Algeriet
Moskén som dominerar stadsbilden i Alger är Afrikas största. Minareten är med sina 265 meter den högsta i världen. Foto: Zinedin Zebar/Polaris/TT

Algeriet

Algeriet är Afrikas största land och sträcker sig från Medelhavet långt ned i Sahara. Olja och gas utgör landets ekonomiska ryggrad. De flesta bor vid kusten, där stadsbebyggelsen vittnar om mer än hundra år av franskt styre, som avslutades med ett bittert krig 1954–1962. En våldsam konflikt rasade under 1990-talet, sedan militären satt stopp för en islamistisk valseger. Militärens fortsatta makt över samhället väckte 2019 en folklig rörelse som kräver demokratisering.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • November

    • FLN förlorar majoritet i många kommuner

      Maktpartiet FLN vinner lokala och regionala val, räknat i totala antalet mandat. Men i själva verket tappar FLN sin majoritet i 479 av de 603 kommuner där partiet tidigare styrt på egen hand. I 552 av landets 1 451 kommuner måste FLN nu samarbeta med allierade, i synnerhet stödpartiet RND. Valet har följts med visst intresse eftersom det kan ge en bild av hur starkt stödet är för president Tebboune efter företrädaren Bouteflikas långvariga maktinnehav. Valdeltagandet nådde högre än i det senaste riksvalet: nästan 37 procent i kommunvalen och lite lägre på provinsnivån. Socialistfronten FFS vann i 47 kommuner, särskilt i Kabylien.

    • Skärpt läge kring Västsahara

      Tre algeriska medborgare dör i Västsahara när deras lastbilskolonn angrips. Händelsen inträffar i en del av Västsahara som hålls av den sahariska befrielserörelsen Polisario; merparten av Västsahara är ockuperad av Marocko, men Polisario har stöd av Algeriet som också hyser en stor mängd sahariska flyktingar. Algeriet anklagar Marocko för anfallet mot fordonen och förbindelserna mellan de två grannländerna, som redan är dåliga, försämras ännu mer. En FN-ledd fredsprocess står helt stilla sedan 2019. Den svenskitalienske diplomatveteranen Staffan de Mistura har fått FN:s uppdrag att väcka liv i samtalen igen.

    • Oktober

    • Algeriet stoppar gas till Marocko

      Ett kontrakt som säger att Algeriet levererar naturgas till Marocko löper ut och Algeriet väljer att inte förlänga avtalet, med hänvisning till fientligt agerande från marockansk sida. Gasledningen används sedan 1996, huvudsakligen för algerisk export till Spanien, och Marocko brukar utöver transitavgifter också få vissa gasleveranser. För Marockos del bidrar gasen i vanliga fall till 10 procent av elproduktionen. Algeriets export till Spanien kommer tills vidare att gå via undervattensledningen Medgaz, som dock har mindre kapacitet. I Spanien väcker händelseförloppet oro för energibrist.

    • Domstol förbjuder ungdomsrörelse

      Organisationen Rassemblement actions jeunesse (RAJ), som varit aktiv i de senaste årens omfattande folkliga protester, förbjuds av en domstol. RAJ har funnits i 28 år och beskriver förbudet som ett hot mot föreningsfrihet och yttrandefrihet. Domen kommer att överklagas. Domstolen åberopar en lag som säger att man måste söka förhandstillstånd för att få bilda en organisation. Lagen infördes 2012 som ett sätt för regimen under Abdelaziz Bouteflika att hindra protesterna från den arabiska våren 2011 att sprida sig i Algeriet. Enskilda medlemmar av RAJ har på senare år fått problem med myndigheter som hävdat att de ”undergräver statens territoriella integritet”.

    • Fängelsedomar för Bouteflikas krets

      Said Bouteflika, bror till landets expresident Abdelaziz Bouteflika och under dennes tid en av landets mäktigaste män, döms till två års fängelse på anklagelser om att ha hindrat rättvisan. Huvudmisstänkta i korruptionsmålet är två andra personer med band till bröderna: förre justitieministern Tayeb Louh och affärsmannen Ali Haddad, som döms till sex respektive två års fängelse. De allvarligaste anklagelserna mot Said Bouteflika har prövats i militärdomstol men ledde i slutänden till frikännande (se 2 januari 2021).

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0