Mali

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mali/

Mali i det inre av Västafrika är ett land med rika kulturella traditioner sedan medeltiden. Mali var en relativt stabil demokrati från 1992, då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur, och fram till en ny militärkupp i mars 2012. Trots ekonomiska reformer har Mali förblivit ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Efter kuppen 2012 har landet plågats av en utdragen konflikt med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister.

Geografi och klimat

Mali ligger i Västafrika och är till ytan nästan tre gånger så stort som Sverige. Landet saknar kust och omges av sju grannländer. Det består till största delen av öken och halvöken. Norra Mali är en del av Sahara. Söder om öknen tar karga betesmarker i Saharas randområde Sahel vid.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 240 192 km2 (2018)
Tid
svensk –1 timme
Angränsande land/länder
Algeriet, Niger, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea, Senegal, Mauretanien
Huvudstad med antal invånare
Bamako 1 926 700 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Sikasso 214 000, Kayes 148 000, Mopti 105 600, Ségou 105 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Hombori Tondo (1 155 m ö h)
Viktiga floder
Niger, Senegal
Största sjö
Uppgift saknas
Medelnederbörd/månad
Bamako 220 mm (aug), 0 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Bamako 27 °C (juli), 24 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Mali är glest befolkat, särskilt öknen i norr. Höga födelsetal gör att befolkningsökningen är snabb trots att också dödligheten, inte minst barnadödligheten, är hög och utvandringen stor. Nästan hälften av invånarna är under 15 år. Bambara är landets största folkgrupp. Tuaregerna i norr har flera gånger gjort uppror mot centralmakten.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
bambara, fulani, senufo, bozo, mossi, songhai, dogon, tuareger, morer m fl
Antal invånare
18 541 980 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
15 (2017)
Andel invånare i städerna
41,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
42,6 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
10,3 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
3,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
6,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
58 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
59 år (2016)
Förväntad livslängd för män
57 år (2016)
Språk
franska är officiellt språk; störst av de inhemska språken är bambara

Källor

Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras också i praktiken. Mellan 80 och 90 procent av malierna är sunnimuslimer. Traditionellt har en tolerant form av islam utövats i Mali, till skillnad från den fundamentalistiska form som företrätts av islamiströrelser under 2000-talet.

Utbildning

Utbildningsnivån i Mali är låg och analfabetismen är utbredd. Ännu på 1990-talet gick bara en tredjedel av barnen i grundskolan. Satsningar på skolan har lett till att närmare 90 procent av barnen nu går det första sexåriga stadiet. På de högre stadierna uteblir fortfarande mer än hälften. Färre flickor än pojkar går i skolan på alla nivåer.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
61,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
38 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
33,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
18,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,2 procent (2015)

Källor

Kultur

Malis kultur är en blandning av det arabiska Nordafrika och det svarta Västafrika. Det finns ett rikt konsthantverk, både i metall och trä. Dogonfolkets klippbyar i Bandiagarabergen i sydöst är berömda. Kända är också de maliska husen och byggnaderna, som är gjorda av soltorkad lera.

Arbetsmarknad

Den formella arbetsmarknaden är liten; en stor majoritet av malierna lever av jordbruk, fiske och boskapsskötsel för eget husbehov. Även i städerna är den informella sektorn av ekonomin omfattande. Hundratusentals malier försörjer sig på arbete utomlands, i huvudsak i Elfenbenskusten, Frankrike och Senegal.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
8,0 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
17,9 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Enligt FN-organet UNDP återfinns Mali bland världens tio minst utvecklade länder. Undernäring och bristande sjukvård bidrar till att medellivslängden är mycket låg. De hygieniska förhållandena är usla, vilket gör att sjukdomar som malaria, kolera, tuberkulos samt olika mag- och tarmsjukdomar florerar.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
68 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade
1,3 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,6 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
74,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
24,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
42 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
9 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Som oftast i länder med en stor etnisk mångfald har de olika folkslagen i Mali skilda sedvänjor, även om makthavare sedan självständigheten 1960 har strävat efter att skapa en nationell identitet. Denna byggs upp av en gemensam kamp mot kolonialismen, vördnad för Malis rika historia och en lång tradition av fredlig samexistens mellan de olika folkslagen. Nationsbyggandet utgörs också av gemensamma nationella helgdagar och uppförandet av statyer föreställande gemensamma frihetshjältar etc.

Äldre historia

För 2 000 år sedan började flera statsbildningar ta form kring Nigerfloden. Nordvästra delen av dagens Mali ingick från 600-talet i Ghanariket. Under 1200-talet växte riket Mali fram i trakterna kring Bamako. Maliriket drev karavanhandel över Sahara och islam blev efter hand förhärskande religion. 1545 erövrades rikets huvudstad av kungadynastin Songhai. Från slutet av 1500-talet följde en lång period av oreda. Under andra halvan av 1800-talet började franska kolonisatörer att tränga österut från kusten. Fransmännen besegrade efter hand de lokala härskarna.

