Konflikten i Ukraina

Ukraina har befunnit sig i väpnad konflikt sedan 2014 då Ryssland ingrep för att hejda ett folkligt uppror som gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till väst. Moskva kom att kontrollera halvön Krim och delar av östra Ukraina men konflikten förblev lågintensiv fram till februari 2022 då Ryssland inledde ett fullskaligt militärt anfall mot Ukraina.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information se: Ukraina – fördjupning.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 vacklade den tidigare delrepubliken Ukraina – nu nybliven självständig stat – mellan att behålla nära band till den ryska ledningen i Moskva och att närma sig Västeuropa politiskt och ekonomiskt. Olika politiska läger ville välja olika vägar.

Trots motstånd från Moskva valde Ukraina att skaffa sig ett samarbetsavtal med den västliga försvarsalliansen Nato och ett associationsavtal med EU.

Men hösten 2013 avbröt den då Moskvavänliga regeringen i Kiev plötsligt planerna på att skriva under avtalet med EU vilket utlöste de så kallade Euromajdan-protesterna. Protestvågen utvecklades till en revolt mot regeringen i Kiev och satte punkt för 25 års relativ avspänning mellan öst och väst.

Efter en ryskt organiserad kupp på Krim annekterade Ryssland halvön i mars 2014 och i sydöstra Ukraina utropade ryskspråkiga miliser "folkrepubliker" som begärde att få tillhöra Ryssland. Ukrainsknationalistiska inslag i revolutionen hade av en del rysktalande invånare i öst uppfattats som ett hot, inte minst på grund av att det förekom stark propaganda i statskontrollerade ryska medier.

Miliserna tog kontroll över stora områden, och när Ukrainas armé efter en tid var på väg att besegra dem fick miliserna rysk hjälp med en motoffensiv. Vapenvilor i området som kallas Donbas ingicks två gånger, 2014 och 2015, men striderna upphörde inte helt och avtalen infriades aldrig till fullo.

Den 24 februari 2022 gick Ryssland till anfall mot Ukraina i vad den ryska presidenten Vladimir Putin kallade en ”militär specialoperation”. Det innebar en dramastisk upptrappning av konflikten. Förhoppningen var att snabbt kunna avsätta Ukrainas västvänliga regering men attacken mötte oväntat starkt motstånd och den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. 

Men efter tre och ett halvt år av strider har inga avgörande landvinningar gjorts. Alla försök att nå ett eldupphör eller inleda fredsförhandlingar har gått om intet. Ryssland kontrollerar runt en femtedel av Ukraina och anfaller i princip dagligen med robotar och drönare långt in i landet. Trots det håller ukrainarna i huvudsak stånd. Runt 8 miljoner ukrainare är internflyktingar i det egna landet och över 5 miljoner befinner sig som flyktingar utomlands. Omkring 15 000 civila beräknas ha dödats medan mellan 60 000 och 100 000 ukrainska militärer har fått sätta livet till. De ryska militära förlusterna tros uppgå till minst 250 000.

Läs mer i Ukraina – fördjupning.

Texten är uppdaterad/granskad 16 september 2025. Redaktör: Ylva Lindahl