Algeriet

Algeriet – Geografi och klimat

Algeriet är Afrikas till ytan största land, drygt fem gånger så stort som Sverige. Från den långa Medelhavskusten i norr är det närmare 200 mil till sydgränsen i Sahara. I öknarna i söder är somrarna mycket heta. Vid kusten råder medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, fuktiga vintrar.

Algeriet – Befolkning och språk

Merparten av befolkningen i Algeriet har berbiskt ursprung men en majoritet identifierar sig som araber. Berberna utgör dock en stor minoritet som ofta ser sig som diskriminerad. Befolkningen har vuxit kraftigt sedan självständigheten 1962 och drygt var fjärde algerier är under 15 år. Medan över 90 procent av invånarna bor vid eller nära kusten i norr är stora delar av öknarna i söder nästan folktomma. Sedan 2016 är det berbiska språket tamazight officiellt språk vid sidan av arabiskan.

Algeriet – Religion

Islam är statsreligion i Algeriet där i princip alla bekänner sig till islams huvudfåra sunni. Författningen stadgar religionsfrihet men statliga institutioner får inte gå emot muslimsk moral. 2020 öppnades Afrikas största moské i Alger.

Algeriet – Utbildning

Barn i Algeriet börjar den obligatoriska nioåriga grundskolan vid sex års ålder. Nästan alla barn går de första fem åren och de flesta fortsätter på det följande fyraåriga stadiet, men många går om klasser och en del hoppar av helt. Kanske en tredjedel fullföljer inte grundskolan. Engelska språkets ställning har börjat stärkas i skolväsendet.

Algeriet – Sociala förhållanden

Ungefär var femte invånare i Algeriet beräknas leva i fattigdom. Jämfört med grannländerna är klyftorna mellan rika och fattiga dock inte lika skriande. Likaså märks stora skillnader i inkomst mellan män och kvinnor. Kvinnans ställning är traditionellt svag, både i näringslivet och i familjen.

Algeriet – Kultur

Algeriet delar tillsammans med grannländerna i nordvästra Afrika en kultur med rötter i gamla arabisk-berbiska traditioner. Utländska intrång har dock lämnat spår i form av exempelvis romerska ruiner vid Djemila, Tipaza och Timgad, medan andra byggnader minner om osmansk eller spansk arkitektur.

Algeriet – Seder och bruk

Den stora majoriteten av algerierna bygger sin identitet på arabisk kultur. En liten del av berberna har bevarat sin egen kultur, men både araber och berber är starkt påverkade av islam. De svetsas även samman av det historiska motståndet mot den tidigare kolonialmakten Frankrike. Familjen spelar stor roll och de flesta algerier håller alltid dörren öppen och en tekanna varm för besök.

Algeriet – Äldre historia

Ursprungsfolket berberna utvecklade tidigt jordbruk och boskapsskötsel i dagens Algeriet och angränsade områden i Nordafrika. Området koloniserades av såväl fenicier som romare, och på 600-talet kom araberna. Med dem kom islam och arabiska språket och kulturen. Arabiska dynastier styrde fram till 1527, då Osmanska (turkiska) riket tog över. Efter tre sekler under osmanerna blev Algeriet på 1830-talet en fransk koloni och förblev det fram till självständigheten 1962.

Algeriet – Modern historia

Algeriet har sedan självständigheten från Frankrike 1962 dominerats av militären och den tidigare gerillarörelsen, numera partiet, Nationella befrielsefronten (FLN). Efter utbredda protester blev landet officiellt en demokrati 1989, men den gamla maktapparaten har behållit makten och kväst framför allt islamistisk opposition. Priset för detta har varit högt med ett blodigt inbördeskrig under 1990-talet och en rad terrordåd på 2000-talet.

Algeriet – Demokrati och rättigheter

Medborgerliga fri- och rättigheter i Algeriet har på senare år åter hamnat under press, trots förhoppningarna som väcktes under en andra "arabisk vår" med början 2019. Civilsamhället har tryckts tillbaka och pressfriheten begränsats. Ideela organisationer och partier har förbjudits.

Algeriet – Inrikespolitik och författning

Algeriet är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Statschefen Abdelmadjid Tebboune valdes efter en folklig protestvåg 2019, men något verkligt maktskifte blev det inte. Han omvaldes i september 2024 med nästan 85 procent av rösterna. FLN, det statsbärande parti som uppstod genom befrielsekampen mot Frankrike, dominerar fortfarande i parlamentet och alla beslutsorgan. Militären är en viktig maktfaktor.

Algeriet – Utrikespolitik och försvar

Algeriet har traditionellt byggt sin utrikespolitik på alliansfrihet och solidaritet med tredje världen. Under 2000-talets början stod relationer med USA och EU i fokus. På senare år har Algeriet intagit en aktiv roll och försökt agera stabil fredsmäklare i en instabil region. Konflikten om Västsahara har ansträngt relationerna med Marocko och andra länder.

Algeriet – Ekonomisk översikt

Olje- och gasutvinning utgör ryggraden i Algeriets ekonomi. Den svarar normalt för runt en tredjedel av bruttonationalprodukten (BNP), upp till två tredjedelar av statens intäkter och i princip hela exportvärdet. Det stora beroendet av en sektor gör samtidigt ekonomin känslig för yttre omständigheter, något som blir särskilt tydligt när världsmarknadspriset på olja faller.

Algeriet – Naturtillgångar, energi och miljö

Algeriet är rikt på olja och gas. De kända gastillgångarna är bland de största i världen och väldiga områden på land och till havs är ännu outforskade. Landet har stora järnfyndigheter och hör till världens största producenter av fosfater. Dessutom finns guld, diamanter, bly, zink och kvicksilver.

Algeriet – Jordbruk och industri

Längs Algeriets Medelhavskust och 20 mil inåt landet finns bördiga slätter och dalgångar där det odlas spannmål, grönsaker och frukt. Olje- och gasutvinning samt förekomsten av järn och fosfater har haft stor betydelse för Algeriets industrialisering. Förädling av livsmedel är del av den framväxande lätta industrin.