Tunisien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/tunisien/

Tunisien vid Afrikas Medelhavskust har under olika epoker invaderats av fenicier, romare, araber, osmaner och fransmän. Landet som blev en självständig stat 1956 upplevde 2011 arabvärldens första genuint folkliga revolution. Revolter i andra länder följde, men Tunisien framstod snart som det enda exemplet där verklig demokratisering kom till stånd. Ett fungerande nytt system har ändå varit svårt att bygga upp. I stället har presidenten stärkt sin makt, drivit igenom en ny författning, och framtidstron hos den unga befolkningen tryter.

Tunisien – Geografi och klimat

Tunisien ligger i Nordafrika mellan Algeriet i väster och Libyen i sydöst. I norr och i öster har landet en mer än 130 mil lång kust mot Medelhavet. Avståndet till Sicilien är mindre än 15 mil.

Yta
164 150 km2 (2025)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Algeriet, Libyen
Huvudstad med antal invånare
Tunis 2,4 miljoner (inklusive förorter, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer
Sfax, Sousse
Högsta berg
Jebel Chambi (1 544 m ö h)
Viktiga floder
Medjerda (al-Majrada)

Tunisien – Befolkning och språk

Tunisien har kanske Nordafrikas mest enhetliga befolkning. De flesta tunisier räknar sig som araber. Den ursprungliga berberbefolkningen har blandats upp med araber som kom till landet med början på 600-talet. I oaserna i söder lever ännu små grupper av berber som bevarat sitt språk och sin kultur. Berberna har under 2000-talet försökt få större uppmärksamhet för sin kulturella särart och krävt att berbiska ska få användas inom utbildningsväsendet.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
12 458 223 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
78 (2022)
Andel invånare i städerna
71 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
15,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,6 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,1 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2023)
Förväntad livslängd
74 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2022)
Förväntad livslängd för män
71 år (2022)
Andel kvinnor
50,5 procent (2023)

Tunisien – Religion

Nästan hela Tunisiens befolkning är muslimer och tillhör islams huvudriktning sunni, men det finns mindre grupper av shiiter. Enligt författningen ska islam ska vara statsreligion, som varit fallet sedan 1956, och den föreskriver också att presidenten ska vara muslim. Religionsfrihet ska råda och religiösa samlingslokaler som moskéer får inte användas för politiska syften.

Tunisien – Utbildning

Stora statliga satsningar har gjorts på Tunisiens skolväsende. I dag är få unga tunisier analfabeter medan andelen invånare som har akademisk utbildning har fyrfaldigats sedan 1990 till 12 procent. Men svårigheten att hitta försörjning efter skoltiden förenar de välutbildade och de unga som lämnar utbildningssystemet tidigt.

 

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,8 procent (2013)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
85,2 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
6,7 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,1 procent (2023)

Tunisien – Sociala förhållanden

Social utveckling har sedan Tunisiens självständighet varit ett prioriterat område och framsteg har gjorts på flera områden. Hälsoläget bland befolkningen är bland de bästa i Nordafrika, men underfinansiering av vården har lett till nya problem, bland annat brist på läkemedel. Situationen för stora skaror av migranter från länder söder om Sahara har försvårats.

Fakta – sociala förhållanden

Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
97 procent (2022)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
97,4 procent (2022)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2022)
Spädbarnsdödlighet
10 per 1000 födslar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
265 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,0 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2024)

Tunisien – Kultur

Tunisiens kulturliv bär spår av alla de civilisationer som tagit landet i besittning: den feniciska, romerska, arabiska, osmanska och till sist den franska. I Kartago, nära dagens Tunis, verkade under den romerska tiden antikens stora kristna tänkare som Augustinus, Tertullianus och Cyprianus.

Tunisien – Seder och bruk

Tunisien är känt som ett av de mest liberala, muslimska länderna. Det finns flera skäl till detta. Ett är att tunisiska kvinnor är mer jämställda med männen jämfört med stora delar av övriga arabvärlden.

Tunisien – Äldre historia

Flera stormakter har härskat i det område som i dag är Tunisien. Efter stadsstaten Kartagos fall på 100-talet före kristen tideräkning inlemmades området i romarriket. Några hundra år senare härskade Östrom i drygt hundra år tills araberna anlände på 600-talet. Från 1200-talet styrdes Tunisien som en egen stat under den berbiska hafsiddynastin. Vid mitten av 1500-talet invaderades landet åter av yttre makter, först kortvarigt av Osmanska riket, sedan av Frankrike.