Modern historia

Mali blev självständigt från Frankrike 1960. Snart blev landet en socialistisk enpartistat. 1968 tog Moussa Traoré makten i en militärkupp. I slutet av 1980-talet ökade kraven på demokratiska reformer. 1990 inledde tuaregerna i norr ett långvarigt uppror. Året därpå avsattes Traoré i en militärkupp, ledd av Amadou Toumani Touré. Kuppmakarna utlovade en övergång till flerpartisystem, vilket genomfördes 1992. Tio år senare återkom Touré till makten i ett presidentval, men 2012 avsattes han i en ny kupp. Samtidigt intog tuaregrebeller och islamister hela norra Mali.

Politiskt system

Malis författning föreskriver att landet ska vara en sekulär republik med flerpartisystem. Den verkställande, den dömande och den lagstiftande makten ska vara skilda åt. Presidenten har en stark ställning och väljs för en mandatperiod på fem år i allmänna val.

Fakta – politik

Officiellt namn
République du Mali/ Republiken Mali
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ibrahim Boubacar Keïta (2013– )
Regeringschef
premiärminister Boubou Cissé (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
RPM 61, Adema 20, URD 18, övriga och oberoende 43 (2013)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Adema 51, URD 34, Samling för Mali 11, Patriotiska rörelsen för förnyelse (MPR) 8, Nationalkongressen för demokratiskt initiativ (CNID) 7, Parena 4, Sadi 4, oberoende 15, övriga 13 (2007)
Valdeltagande
43 % respektive 35% i presidentvalets två omgångar 2018, 33 % i parlamentsvalets första omgång 2013
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2023

Källor

Demokrati och rättigheter

Mali har haft fria val och ett fungerande flerpartisystem sedan 1992. Men en kupp 2012, och efterföljande konflikter med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister, har försvagat såväl demokratin som respekten för de mänskliga rättigheterna.

Aktuell politik

Läget i Mali är fortsatt instabilt efter tuareg- och islamistupproret som bidrog till en militärkupp 2012 och till att utländska styrkor kommit till landet för att bistå armén. 2013 valdes Ibrahim Boubacar Keïta till president. Stridigheterna har dock fortsatt, även efter det att regeringssidan slutit fred med tuaregrebellerna. Från 2015 har islamistgrupper genomfört flera attentat även i södra Mali. Keïta omvaldes för en andra mandatperiod sommaren 2018.

Fakta – politik

Officiellt namn
République du Mali/ Republiken Mali
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ibrahim Boubacar Keïta (2013– )
Regeringschef
premiärminister Boubou Cissé (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
RPM 61, Adema 20, URD 18, övriga och oberoende 43 (2013)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Adema 51, URD 34, Samling för Mali 11, Patriotiska rörelsen för förnyelse (MPR) 8, Nationalkongressen för demokratiskt initiativ (CNID) 7, Parena 4, Sadi 4, oberoende 15, övriga 13 (2007)
Valdeltagande
43 % respektive 35% i presidentvalets två omgångar 2018, 33 % i parlamentsvalets första omgång 2013
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Militant islamism har blivit ett växande hot mot stabiliteten i hela regionen under 2000-talet. Säkerheten i Mali upprätthålls inom ramen för FN-insatsen Minusma, där ett 40-tal länder deltar, även Sverige. Frankrike har som gammal kolonialmakt en särställning i malisk utrikespolitik och är landets största bilaterala biståndsgivare.

Fakta – försvar

Armén
10 000 man (2017)
Flygvapnet
400 man (2012)
Flottan
50 man (2012)
Militärutgifternas andel av BNP
3,1 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
12,7 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Mali räknas som ett av världens tio fattigaste länder. Utländskt bistånd täcker omkring en tredjedel av de statliga utgifterna och så gott som alla statliga investeringar betalas genom bistånd. Frankrike är den största bilaterala givaren. Ett viktigt bidrag till Malis ekonomi är också pengar som skickas hem av de miljoner malier som arbetar utomlands.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
780 US dollar (2016)
Total BNP
14 045 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
5,4 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
39,8 procent (2016)
Industrins andel av BNP
19,0 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
40,2 procent (2016)
Inflation
1,0 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
30,9 procent (2015)
Utlandsskuld
4 368 miljoner US dollar (2017)
Valuta
västafrikansk CFA-franc
Varuexport
2 896 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
3 600 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
- 1 210 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP
46 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
guld, bomull, boskap
Största handelspartner
Senegal, Sydafrika, Kina, Frankrike, Elfenbenskusten

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Guldutvinning har varit en del av ekonomin i Mali alltsedan medeltiden. I modern tid började kommersiell brytning på 1980-talet och landet är idag en av de större guldproducenterna i Afrika. Elektricitet framställs av olja och vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
1 412 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,1 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
61,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Fyra av fem malier livnär sig på boskapsskötsel, jordbruk eller fiske. De allra flesta av dem odlar grödor för eget bruk på små arealer. Odlingen sker främst kring Nigerfloden i södra Mali. De viktigaste matgrödorna är hirs, durra, majs och ris, medan bomull är den viktigaste exportgrödan.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
39,8 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
33,8 procent (2015)

Källor

Industri

Med undantag för guldbrytning spelar industrisektorn en underordnad roll i Malis ekonomi. De flesta industriföretag var tidigare statsägda, men huvuddelen är numera privatiserade.