Juntan lovar att återinföra ett civilt styre inom 36 månader. Flera brottsutredningar om korruption inleds mot toppolitiker.

Militären genomför september en kupp under ledning av överstelöjtnant Mamady Doumbouya som månaden efter utses till president. Då tillsätts också en övergångsregering med en civil premiärminister. De afrikanska samarbetsorganisationerna AU och Ecowas stänger av Guinea från medlemskap. De inför också sanktioner mot juntaledarna.

En ny författning godkänns i en folkomröstning. President Alpha Condés parti RPG vinner parlamentsvalet som hålls samtidigt. Men bägge valen bojkottas av större delen av oppositionen i protest mot att den nya författningen skulle ge president Condé rätt att ställa upp för omval. Han deltar också i och vinner höstens presidentval. Oppositionsledaren Cellou Dalein Diallo hävdar att han vunnit valet. De oroligheter som bryter ut efter valet kräver minst ett 20-tal liv.

De första lokalvalen sedan 2005 arrangeras. I samband med dem bryter protester ut som leder till flera dödsoffer.

Korruptionsanklagelser riktas mot president Alpha Condé, men framför allt mot hans son, Alpha Mohammed Condé, som anklagas för att ha tagit emot mutor i samband med en gruvaffär.

EFter att ha skjutits upp flera gånger äger parlamentsval slutligen rum. Valet vinns av president Alpha Condés parti RPG. Valet föregås politiska protester och oroligheter med många dödsfall som följd. 

Guinea drabbas av en epidemi av virussjukdomen ebola som kommer att kräva minst 2 500 liv.

Presidentval arrangeras. Vinnare blir Alpha Condé med Cellou Dalein Diallo som främsta konkurrent. 

Protester bryter ut sedan juntaledaren Moussa Dadis Camara antytt att han avser att delta i kommande presidentval. Militär sätts in mot demonstranterna och 157 människor skjuts ihjäl och över tusen skadas. I slutet av året lämnar Camara landet sedan han skottskadats. Överste Sékouba Konaté tar tillfälligt över regeringsmakten och banar väg för allmänna val och en ny författning.

President Lansana Conté avlider. En grupp officerare tar då makten i en kupp, ledd av kapten Moussa Dadis Camara, som utlovar fria val och kamp mot korruption. Efterhand uppstår tvivel om juntan kommer att lämna ifrån sig makten som den har lovat.

President Lansana Conté väljs om men han bara en konkurrent sedan alla andra kandidater underkänts. Åren därefter börjar ekonomin försämras och protesterna mot regimen ökar. Polis och militär går hårt demonstranterna och ett 60-tal människor dödas i samband med en strejk 2007.

Militärer gör uppror mot president Lansana Conté. Revolten lägger sig när presidenten går med på upprorsmakarnas krav på högre löner.

Lansana Conté vinner presidentvalet. Hans parti PUP segrar i det parlamentsval som hålls två år senare.

En ny författning antas och flerpartidemokrati införs i Guinea.

President Lansana Conté avskaffar premiärministerposten, vilket utlöser ett misslyckats kuppförsök. Den förre premiärministern Diarra Traoré och flera andra kuppmakare avrättas.

President Sékou Touré avlider. Innan någon efterträdare har utsetts tar militären makten i en kupp under ledning av överste Lansana Conté som utses till president och överste Diarra Traoré som blir premiärminister.

Kvinnor inleder protester mot regeringens ekonomiska politik. Viss privat handel och småföretagsamhet tillåts efter det.

President Sékou Touré inleder en terrorkampanj mot guineanska oppositionella.

Guineas president Sékou Touré bryter alla kontakter med Frankrike.

Guinea lämnar den så kallade franc-zonen, vilket gör att den egna valutan blir värdelös utanför landets gränser. 

Guinea utropar sig som en självständig stat. Den tidigare kolonialmakten Frankrike drar in sitt ekonomiska stöd till Guinea och blockerar landets utrikeshandel. Alla partiet utom den guineanske presidenten Sékou Tourés eget förbjuds och näringslivet förstatligas.