.

Tunisien – Sociala förhållanden

Ända sedan självständigheten har social utveckling varit ett prioriterat område och framsteg har gjorts på flera områden. Hälsoläget bland befolkningen är bland de bästa i Nordafrika, men underfinansiering av vården har lett till nya problem, bland annat brist på läkemedel.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 15 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 97,5 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 97,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,3 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 252 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 25 procent (2020)

Källor

Tunisien – Seder och bruk

Tunisien är känt som ett av de mest liberala, muslimska länderna. Det finns flera skäl till detta. Ett är den västerländska klädseln som numera är vanlig, särskilt i städerna. Ett annat att tunisiska kvinnor är mer jämställda med männen jämfört med stora delar av övriga arabvärlden.

Tunisien – Äldre historia

Flera stormakter har härskat i det område som i dag är Tunisien. Efter stadsstaten Kartagos fall på 100-talet före kristen tideräkning inlemmades området i romarriket. Några hundra år senare härskade Östrom i drygt hundra år tills araberna anlände på 600-talet. Från 1200-talet styrdes Tunisien som en egen stat under den berbiska hafsiddynastin. Vid mitten av 1500-talet invaderades landet åter av yttre makter, först kortvarigt av Osmanska riket, sedan av Frankrike.

Tunisien – Modern historia

Självständighetssträvanden under 1900-talets första årtionden utmynnade i att fransmännen gav Tunisien självstyre efter andra världskriget. I mitten av 1950-talet utropades självständighet. Under president Habib Bourguiba förstatligades industrin och jordbruket kollektiviserades. Efter krisår och folkliga protester avsattes Bourguiba i en kupp. Zine al-Abidin Ben Ali tog över som ledare och byggde upp ett auktoritärt styre, men störtades 2011 i den så kallade jasminrevolutionen. En skakig demokratisering inleddes.

Tunisien – Politiskt system

Tunisien fick en ny demokratisk grundlag 2014, efter den arabiska våren 2011 då en protestvåg tvingade landets diktator att avgå. Maktfördelningen mellan president och regering påminde om Frankrikes halvpresidentiella system, men oklarheter fanns kvar i systemet. Genom en ny författning från 2022 återfår presidenten större befogenheter på bekostnad av parlamentet.

Tunisien – Demokrati och rättigheter

Den grundlag som infördes i Tunisien till följd av den arabiska våren ger skydd för mänskliga rättigheter och garanterar jämlikhet mellan könen. Författningen betraktas som liberal och islamisk lag, sharia, ligger inte till grund för rättskipningen. Men utvecklingen sedan 2021, då presidenten stängde parlamentet och beslöt styra genom dekret, väcker oro för att demokratiseringen helt ska spåra ur. Situationen för medierna har också försämrats igen.

Inrikespolitik och författning

Tunisien – Aktuell politik

Tunisien har lyfts fram som det positiva exemplet bland de länder som skakades av folkliga revolter under arabiska våren 2011. Författningen från 2014 har ansetts vara arabvärldens mest liberala. Men samarbetet mellan partierna sattes på prov, ekonomin har gått knackigt och väljarnas skepsis mot etablerade politiker har vuxit. Presidenten, som har avsatt regeringen och upplöst parlamentet, styr nu genom dekret. I juli 2022 röstade tunisierna ja till en ny författning i en kritiserad folkomröstning.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Jumhuriyya al-Tunisiyya/Republiken Tunisien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Kaïs Saïed (2019–)
Regeringschef: Najla Bouden Romdhane (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Ennahda 52, Qalb Tounes 38, Attayar 22, Karama 21, Fria författningspartiet 17, Tahya Tounes 14, Machrou Tounes 4, Nida Tounes 3 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Nida Tounes 86, Ennahda 69, Fria patriotiska unionen (UPL) 16, Folkfronten 15, Afek Tounes 8, Samling för republiken (CPR) 4 (2014)
Valdeltagande: 41 procent i parlamentsvalet, 55 procent i presidentvalets avgörande omgång (2019)
Kommande val: president- och parlamentsval 2024

Källor

Tunisien – Utrikespolitik och försvar

Tunisien har sedan självständigheten fört en alliansfri utrikespolitik. Det har setts som viktigt att ha goda relationer såväl till västländer och USA som till arabvärlden. Under 2010-talet har landet fortsatt på samma linje samtidigt som ett allt viktigare fokus för samarbete med andra länder har blivit att bekämpa terrorism.

Fakta – försvar

Armén: 27 000 man (2017)
Flygvapnet: 4 000 man (2017)
Flottan: 4 800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 2,9 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 8,8 procent (2020)

Källor

Tunisien – Ekonomisk översikt

Trots att Tunisien har goda förutsättningar för turism, en viktig exportindustri och stor jordbruksexport av bland annat olivolja har ekonomin inte tagit riktig fart sedan revolutionen 2011. Politiska och sociala oroligheter och terrorattentat har stört turism och utländska investeringar samtidigt som dåliga skördar och svårigheter inom energi- och gruvnäringarna har påverkat negativt. Därtill har Tunisien drabbats av yttre faktorer i omvärlden – inte minst coronakrisen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 3 522 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 3,0 procent (2021)
Total BNP: 41 620 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 10,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 21,7 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 61,0 procent (2020)
Inflation: 5,7 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP: 89,7 procent (2020)
Utlandsskuld: 41 038 miljoner US dollar (2020)
Valuta: tunisisk dinar
Varuexport: 13 834 miljoner US dollar (2020)
Varuimport: 17 293 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans: -2,5 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP: 77 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: textil- och konfektionsprodukter, livsmedel (främst olivolja), olja, oljeprodukter, fosforsyra, kemiska produkter, fosfat
Största handelspartner: Frankrike, Tyskland, Libyen, Spanien (2010)
Bistånd per person: 67 US dollar (2017)

Källor

Tunisien – Naturtillgångar, energi och miljö

Fosfat, olja och naturgas är Tunisiens främsta naturtillgångar. Tunisien är dock inte självförsörjande med energi utan importerar olja och naturgas. Tunisien är en av världens största fosfatproducenter.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 945 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 1446 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 29 980 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,6 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 11,9 procent (2018)

Källor

Tunisien – Jordbruk och fiske

Även om jordbrukets andel av ekonomin i stort har minskat under de senaste årtiondena så har det ännu stor betydelse i de fattigare delarna av landets inre där många försörjer sig på jordbruk och boskapsskötsel. Jordbruksproduktionen varierar dock kraftigt från år till år beroende på mängden nederbörd. Särskilt olivodlingarna är viktiga; Tunisien är en av världens största producenter och exportörer av olivolja.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 10,1 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 62,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 4,5 procent (2020)

Källor

Tunisien – Industri

Tillverkningsindustrin har en viktig roll i den tunisiska ekonomin och produktionen går till stor del på export. Elektronik- och fordonstillverkning är tillsammans med textil- och livsmedelsindustri de viktigaste industrigrenarna. De flesta industrier ligger i Tunis.