Guinea-Bissau

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/guinea-bissau/

Guinea-Bissau i Västafrika var i flera sekler en portugisisk koloni, som utsattes för hänsynslös exploatering. Från 1950-talet bekämpade befrielserörelsen PAIGC kolonialarmén och 1974 erkände Portugal landets självständighet. Men det fria Guinea-Bissau drogs in i en ond cirkel av kupper, revolter och inbördes strider. Först 2014 kunde en folkvald regering överta styret. Landets ekonomi baseras på jordbruk, främst export av cashewnötter, och försäljning av licenser till utländska fiskeflottor.

Guinea-Bissau – Geografi och klimat

Guinea-Bissau ligger norr om ekvatorn på Afrikas västkust och är till ytan något större än Belgien. Klimatet är hett och fuktigt. Nederbörden är rik i hela landet, men det regnar mest vid kusten.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
36 125 km2 (2022)
Tid
svensk –1 timme
Angränsande land/länder
Senegal, Guinea
Huvudstad med antal invånare
Bissau 687 000 (FN-uppskattning 2024)
Övriga större städer
Gabú, Bafatá
Viktiga floder
Cacheu, Mansôa, Geba, Corubal
Medelnederbörd/månad
Bissau 0 mm (maj), 700 mm (aug)
Medeltemperatur/dygn
Bissau 27 °C (juli), 24 °C (jan)

Guinea-Bissau – Befolkning och språk

Över hälften av invånarna i Guinea-Bissau lever på traditionellt sätt i självhushåll på landsbygden, men en inflyttning till städerna pågår, i synnerhet bland unga män. I hopp om arbete och ett bättre liv söker sig många också till grannländerna, Europa eller USA. I landet finns ett 20-tal folkgrupper, varav balante (balanta) är störst.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
2 150 842 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
75 (2022)
Andel invånare i städerna
45 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
30,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
8,6 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
3,9 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
2,2 procent (2023)
Förväntad livslängd
60 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
62 år (2022)
Förväntad livslängd för män
58 år (2022)
Andel kvinnor
50,6 procent (2023)

Guinea-Bissau – Religion

Knappt hälften av invånarna i Guinea-Bissau är muslimer, medan drygt en femtedel är kristna. Det finns även en stor grupp som utövar inhemska traditionella religioner. Under senare år har konflikter med religiösa förtecken blivit vanligare.

Guinea-Bissau – Utbildning

Utbildningsnivån är låg i Guinea-Bissau och hela sektorn har länge befunnit sig i kris. Endast hälften av den vuxna befolkningen kan läsa och skriva. Stora problem är en skriande brist på utbildade lärare samt att akademiker ofta väljer att arbeta utomlands där lönerna är högre.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
71,3 procent (2010)
Antal elever per lärare i grundskolan
52 (2010)
Läs- och skrivkunnighet
53,9 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,0 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
16,2 procent (2013)

Guinea-Bissau – Sociala förhållanden

I Guinea-Bissau är fattigdomen utbredd, särskilt i byarna på landsbygden. Ändå har vissa förbättringar skett under de senaste årtiondena: den förväntade livslängden har ökat avsevärt och barna- och mödradödligheten har minskat. Ett stort socialt problem är att många kvinnor och barn utnyttjas inom sexindustrin eller för slavliknande arbete i välbeställdas hushåll.

Fakta – sociala förhållanden

Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
62 procent (2022)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
27,8 procent (2022)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
2,4 procent (2022)
Spädbarnsdödlighet
49 per 1000 födslar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
69 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,2 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
10 procent (2024)

Guinea-Bissau – Kultur

Den guineanska musiken har behållit sin särart. En av de främsta musikstilarna heter gumbe och blandar inhemska rytmer med toner från Västindien och Portugal. Texterna skrivs ofta på blandspråket crioulo. Sakta håller även en guineansk litteratur på att växa fram.

Seder och bruk

Guinea-Bissaus välkända handvävda bomullstyger i klara färger och med geometriska mönster bärs vid familjehögtider och på andra fester. I köket finns portugisiska influenser kvar från kolonialtiden. Fisk och ris står ofta på menyn. Flera av helgdagarna markerar viktiga händelser i landets historia.

Guinea-Bissau – Äldre historia

Området där Guinea-Bissau ligger var historiskt en del av rikena Ghana och Mali. Under 1400-talet anlände portugisiska sjöfarare som med hjälp av malinkefolket handlade med slavar. Först på 1800-talet började portugiserna på allvar att kolonisera området. De mötte hårt motstånd från lokalbefolkningen. Guinea-Bissau blev självständigt 1974 efter elva års befrielsekrig.

