Konflikten om Nagorno-Karabach
En armenisk familj tar med sig sitt hus när den region där de bott överlämnas till Azerbajdzjan i enlighet med det avtal om eldupphör som medlades fram efter kriget hösten 2020. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Konflikten om Nagorno-Karabach

När etniska motsättningar blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991 hamnade Armenien och Azerbajdzjan i krig om Nagorno-Karabach, ett område i Azerbajdzjan som till största delen bebos av etniska armenier. Armenien vann kriget och fick kontroll över Nagorno-Karabach och en ansenlig del av Azerbajdzjan. Sedan dess har styrkeförhållandena ändrats och Azerbajdzjan har återtagit kontrollen Nagorno-Karabach.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information se: Nagorno-Karabach – fördjupning.

Nagorno-Karabach ligger helt omslutet av Azerbajdzjan som området också formellt tillhör. Den självständighet som invånarna utropade 1991 har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien.

Oroligheter bröt ut i Nagorno-Karabach redan 1988, och kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien 1991–1994 slutade med att armeniska trupper ockuperade Nagorno-Karabach samt en buffertzon väster därom fram till armeniska gränsen. Området kom att i realiteten fungera som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Upp till 30 000 människor miste livet i kriget och över en miljon tvingades på flykt. Rysk medling bidrog till att stilleståndsavtal slöts, men konflikten är inte löst och stridigheter förekommer ständigt i gränsområdet. Hösten 2020 rasade ett nytt krig som blev kortvarigt men som ledde till tusentals dödsoffer och till att de armeniska styrkorna tappade mark.

I september 2023 ledde ett nytt azeriskt anfall mot Nagorno-Karabach till att separatisterna i området gick med på att lägga ned vapnen. Därmed återtog Azerbajzjan kontrollen över Nagorno-Karabach vilket innebär att den över trettio år långa konflikten kan vara avgjord.   

Texten är uppdaterad/granskad 1 november 2023. Redaktör: Lena Höglund

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0