Konflikten i Colombia
Foto: Michel Piccaya/Shutterstock

Konflikten i Colombia

Colombia har länge plågats av en av världens värsta humanitära kriser. Sedan 1960-talet har över 200 000 människor dödats i politiskt våld. Såväl regeringssidan som gerillarörelser på vänsterkanten och högermiliser har stått för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Miljoner colombianer har drivits på flykt från sina hem. Hösten 2016 slöt dock regeringen och vänstergerillan Farc ett fredsavtal, efter fyra års förhandlingar. Farc har nu överlämnat sina vapen och omvandlat sig till ett politiskt parti. Förhandlingar mellan regeringen och den mindre gerillan ELN pågår.

Både vänstergerillorna och högermilisgrupper har finansierat sin krigföring genom narkotikahandel och annan kriminell verksamhet. Ideologiska motsättningar har kommit att spela en allt mindre roll. Organiserad brottslighet har länge legat bakom betydligt fler mord i Colombia än den politiska konflikten.

President Álvaro Uribe som styrde landet 2002–2010 satsade stort på att militärt bekämpa vänstergerillorna Farc och ELN. Den största av dem, Farc, drabbades av flera motgångar 2008. Bland annat dog flera högt uppsatta ledare och armén lyckades frita den tidigare presidentkandidaten Ingrid Betancourt som hade hållits som gisslan i drygt sex år.

Med högermilisernas paraplyorganisation AUC slöt Uribes regering däremot ett fredsavtal. Enligt den officiella uppfattningen var de så kallade paramilitärerna avväpnade och AUC upplöst 2006. Men många tidigare AUC-medlemmar har anslutit sig till kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt den lönsamma narkotikahandeln och sällan har någon politisk framtoning.

Också Farc och ELN har på senare år ansetts till stor del sakna politiska visioner och har ägnat sig åt omfattande kriminell verksamhet.

Juan Manuel Santos som tillträdde som president 2010 intog en betydligt mindre kompromisslös hållning till vänstergerillorna än Uribe. Santos identifierade de kriminella ligorna som det största hotet mot fred och säkerhet i landet. Samtidigt fortsatte Farc att drabbas av bakslag och blev alltmer pressat. 

I slutet av 2012 inleddes fredssamtalen med Farc, i Kubas huvudstad Havanna. Förhandlingarna drog ut på tiden men parterna nådde steg för steg delöverenskommelser på vägen mot det slutgiltiga avtalet: om en jordreform, politiskt deltagande för rebellerna, ett stopp för narkotikaproduktion och -handel, konfliktens rättsliga efterspel och om hur avväpningen skulle gå till.

Den 26 september 2016 skrev president Santos och Farcs ledare Rodrigo Londoño ("Timochenko") under fredsavtalet i en ceremoni i Cartagena, i närvaro av bland andra FN-chefen Ban Ki-Moon och USA:s utrikesminister John Kerry. En vecka senare, den 2 oktober, kom dock väljarnas dom: 50,2 procent sade i en folkomröstning nej till avtalet.

De skäl som huvudsakligen angavs bland motståndarna var att Farcmedlemmarna kom för lindrigt undan trots att svåra brott begåtts under konflikten. De krävde att åtminstone ledarna skulle dömas till hårda straff. Många motsatte sig också att Farc enligt uppgörelsen skulle få rätt att omvandlas till ett politiskt parti.

Båda parter i fredsförhandlingarna gjorde efter nederlaget i folkomröstningen klart att de ville fortsätta att försöka hitta en fredlig lösning på konflikten. Vapenvilan som ingåtts i samband med att fredsavtalet undertecknades förlängdes och regeringen inledde samtal med oppositionen i hopp om att hitta en kompromiss som kunde få fler att godta en uppgörelse. Men förhandlingarna om ett nytt avtal fördes sedan i huvudsak mellan regeringen och Farc, som i slutet av november presenterade sitt omarbetade förslag. Det godkändes av kongressen som domineras av regeringstrogna partier. Oppositionen fortsatte att motsätta sig avtalet och deltog inte i omröstningen. Någon folkomröstning blev det inte heller den här gången.

I månadsskiftet januari-februari 2017 började Farcrebeller att samlas i de särskilda uppsamlingsläger som inrättats för att avväpningen skulle kunna genomföras, och till sommaren ansågs avväpningen vara slutförd. Farc omvandlades till ett politiskt parti.

Fredsförhandlingar har inletts också med ELN. 

Varukorg

Totalt 0