Algeriet

Algeriet – Geografi och klimat

Algeriet är Afrikas till ytan största land, drygt fem gånger så stort som Sverige. Från den 100 mil långa Medelhavskusten i norr är det närmare 200 mil till sydgränsen i Sahara. Lika långt är det mellan landets östligaste och västligaste punkter. Kontrasten är dramatisk mellan de nordliga bergstrakterna och söderns öknar, som upptar över fyra femtedelar av landytan.

Algeriet – Befolkning och språk

Merparten av befolkningen i Algeriet har berbiskt ursprung men en majoritet identifierar sig som araber. Berberna utgör dock en stor minoritet som ofta ser sig som diskriminerad. Befolkningen har vuxit kraftigt sedan självständigheten 1962 och drygt var fjärde algerier är under 15 år. Medan över 90 procent av invånarna bor vid eller nära kusten i norr är stora delar av öknarna i söder nästan folktomma. Sedan 2016 är det berbiska språket tamazight officiellt språk vid sidan av arabiskan.

Algeriet – Religion

Islam är statsreligion i Algeriet där i princip alla bekänner sig till islams huvudfåra sunni. Författningen stadgar religionsfrihet men statliga institutioner får inte gå emot muslimsk moral. 2020 invigdes Afrikas största moské i Alger.

Algeriet – Utbildning

Barn i Algeriet börjar den obligatoriska nioåriga grundskolan vid sex års ålder. Nästan alla barn går de första fem åren och de flesta fortsätter på det följande fyraåriga stadiet, men många går om klasser och en del hoppar av helt. Kanske en tredjedel fullföljer inte grundskolan.

Algeriet – Kultur

Algeriet delar tillsammans med grannländerna i nordvästra Afrika en kultur med rötter i gamla arabisk-berbiska traditioner. Utländska intrång har dock lämnat spår i form av exempelvis romerska ruiner vid Djemila, Tipaza och Timgad, medan andra byggnader minner om ottomansk (turkisk) eller spansk arkitektur.

Algeriet – Sociala förhållanden

Klyftan mellan fattiga och rika är stor i Algeriet. Runt en fjärdedel av invånarna beräknas leva i fattigdom. Mest utbredd är fattigdomen bland jordlösa lantbrukare i bergen i norr samt i gränstrakterna till öknen i söder.

Algeriet – Seder och bruk

Den stora majoriteten av algerierna bygger sin identitet på arabisk kultur. En liten del av berberna har bevarat sin egen kultur, men både araber och berber är starkt påverkade av islam. De svetsas även samman av det historiska motståndet mot den tidigare kolonialmakten Frankrike. Familjen spelar stor roll och de flesta algerier håller alltid dörren öppen och en tekanna varm för besök.

Algeriet – Äldre historia

Ursprungsfolket berberna utvecklade tidigt jordbruk och boskapsskötsel i dagens Algeriet och angränsade områden i Nordafrika. Området koloniserades av såväl fenicier som romare, och på 600-talet kom araberna. Med dem kom islam och arabiska språket och kulturen. Arabiska dynastier styrde fram till 1527, då Osmanska (turkiska) riket tog över. Efter tre sekler under osmanerna blev Algeriet på 1830-talet en fransk koloni och förblev det fram till självständigheten 1962.

Algeriet – Modern historia

Algeriet har sedan självständigheten från Frankrike 1962 dominerats av militären och den tidigare gerillarörelsen, numera partiet, Nationella befrielsefronten (FLN). Efter utbredda protester blev landet officiellt en demokrati 1989, men den gamla maktapparaten har behållit makten och kväst framför allt islamistisk opposition. Priset för detta har varit högt med ett blodigt inbördeskrig under 1990-talet och en rad terrordåd på 2000-talet.

Algeriet – Politiskt system

Algeriet är en republik med relativt stark presidentmakt. Enligt författningen är landet en demokrati med flerpartisystem och med islam som statsreligion. I realiteten har FLN, det parti som är sprunget ur befrielsekampen mot Frankrike för ett drygt halvsekel sedan, fortsatt att helt dominera även sedan enpartistaten avskaffades 1989. Militären är en stark maktfaktor.

Algeriet – Demokrati och rättigheter

Algeriet har genomgått en ny ”arabisk vår” med början 2019. Den första, en internationell protestvåg 2011, lyckades regimen dämpa genom att använda landets oljepengar till olika sorters satsningar – men friheten och det folkliga inflytandet ökade inte. Den ”nya våren” bromsades av coronapandemin som försvårade massmöten. Press- och yttrandefrihet garanteras i grundlagen men är inte lika säkra i verkligheten.

Inrikespolitik och författning

Algeriet – Aktuell politik

Algeriets politik har i ett halvsekel dominerats av militären och Nationella befrielsefronten (FLN), som före självständigheten 1962 utkämpade ett gerillakrig mot kolonialmakten Frankrike. Efter en folklig proteststorm lämnade Abdelaziz Bouteflika, som lett regeringen sedan 1999, presidentposten 2019. En ny president styr landet, men regimens kritiker ser det inte som ett verkligt maktskifte.

Algeriet – Utrikespolitik och försvar

Algeriet har traditionellt byggt sin utrikespolitik på alliansfrihet och solidaritet med tredje världen. Under 2000-talets början stod relationer med USA och EU i fokus. På senare tid har Algeriet intagit en aktiv roll och försökt agera stabil fredsmäklare i en instabil region. Relationerna med Marocko är dock ansträngda sedan länge, på grund av konflikten om Västsahara.

Algeriet – Ekonomisk översikt

Olje- och gasutvinning utgör ryggraden i Algeriets ekonomi. Den svarar normalt för runt en tredjedel av bruttonationalprodukten (BNP), upp till två tredjedelar av statens intäkter och i princip hela exportvärdet. Det stora beroendet av en sektor gör ekonomin känslig för yttre omständigheter, något som blir särskilt tydligt när världsmarknadspriset på olja faller.

Algeriet – Naturtillgångar, energi och miljö

Algeriet är rikt på olja och naturgas. Oljan är av hög kvalitet och eftertraktad på världsmarknaden, men internationella prisras kan få stora effekter på statens inkomster. De kända gastillgångarna är bland de största i världen och väldiga områden på land och till havs är ännu outforskade. Naturgasen täcker till största delen det egna energibehovet.

Algeriet – Jordbruk och fiske

Längs Medelhavskusten och 10–20 mil inåt landet finns bördiga slätter och dalgångar där det odlas spannmål, grönsaker och frukt. I övrigt består Algeriet mest av torra bergs- eller ökenområden där djurhållning förekommer. I bergen finns också ett begränsat skogsbruk och i Saharas oaser odlas dadlar.

Algeriet – Industri

Olje- och gasutvinningen samt förekomsten av järn och fosfater har haft stor betydelse för Algeriets industrialisering. Olja och gas dominerar i fråga om bidrag till ekonomin, men erbjuder få arbetstillfällen. Inom den lättare tillverkningsindustrin finns betydligt fler jobb.