Konflikten i Jemen

Jemen bevittnar sedan 2015 ett krig som FN har beskrivit som det värsta i världen. FN-organisationer har beräknat att 20 miljoner jemeniter riskerar svält om kriget inte upphör och stora mängder av förnödenheter kan föras in.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information se: Jemen – fördjupning.

Det har funnits djupa konflikter i Jemen långt före de senaste årens krig. Befolkningen är splittrad mellan sunni- och shiamuslimer, samhällslivet är uppbyggt av klaner, det vimlar av vapen och landet har aldrig haft en stark centralmakt – eller för den delen ett system som säkrat politiskt inflytande för klaner och intressegrupper i olika hörn av landet.

Jemens internationellt erkända regering och huthirebellerna, som är de två huvudparterna i kriget, samlades i slutet av 2018 till förhandlingar i Sverige som FN-sändebudet Martin Griffiths tagit initiativ till. Efter flera misslyckade samtalsförsök genom åren var det ett steg framåt att de började prata med varandra.

Resultaten av förhandlingarna har blivit begränsade, men några samtal skulle knappast ha kommit till stånd alls om parterna inte fått klartecken av de stormakter som valt att stödja olika sidor i kriget. De shiamuslimska huthirebellerna lutar sig mot Iran och regeringssidan mot Saudiarabien, två mäktiga länder med stora anspråk, ofta kallade ärkefiender. På det sättet uppfattas Jemenkriget som ett krig mellan ombud och en fara för hela regionen.

Texten är uppdaterad/granskad 11 januari 2022. Redaktör: Agneta Styrman