Nagorno-Karabach
En armenisk familj tar med sig sitt hus när den region där de bott överlämnas till Azerbajdzjan i enlighet med det avtal om eldupphör som medlades fram efter kriget hösten 2020. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är föremål för en av flera konflikter i Kaukasien som uppstod när länge undertryckta etniska motsättningar blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991. Azerbajdzjan och Armenien hamnade i krig om Nagorno-Karabach, varpå vapenvila ingicks 1994. Länge rådde dödläge, om än med uppflammande strider, innan ett kortvarigt krig 2020 medförde svåra förluster för områdets armeniska befolkning och bitterhet i Armenien.

Välj kapitel här

Nagorno-Karabach bebos av etniska armenier men ligger helt omslutet av Azerbajdzjan och tillhör formellt den forna sovjetrepubliken. 

Oroligheter bröt ut i Nagorno-Karabach redan 1988, och kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien pågick 1991–1994. Upp till 30 000 människor miste livet och över en miljon tvingades på flykt från sina hem i regionen. Rysk medling bidrog till att stilleståndsavtal slöts, men konflikten är inte löst och stridigheter förekommer ständigt i gränsområdet.

Armeniska trupper ockuperar Nagorno-Karabach samt en buffertzon väster därom fram till armeniska gränsen. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd. Hösten 2020 rasade ett krig som blev kortvarigt men ledde till tusentals dödsoffer och till att de armeniska styrkorna tappade mark. 

Området ligger i en strategiskt viktigt region med stora olje- och gasledningar, och förhandlingar om dess framtid pågår till och från. Invånarna fortsätter att kräva självständighet medan Azerbajdzjan inte vill gå med på annat än självstyre. Under tiden har de omkring 150 000 invånarna i Nagorno-Karabach skapat en liten stat som fungerar i praktiken men som inte erkänns internationellt – inte ens av Armenien.

Läs mer i Fördjupning.

Varukorg

Totalt 0