Guinea-Bissau
Ett nyfött barn i staden Gabu. Barnadödligheten är fortfarande hög, men har nästan halverats sedan år 2000. Foto: Rebecca Blackwell/TT

Guinea-Bissau

I hundratals år utsattes det område i Västafrika som idag är Guinea-Bissau för hänsynslös portugisisk exploatering. Från 1950-talet bekämpade befrielserörelsen PAIGC kolonialarmén och 1974 erkände Portugal landets självständighet. Men landet drogs snart in i en ond cirkel av kupper, revolter och inbördesstrider. 2014 kunde en demokratiskt vald regering ta över styret av landet, efter den senaste kuppen två år tidigare. Maktstrider kom dock att under flera år förlama det politiska livet.

Viktiga händelser

  • 2023

  • President Umaro Sissoco Embaló upplöser parlamentet efter strider mellan nationalgardet och presidentgardet i huvudstaden.   

  • 2022

  • Elva människor mister livet i ett kuppförsök.

  • 2019

  • Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde (PAIGC) blir största parti i parlamentsvalet i mars, men det blir Umaro Sissoco Embaló från Madem-G15 som segrar i presidentvalet senare under året. Han lyckas dock inte få sin kandidat till premiärminister godkänd av parlamentet, men Nuno Gomes Nabiam tillträder ändå.

  • 2016

  • 15 parlamentsledamöter utesluts regeringspartiet PAIGC sedan de har röstat nej till regeringens budget. De vägrar att godkänna uteslutningen och ockuperar parlamentsbyggnaden.         De bildar senare ett nytt parti Madem-G15

  • 2015

  • President José Mário Vaz avskedar sin premiärminister Domingos Simões Pereira. Det utlöser en svårlöst politisk kris i landet. 

  • 2014

  • PAIGC blir största parti i parlamentsvalet och dess kandidat José Mário Vaz segrar i presidentvalet

  • 2012

  • President Malam Bacai Sanhá avlider. När PAIGC:s Carlos Gomes Júnior ser ut att vinna presidentvalet tar militären makten i en kupp.

  • 2009

  • Arméchefen general Batista Tagme Na Wa dödas i ett bombattentat. Dagen efter mördas även president João Bernardo Vieira. PAIGC:s Malam Bacai Sanhá väljs till ny president.

  • 2007

  • FN-organet UNODC varnar för att Guinea-Bissau blivit ett transitland för smuggling av narkotika mellan Latinamerika och Europa.

  • 2005

  • Den forna diktatorn João Bernardo Vieira väljs på nytt till president.

  • 2004

  • Partiet PAIGC segrar i parlamentsvalet.

  • 2003

  • Militären tar makten i en oblodig kupp i september sedan parlamentsvalet skjutits upp flera gånger. Arméchefen Verissimo Correia Seabra utropar sig till president. En civil övergångsregering tillträder i oktober.

  • 2002

  • Kumba Yalá avskedar regeringen, upplöser parlamentet och utlyser nyval.

  • 2000

  • Oppositionsledaren Kumba Yalá från partiet PRS vinner presidentvalet. Hans parti hade året innan blivit största parti i parlamentsvalet.

  • 1998

  • Inbördeskrig bryter ut. Ett fredsavtal undertecknas i slutet av året och en regional fredsstyrka skickas till Guinea-Bissau.

  • 1994

  • Det gamla maktpartiet PAIGC vinner det första allmänna valet sedan flerpartidemokrati infördes 1990. Den forna diktatorn João Bernardo Vieira segrar i presidentvalet, men med knapp marginal.

  • 1990

  • Flerpartisystem införs.

  • 1980

  • Premiärminister João Bernardo Vieira tar makten i en kupp vilket leder till att Kap Verde bryter kontakten med Guinea-Bissau året därpå.

  • 1974

  • Portugal erkänner Guinea-Bissaus som en självständig stat. Året därpå får även Kap Verde sitt oberoende; Kap verde och Guinea-Bissau har tillsammans bekämpat det portugisiska kolonialstyret genom rörelsen PAIGC.

    Luis Cabral blir president i Guinea-Bissau. Han är ny ledare för PAIGC sedan hans bror Amilcal Cabral mördats. 

  • 1973

  • Guinea-Bissau utropar sig som en självständig stat.

    Amilcar Cabral, PAIGC:s grundare, mördas i grannlandet Guinea.

  • 1963

  • Partiet PAIGC inleder en väpnad kamp mot kolonialmakten Portugal.

  • 1956

  • Partiet PAIGC grundas av kapverdiern Amilcar Cabral. Dess mål är att befria Guinea-Bissau och Kap Verde från kolonialmakten Portugal.

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0