Konflikten i Jemen
De flesta vuxna män i Jemen har tillgång till skjutvapen och flera militanta grupper har tyngre vapen. Männen på bilden träffas i huvudstaden Sanaas gamla del, ett FN-klassat världsarv som hotas av det krig som rasat sedan 2015. En stor del av byggnaderna i gamla stan är mer än 1000 år gamla. Foto: Oleg Znamenskiy/Shutterstock

Konflikten i Jemen

Jemen bevittnar sedan 2015 ett krig som FN har beskrivit som det värsta i världen. FN-organisationer beräknar att 20 miljoner jemeniter riskerar svält under 2019 om kriget inte upphör och stora mängder av förnödenheter kan föras in.

Det har funnits djupa konflikter i Jemen långt före de senaste årens krig. Befolkningen är splittrad mellan sunni- och shiamuslimer, samhällslivet är uppbyggt av klaner, det vimlar av vapen och landet har aldrig haft en stark centralmakt – eller för den delen ett system som säkrat politiskt inflytande för klaner och intressegrupper i olika hörn av landet.

Jemens internationellt erkända regering och huthirebellerna, som är de två huvudparterna i kriget, samlades i slutet av 2018 till förhandlingar i Sverige som FN-sändebudet Martin Griffiths tagit initiativ till. Efter flera misslyckade samtalsförsök genom åren var det ett steg framåt att de började prata med varandra.

Förhandlingar skulle knappast komma till stånd om parterna inte får klartecken av de stormakter som valt att stödja olika sidor i kriget. De shiamuslimska huthirebellerna lutar sig mot Iran och regeringssidan mot Saudiarabien, två mäktiga länder med stora anspråk, ofta kallade ärkefiender. På det sättet uppfattas Jemenkriget som ett krig mellan ombud och en fara för hela regionen.

Välj kapitel här

Varukorg

Totalt 0