Elfenbenskusten
Foto: Wikimedia Commons/Zenman

Elfenbenskusten

Elfenbenskusten vid Guineabukten i Västafrika var en av Frankrikes afrikanska mönsterkolonier med en ekonomi grundad på odling av kakao och kaffe. Landet framstod länge som ett under av stabilitet och välstånd i Afrika, om än ingen demokrati. En statskupp vid millennieskiftet och följt av inbördeskrig ledde till politiskt kaos. Ekonomiska problem skärpte motsättningarna inom landet. Frågan om vilka rättigheter invandrarna från grannländerna spelade en central roll i konflikten. Efter nya våldsamheter 2011 förbättrades situationen, men fortfarande råder starka spänningar inom landet.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • Oktober

    • Oroligheter bryter ut kring regionalvalen

      Elfenbenskusten går till val för att utse nästan 200 borgmästare och 31 regionala råd. Den stora striden stod mellan president Ouattaras RHDP och Henri Konan Bédiés PDCI. Valet bojkottas av delar av den förre presidenten Gbagbos parti FPI. En 30-årig man dödas i den sydliga staden Lakota, då anhängare som stödjer olika kandidater drabbar samman. Då det slutliga valresultatet dröjer bryter oroligheter även ut i badorten Grand-Bassam i närheten av Abidjan. Flera skadas i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Oroligheter förekommer även på andra håll i landet. Sammanlagt dödas fem människor, bland andra kampanjchefen för Abidjans borgmästare som kidnappades och mördades. När resultatet väl kommer har RHDP med klar marginal blivit största parti med sammanlagt 60 procent av rösterna, med PDCI på andra plats. RHDP vinner i 18 av de 31 regionerna, medan PDCI tar makten i sex och FPI i en. Tre regioner kommer att styras av oberoende politiker. RHDP dominerar även på kommunal nivå, och vinner i 92 departement, medan PDCI segrar i 50 och oberoende krafter blir störst i 56 departement. Flera förlorande kandidater anklagar valkommissionen för fusk. Valdeltagandet är lågt, drygt 36 procent i kommunalvalen, och lite över 46 procent i regionalvalen.

    • Augusti

    • 800 fångar beviljas amnesti

      President Ouattara beviljar 800 fångar amnesti. Den omfattar personer som dömts för våldsamheterna efter valet 2010 eller brott mot staten efter 2011. Presidenten beskriver amnestin som en gest för försoning. Bland dem som friges hör Simone Gbagbo, hustru till den före detta presidenten Laurent Gbagbo, som 2015 dömdes till 20 års fängelse för att bland annat ha hotat statens säkerhet och organiserat väpnade grupper. Två av Gbagbos tidigare ministrar, Moise Lida Kouassi och Assoa Adou samt rebelledaren Kamagaté Souleymane får också amnesti, men har ännu inte frigivits.

    • Gbagbo väljs till ledare för FPI-fraktion

      Den förre presidenten Laurent Gbagbo väljs med klar majoritet, till ledare för en fraktion av Ivorianska folkfronten (FPI), trots att han står inför rätta för brott mot mänskligheten vid ICC. Samtidigt väljs Pascal Affi N'Guessan om som ledare för FPI:s andra fraktion, som också är större.

    • Juli

    • Regeringspartier slås samman

      Regeringskoalitionen Houphouetistiska mötet för demokrati och fred (RHDP) blir ett formellt parti när RDR, UDPCI och några andra partier i koalitionen slås samman. PDCI väljer dock att inte ansluta sig. Flera ledande PDCI-politiker som pläderat för en sammanslagning utesluts senare ur partiet. Sju av de uteslutna PDCI-politikerna har fått ministerposter i regeringen. PDCI-ledaren Henri Konan Bédié aviserar att hans parti ska ställa upp i lokal- och regionalvalen i oktober som ett oppositionsparti.

    • Regeringen spricker

      President Ouattara upplöser regeringen efter en konflikt med koalitionspartnern PCDI. En tvistefråga handlar om att PDCI vill utse en egen kandidat inför presidentvalet år 2020. Premiärminister Amadou Gon Coulibaly får i uppdrag att bilda en ny regering.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0