Guinea-Bissau – Modern historia

Guinea-Bissau blev självständigt 1974 efter ett långt befrielsekrig mot kolonialmakten Portugal. Den nya nationen led av politisk oro och ekonomisk kris. Ett inbördeskrig utkämpades 1998–1999. Oroligheterna har fortsatt efter millennieskiftet: 2003 avsattes president Kumba Yalá i en kupp, 2009 mördades president João Bernardo Vieira och 2012 inträffade en ny kupp. Valet 2014 innebar en återgång till civilt styre.

Guinea-Bissau – Demokrati och rättigheter

Guinea-Bissau dras med stora demokratiska brister. Landet har skakats av flera militärkupper, den senaste inträffade 2012. Korruptionen är omfattande och förvärras av att Guinea-Bissau är ett genomfartsland för narkotikasmuggling från Latinamerika till Europa. Rättssäkerheten är låg.

Guinea-Bissau – Inrikespolitik och författning

Guinea-Bissau är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Landets historia har sedan självständigheten från Portugal 1974 präglats av politiskt kaos och militärkupper. Den senaste kuppen ägde rum 2012. Två år senare hölls demokratiska val, men maktkamp inom regeringspartiet PAIGC utlöste en långdragen politisk kris. Ett presidentskifte 2019 har inte lett till ökad stabilitet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republica da Guiné-Bissau/ Republiken Guinea-Bissau
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Umaro Sissoco Embaló (2020–)
Regeringschef
premiärminister Rui Duarte de Barros (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Valförbund dominerat av Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde (PAIGC) 54, Rörelsen för ett demokratiskt alternativ (Madem-G15) 29, Partiet för samhällsförnyelse (PRS) 12, Arbetarpartiet 6, Samling för folkets enhet-Guinea-Bissaus demokratiska parti (APU-PDGB) 1 (2023) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde (PAIGC) 47, Rörelsen för ett demokratiskt alternativ (Madem-G15) 27, Partiet för samhällsförnyelse (PRS) 21, Samling för folkets enhet-Guinea-Bissaus demokratiska parti (APU-PDGB) (5), övriga (2) (2019)
Valdeltagande
80 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
president- och parlamentsval den 23 november 2025
1. inför valet 2023 bildade PAIGC ett valförbund med fyra småpartier

Guinea-Bissau – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken i Guinea-Bissau färgas av landets behov av bistånd från omvärlden. Det är viktigt att hålla sig väl med stora givare som EU och en rad FN-organ samt med den forna kolonialmakten Portugal. Guinea-Bissau har under senare år utvecklat allt närmare relationer med Kina samt med de tidigare portugisiska kolonierna Brasilien och Angola.

Fakta – försvar

Armén
4 000 man (2022)
Flygvapnet
100 man (2022)
Flottan
350 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,61 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,2 procent (2022)

Guinea-Bissau – Ekonomisk översikt

Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen i Guinea-Bissau, trots att jordbruksexporten är liten och mestadels består av cashewnötter. Det gör landets ekonomi sårbar för dåliga väderförhållanden och för svängningar i världsmarknadspriset på cashewnötter. Staten får en del inkomster från försäljning av fiskelicenser till främst EU.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
951 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
5,2 procent (2023)
Total BNP
2 048 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
30,7 procent (2023)
Industrins andel av BNP
18,8 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
46,1 procent (2023)
Inflation
4,2 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
79,5 procent (2022)
Utlandsskuld
1 128 miljoner US dollar (2023)
Valuta
västafrikansk franc
Varuexport
235 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
469 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
34 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
cashewnötter, frukt, timmer och trävaror
Största handelspartner
Kina, Indien, Portugal
Mottaget bistånd per invånare
71 US dollar (2022)

Guinea-Bissau – Naturtillgångar, energi och miljö

Gruvnäringen i Guinea-Bissau är outvecklad, men planer finns på att bryta bauxit – råvaran till aluminium – och fosfat. Nästan all energi som förbrukas av hushållen kommer från biomassa som brännved och träkol. Den elektricitet som används alstras ofta i små privata dieselgeneratorer. Landets kustområden är särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
36 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
16 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
2,55 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,29 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
329 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
1 261 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Guinea-Bissau – Jordbruk och industri

Guinea-Bissaus jordbruk är den viktigaste näringen, såväl för de allra flesta invånare som för landets ekonomi som helhet. Den stora folkmajoriteten försöker försörja sig på småskalig odling i huvudsak för eget bruk. Ris är den främsta matgrödan. För exporten är cashewnötter den i särklass största produkten. Industrin är outvecklad och förädlar framför allt livsmedel.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
30,7 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
29,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
70,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
18,8 procent (2023)