Konflikten Israel–Palestina

Konflikten mellan israeler och palestinier kan i grunden tyckas enkel: två folk konkurrerar om samma landområden. Men under alla år som konflikten blivit olöst har ännu fler komplikationer uppstått. Den tvåstatslösning omvärlden varit inriktad på framstår som avlägsen, inte minst efter kriget i Gaza som bröt ut efter Hamas terrorattack i oktober 2023 och som är det blodigaste hittills mellan parterna.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information läs:

Konflikten Israel–Palestina: fördjupning

Hur staten Israel kom till

Konflikten gäller dagens Israel samt Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan som Israel ockuperade i sexdagarskriget 1967.

Före andra världskriget ingick dessa områden i det så kallade mandatet Palestina, som administrerades av Storbritannien på uppdrag av Nationernas förbund, FN:s föregångare. Efter kriget antog FN:s generalförsamling 1947 en plan som rekommenderade att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat, medan Jerusalem skulle ställas under internationell förvaltning. När staten Israel utropades i maj 1948 pågick redan strider mellan judiska och palestinsk arabiska styrkor. Dagen därpå ingrep flera arabstater militärt. Kriget pågick drygt ett år och slutade med att Israel utvidgade sitt territorium betydligt jämfört med FN:s delningsplan. Västbanken hamnade under Jordaniens kontroll och Egypten kontrollerade Gazaremsan fram till 1967.

Sedan dess har flera krig utkämpats mellan Israel och grannländerna. Länge var det bara Egypten och Jordanien som hade slutit fred med Israel. I dag finns det avtal mellan Israel och flera arabländer, men inget fredsavtal finns med Syrien. Motsättningarna med palestinierna har förblivit djupa.

I samband med kriget 1948–1949 flydde eller fördrevs hundratusentals palestinier från sina hem. Den dominerande organisationen på den palestinska sidan, PLO, erkände Israels rätt att existera i fred och säkerhet 1993. PLO fortsätter att hävda alla flyktingars rätt att återvända vilket Israel avvisar. Andra tvistefrågor rör israeliska bosättningar på ockuperad mark och Jerusalems ställning.

I början av 1990-talet inleddes en fredsprocess som skulle leda fram till en tvåstatslösning, det vill säga att en palestinsk stat upprättades på Västbanken och i Gazaremsan vid sidan av Israel. Genom Osloavtalen fick den Palestinska myndigheten begränsat självstyre i delar av Västbanken och Gazaremsan. Men sedan körde fredsprocessen körde fast.

Palestinierna har vid sidan av förhandlingarna lyckats stärka sin ställning inom FN. Hösten 2014 erkändes Palestina som stat av den svenska regeringen. Sedan 2024 har en rad stater erkänt Palestina bland andra Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Spanien och Storbritannien. Men Israel har stärkt sitt grepp om ockuperad mark samtidigt som israeliska bosättningar på Västbanken har fortsatt att byggas ut.

På den palestinska sidan finns både den Palestinska myndigheten, dominerad av Fatah, och väpnade islamistiska grupper, framför allt Hamas, som sedan 2007 har kontrollerat Gaza.

Flera gånger har hårda strider rasat mellan palestinska grupper och israelisk militär. Efter Hamas och andra väpnade palestinska gruppers attack mot Israel den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades och 251 togs som gisslan, inledde Israel ett krig i Gazaremsan. Konflikten spred sig senare till andra delar av regionen. Fram till slutet av augusti 2026 hade över 74 000 människor dödats i Gaza enligt Hamaskontrollerade myndigheter. Israel ifrågasätter siffran.

I oktober 2025 enades Israel och Hamas om en vapenvila och kvarvarande gisslan släpptes. USA stödde vapenvilan som bland andra Egypten, Qatar och Turkiet medlade fram. Vapenvilan är bräcklig och andra delar i planen har inte fullföljts.

Förödelsen i Gaza är enorm. Stora delar av befolkningen har tvingats fly sina hem, sjukvårdssystemet har närmast kollapsat och över 80 procent av alla byggnader är skadade eller förstörda enligt FN.

Texten är uppdaterad/granskad 30 september 2026. Redaktör: Lennart Simonsson