Konflikten om Nagorno-Karabach

När etniska motsättningar blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991 hamnade Armenien och Azerbajdzjan i krig om Nagorno-Karabach, ett område i Azerbajdzjan som till största delen beboddes av etniska armenier. Armenien vann kriget och fick kontroll över Nagorno-Karabach och en ansenlig del av Azerbajdzjan. Sedan dess har styrkeförhållandena ändrats och Azerbajdzjan har återtagit kontrollen över Nagorno-Karabach.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information se: Nagorno-Karabach – fördjupning.

Kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien 1991–1994 slutade med att armeniska trupper ockuperade Nagorno-Karabach samt en buffertzon väster därom fram till armeniska gränsen. Området kom att i realiteten fungera som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Upp till 30 000 människor miste livet i kriget och över en miljon tvingades på flykt. Rysk medling bidrog till att stilleståndsavtal slöts, men konflikten förblev olöst med återkommande skärmytslingar i gränsområdet.

Hösten 2020 rasade ett nytt krig som blev kortvarigt men som ledde till tusentals dödsoffer och till att de armeniska styrkorna tappade mark.

I september 2023 återtog Azerbajdzjan kontrollen över Nagorno-Karabach i en blixtoffensiv. Civilbefolkningen flydde till Armenien och separatisterna i området gick med på att lägga ned vapnen.

Våren 2025 sade sig parterna vara eniga om texten i ett fredsavtal och i augusti samma år skrev de på ett avtal om att arbeta för att undanröja de sista hindren för att fredsavtalet ska kunna skrivas under, vilket ännu inte har skett.  

Texten är uppdaterad/granskad 14 november 2025. Redaktör: Lena Höglund