Mali

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mali/

Mali i det inre av Västafrika är ett land med rika kulturella traditioner sedan medeltiden. Mali var en relativt stabil demokrati från 1992, då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur, och fram till en ny militärkupp i mars 2012. Trots ekonomiska reformer har Mali förblivit ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Efter kuppen 2012 har landet plågats av en utdragen konflikt med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister som krävt tusentals människors liv och tvingat hundratusentals på flykt.

Mali – Geografi och klimat

Mali ligger i Västafrika och är till ytan nästan tre gånger så stort som Sverige. Landet saknar kust och omges av sju grannländer. Mali består till största delen av öken och halvöken. Klimatet är hett och torrt i hela landet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 240 192 km2 (2022)
Tid
svensk –1 timme
Angränsande land/länder
Algeriet, Niger, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea, Senegal, Mauretanien
Huvudstad med antal invånare
Bamako 2 529 300 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer
Sikasso, Kayes, Koutiala, Ségou, Mopti, Gao
Högsta berg
Hombori Tondo (1 155 m ö h)
Viktiga floder
Niger, Senegal
Största sjö
Uppgift saknas
Medelnederbörd/månad
Bamako 220 mm (aug), 0 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Bamako 27 °C (juli), 24 °C (jan)

Källor

Mali – Befolkning och språk

Mali är glest befolkat, särskilt öknen i norr. Höga födelsetal gör att befolkningsökningen är snabb trots att också dödligheten, inte minst barnadödligheten, är hög och utvandringen stor. Nästan hälften av invånarna är under 15 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
bambara, fulani, senufo, bozo, mossi, songhai, dogon, tuareger, morer m fl
Antal invånare
20 250 834 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
17 (2020)
Andel invånare i städerna
43,9 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
41,0 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
9,4 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
3,0 procent (2020)
Fertilitetsgrad
5,8 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
49,9 procent (2020)
Förväntad livslängd
60 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
60 år (2019)
Förväntad livslängd för män
59 år (2019)
Språk
franska är officiellt språk, störst av de inhemska språken är bambara

Källor

Mali – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras även i praktiken. Mellan 80 och 90 procent av malierna är sunnimuslimer. Traditionellt har en tolerant form av islam utövats i Mali, till skillnad från den fundamentalistiska form som företrätts av islamiströrelser under 2000- och 2010-talet.

Mali – Utbildning

Utbildningsnivån i Mali är låg och analfabetismen är utbredd. Officiellt råder nioårig skolplikt från sju års ålder, men i verkligheten börjar bara sex av tio barn i skolan. Det är en av de lägsta siffrorna bland världens länder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
58,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
38 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
30,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,4 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,5 procent (2020)

Källor

Mali – Kultur

Malis kultur är en blandning av det arabiska Nordafrika och det svarta Västafrika. Det finns ett rikt konsthantverk, både i metall och trä. Dogonfolkets klippbyar i Bandiagarabergen i sydöst är berömda. Kända är också de maliska husen och byggnaderna, som är gjorda av soltorkad lera.

Mali – Sociala förhållanden

Enligt FN-organet UNDP återfinns Mali bland världens tio minst utvecklade länder. Undernäring och bristande sjukvård bidrar till att medellivslängden är låg. De hygieniska förhållandena är dåliga, vilket gör att sjukdomar som malaria, kolera, tuberkulos samt olika mag- och tarmsjukdomar florerar.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
60 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,9 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,5 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,4 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
82,5 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
45,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,9 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
35 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2020)

Källor

Mali – Seder och bruk

Som oftast i länder med en stor etnisk mångfald har de olika folkslagen i Mali skilda sedvänjor, även om makthavare sedan självständigheten 1960 har strävat efter att skapa en nationell identitet. Denna byggs upp av en gemensam kamp mot kolonialismen, vördnad för Malis rika historia, gemensamma nationella helgdagar och uppförandet av statyer föreställande gemensamma frihetshjältar etc.

Mali – Äldre historia

För 2 000 år sedan började flera statsbildningar ta form kring Nigerfloden. Nordvästra delen av dagens Mali ingick från 600-talet i Ghanariket. Under 1200-talet växte riket Mali fram i trakterna kring Bamako. Maliriket drev karavanhandel över Sahara och islam blev efter hand förhärskande religion. 1545 erövrades rikets huvudstad av kungadynastin Songhai. Under andra halvan av 1800-talet började franska kolonisatörer att tränga österut från kusten. Fransmännen besegrade efter hand de lokala härskarna.

