Algeriet
Moskén som dominerar stadsbilden i Alger är Afrikas största. Minareten är med sina 265 meter den högsta i världen. Foto: Zinedin Zebar/Polaris/TT

Algeriet

Algeriet är Afrikas största land och sträcker sig från Medelhavet långt ned i Sahara. Olja och gas utgör landets ekonomiska ryggrad. De flesta bor vid kusten, där stadsbebyggelsen vittnar om mer än hundra år av franskt styre, som avslutades med ett bittert krig 1954–1962. En våldsam konflikt rasade under 1990-talet, sedan militären satt stopp för en islamistisk valseger. Militärens fortsatta makt över samhället väckte 2019 en folklig rörelse som kräver demokratisering.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juli

    • Krisåtgärder mot covid-19

      En kriskommitté bildas med uppdraget att försöka lösa den kroniska brist på syrgas som råder samtidigt som antalet fall av covid-19 ökar igen. Sjukvårdsministern ger order om att hotell i större städer ska användas för patienter som behöver syrgas eftersom vårdplatserna på sjukhus inte räcker. Bara 3 procent av algerierna är vaccinerade mot coronavirus. Lokal tillverkning av kinesiska och ryska vacciner ska enligt planerna börja i september.

    • Kabyliska separatister får stöd i Marocko

      Algeriets nya regering har inte hunnit mycket mer än tillträda när en diplomatisk träta med Marocko trappas upp. Marockos FN-ambassadör har fem dagar tidigare deklarerat att Rabat stöder rätten till självbestämmande för den berbiska befolkningen i Kabylien. Algeriet kallar nu hem sin ambassadör i Marocko för konsultationer. I Kabylien finns en radikal separatiströrelse, MAK som av den algeriska ledningen betecknas som terrorgrupp, men bedömare anar bakom dispyten en annan sårig konflikt: den om Västsahara. Algeriet stöder västsahariernas krav på frihet från marockansk överhöghet, och tillåter den sahariska befrielserörelsen Polisario att verka på algeriskt territorium, vilket starkt irriterar Marocko. Att Marocko genom sina uttalanden verkligen vill uppmuntra berbisk nationalism anses inte heller troligt. Marocko har sin egen berbiska minoritet att ta hänsyn till. Om berber i grannlandet stärker sina frihetskrav kan en liknande utveckling väntas i Marocko.

    • Strafflagen brukas mot yttrandefrihet

      President Tebboune beordrar frigivning av 101 personer som gripits i samband med de sporadiska protestaktioner som alltsedan 2019 har organiserats av demokratirörelsen Hirak. Före beskedet finns enligt människorättsaktivister fler än 300 fångar som frihetsberövats på liknande grunder. Tre dagar senare döms journalisten Adel Sayed, som är efterlyst, till två års fängelse och förlorar sitt radiojobb för inlägg han gjort på internet. Som grund för domen används artikel 96 i strafflagen om publiceringar som ”undergräver nationella intressen”.

    • Ingen försvarsminister utses

      Dagen innan det nyvalda parlamentet ska samlas meddelar presidenten att Ramtane Lamamra blir utrikesminister i den nya regeringen under Aymen Benabderahamane. Lamamra har lång erfarenhet som diplomat, bland annat från FN-sammanhang, och sitter i styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Premiärministern behåller själv finansministerportföljen. President Tebboune är överbefälhavare och ingen försvarsminister har utnämnts. Inte heller i 2020 års regering fanns någon försvarsminister.

    • Juni

    • Islamister väljer att vara i opposition

      Aymen Benabderahamane, finansminister och tidigare centralbankschef, utnämns till premiärminister. Han ska nu, byggt på resultatet i valet den 12 juni, komma överens med partierna om en ny regering som kan accepteras av parlamentet. Det största islamistpartiet, MSP som fick 65 av 407 mandat, deklarerar att partiet inte kommer att ingå i regeringen. MSP anses stå nära Muslimska brödraskapet och har tidigare ingått i en rad algeriska regeringskoalitioner.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0