Nordirland

Mellan 1960- och 1990-talet rasade en våldsvåg med tusentals dödsoffer i Nordirland, och konfliktens rötter är flera hundra år gamla. Även om man talar om motsättningar mellan protestanter och katoliker handlar konflikten inte om religion, utan har politiska, sociala och ekonomiska orsaker. Ett fredsavtal slöts 1998, och steg för steg normaliserades livet i Nordirland. Våldet har dock inte helt försvunnit och de politiska spänningarna är alltjämt starka, inte minst som en följd av Storbritanniens utträde ur EU.

Nedan följer en kort summering av konflikten. 

1922 delades den irländska ön; i söder bildades fristaten Irland, medan den nordöstra delen förblev brittisk. Provinsen Nordirland styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.

Detta utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA) och protestantiska halvmilitära grupper gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Den brittiska armén, som skickats till provinsen 1969, blev ytterligare en part i konflikten. 1966–2010 dödades cirka 3 700 människor i Nordirland.

1998 slöts ett fredsavtal som också gav Nordirland ett begränsat självstyre. Avtalet löste inte alla problem och fredsprocessen har varit kantad av kriser. Från 1999 och de kommande åren fungerade självstyret bara periodvis och 2002 återtog regeringen i London kontrollen över provinsen. Först flera år senare kunde dödläget brytas sedan IRA lagt ner sina vapen. En ny provinsregering tillträdde 2007.

En kris uppstod 2017 då regeringssamarbetet mellan provinsens två största partier föll samman och det dröjde till 2020 innan en ny regering fanns på plats. Probrittiska unionisters missnöje med Nordirlandsprotokollet, den särlösning som Storbritannien och EU enats om för provinsen, innebar att spänningarna steg i samhället, men viktig var även den maktförskjutning som pågick inom politiken, som pekade mot att Sinn Féin, med rötter i IRA, var på väg att bli provinsens största parti. Så blev också fallet i valet 2022, men någon ny provinsregering kunde inte bildas förrän 2024 då en lösning på Nordirlandsprotokollet till slut blidkade den unionistiska sidan.

Våldet har inte försvunnit helt. De senaste åren har utbrytargrupper ur IRA utfört attentat framför allt riktade mot polisen och den brittiska armén. 2021 förekom gatuprotester mot Nordirlandsprotokollet som ledde till sammanstötningar mellan ungdomar från protestantiska och katolska områden.

Texten är uppdaterad/granskad 7 mars 2024. Redaktör: Ola Westerberg