Oktober 2019
Senaste händelser
-
Oktober
-
132 000 sefardiska judar ansöker om spanskt medborgarskap
Spanien har fram till nu fått ta emot över 132 000 ansökningar om spanskt medborgarskap från judar som är bosatta utanför landet och vars anfäder tvingades lämna Spanien 1492. De flesta av ansökningarna kommer från olika latinamerikanska länder (framför allt Mexiko, Venezuela och Colombia). Det följer på en ny lag som antogs 2015 för att sona "ett historiskt misstag" då judar som inte omvände sig till kristendomen utvisades. Fram till nu har omkring 6 000 personer beviljats spanskt medborgarskap, efter en lång och krånglig process, där de måste kunna bevis att de har sefardiska rötter, kunna tala spanska och ha kännedom om Spaniens kultur och samhällsliv. Omkring 70 000 av ansökningarna kom in den senaste månaden. Tidsfristen för att ansöka löper ut idag.
-
Ciudadanos går mot mitten inför valet
Inför nästa parlamentsval den 10 november tar det borgerliga partiet Ciudadanos ett steg mot mitten, efter att ha gjort en högergir i valet i april (se April 2019). Partiledaren Albert Rivera signalerar nu att han kan tänka sig ett samarbete med Socialistpartiet (PSOE) genom att ta bort det veto han infört mot detta i februari 2019. Men först om högerpartierna inte kan bilda en egen majoritetsregering. Rivera aviserar samtidigt en rad reformer som han vill genomföra bland annat i syfte att öka de låga födelsetalen, som lägre skatter för familjer. Men det handlar också om bättre utbildning och vård samt åtgärder för att stoppa avfolkningen av landsbygden. Även Pablo Casado, ledaren för det konservativa Folkpartiet (PP) sänker tonläget, efter att bland annat ha anklagat PSOE-ledaren Pedro Sánchez för bland annat inkompetens och lögnaktighet. Han trycker istället på åtgärder för att få fart på ekonomin inför en hotande kris. PP har velat bilda en valallians, España Suma, med Ciudadanos och det högerpopulistiska Vox, men bägge partierna har avböjt.
-
Långa fängelsestraff för katalanska separatistledare
Högsta domstolen dömer nio katalanska separatistledare till fängelsestraff på mellan nio och 13 år för deras roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hösten 2017 hölls i regionen (se Oktober 2017). Ingen av de nio döms dock för den grövsta åtalspunkten (uppror). Längst straff, 13 år, får Oriol Junqueras, ledare för det katalanska vänsterpartiet ERC och tidigare katalansk vicepresident, för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Han förbjuds också att vara politiskt aktiv i 13 år. De före detta katalanska ministrarna Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa döms för samma brott som Junqueras till tolv års fängelse, och förbud att under lika lång tid uppbära ett politiskt ämbete. Josep Rull och Joaquim Forn straffas enbart för uppvigling och döms till 10,5 års fängelse, medan den förra talmannen Carme Forcadell döms till 11,5 års fängelse. Jordi Sànchez och Jordi Cuixart, från gräsrotsorganisationerna ANC och Òmnium Cultural, får bägge 9 års fängelse och ett förbud att under samma tidsperiod uppbära ett offentligt ämbete. Tre andra, Santiago Vila, Meritxell Borràs och Carles Mundó, döms för "olydnad" och böter på 200 euro om dagen i 10 månader, men de undgår fängelse. De får inte heller inneha några politiska uppdrag under ett år och tio månader. Försvaret säger att man avser att överklaga domarna till författningsdomstolen och till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Separatistledarna menar att de döms för sina politiska "idéer", medan åklagarna hävdar att de fälls för sina "handlingar". Senare under dagen utfärdar Högsta domstolen en ny europeisk arresteringsorder för den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som befinner sig i exil i Belgien. Kataloniens regionpresident Quim Torra kräver att separatistledarna ska beviljas amnesti, och ber om ett möte med kung Felipe VI och den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez. Den senare avfärdar dock allt tal om en amnesti. Självständighetslägret har hotat med en lång rad protester, som ska organiseras av en grupp som kallar sig Tsunami Democràtic. Redan på eftermiddagen blockeras flera vägar i regionen av katalaner som protesterar mot fängelsedomarna. I Barcelona samlas demonstranter bland annat utanför domstolsbyggnaden och det katalanska fotbollsförbundet ställer in alla dagens matcher för att visa sitt missnöje med domarna.
-
Våldsamma protester i Barcelona efter fängelsedomarna
I Katalonien fortsätter protesterna mot de hårda fängelsestraffen för flera ledare inom självständighetsrörelsen. I Barcelona leder protesterna till sammandrabbningar mellan demonstranter och polisen, både den regionala styrkan Mossos d’Esquadra och nationell polis. Polisen avfyrar tårgas mot en grupp demonstranter som försöker ta sig in i regeringsbyggnader. En del av demonstranterna kastar stenar och annat mot polisen och tänder eld på papperskorgar. En man förlorar ett öga i samband med oroligheterna, sannolikt efter att ha träffats av en gummi- eller en skumkula som avlossats av polisen. Den spanska regeringen fördömer våldet och manar till lugn. En talesperson för den katalanska regeringen säger att större delen av protesterna är fredliga och att det bara är isolerade grupper som tar till våld. Hon fördömde samtidigt alla våldshandlingar. Det står dock klart att självständighetslägret splittring består, då olika grupper deltar i olika manifestationer.
