Konflikten i Colombia

Colombia har länge plågats av en av världens värsta humanitära kriser. Sedan 1960-talet har hundratusentals människor dödats i våld som först utspelade sig främst mellan vänstergerillor och militär, och senare kom att omfatta även högermiliser och narkotikaligor. Miljoner colombianer har drivits på flykt från sina hem. Regeringen och den största gerillan, Farc, slöt ett fredsavtal 2016 men en uppsjö andra väpnade grupper är fortfarande aktiva i landet.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information läs: Konflikten i Colombia – fördjupning.

Konflikten i Colombia krävde över en halv miljon människors liv bara under några årtionden runt millennieskiftet, när våldet var som mest intensivt. Fredsavtalet med Farc 2016 sågs som ett stort genombrott och ledde till att den dåvarande presidenten Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris. Avväpningen av Farc anses ha varit framgångsrik även om en del gerillamedlemmar vägrat lägga ned vapen. De ingår nu i några av den långa rad av väpnade grupper som fortfarande finns i Colombia, med tusentals aktiva medlemmar.

Ideologiska motsättningar har kommit att spela en allt mindre roll i det våld som utspelar sig i landet. Organiserad brottslighet har länge legat bakom betydligt fler mord än den politiska konflikten. Både vänstergerillor och högermilisgrupp har finansierat sin krigföring genom narkotikahandel och annan kriminell verksamhet. Kopplingarna har också visat sig vara många till högt uppsatta politiker och näringslivsföreträdare.

Efter freden med Farc inleddes förhandlingar också med ELN, den sista kvarvarande gerillan i landet. De har pågått till och från men inte lett till några tydliga resultat och ligger nu nere sedan 2024.

Våldet i Colombia är nu mer utbrett än det varit på ett årtionde och försvarsmakten är inbegripen i strider med såväl ELN som andra grupper. Störst av alla väpnade grupper är i dag Golfoklanen som i huvudsak ägnar sig åt narkotikasmuggling och annan organiserad brottslighet. Golfoklanen har sin bakgrund i högermilisernas paraplyorganisation AUC, som upplöstes 2006, och vill erkännas som politisk gruppering snarare än ett kriminellt nätverk. I slutet av 2025 skrev regeringen och Golfoklanen på ett avtal i Doha om att inleda fredssamtal. Förutom värdlandet Qatar deltog också Norge, Schweiz och Spanien i förhandlingarna som ledde till avtalet. Kort efteråt satte USA:s president Donald Trump upp Golfoklanen på sin lista över utländska terrororganisationer, något som under året skett också med en rad andra narkotikakarteller i Latinamerika.

Texten är uppdaterad/granskad 19 december 2025. Redaktör: Ylva Lindahl