Konflikten i Syrien

Syrien var ett av de länder som berördes av den så kallade arabiska våren 2011 där spontana folkliga resningar utmanade auktoritära regimer. Assadregimen, som styrt landet i över 50 år, slår ned protesterna med våld och ett blodigt inbördeskrig bryter ut. Hoppet om ett regimskifte ser länge omöjligt ut. Men i december 2024 kollapsar regimen och nu styrs landet av en provisorisk regering som domineras av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS). HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa utses till övergångspresident i januari 2025.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information se: Syrien – fördjupning.

I stor utsträckning misslyckades de folkliga resningarna i land efter land på grund av att oppositionen var väldigt splittrad. Och ingenstans tycktes oppositionens tillkortakommanden vara tydligare än i Syrien.

De demokratiaktivister som våren 2011 inledde upproret mot landets styrande familj al-Assad krävde president Bashar al-Assads avgång och demokratiska reformer men upproret kom snart att kapas av andra intressen. Syrien utvecklades till en arena för regionala stormakter som krigade genom ombud på syrisk mark.

Under inbördeskriget försökte FN och dess särskilda sändebud skapa fred genom förhandlingar, utan resultat. I FN:s säkerhetsråd blockerade Ryssland och Kina resolutioner mot Assadregimen, och fredssamtal rann ut i sanden.

Kriget gav också spelrum för den extremistiska rörelsen Islamiska staten (IS) som lade under sig viktiga delar av landet. Västländerna stödde från början moderata rebellgrupper mot Assad, men valde som följd av IS växande inflytande i både Irak och Syrien att prioritera kampen mot IS som är besegrat.

Under 2018 tog regeringssidan kontroll över flera områden där rebellfästen fanns. Rebellrörelser tvingades mot Idlib i nordväst, och Assadregimen och dess ryska allierade flyttade sina krigsinsatser dit men striderna avtog i intensitet.

Det tycktes allt mer som att stormakterna i regionen tröttnade och att mäktiga grannländer ansåg att Assadregimen vunnit kriget. Men regimen var bräcklig och försvagad efter år av krig. Rebellgrupper inledde en blixtoffensiv i slutet av 2024 och svepte bort regimen. Assad flydde landet, den gamla regeringsarmén och författningen upphävdes. Ahmed al-Sharaa, ledare för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham som anförde blixtoffensiven, blev övergångspresident i början av 2025. Senare bildades en övergångsregering och en provisorisk grundlag infördes. På hösten hölls indirekta val till ett övergångsparlament. En rad länder har också lättat på sina sanktioner mot Syrien.

Texten är uppdaterad/granskad 8 oktober 2025. Redaktör: Lennart Simonsson