-
Fortsatta protester i Katalonien
Omfattande protester fortsätter efter fängelsedomarna i början av veckan mot nio separatistledare. Över en halv miljon människor deltar i en fredlig demonstration i Barcelona men på kvällen bryter återigen våldsamheter ut. Bilar och barrikader brinner, demonstranter kastar sten och polisen använder tårgas och gummimantlade kulor. Närmare 600 människor uppges ha skadats i oroligheterna. Flyg till Barcelona har ställts in och en fotbollsmatch mellan Barcelona och Real Madrid har skjutits upp. Myndigheterna har spärrat hemsidor och sociala medier för den självständighetsivrande gruppen Tsunami Democràtic, vars ledare är okända.
-
Sánchez i Barcelona
Premiärminister Pedro Sánchez gör ett oväntat besök i Barcelona där lugnet nu återvänt efter en vecka av våldsamheter. Han träffar polischefer och besöker skadade poliser på ett sjukhus, men har inget möte med regionpresidenten Quim Torra. Sánchez, som har uppmanat Torra att fördöma våldet, varnar för att krisen inte är över.
-
Valet lär inte bryta dödläget i spansk politik
Mycket talar för att det kommande parlamentsvalet den 10 november inte kommer att kunna bryta dödläget i spansk politik. Opinionsundersökningar tyder på att Socialistpartiet (PSOE) kommer att bli största parti, men partiet tappar nu mark gentemot det konservativa Folkpartiet som dock inte ser ut att komma ikapp. Det kan till stor del förklaras av den kritik som riktas mot den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez för hur han hanterat den pågående krisen i Katalonien. Det är inte heller säkert att det borgerliga Ciudadanos kan behålla positionen som Spaniens tredje största parti. PSOE:s möjliga samarbetspartner Unidas Podemos ser dock ut att backa, medan högerpopulistiska Vox ser ut att gå fram. Även detta är sannolikt en följd av det som nu händer i Katalonien.
-
Quim Torra vill ha "villkorslös"dialog
Kataloniens regionpresident Quim Torra säger sig vilja ha en "villkorslös" dialog med den spanska regeringen, överläggningar som inte skulle utesluta en folkomröstning om katalansk självständighet. Han berömmer samtidigt de många stora manifestationer som självständighetsrörelsen genomfört sedan nio separatistledare dömdes till långa fängelsestraff tidigare i oktober, men fördömer också det våld som förekommit. Han begär också en parlamentarisk utredning om det våld som den regionala polisen har riktat mot demonstranter. Sannolikheten att den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez ska gå Torra till mötes anses dock vara näst intill obefintlig. Dagen innan har Kataloniens tre självständighetspartier gjort ett gemensamt uttalande där de förkastar Högsta domstolens domar som de kallar för orättfärdiga och odemokratiska.
-
Francos kvarlevor flyttas
Den förre diktatorn Francisco Franco kvarlevor grävs nu upp och flyttas från El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid, och begravs på nytt fyra timmar senare på El Pardo-kyrkogården i Mingorrubio, norr om Madrid. 22 av Francos släktingar, som motsatt sig en flytt, närvarade vid ceremonin. Utanför kyrkogården har omkring 200 personer samlats och ropar "länge leve Franco". Samtidigt gick släktingar till Franco-tidens offer ut på gatorna i Madrid för att fira det som har hänt. Opinionsundersökningar tyder på att spanjorerna är splittrade i frågan, 43 procent säger sig vara positiva till flytten, 32 procent har motsatt sig den, medan övriga inte har någon bestämd åsikt. I El Valle de los Caidos finns ytterligare omkring 34 000 människor begravda, offer från båda sidor i det spanska inbördeskriget 1936 till 1939, som sammanlagt krävde omkring en halv miljon människors liv. Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez, från Socialistpartiet (PSOE), säger att flytten av Francos kvarlevor är ett steg mot försoning och att spanjorerna "förlåter", men också att "de aldrig glömmer".
-
Minst 80 000 i demonstration för spansk enighet
Omkring 80 000 människor samlas i Barcelona för att demonstrera för spansk enighet (enligt organisatörerna är de många gånger fler, 400 000). Manifestationen, som organiseras av organsationen Societat Civil Catalana, följer på en tids stora demonstrationer med krav på självständighet för Katalonien. Enligt opinionsundersökningar är Kataloniens invånare delade i frågan, där ungefär 44 procent stödjer katalanskt oberoende, medan drygt 48 procent motsätter sig det.
-
Självständighetsrörelsen fortsätter att protestera i Barcelona
350 000 människor samlas för en fredlig protest i Barcelona, organiserad av gräsrotsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural, för att kräva att de separatistledare som tidigare under månaden dömdes till långa fängelsestraff ska friges. Senare på kvällen bryter oroligheter ut när några tusen demonstranter omringar nationella polisens högkvarter för att protestera mot det våld polisen tidigare riktat mot demonstranter. Polisen ingriper för att skingra demonstranterna när de börjar kasta stenar, flaskor och annat. Protesten hade organiserats av den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR). Hittills har över 600 civilpersoner och poliser skadats i samband med protester. Det våld som förekommit har slagit mot självständighetsrörelsen och skärpt Madrids hållning gentemot Barcelona.
-
Puigdemont i belgisk domstol
En belgisk domstol ska avgöra om huruvida den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont ska utlämnas till Spanien som tidigare i oktober har utfärdat en europeisk arresteringsorder för honom. Puigdemont lämnade Spanien hösten 2017, efter ett misslyckat försök att nå självständighet för Katalonien (se Oktober 2017) säger att han ska göra allt han kan för att undgå utlämning. Domstolen kommer inte att höra parterna på nytt förrän den 16 december. Carmen Calvo, Spaniens vice premiärminister, säger i en radiointervju att hon inte kan se något skäl till varför Belgien skulle motsätta sig en utlämning.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.