Konflikten i Jemen

Jemen bevittnar sedan 2015 ett krig som förvärrat den humanitära krisen. Striderna har mattats i intensitet på senare år, men FN och hjälporganisationer har beräknat att över 20 miljoner jemeniter behöver nödhjälp och miljoner riskerar hungersnöd om striderna mellan olika fraktioner inte upphör.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information se: Jemen – fördjupning.

Det har funnits djupa konflikter i Jemen långt före de senaste årens krig. Befolkningen är splittrad mellan sunni- och shiamuslimer, samhällslivet är uppbyggt av klaner, det vimlar av vapen och landet har aldrig haft en stark centralmakt – eller för den delen ett system som säkrat politiskt inflytande för klaner och intressegrupper i olika hörn av landet.

Jemens internationellt erkända regering och huthirebellerna, som är de två huvudparterna i kriget, samlades i slutet av 2018 till förhandlingar i Sverige som dåvarande FN-sändebudet Martin Griffiths tog initiativ till. Efter flera misslyckade samtalsförsök genom åren var det ett steg framåt att parterna samtalade med varandra.

Resultaten av förhandlingarna har varit begränsade. Under slutet av 2022 ingicks en vapenvila som har dämpat konflikten, även om våldsutbrott fortsätter och ett fredsavtal är inte i sikte. 

Konflikten har också regionala kopplingar. De shiamuslimska huthirebellerna lutar sig mot Iran och regeringssidan mot Saudiarabien, två mäktiga länder med stora anspråk, ofta kallade ärkefiender. På det sättet uppfattas kriget i Jemen som ett krig mellan ombud och en fara för hela regionen. 

Ett annat exempel var när shiamuslimska huthirörelsen i slutet av 2023 gav sig  in i kriget mellan Israel och den palestinska Hamasrörelsen. Huthirebellerna har angripit tiotals fartyg utanför Jemens kust samt mål i Israel i vad som sades vara en sympatiåtgärd för palestinierna. Attackerna har påverkat internationell sjöfart. USA, Storbritannien liksom Israel har i sin tur angripit huthifästen. I början av 2026 återtog saudistödda stykror kontrollen över provinsen Hadramawt som tillfälligt kontrollerades av separatiser. Saudiarabien stärke också sitt grepp över presidentrådet som styr delar av landet.

Vapenvilan från 2022, som fortsatt att gälla inofficiellt, kollapsade under sommaren 2026. Efter hårda strider ryckte huthierna fram i september och tog kontroll över det strategiska Bab al-Mandab-sundet samt stora delar av Röda havskusten.

Texten är uppdaterad/granskad 21 september 2026. Redaktör: Lennart Simonsson