Guinea-Bissau

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/guinea-bissau/

I hundratals år utsattes det område i Västafrika som i dag är Guinea-Bissau för hänsynslös portugisisk exploatering. Från 1950-talet bekämpade befrielserörelsen PAIGC kolonialarmén och 1974 erkände Portugal landets självständighet. Men Guinea-Bissau drogs in i en ond cirkel av kupper, revolter och inbördesstrider. Först 2014 kunde en folkvald regering överta styret.

Guinea-Bissau – Geografi och klimat

Guinea-Bissau, som till ytan är något större än Belgien, ligger norr om ekvatorn på Afrikas västkust. Klimatet är hett och fuktigt. Nederbörden är rik över hela landet, men det regnar mest vid kusten. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
36 125 km2 (2022)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Senegal, Guinea
Huvudstad med antal invånare
Bissau 621 000 (uppskattning 2021)
Övriga större städer
Gabú, Bafatá
Viktiga floder
Cachaeau, Mansôa, Geba, Corubal
Medelnederbörd/månad
Bissau 0 mm (maj), 700 mm (aug)
Medeltemperatur/dygn
Bissau 27 °C (juli), 24 °C (jan)

Guinea-Bissau – Befolkning och språk

Över hälften av invånare lever ett traditionellt liv på landsbygden, byggt på självhushållning. På senare år har dock allt fler guineaner, främst unga män, flyttat till de större städerna. År 2025 beräknas hela 42 procent av befolkningen bo i Bissau. I hopp om att hitta ett arbete försöker många guineaner också ta sig till grannländerna, Europa eller USA.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
balante, fulani, malinke , mandjako, pepel med flera
Antal invånare
2 105 566 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
70 (2020)
Andel invånare i städerna
45 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
34,0 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
9,3 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
2,2 procent (2022)
Fertilitetsgrad
4,0 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,6 procent (2022)
Förväntad livslängd
60 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
62 år (2021)
Förväntad livslängd för män
57 år (2021)
Språk
portugisiska är officiellt språk, men de flesta talar crioulo, lokala språk som balante-kentohe, pulaar, mandjak, mandinka, pepel

Guinea-Bissau – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen och den religiösa toleransen är traditionellt hög. På senare år har dock konflikter med religiösa förtecken blivit vanligare. Omkring 45 procent av invånarna är muslimer, cirka 22 procent är kristna, men siffrorna är osäkra. Det finns också en stor grupp som bekänner sig till inhemska traditionella naturreligioner. 

Guinea-Bissau – Utbildning

Barnen börjar den sjuåriga grundskolan vid sex års ålder. Efter en militärkupp 2012 var många skolor stängda under nästan ett helt år.  Även därefter hölls många skolor stängda på grund av brist på pengar,  en akut och långdragen politisk kris och coronapandemin. Kriserna har även slagit mot den högre utbildningen.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
52,9 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
71,3 procent (2010)
Antal elever per lärare i grundskolan
52 (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
9,3 procent (2021)

Guinea-Bissau – Sociala förhållanden

Mellan hälften och två tredjedelar av befolkningen i Guinea-Bissau lever i fattigdom – källorna varierar. Särskilt utsatta är landsbygdsbor. Fattigdomen förvärrades under coronapandemin 2020–2021.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
59 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
18,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
3,1 procent (2021)
Spädbarnsdödlighet
50 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
61 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
14 procent (2022)

Guinea-Bissau – Kultur

Den guineanska musiken har behållit sin särart. En av de främsta musikstilarna heter gumbe, och blandar inhemska rytmer med toner från Västindien och Portugal. Texterna skrivs ofta på crioulo, som blandar västafrikanska språk med portugisiska. Sakta håller det också på att växa fram en egen litteratur.

Guinea-Bissau – Äldre historia

Området som utgör Guinea-Bissau var historiskt en del av rikena Ghana och Mali. Under 1400-talet anlände portugisiska sjöfarare som med hjälp av malinkefolket handlade med slavar. Först på 1800-talet började portugiserna på allvar att kolonisera området. De mötte hårt motstånd från befolkningen. Guinea-Bissau blev självständigt 1974 efter elva års befrielsekrig.

Guinea-Bissau – Modern historia

Efter ett elva år långt befrielsekrig blev Guinea-Bissau blivit en självständig stat 1974, men redan från början hopade sig problemen. Ekonomin var i kris och oro rådde inom politiken. Inbördeskrig rasade i landet 1998–1999. Presidentval hölls 1999 och 2005 men ingen av dem som valdes då kunde sitta mandatperioden ut: Kumba Yalá avsattes i en oblodig kupp 2003 och João Bernardo Vieira mördades 2009. Militären tog på nytt makten 2012. Två år senare hölls nya demokratiska val, men en politisk kris inom det största partiet, PAIGC, kom att förlama det politiska livet.

