Konflikten i Ukraina

I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst. 

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information se: Ukraina – fördjupning.

Efter revolutionsåret i Ukraina 2014 började 25 års relativ avspänning mellan väst och öst ersättas av växande motsättningar med allt tydligare militära inslag. Sedan 2022 råder öppet krig med förödande konsekvenser. I synnerhet östra och södra Ukraina har blivit krigshärjade och Ryssland har tagit kontroll över stora delar av Ukrainas territorium. 

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 vacklade Ukraina, som hade varit en del av den sovjetiska statsbildningen, mellan att behålla nära band till den ryska ledningen i Moskva och att närma sig Västeuropa politiskt och ekonomiskt. Trots motstånd från Moskva valde Ukraina att skaffa sig ett samarbetsavtal med den västliga försvarsalliansen Nato och ett associationsavtal med EU.

Ekonomiskt vanstyre, korruption och bristande demokrati har förblivit problem i Ukraina. Konflikten i öster fick också ekonomiska dimensioner när separatister började konfiskera privatägda storföretag och ukrainska staten blockerade godstrafik till utbrytarområdena.

Nationalistiska inslag i revolutionen 2014 uppfattades dessutom som ett hot bland rysktalande invånare i öster och på halvön Krim, inte minst på grund av att det förekom stark propaganda i statskontrollerade ryska medier. Efter en ryskt organiserad kupp på Krim annekterade Ryssland halvön och har därefter knutit den närmare till sig genom att bygga en bro och järnvägsförbindelse.

I sydöstra Ukraina utropade ryskspråkiga miliser "folkrepubliker" och begärde att få tillhöra Ryssland. Miliserna tog kontroll över stora områden, och när Ukrainas armé efter en tid var på väg att besegra dem fick miliserna rysk hjälp med en motoffensiv. Moskvastödda enklaver har sedan dess utgjort ryska protektorat och invånarna har kunnat bli ryska medborgare.

Trots vapenvilor och internationella förhandlingar har striderna fortsatt. Ryssland, som nu betraktar separatisterna i östra Ukraina som ryska medborgare i behov av skydd, har anfallit Ukraina och bestraffas för detta med internationella sanktioner av olika slag.

Läs mer i Ukraina – fördjupning.

Texten är uppdaterad/granskad 24 april 2024. Redaktör: Agneta Styrman