Tunisien – Modern historia

Efter andra världskriget gav den franska kolonialmakten Tunisien självstyre och 1956 kunde landet utropa sin självständighet. Under president Habib Bourguiba förstatligades industrin och jordbruket kollektiviserades. Efter krisår och folkliga protester avsattes Bourguiba i en kupp 1987. Zine al-Abidin Ben Ali tog över som ledare och byggde upp ett auktoritärt styre, men störtades 2011 i den så kallade jasminrevolutionen. En skakig demokratisering inleddes.

Tunisien – Demokrati och rättigheter

Tunisiens demokratiska utveckling såg länge lovande ut efter den arabiska våren. En författning antogs 2014 som betraktades som liberal och islamisk lag, sharia, lades inte till grund för rättsskipningen. Men demokratiseringen har satts på paus och rättsväsendets oberoende undergrävts sedan 2021 då  presidenten stängde parlamentet och beslutade att styra genom dekret. Följande år antogs en ny författning som stärker presidentens makt. Situationen för medierna har åter försämrats.

Tunisien – Inrikespolitik och författning

Tunisien är en republik med presidentstyre. Landet fick en ny demokratisk grundlag efter den arabiska våren 2011 då en protestvåg tvingade landets diktator att avgå, men det nya politiska systemet gick sedan i baklås. Kaïs Saïed som valdes till president 2019 avsatte två år senare regeringen och upplöste parlamentet. Han drev sedan igenom en ny grundlag. Saïed behöll sitt grepp om makten vid presidentvalet i oktober 2024.

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Jumhuriyya al-Tunisiyya/Republiken Tunisien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Kaïs Saïed (2019–)
Regeringschef
premiärminister Sara Zaafarani (2025–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
kandidater tilläts endast att ställa upp som partipolitiskt oberoende (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Ennahda 52, Qalb Tounes 38, Attayar 22, Karama 21, Fria författningspartiet 17, Tahya Tounes 14, Machrou Tounes 4, Nida Tounes 3 (2019)
Valdeltagande
11 procent i parlamentsval (2022)
Kommande val
parlamentsval 2027 1
1. troligt datum enligt praxis

Tunisien – Utrikespolitik och försvar

Tunisien har sedan självständigheten fört en alliansfri utrikespolitik. Det har setts som viktigt att ha goda relationer såväl till västländer och USA som till arabvärlden. Efter revolten under den arabiska våren 2011 fortsatte landet på samma linje samtidigt som samarbete med andra länder blev att bekämpa terrorism blev allt viktigare.

Fakta – försvar

Armén
27 000 man (2024)
Flygvapnet
4 000 man (2024)
Flottan
4 800 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
2,36 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,0 procent (2023)

Tunisien – Ekonomisk översikt

Tunisien har goda förutsättningar för turism, en viktig exportindustri och stor jordbruksexport av bland annat olivolja. Men trots detta har ekonomin inte tagit riktig fart sedan revolutionen 2011. Politisk och social oro har stört turism och utländska investeringar. Dåliga skördar och svårigheter inom energi- och gruvnäringarna har också haft negativ inverkan.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
3 978 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
0,0 procent (2023)
Total BNP
48 530 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
9,5 procent (2023)
Industrins andel av BNP
23,5 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
62,1 procent (2023)
Inflation
7,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
83,1 procent (2024)
Utlandsskuld
41 279 miljoner US dollar (2023)
Valuta
tunisisk dinar
Varuexport
19 985 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
25 485 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
94 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
textil- och konfektionsprodukter, livsmedel (främst olivolja), olja, oljeprodukter, fosforsyra, kemiska produkter, fosfat
Största handelspartner
Frankrike, Tyskland, Libyen, Spanien (2010)
Mottaget bistånd per invånare
100 US dollar (2022)

Tunisien – Naturtillgångar, energi och miljö

Fosfat, olja och fossilgas (naturgas) är Tunisiens främsta naturtillgångar, men landet är inte självförsörjande med energi utan importerar olja och gas. Tunisien är en av världens största fosfatproducenter.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
40,88 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
3,46 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
29 293 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
6 654 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Tunisien – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av ekonomin har minskat under de senaste årtiondena men det har ännu stor betydelse i de fattigare delarna av landets inre. Produktionen varierar dock kraftigt från år till år beroende på mängden nederbörd. Särskilt olivodlingarna är viktiga; Tunisien är en av världens största producenter och exportörer av olivolja.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
9,5 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
62,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
4,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
23,5 procent (2023)