Guinea-Bissau – Demokrati och rättigheter

Det demokratiska systemet i Guinea-Bissau har stora brister. Landet har skakats av flera kupper, den senaste 2012. Men även om flera allmänna val har hållits sedan dess har det politiska livet periodvis gått helt i stå på grund av maktstrider. Korruption är ett stort problem, vilket förvärras av den narkotikasmuggling som går via Guinea-Bissau. Rättssäkerheten har stora brister.

Guinea-Bissau – Inrikespolitik och författning

Ända sedan självständigheten från Portugal 1974 har Guinea-Bissaus historia präglats av politiskt kaos med militärkupper och kuppförsök. Den senaste kuppen ägde rum 2012. Två år senare hölls demokratiska val, men politiska motsättningar inom det dominerande partiet PAIGC utlöste en långdragen politisk kris. Ett skifte på presidentposten 2019 har inte lett till någon påtaglig politisk stabilitet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republica da Guiné-Bissau/ Republiken Guinea-Bissau
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Umaro Sissoco Embaló (2020–)
Regeringschef
premiärminister Rui Duarte Barros (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Allians ledd av Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde, PAIGC (54), Rörelsen för ett demokratiskt alternativ, Madem-G15 (29), Partiet för samhällsförnyelse, PRS (12), Arbetarpartiet (6), Samling för folkets enhet (APU) (1), övriga (2) (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde, PAIGC (47), Rörelsen för ett demokratiskt alternativ, Madem-G15 (27), Partiet för samhällsförnyelse, PRS (21), Samling för folkets enhet-Guinea-Bissau Demokratiska parti, APU-PDGB (5), övriga (2) (2019)
Valdeltagande
knappt 85 % i parlamentsvalet 2019, 90 % i presidentvalets första omgång 2014, 78 % i den andra omgången)
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 2027

Guinea-Bissau – Utrikespolitik och försvar

Guinea-Bissaus utrikespolitik påverkas i hög grad av landets behov av att hålla sig väl med utländska biståndsgivare. EU, olika FN-organ och en rad europeiska länder, inte minst den gamla kolonialmakten Portugal, har länge tillhört de viktigaste givarna. På senare år har kontakterna med Kina, Angola och Brasilien stärkts. Guinea-Bissau har till och från haft spänningsfyllda relationer till sina grannländer.

Fakta – försvar

Armén
4 000 man (2022)
Flygvapnet
100 man (2022)
Flottan
350 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,78 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,1 procent (2021)

Guinea-Bissau – Ekonomisk översikt

Guinea-Bissaus viktigaste näring är jordbruket. Exportsektorn är liten och domineras nästan helt av cashewnötter, vilket gör landet sårbart för variationer i världsmarknadspriserna. Staten får en betydande del av sina inkomster från försäljning av fiskelicenser till främst EU.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
776 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
3,5 procent (2022)
Total BNP
1 634 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
30,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
13,5 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
50,2 procent (2020)
Inflation
5,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
79,5 procent (2022)
Utlandsskuld
1 112 miljoner US dollar (2021)
Valuta
västafrikansk franc
Varuexport
236 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
370 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,1 miljarder US dollar (2019)
Varuhandeln i andel av BNP
37 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
cashewnötter, frukt, timmer och trävaror
Största handelspartner
Kina, Indien, Portugal, Senegal, Pakistan
Mottaget bistånd per invånare
81 US dollar (2021)

Guinea-Bissau – Naturtillgångar och energi

Gruvnäringen i är i sin linda, men långtgående planer finns på att bryta bauxit (som är råvara till aluminium) och fosfat. Utländska bolag söker även efter olja, guld, ilmenit och zirkon. För sin elförsörjning är landet nästan helt beroende av importerad olja. Guinea-Bissau är sårbart för klimatförändringar, särskilt utsatta är lågt belägna områden längs kusten.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
62 kilo oljeekvivalenter (2007)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
36 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
16 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
2,55 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,29 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
329 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
1 261 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Guinea-Bissau – Jordbruk och industri

Guinea-Bissau har en jordmån och ett klimat som lämpar sig för jordbruk. Ris, som är den främsta basgrödan, odlas framför allt i Tombaliregionen i söder. En stor del av befolkningen odlar främst för eget bruk, men odling av cashewnötter ger viktiga exportinkomster. Landets industrisektor är liten och ägnar sig i hög grad åt förädling av livsmedel.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
30,9 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
29,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
70,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
13,5 procent (2020)