Mali – Modern historia

Mali blev självständigt från kolonialmakten Frankrike 1960. Snart därefter blev Mali en socialistisk enpartistat. 1968 tog Moussa Traoré makten i en militärkupp. I slutet av 1980-talet växte kraven på demokratiska reformer och 1991 avsattes Traoré i en ny militärkupp, ledd av Amadou Toumani Touré. Kuppmakarna utlovade flerpartisystem, vilket blev verklighet 1992. Tio år senare återkom Touré till makten i ett presidentval, men 2012 avsattes han i ännu en kupp. Den blev startpunkten för uppror från såväl tuareger som islamister i norra Mali.

Mali – Politiskt system

Mali styrs av en tillfällig militärdominerad regering sedan militären 2021 genomförde sin andra kupp på ett år. Löftet om att återlämna makten till en civil regering senast i februari 2022 har brutits och författningen från 1992 är avskaffad. Det senaste beskedet är att civilt styre ska återinföras under 2024.

Mali – Demokrati och rättigheter

Mali demokratiserades 1992 och hade därefter fria val och ett fungerande flerpartisystem i ett par decennier. Tre militärkupper, separatistuppror och väpnad konflikt med islamistiska terrorister har under 2010- och 2020-talet krossat demokratin och urholkat respekten för de mänskliga rättigheterna.

Mali – Aktuell politik

Läget i Mali är mycket instabilt efter tuareg- och islamistuppror som bidrog till en militärkupp 2012 och till att utländska styrkor kom till landet för att bistå armén. Trots ett fredsavtal från 2015 har striderna spridit sig, samtidigt som etniskt våld blossat upp i mellersta Mali. Idag leds landet av ett militärt dominerat övergångsstyre sedan två militärkupper genomförts 2020 och 2021.

Fakta – politik

Officiellt namn
République du Mali/ Republiken Mali
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
tf president överste Assimi Goïta (2021–)
Regeringschef
tf premiärminister Choguel Maïga (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Samling för Mali (RPM) 53, Alliansen för demokrati i Mali (Adéma) 22, URD 19, Rörelsen för Mali 11, Allians för solidaritet i Mali 9, Demokratiska alliansen för fred-Mali 8, Samling för Malis utveckling 6, övriga partier samt oberoende 19 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Samling för Mali (RPM) 61, Adema 20, URD 18, övriga och oberoende 43 (2013)
Valdeltagande
43 procent respektive 35 procent i presidentvalets två omgångar 2018, 36 procent respektive 35 procent i parlamentsvalets två omgångar 2020
Kommande val
valdatum oklart

Källor

Mali – Utrikespolitik och försvar

Militant islamism skapar ett mycket instabilt säkerhetsläge i Mali. Regeringsarmén är beroende av utländsk trupp för att upprätthålla säkerheten. Det har sedan 2013 skett genom FN-insatsen Minusma samt franskledda jihadistbekämpande styrkor. Efter militärkupper 2020 och 2021 har dock Malis relationer kraftigt försämrats till såväl FN som Frankrike, USA och EU. De franskledda styrkorna håller nu på att lämna landet.

Fakta – försvar

Armén
10 000 man (2017)
Flygvapnet
400 man (2012)
Flottan
50 man (2012)
Militärutgifternas andel av BNP
3,3 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
12,7 procent (2020)

Källor

Mali – Ekonomisk översikt

Det konfliktdrabbade Mali är ett av världens fattigaste länder. Oroligheterna i landet förvärrar den ekonomiska situationen. Utländskt bistånd täcker omkring en tredjedel av de statliga utgifterna. Ett viktigt bidrag till Malis ekonomi är också pengar som skickas hem av de miljoner malier som arbetar utomlands.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
862 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
4,0 procent (2021)
Total BNP
17 465 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
36,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
21,2 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
34,4 procent (2020)
Inflation
3,0 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
47,4 procent (2020)
Utlandsskuld
6 081 miljoner US dollar (2020)
Valuta
västafrikansk CFA-franc
Varuexport
3 584 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
3 966 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
-0,8 miljarder US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
50 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
guld, bomull, boskap
Största handelspartner
Senegal, Sydafrika, Kina, Schweiz-Liechtenstein, Frankrike (2016)
Bistånd per person
73 US dollar (2017)

Källor

Mali – Naturtillgångar, energi och miljö

Mali är en av Afrikas största guldproducenter. En stor del av guldet bryts dock olagligt utom myndigheternas kontroll och smugglas ut ur landet. Elektricitet alstras med hjälp av importerad olja och vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
5 620 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
76,6 procent (2018)

Källor

Mali – Jordbruk och industri

Tre av fyra malier livnär sig på boskapsskötsel, jordbruk eller fiske. De allra flesta av dem odlar grödor för eget bruk på små arealer. Odlingen sker främst kring Nigerfloden i södra Mali. Med undantag för guldbrytning spelar industrisektorn en underordnad ekonomisk roll.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
36,2 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
33,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
10,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
21,2 procent (2020)

Källor