Konflikten i Somalia
Delar av Somalias huvudstad Mogadishu har drabbats hårt av förstörelse under konflikten. Foto: Shutterstock/TT

Konflikten i Somalia

Konflikten i Somalia är en komplicerad maktkamp mellan landets olika klaner och islamistgruppen al-Shabaab. Somalierna har i årtionden levt under olika regeringar som endast kontrollerat delar av landets territorium. I områden där regeringsstyrkorna inte har lyckats upprätthålla kontroll och säkerhet, styr i stället miliser och extremistgrupper. Många fredssamtal har hållits utan framgång.

Nedan följer en summering av konflikten.
För mer information se: Konflikten i Somalia – fördjupning.

Dagens konflikt har rötter långt tillbaka i tiden. Efter självständigheten 1960 bildades federationen Somalia mellan de områden som under kolonialtiden var Brittiska Somaliland och Italienska Somaliland. Snart uppstod spänningar inom den nya administrationen.

Efter parlamentsvalet 1969 mördades presidenten och generalmajor Siad Barre utropades till ny ledare. Han döpte om landet till Demokratiska republiken Somalia. Alla politiska partier förbjöds, liksom klansystemet. Ingen opposition tilläts. De grupper som satte sig upp mot regimen straffades hårt. Landets ekonomi var svag och bidrog till att folkets missnöje med Barre växte.

Under 1980-talet bildades flera milisgrupper som stred mot regimen. Barre störtades 1991. Sedan dess har olika klanbaserade arméer stridit om makten. Islamistgrupperingar har bildats i det maktvakuum som uppstått.

Sedan några år in på 2000-talet har terroristgruppen al-Shabaab varit en del av maktspelet. De styr genom terror och utpressning. Al-Shabaab vill införa en strikt form av islamiska sharialagar och har kopplingar till den internationella terroristorganisationen al-Qaida.

Flera övergångsregeringar har bildats men ingen har lyckats utmanövrera al-Shabaab. Ingen har heller lyckats sluta någon varaktig fred med klanmiliserna.

Grannländerna Kenya och Etiopien är också indragna i konflikten. Det finns även en regional fredsstyrka på plats, Atmis (tidigare Amisom). Styrkan har FN:s stöd och består av enbart afrikanska soldater.

En faktor som gör det svårt att skapa varaktig fred är att Somalias provisoriska grundlag från 2012 inte tydligt förklarar hur makten ska fördelas mellan den federala regeringen och delstaterna. Situationen förvärras av återkommande torka. Under åren av krig har hundratusentals människor dött av hunger och umbäranden. Många fler har tvingats lämnat sina hem.

Läs mer i Konflikten i Somalia – fördjupning.

Texten är uppdaterad/granskad 4 december 2023. Redaktör: Pia Daleke

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0